4 Slutsatser
4.2 Egna reflektioner
De studerade företagen i den här studien använder mestadels den digitala arbetsplatsen för att kommunicera envägs och då gäller det framförallt från ledningen till anställda i produktion. Tre respondenter menar att mycket eller nästan all information som hanteras och behövs finns att tillgå via den digitala arbetsplatsen. R4 menar att den digitala arbetsplatsen inte är en central åtkomstpunkt för information vilket kan ifrågasättas eftersom den mesta informationen borde finnas lagrad digitalt. R4 förklarar att de har ett affärssystem som innehåller mycket information och de har även dokumentsystem som innehåller information och dokument. Däremot finns inte informationen tillgänglig för alla utan bara de med behörighet och det kan vara därför R4 menar att den digitala arbetsplatsen inte är en central åtkomstpunkt för
information. I övrigt sker mycket kommunikation fortfarande via fysiska möten i de studerade företagen. Enligt Williams och Schuberts (2018) definition av de olika nivåerna placeras
företagen efter min tolkning på grundläggande nivå på grund av att mycket, nästintill all, tvåvägskommunikation sker ”face to face”. Frågan är om inte företagen skulle tjäna på att istället kommunicera mer tvåvägs digitalt. Det skulle spara tid som anställda lägger på att gå från maskinerna till kontoret där ledningen sitter. Det kanske till och med skulle leda till att mer information kommer fram till ledningsgruppen om de anställda bara kan skicka iväg ett meddelande direkt till ledningen, istället för att gå iväg till dem, när de får en idé eller det inträffar något. Om de anställda måste gå iväg till ledningen kanske de struntar i att förmedla småsaker eller idéer som de har, som egentligen kanske är värdefulla för företaget, för att det är för omständligt. I litteraturundersökningen upptäcktes att många företag utvecklade den digitala arbetsplatsen för att främja idéspridande och innovationer. Att använda digitala tekniker för tvåvägskommunikation skulle kunna leda till ett större engagemang hos anställda och främja idéspridande.
Den här studien bygger på fyra intervjuer vilket kan anses vara lite för att dra några riktiga slutsatser. Resultatet räcker inte för att dra slutsatser om hela metallindustrin men däremot för de företag jag studerat. Jag fokuserade på djupgående intervjuer och samlade därför in mycket information om respektive företag. Resultatet hade blivit än mer trovärdigt om jag utfört fler intervjuer på varje företag för att få olika yrkesrollers perspektiv. Det är dock inte säkert att fler intervjuer på samma företag hade gett någon ytterligare information. Ingen av respondenterna hade lika yrkesroller och trots detta fick jag ut liknande information som framhävde likheter mellan företagen. Däremot var alla respondenter inom
ledningsgruppen i sina företag och det hade varit intressant att se de anställda på
produktionsgolvets perspektiv på den digitala arbetsplatsen inom företaget. Det skulle kunna ha gett någon ytterligare aspekt. De respondenter som medverkade i studien var i övrigt väldigt medvetna om hur digitala tekniker användes inom hela företaget även i produktion. Företagen fick själva välja ut respondenter utefter vem som de ansåg hade bäst koll på den digitala arbetsplatsen för företaget. Det är anledningen till att alla respondenter har olika yrkesroller men jag ser inget problem med det. Hade jag valt en specifik yrkesroll på
respondenterna hade jag kanske inte fått ut lika mycket och resultatet hade kanske blivit mer osäkert. Då hade jag dessutom inte varit säker på om respondenten hade koll på allt om företagets digitala arbetsplats. Nu vet jag att de respondenter som deltagit i studien är en av de som är mest insatta i sitt företags digitala arbetsplats.
Det resultat jag fått fram kan användas och prövas för vidare studier. Det kan undersökas i en större studie för att dra slutsatser om hela metallindustrin. Till exempel en
surveyundersökning där man undersöker om företag inom metallindustrin använder sociala teknologier eller om de använder mestadels digitala tekniker för envägskommunikation.
