“Det är något jag själv tycker är väldigt viktigt, så det är väl det bästa sättet att få med sig eleverna, att man själv brinner för någonting. Då har man en annan kärlek och glöd i det man säger”. - Diana 2016-02-09
Diana visar i citatet ovan att hon brinner för ämnet och att det är anledningen till att hon lyfter det med sina elever. Hon instämmer även med det Wickenberg (1999) framhäver om
betydelsen av att lärare utgår från sina egna erfarenheter och intressen. Han anser att det är betydelsefullt för elever, då de möter lärare och deras erfarenheter. Vi anser att om lärare utgår ifrån sina intressen och erfarenheter besitter de mer kunskap, då de självmant söker sig till mer kunskap. Även Björneloo (2011) anser att det är betydande att lärare lyfter fram sina egna intressen i undervisningen för att på så sätt väcka elevers intresse och nyfikenhet. Genom att Diana lyfter in mycket av sina egna erfarenheter i undervisningen, kommer
eleverna uppmärksamma Dianas intresse. Hon påpekar dock att det finns mål i Lgr 11 som de ska förhålla sig till, men att arbetsområdet hållbar utveckling inte har en naturlig plats i skolan. Hon menar att om inte lärare har ett eget intresse för området är det lätt att det glöms bort.
“Vi hade miljötemadagar och de kopplade vi till hållbar utveckling och då hade vi det en gång per termin.” Linnea 2016-02-04
36
Under intervjun framkom det att Linnea tolkade hållbar utveckling främst till något som rörde miljön. Öhman (2009) anser att begreppet hållbar utveckling är tolkningsbart på flera sätt, vilket kan leda till att individer har olika tolkningar av begreppet. Barbro instämmer, men anser att det är ett bra begrepp att samlas under och det betyder att mycket kan diskuteras inom begreppet. Dock menar Öhman att hållbar utveckling bör vara ett eget perspektiv som genomsyrar all undervisning kontinuerligt.
Vi anser att forskarna poängterar betydande punkter gällande hållbar utveckling. Wickenberg (1999) lyfter att det oftast är engagerade individer som tar upp hållbar utveckling i
undervisningen och inte skolan som helhet. Detta är något som vi fick belagt och instämmer med. Sättet Diana talade om begreppet visade tydligt hur hon känner för hållbar utveckling. De andra intervjuade lärarna gav inte ett lika starkt intryck, men samtidigt berättade de att hållbar utveckling förekom i deras undervisning på olika sätt. Det skulle kunna vara en generell brist på kunskap kring begreppet som gör att lärarna väljer ett område som de vet att begreppet kan kopplas till, miljödimensionen. Vi fick bilden av att respondenterna var medvetna om att hållbar utveckling innefattar fler dimensioner, dock att dessa dimensioner blir som en underdimension av miljödimensionen. Detta är också den dimension som främst betonas i styrdokumenten.
Erfarenhet
Det märktes i intervjuerna att respondenterna försöker utforma undervisningen så att eleverna får möjligheter att skapa egna erfarenheter kring området hållbar utveckling. Barbro
framhäver tydligt att hon anser att variation är betydande för att gynna elevernas
erfarenhetsskapande. Nästan alla respondenter svarade att de gärna använder sig av film för att elever ska få möjlighet att känna och uppleva arbetsområdet. Detta är något som Sandell m.fl. (2003) instämmer med. De anser att det är en nödvändighet att elever får vara med om olika möten med naturen. KNUT (2013) menar att media har en större betydelse i påverkan på individers liv. Det är något som Linnea och Annika har tagit vara på genom att kontinuerligt titta på Lilla Aktuellt. Vi instämmer med Sandell m.fl. (2003) och respondenterna i att det är nödvändigt för elever att möta naturen på ett varierande sätt. Det är en nödvändighet för att hålla elevers intresse vid liv.
37
KNUT (2013) lyfter även att det är nödvändigt för människor att vistas i naturen för att kunna förstå samspelet mellan natur och människa. Björneloo (2007) skriver om skolträdgårdar, där elever fick vara med och odla själva. Linnea berättat att hon har testat detta, men att det inte fungerade när skolloven började. Vi anser att tankarna kring skolträdgårdar kan gynna elever, genom att de får uppleva hur mycket arbete det krävs för att plantor ska växa, de får lära sig att ta eget ansvar och att tillsammans arbeta mot gemensamma mål. Det krävs ett engagemang som finns hos lärare, elever och vårdnadshavare. Annars anser vi att det blir ett vanligt projekt som rinner ut i sanden, precis som Linnea lyfter.
