I den här kategorin framgår det att barnmorskorna behöver ha en egen kunskap och erfarenhet i att stödja kvinnor som önskar att föda utan farmakologisk smärtlindring. En förutsättning var att barnmorskor kan lita på det som är normalt men även ha kunskap när något avviker.
Att lita på det normala
För att kunna ge ett så bra stöd som möjligt beskrev barnmorskorna att det är viktigt att tillit till det normala under en förlossning. Alla kvinnor är olika och en del vill föda utan smärtlindring och det är viktigt att som barnmorska vara ödmjuk inför.
”Man lär sig inte på utbildningen, vad jag tycker att förstå förlossningen, att förstå smärtdynamiken, våga möta smärtan. ”
Barnmorskorna beskrev att de har flera kollegor som aldrig gett stöd åt en kvinna som vill föda utan smärtlindring och att det är ovanligt att barnmorskestudenter haft möjlighet att närvara på en förlossning där kvinnan varit helt utan smärtlindring.
”..De är så vana att ge smärtlindring så de är inte vana att stödja hur man ska vara utan”
Erfarenheten av att bistå kvinnor som vill föda helt utan farmakologisk smärtlindring är inte stor på grund av att få kvinnor föder utan smärtlindring. Att aldrig ha upplevt det kan leda till en osäkerhet och att det blir en vanesak att kvinnan behöver en epidural. Att
24 exempelvis få en epidural räknas som en intervention och interventioner kan störa födandet och ökar risken för ytterligare en intervention
”..Interventioner stör födandet och ökar risken för ytterligare interventioner”
Att ha kunskap om det avvikande förlossningsförloppet
Precis som att det är viktigt att ha kunskap om det normala beskrev barnmorskorna att det är viktigt med kunskap om det som är avvikande. Erfarenheterna var att när förlossningsförloppet avvek från det normala hade kvinnorna svårare att hantera
förlossningen utan att använda smärtlindring. Om förlossningen inte fortskrider i normal takt var det vanligt förekommande att ett värkförstärkande dropp kopplas och kvinnan fick då tätare värkar som gör det mer intensivt och det kan bli svårare att hantera.
”..Om dom har fått dropp blir värkarna täta och då blir det svårare, de hinner liksom inte hämta andan”
En ytterligare aspekt som påverkar förloppet kan vara att barnet positionerat sig i bäckenet, en eventuell felställning kan leda till att förloppet blir längre eller att smärtan blir mer intensiv.
”..faktorer i födandet som stör...barnet har positionerat sig fel så det är ju också ett hinder för att hantera det utan smärtlindring,”
Barnmorskorna beskrev även att det ibland inte går framåt och då kan hon föreslå att kvinnan kan behöva smärtlindring för att förloppet ska kunna gå framåt. Går det inte att få kvinnan att slappna av i värkpaus så är det svårt att fortsätta eftersom det hämmar de hormoner som behövs för att förlossningen ska fortskrida.
”..För en del känner jag att jag behöver föreslå att de tar smärtlindring, de kämpar hur mycket som helst och ha en fantastisk partner som stöttar men det går inte framåt och man ser att de inte riktigt kan slappna av och då brukar jag lägga fram förslag om att
testa lite lustgas för att se om det blir någon förändring”
Att ges möjlighet genom organisatoriska förutsättningar
I den sista kategorin beskrivs vilka förutsättningar som möjliggör för barnmorskor att lättare kunna ge kvinnan de förutsättningar som behövs för att hantera en förlossning utan farmakologisk smärtlindring.
25 Resurser
Det finns en strävan om att få jobba med en barnmorska per födande men bristen av barnmorskor gör att det önskemålet inte går att uppfylla. Att jobba som barnmorska där flera födande behöver stöd samtidigt gör att det är svårt att hinna med.
”..vi har ju kaos kan jag säga och att då hinna med att verkligen jobba som barnmorska och att stödja kvinnan det är väldigt svårt många gånger, inte alltid...men man försöker
ändå göra så mycket man kan och uppmuntra henne och så”
Barnmorskorna på de större sjukhusen beskrev även en stress över att det inte alltid finns plats för kvinnorna, utan de kan behöva hänvisa dem till ett annat sjukhus eller i värsta fall en annan ort.
”dom får ju åka runt hela landskapet...fullt överallt. .”