Omnämnande
Tack till Soleil IT som gjort denna undersökning möjlig och extra stort tack till Johan Andersson på Soleil IT som alltid har varit tillgänglig och hjälp till och stöttat under hela arbetets gång, från start till mål.
Tack till min handledare Monika Magnusson för vägledning och hjälp under arbetet med denna uppsats.
Tack till alla respondenter för er tid och ert medverkande. Utan er hade inte den här studien varit möjlig.
Referenser
Baptista, J. & Galliers, R. D. (2012). Social Media as a Driver for New Rhetorical Practices in Organisations. 2012 45th Hawaii International Conference on System Sciences, System Science (HICSS), 2012 45th Hawaii International Conference on, 3540.
doi:10.1109/HICSS.2012.537
Berg, O. & Gustavsson, H. (2016). Den digitala arbetsplatsen. Göteborg: Intranätverk. Brown, S. A., Dennis, A. R. & Venkatesh, V. (2010). Predicting Collaboration Technology
Use: Integrating Technology Adoption and Collaboration Research. Journal of Management Information Systems, 27(2), 9–53.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund : Studentlitteratur, 2009.
Deloitte (u.å.). The digital workplace: Think, share, do.
https://www2.deloitte.com/content/dam/Deloitte/mx/Documents/human-capital/The_digital_workplace.pdf [2019-04-13]
Dery, K., Sebastian, I. M. & van der Meulen, N. (2017). The Digital Workplace is Key to Digital Innovation. MIS Quarterly Executive, 16(2), 135–152.
Europakommissionen (2016). What is an SME? Internal Market, Industry, Entrepreneurship and SMEs - European Commission. https://ec.europa.eu/growth/smes/business-friendly-environment/sme-definition_en [2019-03-28]
Gleba, B. A. (2014). The Next Wave: Internal Social Business Tools. Workforce Solutions Review, 5(1), 29–30.
Gröger, C., Hillmann, M., Hahn, F., Mitschang, B. & Westkämper, E. (2013). The Operational Process Dashboard for Manufacturing. Procedia CIRP, 7 205–210. Gröger, C., Stach, C., Mitschang, B. & Westkämper, E. (2016). A mobile dashboard for
analytics-based information provisioning on the shop floor. International Journal of Computer Integrated Manufacturing, 29(12), 1335–1354.
Haddud, A. & McAllen, D. (2018). Digital Workplace Management: Exploring Aspects Related to Culture, Innovation, and Leadership. 2018 Portland International Conference on Management of Engineering and Technology (PICMET), Management of Engineering and Technology (PICMET), 2018 Portland International Conference on, 1.
doi:10.23919/PICMET.2018.8481807
Heinström, K. B., Ian Ruthven,Jannica (2017). Work and information: which workplace models still work in modern digital workplaces? http://www.informationr.net/ir/22-1/colis/colis1651.html [2019-02-18]
Nationalencyklopedin (2019). Industri - Uppslagsverk - NE.se.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sverige/n%C3%A4ringsliv/in dustri [2019-03-23]
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4:e.uppl. Linköping: Studentlitteratur.
Richter, A., Vodanovich, S., Steinhüser, M. & Hannola, L. (2017). IT on the shop floor - challenges of the digitalization of manufacturing companies, doi:10.5167/uzh-142372 Rowlands, C., Morgan, A. & Hawksworth, G. (2006). Winning strategies for effective
collaboration in the pharmaceutical industry. Journal of Medical Marketing, 6(2), 83–93. Ryen, A. & Torhell, S.-E. (2004). Kvalitativ intervju : från vetenskapsteori till fältstudier. 1.
uppl. Liber ekonomi.
Sandblad, B., Gulliksen, J., Landz, A., Walldius, Å. & Åborg, C. (2018). Digitaliseringen och arbetsmiljön. Lund: Studentlitteratur.