Annika önskar att de hade haft bättre möjlighet att vistas ute i naturen under tiden de arbetade med hållbar utveckling. Linnea berättar att de har varit på en del studiebesök och hon anser att det är givande för eleverna att uppleva med flera sinnen. Diana framför att det kan upplevas som svårt för elever att läsa sig till information om hållbar utveckling och att göra den
tillgänglig. Hon ser det som en nödvändighet att eleverna får möjlighet att uppleva och se hur saker påverkas av olika handlingar. Detta är något vi instämmer med. Vi anser att det är nödvändigt att elever får uppleva ämnet med både kropp och sinne.
I sammanställningen av resultatet, fann vi att vi hade önskat oss svar angående lärarnas egna erfarenheter kring hållbar utveckling. Erfarenheter ur både deras undervisning, men även ur deras privata liv, bland annat deras barndom. Anledningen till att vi var intresserade av att få information om respondenternas bakgrund är för att se hur det har påverkat deras referensram.
Utbildning
Flera av respondenterna ansåg att de inte hade fått tillräckligt med utbildningen om området hållbar utveckling på högskolorna. När högskolorna lyfte hållbar utveckling var det endast utifrån ett miljöperspektiv. Det resultatet som Björneloo (2011) fick under intervjuer med aktiva lärare liknar det resultat vi fick. Lärarna framförde i Björneloos intervjuer att de önskade att lärarstudenter fick bättre utbildning inom arbetsområdet. Om vi utgår från våra egna erfarenheter på högskolan känner vi igen oss i det resultat som både Björneloo och vår studie gav. Vi upplever att högskolan fortfarande har ett fokus på miljödimensionen och fokuserar mest hur människor bör använda jordens resurser. Studien visar att det inte spelar någon roll vilket år lärare tar examen från högskolan, eftersom både vi och respondenterna
38
känner att fokus på högskolan ligger på miljödimensionen. Då både vi och respondenterna känner att begreppet är väldigt stort blir det problematiskt när fokus ligger på att beskriva begreppet som den nya miljöundervisningen. Då många inte känner till exakt vad begreppet hållbar utveckling står för blir det problem om både högskolan och styrdokumenten har ett miljöperspektiv som styr vad som lärs ut på högskolan och i skolorna. Precis som Öhman (2009) anser vi att begreppet är tolkningsbart och att individer tolkar det på olika sätt.
Vi instämmer med det KNUT (2013) hävdar i sin undersökning, nämligen att en verksamhet inte fungerar om det endast är en engagerad individ som förmedlar kunskapen till
kollegiegruppen. KNUT menar att detta kan leda till att elevers utrymme i undervisningen påverkas. Om en lärare inte besitter kunskapen själv kan hen få svårt att göra området öppet och lättillgängligt för eleverna. Detta är något som vi sett på våra VFU-skolor, att en lärare ska ge kunskap och information gällande exempelvis läslyftet och mattelyftet. Vi anser att detta kan bli problematiskt eftersom kunskapen alltid baseras på den som ger informationen. Om individen som ska ge kunskap har ett speciellt synsätt, kan detta spridas till andra lärare och till slut till eleverna.
Ledning
Wickenberg (1999) visar i sin studie att många lärare upplever styrdokumenten som diffusa. Annika lyfter att hon känner att de flesta av skolas uppdrag är svåra att tolka. Diana
instämmer med Annikas tankar och önskar att styrdokumenten skulle bli tydligare. Hon framför också att det hade varit önskvärt om ledningen hade ökat budgeten för området hållbar utveckling. Sandells m.fl. (2003) resultat överensstämmer både med Wickenbergs (1999) studie och vår studie, när de menar att styrdokumenten är vaga i formuleringarna. De anser att anledningen till detta är att läroplaner är politiska kompromisser. Vår åsikt angående läroplanen och hållbar utveckling är, precis som respondenternas, att det inte finns några direkta riktlinjer om hur arbetet ska ske. Under årskurserna 4-6 i läroplanen (2011) nämns hållbar utveckling i två av de samhällsorienterande ämnena, geografi och religion, dock nämns begreppet bara i samband med ett miljöperspektiv. Detta är något som vi anser vara problematiskt, eftersom begreppet innefattar fler dimensioner än miljö. Från vår studie upplever vi att även våra respondenter har ett fokus på miljö i undervisningen.
