Arbetet har stundtals varit intensivt men alltid intressant. Lärdomarna har varit många och funnits på flera olika nivåer, man kan säga att det har varit ett tidskrävande och nyttigt arbete att genomföra. Resultatet, att elever inte kände till sina åtgärdsprogram och inte var delaktiga i det arbetet, tycker vi är anmärkningsvärt och värt att reflektera över. De beskriver sina upplevelser från slutet av 1990-talet och en bit in på 2000-talet. Hur ser det ut idag? Kan man synliggöra hur det ser ut idag? Vår undersöknings resultat, att elever känner sig delaktiga utifrån sitt perspektiv, i sina svårigheter, medan de saknar pedagogernas delaktighet i problematiken visar oss på nya möjligheter och intressant fortsatt forskning. Man skulle kunna se vår undersökning som en förstudie till ett annat mycket större arbete, där man tar elevernas uppfattning som utgångspunkt. Vi som pedagoger vet inte allt och tillskriver oss ett stort ansvar, kanske skulle vi böja på knäna och med engagemang och intresse lyssna till det eleverna har att säga och inte bara lyssna efter svar på våra frågor.
52
Litteratur/Referenslista
Andreasson, Ingela (2007): Elevplanen som text – om identitet, genus, makt och styrning i skolans elevdokumentation. Göteborg: Göteborgs universitet.
Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160).
Aspán, Margareta (2005): Att komma till sin rätt. Barns och vuxnas perspektiv på ett skolprojekt för ökat elevinflytande.
Asp-Onsjö, Lisa (2006): Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Scienses, 248.
Bell, Judith. (2006): Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Bergström, Margareta & Holm, Inger (2002): Rum för delaktighet. En studie av skolans möjligheter att skapa förutsättningar för ungdomars delaktighet. Magisteruppsats tema barn. Linköpings universitet.
Bergström, Margareta & Holm, Inger (2005): Den svårfångade delaktigheten i skolan. Ett ungdomsperspektiv på hinder och möjligheter. Avhandling serienr. 83. Linköpings
Universitet.
Börjesson, Mats (2003): Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Sudentlitteratur.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2007): Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber. Danell, Mats. (red). (1999): Skola i utveckling. Inflytandets villkor. Elevers inflytande och arbetet i skolan. Stockholm: Skolverket.
Danell, Mats (2003): Vad händer i skolans hus? En studie av hur lärare uppfattar och formar elevers inflytande. Luleå: Universitetstryckeriet.
Emanuelsson, Ingemar (1996): Integrering – bevarad normal variation i olikheter I: Hill, Anders (red) & Rabe, Tullie: Boken om integrering. Malmö: Corona AB.
Eneroth, Bo (2005). Hur mäter man” vackert”? Stockholm: Natur och kultur. Englund, Thomas (1996): Utbildningspolitiskt systemskifte. Stockholm: HLS Förlag.
Engström, Lennart & Groth, Dennis (1998): Åtgärder för elever som riskerar att sakna betyg från grundskolan. Pedagogik B 1997/98 Luleå Tekniska universitet (Ej publicerad)
Forsberg, Eva (2000): Elevinflytandets många ansikten. (The Many Faces of School Student Impact). Uppsala Studies in Education, 93. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
53 Frithiof, Elisabet (2007): Mening, makt och utbildning: Delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning. Växjö University Press. Växjö: Acta Wexionensia.
Groth, Dennis (2007): Uppfattningar om specialpedagogiska insatser – aspekter ur elevers och lärares perspektiv. Luleå: Luleå tekniska universitet, Institutionen för
utbildningsvetenskap.
Gustavsson, Anders (2004): Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur.
Halldén, Gunilla (2003): Barnperspektivet som ideologiskt eller metodiskt begrepp. Pedagogisk forskning i Sverige, nr 1-2, s 12-23.
Hart, Roger (1997): Childrens participation: the theory and practices of involving young citizens in community development and environmental care. New York: UNICEF and London: Earthscan.
Haug, Peder (1998): Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket. Haug, Peder (2000): Bryt etablerade föreställningar i Pedagogiska magasinet (2000:2), s.28- 34. Stockholm: Lärarförbundet.
Heimdahl Mattsson, Eva (2006): Mot en inkluderande skola: Skolledares syn på specialpedagogiska insatser. Stockholm: Specialpedagogiska institutet.
Hjörne, Eva (2006): Exclusion for inclusion? Negotiating school careers and identities in pupils welfare setting in Swedish school. Avhandling. Göteborg: Göteborgs universitet. Holmberg, Lena (2002): Elever i svårigheter. Delrapport 1: Elever i en åldersblandad skolform. Rapporter om utbildning 10/2002. Malmö: Malmö högskola/Lärarutbildningen. Jenner, Håkan. (2004): Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Forskning i focus, nr. 19. Myndigheten för skolutveckling Stockholm: Liber.
Jeppsson, Teija (2002): Kan jag få lite hjälp? Lund: Lunds Universitet/Socialhögskolan. Johansson, Anna (2005) Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur
Jönsson, Annelis & Tvingstedt, Anna-Lena (2002): Elever i svårigheter Delrapport 2: Elever berättar om sin skolvardag. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Karlsson, Marie. (2006). Föräldraidentiteter i livsberättelser. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis Uppsala Studies i Education No 112
Kvale, Seinar(1997/2008): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lindberg, Helena (2009): Familjehemsplacerade ungdomar och fortsatt utbildning. En diskursanalys av familjehemsplacerade ungdomars tal om sig själva, utbildning och familj. Göteborg: Göteborgs Universitet, Institutionen för socialt arbete.
