Efterlevnad hos företag

Inom kontrollen vid dricksvattenanläggningar minskar andelen planerade kontroller med avvikelse något. Andelen var 44 procent 2015, jämfört med 47 procent 2014.

Andel planerade kontroller med avvikelse respektive utan avvikelse, procent

Av samtliga kontrollerade kontrollpunkter var 19 procent med avvikelse, att jämföra med 18 procent år 2014. De kontrollområden där andelen avvikelser är högst är de som berör HACCP, Vattenkvalitet och Infrastruktur, lokaler och utrustning.

44,1 47,1 55,9 52,9 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2015 2014 Utan avvikelse Avvikelse

Andel avvikelser per kontrollområde, procent

4.3.5 Beslut om åtgärder mot företag

Antal kontroller som ledde till beslut om åtgärd från myndigheten vid bristande efterlevnad var totalt 132, vilket är knappt 11 procent, en liten ökning jämfört med 2014. Den absolut vanligaste åtgärden var föreläggande, precis som tidigare år. Livsmedelsverkets insats med att aktivt och tydligt gå ut med information till

kontrollmyndigheterna under 2014 om att åtgärder vid bristande efterlevnad även kan och bör användas på dricksvattenområdet tycks hålla i sig under 2015.

12 14 31 8 8 31 16 14 3 20 5 26 14 14 32 9 10 30 17 17 5 17 11 25 0 5 10 15 20 25 30 35 15 Övrigt 12 Information 11 HACCP 10 Utbildning 9 Personlig hygien 7 Vattenkvalitet 6 Rengöring 5 Skadedjur 4 Avfall 3 Hantering, lagring, transport 2 Råvaror, förpackningsmaterial 1 Infrastruktur, lokaler, utrustnig

2015 2014

Antal och andel kontroller som lett till åtgärd vid bristande efterlevnad

2015 2014

Totalt antal kontroller 2 775 2 544

Kontroller med avvikelse 1 223 1 197

Antal kontroller som lett till åtgärd från myndigheten 132 124 Andel åtgärder vid kontroller med avvikelse, procent 10,8 10,4 *planerade, uppföljande och händelsestyrda kontroller

4.3.6 Åtgärder hos kontrollmyndigheterna

För att höja kompetensen hos kontrollmyndigheter arrangerar Livsmedelsverket löpande riktade utbildningar eller medverkar i andras utbildningar. Under året hölls en

grundläggande kurs om dricksvattenföreskrifterna där cirka 40 personer deltog. Under 2015 genomfördes dessutom sex regionala seminarier om riskbaserad

dricksvattenkontroll med drygt 160 deltagare från 91 kommuner/kontrollmyndigheter. Seminarierna kommer att fortsätta 2016.

Under 2015 har Livsmedelsverket drivit två kontrollprojekt inom dricksvattenområdet. Projekten handlade om kontroll av distributionsanläggning och kontroll av

verksamhetsutövarens faroanalys. I kontrollprojekten har totalt 85 kontrollmyndigheter deltagit.

Sveriges Kommuner och landsting genomförde 2015 en konferens i dricksvattenkontroll med fokus på planering och utveckling.

EU-kommissionen har under året reviderat de tekniska bilagorna II och III till EU:s dricksvattendirektiv. Ändringarna ska implementeras i svensk lagstiftning senast

oktober 2017. Under 2013 publicerade kommissionen ett nytt direktiv om radioaktivitet i dricksvatten (Rådets direktiv 2013/51/Euratom). På grund av detta har

Livsmedelsverket, i samarbete med Strålsäkerhetsmyndigheten, reviderat

Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. De nya reglerna om radioaktivitet trädde i kraft 28 november 2015.

Under 2015 uppmanades 21 993 personer att koka sitt dricksvatten från dricksvatten- anläggningar i 18 olika kommuner. För att få ett mått på omfattningen av koknings- rekommendationerna multipliceras antalet drabbade personer med antalet

kokningsrekommendationsdygn vid varje enskilt tillfälle, vilka sedan adderas. År 2015 var denna siffra 711 265 ”persondygn” jämfört med 533 745 ”persondygn” år 2014.