Om det fanns förutsättningar till att skapa en tryggare miljö för kvinnor skulle det främja det naturliga i en förlossning
”..Jag önskar att man kunde jobba på ett sånt sätt att det var lugnare för kvinnor, den här normala vaginala förlossningarna håller på gå i intet. Jag önskar att man kunde ge
mer lugn och trygghet idag...”
Att ha en födande att fokusera på gör att barnmorskan har tid och möjlighet att vara närvarande och alla barnmorskor beskrev att one to one care är att föredra.
”..Mitt hinder som egentligen handlar om organisation det är att jag har för mycket att göra, då har jag svårt att vara där med kropp och själ samtidigt, då är mina tankar
någon annanstans”
Fysisk miljö
Den fysiska miljön påverkar förutsättningarna till att föda utan smärtlindring. Det finns exempelvis alternativa metoder till medicinsk smärtlindring som exempelvis dusch, bad och TENS. Barnmorskorna beskrev att det finns begränsningar i den fysiska miljön eftersom på ett av sjukhusen finns bara ett badkar att tillgå och dusch delas av två födande.
26
”..Det finns inte lokaler för att ha utrymme till att kunna röra sig , ha bad där man kan ligga och slappna av ”
Att kunna använda sig av utrymme, möbler anpassat att ha soffa att ligga i, ha
pilatesboll och utrymme till att röra sig fritt påverkar kvinnans förutsättning att föda på sina villkor.
”..Kan man få jobba så att kvinnan har lite olika stationer, sitta på boll, lägga sig i en soffa med saccosäck mellan knäna, sitta på pallen för att få bebisen att sjunka ner eller
bara få röra sig då har man helt andra förutsättningar till att hon ska hantera det än om man bara jobbar utifrån att hon ligger i sängen”
Arbetsplatskulturen
Flera av barnmorskorna beskrev att det finns en kultur om att kvinnor inte kan föda utan smärtlindring och att det finns en negativ inställning till att kvinnor inte klarar av att föda barn utan epidural eller annan stark smärtlindring.
”..Det finns en negativ inställning att kvinnan inte kommer att klara det, att hon kommer behöva epidural och många går bakom ryggen och frågar om smärtlindring.
Barnmorskorna beskrev att det är få kvinnor som vet om att det går att föda helt utan farmakologisk smärtlindring och att informationen inte ges inom exempelvis
mödrahälsovården.
Om fler fick kunskap om det naturliga födandet och att barnmorskans närvaro och guidning är av betydelse upplever barnmorskorna i studien att det skulle ges bättre förutsättningar till kvinnor att föda utan smärtlindring eller på sina villkor.
”..Önskar att fler kunde tro att det här fixar kvinnor och att fler fick veta att det faktiskt
går att föda utan ”
Diskussion
Metoddiskussion
Syftet med studien var att belysa barnmorskors erfarenhet av att ge stöd åt kvinnor som vill föda utan farmakologisk smärtlindring. Metoden för studien var kvalitativ
innehållsanalys med manifest ansats. När en kvalitativ innehållsanalys utförs är objektiviteten en aspekt att ha i beaktning att forskarens personliga erfarenheter kan
27 påverka resultatet eftersom det är forskaren som samlar in data och utför analysen. Att analysera det manifesta i texten som är mest textnära kan vara ett bra alternativ för en mindre erfaren forskare (Graneheim & Lundman, 2004). Forskning syftar till att uppnå ny kunskap men det finns ofta inte en sanning eftersom det går att tolka resultat på olika sätt, det är därför av stor vikt att forskaren påvisar trovärdighet i sin studies resultat. Trovärdigheten påverkas bland annat av forskarens förförståelse där forskarens teoretiska kunskap, tidigare erfarenheter och eventuella förutfattade meningar kan ha betydelse (Graneheim & Lundman, 2017). Graneheim, Lindgren & Lundman (2017) belyser att det är viktigt att en studie följer en röd tråd genom hela arbetet för att stärka trovärdigheten i en studie. En annan aspekt som är viktig för studiens trovärdighet är att forskaren behöver klargöra vems röst som hörs i de olika delarna exempelvis forskarens eller intervjupersonens (Graneheim, Lindgren & Lundman, 2017). I föreliggande studie beskrivs barnmorskors erfarenheter av att stödja kvinnor som önskar att föda utan farmakologisk smärtlindring och i resultatdelen presenteras citat under de olika kategorierna för att läsaren ska ges en uppfattning och tolka studien på sitt sätt.