Schmidt, C., Praeg, C. & Günther, J. (2018). Designing Digital Workplace Environments. In 2018 IEEE International Conference on Engineering, Technology and Innovation (ICE/ITMC). Presented at the 2018 IEEE International Conference on Engineering, Technology and Innovation (ICE/ITMC), ss.1–9.
Skaržauskiené, A., Tamosiûnaitè, R. & Žaléniené, I. (2013). Defining Social Technologies: evaluation of social collaboration tools and technologies. Electronic Journal of
Information Systems Evaluation, 16(3), 232–241.
Snow, C. C., Fjeldstad, Ø. & Langer, A. (2017). Designing the digital organization.
Williams, S. P. & Schubert, P. (2018). Designs for the Digital Workplace. Procedia Computer Science, 138 478–485.
Bilagor
Bilaga 1
Den digitala arbetsplatsen inom tillverkningsindustrin
Information om studien:
Syftet med undersökningen är att kartlägga den digitala arbetsplatsen inom tillverkningsindustrin med fokus på att samarbeta.
Intervjun kommer att spelas in med ljud för att hindra att forskaren missar att anteckna, eller glömmer, något som är av värde för studien. Inspelningen kommer att underlätta transkribering och generera bättre kvalité på empirin. Respondenten kommer att få möjlighet att kommentera transkriberingen eller en eventuell sammanfattning för att korrigera eventuella missuppfattningar.
Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet. Alla uppgifter kommer behandlas på̊ ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Uppgifterna kommer att bevaras till dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras.
Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen
(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till
dataskyddsombudet på̊ Karlstads universitet är dpo@kau.se .
Kontaktuppgifter:
Student: Erika Stolpe
Telefon: 070-2925771
E-post: erikstol100@student.kau.se E-post privat: erikastolpe@gmail.com
Handledare
Monika Magnusson
Titel: Universitetslektor, programledare E-post: monika.magnusson@kau.se
Bilaga 2
Samtycke till att delta i studien:
Den digitala arbetsplatsen inom tillverkningsindustrin
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta.
Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.
Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.
... Underskrift
... ...
Namnförtydligande Ort och datum
Kontaktuppgifter:
Student: Erika Stolpe
Telefon: 070-2925771
E-post: erikstol100@student.kau.se E-post privat: erikastolpe@gmail.com
Handledare
Monika Magnusson
Titel: Universitetslektor, programledare E-post: monika.magnusson@kau.se
Bilaga 3
Intervjuguide:
Inledande frågor
Har ni fler kontor/fabriker, i så fall hur många kontor har ni? Hur många anställda har ni?
Arbetar ni i arbetsteam/grupper? Eller arbetar man var och en för sig? Olika? Skiftlag? Vilken är din yrkesrollroll?
Använder ni begreppet digital arbetsplats? Eller är det okänt? Den digitala arbetsplatsen
Samarbete via den digitala arbetsplatsen
1. Hur gör ni för att organisera produktionen/tillverkningen? (samordna från start till mål) a. Använder ni några digitala tekniker för att göra detta?
b. Vilka och Hur använder ni de här teknikerna?
2. Hur ser kommunikationen ut internt på företaget? På kontoret, på golvet, mellan kontoret och golvet. (ex. använder man sig av lappar för att förmedla information, går man fram och pratar).
a. Vad har man för arbetsuppgifter. Är man i behov av att kommunicera på golvet, kontoret, mellan kontoret och golvet?
b. Används några tekniker för att kommunicera? c. Om inte, varför inte? Annars, Vad används?
d. Används olika tekniker för envägs- och tvåvägskommunikation? (ex. Messenger för tvåvägs och dashboard för envägs)
3. Vad gör ni när ni ska förmedla information som gäller alla i HELA företaget? (T.ex beslut och ställningstaganden som har gjorts, ”veckobrev”, möte osv.)
a. Används några digitala hjälpmedel/tekniker? Vilka? b. Hur och Varför använder ni dessa tekniker för att förmedla? c. Kan alla inom företaget bidra med information via teknikerna?