Antal berörda personer, antal dygn och antal persondygn, 2011-2015

År Antal personer Antal dygn Antal persondygn

2015 21 993 431 711 265

2014 129 495 415 533 745

2013 246 955 554 1 619 450

2012 33 253 635 373 053

Nationell dricksvattensamordning

Det nationella nätverket för dricksvatten stödjer strategisk och systematisk samordning på dricksvattenområdet med fokus på klimatanpassning av dricksvattenförsörjningen och krisberedskapsplanering. Inom nätverkets ram har man från och med 2015 arbetat organiserat utifrån tre prioriterade områden och fyra arbetsgrupper.

 krisberedskap

 forskning och utveckling

 planering samt tillskapat en arbetsgrupp för offentlig kontroll av dricksvatten Livsmedelsverket är samordnande myndighet för dricksvattenfrågor med inriktning på klimatanpassning och krisberedskap på nationell nivå och ordförande i styrgruppen Nationellt nätverk för dricksvatten. Nätverket har regelbundna möten för nätverkets olika nivåer, tematiska seminarier och kurser med fokus på prioriterade frågor samt informationsinsatser som lyfter fram dricksvattenfrågor inom nationella planer och program. Information om nätverkets aktiviteter publiceras på Livsmedelsverkets webbplats under rubriken Nationellt nätverk för dricksvatten. Under 2015 har det inom nätverkets ram fortsatt ett arbete med utgångspunkt från nationell strategi för

hanteringen av korta kriser i dricksvattenförsörjningen och ett antal av dessa aktivitets- förslag i den nationella statrategin genomförs just nu.

Tidigare har en film som beskriver behovet av kommunal planering för att säkra dricksvattenförsörjningen lanserats för att uppmuntra till en mer ändamålsenlig kommunal planering ur dricksvattenförsörjningsperspektiv. På Livsmedelsverkets webbplats finns nu samlingssida med Klimatanpassning – dricksvattenförsörjning där mer material finns samlad och länkar till aktuella sidor om klimatanpassning. När det gäller olyckor vid vattentäkt har under 2015 lanserats ett verktyg för hantering av olycka vid vattentäkt. Verktygets nås via Livsmedelverkets webbsida Krisberedskap - verktyg för hantering av olycka vid vattentäkt. Med olycka vid vattentäkt menas här en olycka med utsläpp av förorenande ämne i ett tillrinningsområde för en vattentäkt. Åtgärdsbehoven kan vara extremt akuta och ibland komplicerade för att undvika svårare störningar i ett samhälles vattenförsörjning. Samtidigt kan det i andra fall vara betydligt mindre bråttom. Det är därför viktigt att snarast möjligt få grepp på läget. Namnet på verktyget som presenteras är också "Olycka vid vattentäkt". Verktyget kan användas som stöd för kontrollmyndighetens arbete såväl som för övriga aktörer som

räddningstjänst, dricksvattenproducent, polis med flera.

Inom Nationellt nätverk för dricksvatten har man tidigare noterat att planeringfrågor och kontrollfrågor inte är helt ändamålsenliga att ha i samma arbetsgrupp. I den

arbetsgruppen har man gjort en förändring till fokus på myndigheter med planerings- och miljöansvar. Under 2015 har Nationellt nätverk i samverkan med Sveriges kommuner och landsting (SKL) startat upp en arbetsgrupp med dricksvatten och offentlig kontroll. Gruppen har under året fokuserat på kompetens och

kompetensutveckling. Arbetsgruppen består av representanter för kommunala myndigheter, Generalläkaren, länsstyrelsen, Livsmedelsverket och SKL.

Ett nordiskt- baltiskt möte med inriktning dricksvattenforskning och utveckling har genomförts med Estland som arrangör. Ett av projekten som man i samverkan arbetar för gäller sammanställning av kunskap och information för enskild

dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverket och Nationell nätverk har stött en

branschsamordnat arbete för att öka möjligheterna till EU-finansierad forskning inom dricksvatten- och vattenområdet. I samverkan med FORMAS har också

informationsdag genomförts kring ansökningar till Water Challenges for a Changing World Joint Programming Initiative som under 2015 utlyste medel till forsknings- och utvecklingsprojekt inom ERANET Cofund programmet WaterWorks 2014.

4.3.7 Yttrande om den allmänna funktionen

De lokala kontrollmyndigheterna har jobbat aktivt med att inventera och registrera små dricksvattenanläggningar, vilket är positivt.

Vid kontrollen av dricksvattenanläggningar prioriteras inte alltid anläggningarna med de högsta riskerna. Det specifika målet i livsmedelskontrollen Alla anläggningar i riskklass 1-4 kontrolleras varje år, är inte uppnått. Under 2015 var det bara 77 procent av dessa anläggningar som kontrollerades. Detta är en fortsatt låg siffra.

Flera insatser har gjorts på detta område, se avsnitt 4.3.6, men ytterligare utveckling av kontrollen krävs.