Att bedöma trovärdigheten i en studie med kvalitativ innehållsanalys kan göras på olika sätt. Ett vanligt sätt att bedöma trovärdigheten är genom att använda sig av begreppen giltighet, tillförlitlighet, delaktighet och överförbarhet (Graneheim & Lundman, 2017). Begreppet giltighet kännetecknar att forskaren lyfter fram det som är representativt för det som ska beskrivas exempelvis att deltagarna i studien har erfarenhet av det som ska studeras (Graneheim & Lundman, 2004). I studien användes ett ändamålsenligt urval eftersom informanterna behövde ha erfarenhet av det som studerades. Informanter till studien rekryterades via sociala medier. Barnmorskor från hela Sverige gavs möjlighet att delta. Barnmorskorna som deltog i studien kom från olika delar av landet och alla utom två arbetade på olika förlossningsavdelningar, vilket bidrar till att resultatets giltighet ökar.
För att stärka resultatets tillförlitlighet ska en noggrann beskrivning av analysarbetet redovisas (Graneheim och Lundman, 2017). I studien redovisas delar av
analysprocessen för att visa hur analysen är utförd. En nackdel är att jag är ensam författare till studien och har analyserat intervjuerna själv. För att säkerhetsställa att tolkningen blev likvärdig, gjorde min handledare analys på en av intervjuerna. Enligt Graneheim och Lundman (2017) så kan analysen bli begränsad om författaren till studien inte har så stor erfarenhet, ett vanligt misstag kan vara att meningsenheter blir för stora och kan ha flera betydelser vilket gör att text kan gå förlorad. Efter att ha jämfört analys med handledarens analys hittades för stora meningsenheter i vissa fall. Vid fortsatt analys beaktades detta för att undvika att inte göra samma misstag igen. Graneheim, Lindgren & Lundman (2017) belyser begreppet äkthet som syftar till vilken nivå av abstraktion och tolkning kategorier och teman beskrivs på. Tolkningen och
28 abstraktionsnivån behöver vara i enlighet med varandra för att äktheten inte ska
påverkas (Graneheim, Lindgren & Lundman, 2017). I studien presenteras ett exempel på hur meningsenheterna abstraherades och slutligen bildade kategorier.
Begreppet överförbarhet syftar till i vilken utsträckning resultatet går att överföra till andra sammanhang eller grupper. För att kunna bedöma om studien är överförbar i andra situationer är det viktigt att en noggrann beskrivning av urval, deltagare,
datainsamling, analys och omständigheter som utgör syftet för studien (Granheim och Lundman, 2017). I den här studien presenteras hur urvalet har gått till och eventuellt bortfall. En person av sju hade inte möjlighet att delta i studien och det är möjligt att fler deltagare hade kunnat fylla ut resultatet ytterligare.
Slutligen är begreppen reliabilitet och validitet viktiga att belysa. Reliabilitet grundas i forskningsresultatets konsistens och tillförlitlighet. Kan exempelvis studiens resultat återupprepas i en annan studie av andra forskare eller påverkas resultatet av hur intervjupersonen ställt frågan. Att ställa ledande frågor kan exempelvis påverka resultatet. Validitet innebär att forskaren har en kritisk syn på sin analys och försöker motverka att göra en snedvriden tolkning. En snedvriden tolkning kan leda bias vilket kan förebyggas genom att forskaren har en objektiv inställning i förhållande till subjektiviteten (Kvale & Brinkmann, 2014). I föreliggande studie användes en intervjuguide med öppna frågor formulerade i förväg för att undvika ledande frågor. Stödfrågor användes för att få informanten att utveckla sina svar. Analysprocessen har skett med ett kritiskt förhållningssätt genom att gå tillbaka i den transkriberade texten för att kontrollera att ingen data gått förlorad. Inga personliga fördomar för studien fanns utan byggde på ett intresse för ämnet samt tillförlitlig kunskap.
Resultatdiskussion
Kategorierna som resultatet bildade var - Att vara en närvarande guide, Att bekräfta
kvinnans egen förmåga, Att ha en egen kunskap och erfarenhet och Att ges möjlighet genom organisatoriska förutsättningar. Kategorierna svarar på studiens syfte som var
att belysa barnmorskors erfarenhet av att ge stöd till kvinnor som önskar att föda utan farmakologisk smärtlindring. Resultatdiskussionen sammanför resultatet med bakgrund och teoretisk referensram.