39
Respondenterna upplever att de inte får någon direkt stöttning av rektorerna angående fortbildning för hållbar utveckling, men var förhoppningsfulla över ett framtida arbete på området. De påpekade att det var ett större fokus på kärnämnena, medan hållbar utveckling blev degraderat till exempelvis återvinning. Våra erfarenheter efter gjorda praktikperioder överensstämmer med vad respondenterna svarar. Ett stort fokus läggs på kärnämnena såsom mattelyftet och läslyftet, medan hållbar utveckling inte direkt får någon tid och plats under kollegiala möten. Barbro däremot ansåg inte att det var upp till ledningen, men kände sig förvissad om att de kunde få läsa en kurs om det skulle behövas.
Enligt Sandell m.fl. (2003) är skolan den största institution som staten kan kontrollera. Vi tolkar det som att politiska värderingar kommer att krypa in i skolmiljön och områden som borde få stor plats i skolan får mindre plats utefter vilka som har regeringsmakten. Detta kan jämföras med att olika hushåll samtalar om olika ämnen och på så sätt får elever olika utgånglägen i undervisningen, vilket både Linnea och Annika tar upp.
Slutdiskussion
Studien uppfyller syftet, då vi genom intervjuer får en tydligare bild av användningen av begreppet hållbar utveckling. Samtliga respondenter svarade att de synliggör för eleverna vad varje individ kan göra i sin vardag för att påverka naturen och samhället i en positiv riktning. De saker som lärarna framhävde var att inte lika mycket mat skulle slängas, lampor skulle släckas, laddaren skulle dras ut och att alla ska källsortera. Genom studien fann vi även olika val som hade betydelse för lärares upplägg av undervisningen. Anledningen till att vi valde detta syfte med studien var att vi ville undersöka hur skolor tar upp detta område i sin
undervisning. Frågeställningarna skapades ur syftet, för att hitta vilka områden som vi skulle fokusera på. Frågeställningarna utgick från vår nyfikenhet om vilka dimensioner som lyftes i undervisningen och hur undervisningen påverkades beroende på om lärare har haft tidigare intresse och erfarenheter inom hållbar utveckling.
Under arbetets gång har det visat sig att begreppet hållbar utveckling, är ett brett och svårt begrepp. Det blir inte tydligare genom att den definition av hållbar utveckling som står på Skolverkets hemsida inte överensstämmer med vad som beskrivs i kursplanerna och kursmålen.
40
Resultatet visade att den dimension som betonades mest, av lärare i de samhällsorienterande ämnena, var miljödimensionen. Att just miljödimension lyfts fram i undervisningen kan bero på att föregångaren till hållbar utveckling var miljöundervisning. Styrdokumenten är tydliga med att ett miljöperspektiv ska lyftas i de samhällsorienterande ämnena på mellanstadiet. Även i media är det oftast miljödimensionen som kopplas till hållbar utveckling. De andra dimensionerna, social och ekonomisk hållbarhet förekom också i undervisningen. De presenterades inte som en del av hållbar utveckling, utan som en del av den vanliga
undervisningen. Resultatet gav en positiv bild av lärares medvetenhet av begreppet hållbar utveckling i skolan. Nästan alla intervjuade kunde definiera begreppet som mer än bara ett miljöperspektiv och en kunde lätt anamma och förändra sitt tankesätt kring begreppet hållbar utveckling under intervjuns gång.
I vår studie fann vi att det var flera faktorer som påverkade lärarna i deras val av innehåll. Av de inre faktorerna som spelade roll fann vi att personligt intresse och eget kunnande hade stor vikt i hur undervisningen utfördes. Vi anser att personligt intresse och eget kunnande går hand i hand, eftersom personer som har ett eget intresse kommer att söka mer kunskap inom
området eller just det intresset. Detta kommer sen att färga av sig på undervisningen. Yttre faktorer som spelade roll var ekonomi, styrdokument och närliggande miljö. Något vi
framförallt reagerade på var styrdokumenten och ekonomin. När vi läste styrdokumenten fann vi att dessa hade en tydlig vinkling mot ett miljöperspektiv, vilket vi anser är underligt
eftersom begreppet kan kopplas till samtliga av dessa ämnen på ett enkelt sätt. Vi anser att styrdokumenten kan vilseleda lärare som inte är insatta i begreppet. Det är tydligt att ekonomin styr skolor och undervisningen. Denna faktor påverkar framförallt lärare som brinner för området. Lärarna önskade att det hade varit möjligt att åka på fler studiebesök med eleverna. Detta var något som var svårt att genomföra på grund av att ekonomin inte tillät det. I vår studie och våra intervjuer fann vi ändå att respondenterna visste vilka faktorer de hade att arbeta med.