Motverka livsmedelsfusk

Livsmedelsverket utgör Sveriges kontaktpunkt i Food Fraud Network (EU-

kommissionens arbetsgrupp inom livsmedelsfusk) samt i Opson-arbetet (Interpols och Europols arbete mot förfalskade livsmedel). Food Fraud Network har genomfört två möten under året.

Europeiska kommissionens nya informationssystem AAC (Administrative Assistance and Cooperation) infördes i december 2015. AAC är tänkt att användas för

informationsutbyte mellan medlemsländer vid misstanke om livsmedelsfusk, men där ingen fara för människors hälsa föreligger. Livsmedelsverket är kontaktpunkt för denna funktion. Vidare har Livsmedelsverket deltagit i ytterligare två projekt i Europeiska

kommissionens regi. Det ena handlar om kontroll av vikt, volym och art på fiskeriprodukter och det andra handlar om honung.

Under året har en intern grupp kring livsmedelsfusk startats. Gruppen består av medarbetare från Livsmedelsverkets regionala avdelningar samt från huvudkontoret i Uppsala. Därtill har en stor utbildningsinsats påbörjats under året. Syftet är att utbilda livsmedelsinspektörer i nya inspektionsmetoder för att förbättra möjligheterna att hitta oegentligheter vid kontroll av livsmedelsföretag. Kurserna genomförs över hela landet, och när de första sex tillfällena är avklarade (i början av 2016) kommer omkring 180 inspektörer har deltagit.

Under 2015 startades ett nätverk för att gemensamt arbeta mot bedrägerier i livsmedelsbranschen. Nätverket bildades efter initiativ av några aktörer inom den svenska livsmedelsbranschen (till exempel ICA och Coop). Under året har tre möten genomförts.

Livsmedelsverket har också genomfört en kommunenkät om åtalsanmälan av

livsmedelsbrott. Enkätsvaren visade att av de åtalsanmälningar som genomförs inom området livsmedelsfusk är det mycket få som leder till åtal. Vid ett möte med

Riksåklagaren i slutet av året konstaterades att det behövs gemensamma insatser för att effektivisera handläggningen av ärenden som gäller livsmedel och djurskydd.

En särskild arbetsgrupp har etablerats på Livsmedelsverket. Den arbetar nu som en stödfunktion till kontrollmyndigheterna. Gruppen arbetar med att utbilda, utveckla nya arbetssätt och driva kontrollprojekt tillsammans med kommunala och regionala

kontrollmyndigheter och med verkets egen operativa kontroll. Gruppen har koordinerat fem kontrollprojekt under året. Livsmedelsverket samverkar också med centrala

myndigheter, till exempel Polisen, Tullen och Skatteverket i dessa frågor. Verket är ”contact point” i flera europeiska samarbeten och deltar aktivt i europiska och nordiska möten.

Livsmedelsombudsmannen startade under oktober 2014. Livsmedelsombudsmannen är en funktion för att upptäcka livsmedelsfusk genom att personer inom

livsmedelsbranschen kan lämna information om upplevda oegentligheter. Tips tas emot från alla delar av livsmedelskedjan och den som tar kontakt kan välja att vara helt anonym. Tipsen lämnas via Livsmedelsverkets webbplats, e-post, telefon eller brev. Därefter utreds ärendet, antingen hos Livsmedelsverket eller hos den kontrollmyndighet som har ansvar för frågan.

Under 2015 har det kommit totalt 286 tips/ärenden till Livsmedelsombudsmannen. Av dessa har en stor del skickats vidare till kommun eller internt på Livsmedelsverket, totalt 231 ärenden. De som inte skickats vidare har varit åsikter eller ärenden som inte ska hanteras av kontrollen. Tipsen kommer i huvudsak in via webbformulär och e-post.

4.5.13 Kosttillskott

Kosttillskott har fortsatt varit ett prioriterat område. Det är ett område där produkt mängden på marknaden ständigt ökar. Det är också ett av de områden inom kontrollen där det arbete som hittills gjorts i kommunerna visar att det relativt ofta förekommer hälsofarliga produkter. Kontrollen leder ofta till någon form av sanktion. Arbetet i kommunerna visar också att det finns mycket kvar att göra på kosttillskottsområdet innan kontrollen kan anses vara riskbaserad och effektiv.