I resultatet framkom det att det är en förutsättning för barnmorskan att vara närvarande. Barnmorskan behöver guida kvinnan och hennes partner genom förlossningen. I en studie av Lunda, Minnie & Benadé (2018) har kvinnor en förväntan om att få närvarande stöd under förlossningen, om de ges närvarande stöd bidrar det till att kvinnan känner sig mer lugn och avslappnad (Lunda et.al, 2018). Sosa, Crozier & Stockl (2018) belyser att det är vanligt att kvinnor behöver barnmorskans närvaro hela
29 tiden samt att barnmorskan guidar dem genom förlossningen genom att andas
tillsammans med dem och påminner om att allt går bra. Sosa et.al tar även upp att vissa kvinnor vill vara mer ifred under värkarbetet och vill ha barnmorskans närvaro i
bakgrunden. Westergren, Edin, Walsh & Christiansson (2019) belyser att barnmorskans stöd var av stor betydelse för att kunna uppnå en naturlig födsel. Kvinnan behöver guidning för andning, massage eller föreslå olika positioner under värkarbetet (Westergren et.al 2019). Lunda et.al (2018) beskriver att kvinnor som känner sig stöttade under förlossningen uppger en mer positiv förlossningsupplevelse.
Stödet kan komma från partnern och barnmorskan är även en guide för partnern och kan visa hur hen kan ge stöd till den födande kvinnan. Barnmorskan behöver förstå den enskilda födelsepartners roll och hur hen kan stötta den födande kvinnan (Sosa et.al,2018). Det är dock viktigt att ha i åtanke att en partners stöd inte alltid är välkommet då det kan finnas religiösa eller kulturella hinder (Lunda et.al, 2018). Medföljande partner har oftast en känslomässig anslutning till kvinnan som är svår för barnmorskan att upprätta i ett kort vårdmöte och det är viktigt att hen involveras när det är deras barn som barnmorskan får vara med och välkomna (Sosa et.al, 2018). I en studie av Lunda et.al (2018) så belyses att kvinnor med en stödjande partner under förlossningen, fördes närmare partnern i sin parrelation.
Barnmorskans närvaro bidrar till att förstärka kvinnans egen kraft och kvinnocentrerad vård är en central del för barnmorskan, vilket innebär att stödja och vara närvarande samt förstå den enskilda kvinnans individuella behov. Det är viktigt att snabbt kunna upprätta en god kontakt vid första mötet för att kunna tillgodose kvinnans behov, bekräfta kvinnan, läsa av kroppsspråk, samarbeta med partner och fokusera på det som händer här och nu. Barnmorskan ska lyssna in kvinnans önskemål och förklara att förlossningen går bra (Lundgren, Berg, Nilsson & Olafsdottir, 2020).
Resultatet visade på att barnmorskan behöver kunna bekräfta kvinnans egen kraft, att ge bekräftelse och att ha tillit. Leap (2009) menar att det är viktigt att barnmorskan har en stark tilltro till kvinnors förmåga att föda utan farmakologisk smärtlindring (Leap, 2009). Westergren et.al (2019) belyser att barnmorskan kan hjälpa kvinnan att tro på sig själv och sin kropp vilket i sin tur har en positiv inverkan och verkar lugnande. Att få bekräftelse och höra att allt fortlöper normalt var av stor vikt för kvinnorna och hjälpte dem att fokusera på nuet. Om farmakologisk smärtlindring var aktuellt var det viktigt att det skedde i en öppen dialog tillsammans med barnmorskan (Westergren et.al,
2018). Kvinnor med ett stort förtroende till sin kropps förmåga har en benägenhet att lättare hantera en naturlig förlossning (Swift, Gottfedsdottir, Zoega, Gross & Stoll, 2017). Barnmorskan behöver skräddarsy vården efter kvinnans önskemål och bekräfta att barnmorskan tagit del av födelseplan (Bradfield et.al, 2019). De kvinnor som haft en
30 födelseplan där önskemålen följts är i större utsträckning nöjda med sin förlossning (Taheri, Takian, Taghizadeh, Jafari & Sarafraz, 2018).