54 Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Mishler, Elliot (1999). Modeller för berättelseanalys. I Hydén & Hydén (red). Att studera berättelser. Samhällsvetenskapliga och medicinska perspektiv.
Stockholm: Liber
Nilsson, Kristina & Pirilä, Eero (2007): Elever i eller med svårigheter. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap, Lärarhögskolan.
Persson, Bengt (2002):Åtgärdsprogram i grundskolan – förekomst, innehåll och användning. Göteborg: Göteborgs universitet.
Qvarsell, Birgitta (2003): Barnperspektivet som ideologiskt eller metodiskt begrepp. Pedagogisk forskning i Sverige, nr 1-2, s 101-113.
Regeringsproposition 1998/1999:105 Elever med funktionshinder- ansvar för utbildning och stöd.
Rosenqvist, Jerry (1996): Integration – ett entydigt begrepp med många innebörder. I: Hill, Anders (red) & Rabe, Tullie: Boken om integrering. Malmö: Corona AB.
Skolförordningen (SFS 1997:599). Skollagen (SFS 1985:1100).
Skolverket (1998): Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Skolverket. Skolverket (1999): Undervisning av elever i behov av särskilt stöd. Nationell
kvalitetsgranskning, Rapport nr 160. sid 59-107. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2001a). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Stockholm: Liber.
Skolverket (2001b): Forskning inom det specialpedagogiska området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2003): Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2008): Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering. Stockholm: Skolverket.
Socialstyrelsen (2003): Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF, kortversion. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 1996:22 Inflytande på riktigt – Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar. Stockholm: Fritzes.
55 SOU 1996:143 Krock eller möte – Om den mångkulturella skolan. Stockholm: Fritzes.
Szönyi, Kristina (2005): Särskolan som möjlighet och begränsning, elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Stockholm: Stockholms universitet.
Thomsson, Heléne (2002): Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan (2005): Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (1990): Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. [Hämtad 090427].
Wahlström, Ninni (2002): Om det förändrade ansvaret för skolan. Vägen till mål- och resultatstyrning och några av dess konsekvenser. Örebro: Örebro Studies in Education, 3. Ödman, Per-Johan (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Finland: WS Bookwell.
Öhlmér, Ingrid. (2004): Åtgärdsprogram – Ett verktyg i skolans vardag. Västerås: IÖ RESPONS.
Elektroniska källor
Emanuelsson, Ingemar & Persson, Bengt (2002): Differentiering, specialpedagogik och likvärdighet. En longitudinell studie av skolkarriärer bland elever i svårigheter. Pedagogisk forskning i Sverige 7 sid 183–199.
http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-filer/eman&per2.pdf [Hämtad 090424].
FN:s Generalförsamling (1989): FN:s konvention om barnets rättigheter.
http://www.unicef.se/barnkonventionen/barnkonventionen-hela-texten [Hämtad 090424].
Granlund, Mats. (2008): Om delaktighet, kontroll och livskvalitet.
www.sarkonf.se/pp/granlund.ppt [Hämtad 090423]
Svenska Unescorådets skriftserie (2006): Salamancadeklarationen och Salamanca +10 www.unesco.se/Bazment/Alias/Files/?Salamanca_sju [Hämtad 090424].
56
ÖREBRO UNIVERSITET Bilaga 1
Specialpedagogutbildningen
Informationsbrev till gymnasieelever
Hej!
Vi är två studenter vid Örebro Universitet som heter Liselotte Avenbrand och Karin Janson och vi utbildar oss till specialpedagoger. Anledningen till att vi tar kontakt med Dig är att vi ska göra en undersökning och skriva en uppsats, det ingår i vår utbildning. Vår uppsats ska handla om elevers upplevelser och erfarenheter av att få ett åtgärdsprogram under sin tid i grundskolan. I vår undersökning vill vi därför samtala med gymnasieelever som har erfarenheter av åtgärdsprogram under sin tid i grundskolan.
Om Du vill delta kommer någon av oss att samtala med Dig, ett samtal som spelas in på band. Det tar ca 30 min, tiden kan variera beroende på hur mycket du kan och vill berätta. Vi har tystnadsplikt och Du kommer inte att kunna identifieras i resultatet av undersökningen. Ditt deltagande är givetvis frivilligt och Du kan därför när som helst och utan förklaring avbryta Ditt deltagande. Alla som deltar i vår undersökning kommer att vara anonyma. Vi kommer att avidentifiera namn på kommun, skolor och elever i presentationen av vårt arbete och när uppsatsen är klar kommer intervjuerna att raderas.
Vi hoppas att Du har lust och möjlighet att delta i vår undersökning! Det kommer att hjälpa oss i vårt arbete med andra elever i framtiden.
Ring eller maila gärna om du har några frågor.
Tack på förhand! Vänliga Hälsningar
Liselotte Avenbrand och Karin Janson
Tel Liselotte Tel Karin
Mail; Mail;
Ditt namn: ………. Ditt telefonnummer: ………..
57
Transkriptionsnyckel
Bilaga 2.. Kort uppehåll
(paus) Tydlig paus
? Fråga
# Ohörbart
Understrykning Överlappande tal
Fet stil Markerat tal genom exempelvis röstvolym
((Icke-verbalt)) Skratt eller andra icke-verbala yttringar //Kommentar// Kommentarer till excerpten
//..// Avsnitt ur excerpten borttaget
Xx Utelämnat egennamn
58
Intervjuguide
Bilaga 3Tema 1
Berätta hur det gick till när du fick ditt åtgärdsprogram! Vilket skolår?
Vilka var med?
Tema 2. Elevens roll När var du med? Kom du med förslag? Lyssnade man på dig?
Tema 3. Särskilt stöd Hur såg det ut? Vem bestämde? Hur kändes det? Hur gick det?