Fokusområde har hittills varit kontroll av kosttillskott för prestationshöjning och viktnedgång. Dessa produkters är förknippade med stora hälsorisker. Under 2015 lade flera kommuner saluförbud för kostillskott som innehöll höga vitaminhalter (överskred UL-värden). Som stöd till kommunerna tog Livsmedelsverket fram riskvärderingar bland annat för AMP-citrat och vitamin B6.

Många kosttillskott ligger i gränslandet mellan livsmedel och läkemedel. Arbetet med bedömningen av dessa produkter sker i nära samarbete med Läkemedelsverket.

Exempel på detta samarbete var påträffande av potensmedel i kosttillskott. Nya rutiner för hantering av sennate, som klassas som läkemedel, togs också fram.

Sedan 2015 finns Kontrollhandbok kosttillskott på Livsmedelsverkets webbplats. Kontrollhandboken har uppdaterats i september 2015. Nyheter om aktuella ämnen, frågeställningar m.m. publicerades kontinuerligt på Livstecknet för att ytterligare stödja kontrollen.

Under 2015 genomfördes tre utbildningar i kosttillskott. Under 2016 kommer denna utbildning göras om till e-utbildning.

Den ökade kompetensen hos kontrollmyndigheterna ledde till fler kontroller av kosttillskott och därmed fler frågor på Livstecknet. Flera företag överklagade

kommunernas saluförbud av kosttillskott vilket medförde att Livsmedelsverket kallades in som experter av högre instans.

Livsmedelsverket inledde under 2015 ett samarbetsprojekt, med de övriga nordiska behöriga myndigheterna som har lett till att ett nordiskt arbetsrum har skapats. Syftet med projektet är att öka informationsutbytet gällande bl.a. biverkningsrapporter, analyskapacitet och riskvärderingar mellan länderna. Detta kommer i sin tur att öka effektiviteten i kontrollen av kosttillskott. Under 2016 kommer projektet att fortsätta med att de nordiska länderna lägger upp material om kosttillskott i arbetsrummet.

Under 2015 överlämnades slutrapporten från kosttillskottsprojektet 2015 till områdesansvarig för livsmedelskontroll. I den ingår bl.a. en utredning om för och nackdelar med ett införande av ett anmälningsförfarande av kosttillskott i Sverige.

4.5.13.1 Yttrande om den allmänna funktionen

För att uppnå en likvärdig, riskbaserad och effektiv kontroll finns det fortfarande en utvecklingspotential inom kosttillskottskontrollen.

4.5.14 Salmonellagarantier

Enligt förordning (EG) nr 853/2004 ska sändningar med kött, inklusive malet kött, av nöt, svin och fjäderfä samt ägg avsedda för Sverige och Finland åtföljas av

handelsdokument och laboratoriehandlingar som visar att salmonellakontroll utförts med negativt resultat.

Reglerna kompletteras av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen. I förordning (EG) nr 1688/2005 finns bestämmelser om bl.a. provtagnings- och analysmetoder, samt förlagor till handelsdokument för kött och intyg för ägg. Mottagaren ansvarar för att kontrollera dokumenten då sändningar med aktuella produkter

från andra EU-länder tas emot. Mottagaren ansvarar också för att dokumentera inkommande sändningar. Kontroll av salmonellagarantierna ska göras som en del av den ordinarie kontrollen vid en anläggning.

4.5.15 Spårbarhet

Kontroll av spårbarhet ska göras som en integrerad del i den vanliga kontrollen vid en anläggning. Kraven på spårbarhet enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 178/2002 innebär en skyldighet för företagaren att kunna spåra livsmedel ett steg bakåt och ett steg framåt i kedjan, dvs. denne ska kunna ge upplysningar om varifrån råvaror, ingredienser eller färdiga livsmedel köpts och vem varor sålts vidare till. Denna

information ska kunna lämnas till kontrollmyndigheter på begäran. FVO genomförde en spårbarhetsrevision i Sverige i april 2015. I kölvattnet av denna revision har Sverige arbetat mer intensivt med spårbarhetsfrågor i livsmedelskontrollen, med särskild

betoning på de delar av spårbarhetskontroller som syftar till att upptäcka livsmedelsfusk i olika former. Nya metoder för att arbeta med spårbarhetskontroller utgör en del av den stora utbildningsinsats på livsmedelsfusk som genomförs 2015/16 i Sverige, där

omkring 200 inspektörer utbildas.

4.5.16 Trikiner

Eventuella fynd av trikinos rapporteras till länsstyrelsen och Jordbruksverket.

4.5.17 TSE

Rapportering av positiva analysresultat sker enligt nationell epizootilagstiftning.