Barnmorskorna i föreliggande studie beskrev vikten av att ha en egen kunskap och erfarenhet, att lita på det som är normalt. Hunter et.al (2017) beslyser att ett viktigt förhållningssätt för barnmorskan är att normalisera graviditeten. Lundgren et.al (2020) belyser att barnmorskor behöver reflektera över sig själva och sin kunskap, både som person och professionell barnmorska för att kunna arbeta kvinnocentrerat (Lundgren et.al, 2020). Barnmorskorna beskrev att det behöver finnas kunskap om det avvikande förloppet. Berg et.al (2012) beskriver att det är en förutsättning att barnmorskan har kunskap om olika komplicerade tillstånd som kan störa förlossningen för att tillförlitligt guida kvinnan genom den naturliga förlossningen. Barnmorskan behöver både teoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap för att få en bra balans till att kunna tillgodose varje enskild kvinnas individuella behov (Berg et.al, 2012).
I föreliggande studie beskrev barnmorskorna att de har kollegor som aldrig gett stöd till en kvinna som vill föda utan farmakologisk smärtlindring och att barnmorskestudenter inte ges tillräckligt med kunskap under utbildningen om det naturliga födandet. Swift et.al (2017) belyser i sin studie att barnmorskan kan optimera förutsättningarna genom kunskap kring naturlig förlossning och att det är viktigt att göra det redan som
barnmorskestudent (Swift et al., 2017). Sosa et.al menar att barnmorskestunder behöver få en förståelse över den dynamik som uppstår under förlossningen för att kunna stötta kvinnor och deras partner till att ge dem valmöjligheter (Sosa et al, 2018).
Barnmorskorna i studien beskrev att interventioner stör födandet och i en studie av Çalik, Karabulutlu & Yavuz, (2018) påvisas det att lågriskfödslar har mindre gynnas inte av interventioner eftersom det stör det naturliga förloppet och skapar i sin tur oönskade komplikationer. Interventionerna kan även leda till att kvinnorna blir mindre nöjda med förlossningsupplevelsen och det är av stor vikt att onödiga interventioner förhindras (Çalik, Karabulutlu & Yavuz, 2018). Enligt Lundgren et.al (2020) är målet med kvinnocentrerad vård att kunna begränsa interventioner och tillhandahålla
information så att kvinnor kan göra egna val baserat på att graviditet och förlossning är normalt.
Barnmorskorna beskrev även att det är viktigt med kunskap om det avvikande förloppet och att det finns faktorer i födandet som kan påverka kvinnans förutsättning till att hantera en förlossning utan farmakologisk smärtlindring, även här styrks det av Berg et.al (2012) som belyser att det är viktigt med kunskap om eventuella komplicerade tillstånd och sjukdomar som kan påverka förlossningen. Det stärker barnmorskan i deras profession och är en förutsättning för att tillförlitligt guida en kvinna genom den
31 Resurser påverkar förutsättningarna till att kvinnor ska kunna föda utan farmakologisk smärtlindring. Att få arbeta med en födande i taget ansågs vara önskvärt, men på grund av brist på barnmorskor och för mycket att göra var det inte alltid möjligt. Att kunna arbeta med one to one care är förknippat med bättre födelseutfall (Sosa et al., 2018). Barnmorskorna i föreliggande studie upplevde att det ibland var svårt att hinna med på grund av att tiden inte räcker till. Brady, Lee, Gibbons & Bogossian, (2019) beskriver hur viktigt det är att barnmorskorna ges tid till att utveckla en relation till kvinnan för att kunna hjälpa dem på bästa sätt (Brady et al., 2019).
Den fysiska miljön har enligt föreliggande studie en påverkan och i en studie av Mondy, Fenwick, Leap & Foureur, (2016) framgår det att en främjande vårdmiljö är viktigt för födande kvinnor. Den födande kvinnan behöver ges utrymme till avskildhet och kunna vara uppe och röra sig under värkarbetet. En trygg förlossningsmiljö kan bidra till en positivare förlossningsupplevelse (Mondy, Fenwick, Leap & Foureur, 2016). Sheehy et al., (2011) menar att det är viktigt att det finns möjlighet till dusch och bad som
smärtlindring. Det framgår även att det är viktigt att det finns möjlighet för kvinnorna att vara uppe och röra på sig under värkarbetet och att det behöver finnas utrymme för det (Sheehy et al., 2011). Berg et al., (2012) belyser att det är viktigt att skapa en födelseatmosfär som utstrålar ett lugn, förtroende och säkerhet. En lugn atmosfär kan