4. Hur gör ni för att förmedla information som bara gäller EN DEL av företaget? (t.ex. om de gäller en viss grupp/skiftlag som ska göra något)
a. Vilka digitala tekniker används? (om det används) b. Hur och Varför använder ni dessa tekniker? 5. Använder ni er av sociala medier?
a. Hur och varför använder ni er av sociala medier? 6. Använder ni er av ett intranät?
a. Hur använder ni det och varför?
7. Vad gör ni om det sker något fel? (t.ex. med en maskin, i en process eller att någon digital teknik som datorn inte fungerar, en leverans från leverantören är försenad)
a. Hur rapporterar ni och till vem? b. Används det några digitala tekniker då?
Om inte, skulle det kunna göra det? Om ja, hur används de?
c. Om det är något problem som drabbar nästa skiftlag hur meddelas det till dem? Används några digitala hjälpmedel/tekniker för det?
8. Vilka har tillgång till de digitala hjälpmedel som ni använder er av? Är det bara vissa roller eller har alla tillgång till allt?
a. Varför har ni valt att ha det så?
c. Vilka delar är man mest aktiv i? (ex. Kommunikationen, förmedla information eller ta del av information) är det olika för olika roller?
9. Är det möjligt att nå varandra genom digitala hjälpmedel / tekniker på olika delar av organisationen? a. Hur då eller varför inte?
10. Samarbetar ni med era andra kontor?
a. Hur ser samarbetet ut? Vad gör ni för att samarbeta?
b. Används några digitala hjälpmedel / tekniker för att samarbeta med er andra kontor? (ex. virtuella teams, delade dokument, intranät, videokommunikation)
11. Hur ser kommunikationen ut med era andra kontor?
a. Använder ni några digitala hjälpmedel / tekniker? (T.ex. mail, chattgrupper, intranät osv.) i. Vilka och hur i så fall?
ii. Varför används dessa?
12. Hur gör ni för att interagera med kunder, intressenter, leverantörer osv? (t.ex. hur går processen till när ni fått en ny kund eller ny leverantör? Eller hur samarbetar eller kommunicerar ni med kunder och leverantörer? Osv.)
a. Använder ni några digitala tekniker för detta? i. Vilka och hur i så fall?
ii. Varför använder man dessa tekniker? Utveckling av den digitala arbetsplatsen
13. Finns det några problem med de tekniker ni använder idag? (T.ex. de används inte, de har inte de funktioner vi faktiskt behöver, de är svåra att förstå, besvärliga, många moment för att utföra en sak).
a. Vad är de för problem?
b. Ser du någon lösning på det problemet?
14. Finns det något område som skulle vara i behov av att utveckla digitala tekniker/hjälpmedel internt / externt? (t.ex. för att kommunicera internt eller dela kunskap inom företaget, om du tänker på de exemplen jag gav i början och de möjligheter de gav)
Om det finns ett behov:
Vilka områden skulle det vara som är i behov av utveckling? (ex. arbetsaktiviteter, processer som kommunikation med kund eller kommunikation från golvet till kontoret etc.)
Varför finns det ett behov i dessa områden/processer? Vad skulle en utveckling kunna resultera i för företaget?
Vilka digitala hjälpmedel skulle det vara i så fall vara? (vilka funktioner skulle dessa tekniker ha? T.ex. enkel kommunikation, dokumenthantering, visa pågående order på golvet osv.)
Hur skulle dessa hjälpa er? Vad är det som är intressant för er med dessa tekniker? (ex. skulle det spara tid, öka effektiviteten, öka engagemanget, öka konkurrenskraften)
Om man inte har ett behov av att utveckla:
Varför har man inget behov av att utveckla digitala tekniker/hjälpmedel? 15. Vad ser ni för hinder med att utveckla digitala hjälpmedel?
Bonusfrågor:
(Om det finns tid över eller om jag inte riktigt fått svar på dessa)
Används någon direktmeddelandekommunikation? (ex. som sociala medier)