• No results found

EGNA REFLEKTIONER OCH FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING

I efterhand när studien är genomförd ser vi några saker vi gärna kunde gjort annorlunda. Bland annat hade vi velat intervjuat fler personer för att få ett mer exakt resultat som speglar verkligheten. Fortsättningsvis hade frågorna som ställdes på intervjun kunnat ändras och omformuleras för att få bättre och mer lättolkade svar. Över lag tyckte vi skribenter att ämnet var intressant att studera samt att resultatet som sammanställdes var ett spännande bidrag till forskningen.

I studiens första skede var det för oss ett problem att hitta en nisch inom ämnet som samtliga tyckte var tillräckligt intressant att studera. Detta gjorde att det tog längre tid att hitta ett ämne att skriva om och därmed hade vi mindre tid att genomföra studien när vi väl bestämt oss för vad som skulle studeras. Något annat som kom att påverka studien och möjligtvis studiens resultat var utbrottet av viruset COVID-19. Detta limiterade arbetet gällande de intervjuer som skulle genomföras. Det planerades att samtliga intervjuer skulle genomföras fysiskt för att främja det personliga mötet och utnyttja intervjuerna till fullo. Detta fick ändras totalt pågrund utav viruset och istället fick alla intervjuer göras över telefon.

Avslutningsvis skulle vi gärna se vidare forskning inom detta ämne. Då med fler personer intervjuade för att få ett tydligare och mer akademiskt försvarbart resultat. Vi hade även sett vidare forskning inom området gällande rationaliteten vid personers köp i vissa stadie i livet. Detta eftersom många av de personliga reflektioner som gjorts efter utvunnet resultat bygger mycket på i vilket stadie intervjupersonerna har varit i. Exempel på detta kan vara när man starta familj, går i pension, ska flytta för första gången etcetera. Ämnet är intressant och kan komma till intresse i framtiden för marknadsförare, fastighetsmäklare med mera.

Referenser

Alvesson, M. (2010). Intervjuer - genomförande, tolkning och reflexivitet (1). Malmö: Liber AB.

Amadae, S.M. (2016). Rational Choice Theory. Hämtad 2020-04-20 från https://www.britannica.com/topic/rational-choice-theory

Bourdieu, P. (1977). Outline of a Theory of Practice, trans. R. Nice. Cambridge: Cambridge University Press.

Bourdieu, P. (1984). Distinction. A social Critique of the Judgement of Taste. London: Routledge.

Bourdieu, P. (2005). The social structures of the economy. London: Polity Press.

Boverket. (2019). Kostnaden för att bo (2019:14). Karlskrona: Boverket internt.

Callon, M. & Muniesa, F. (2005). Peripheral Vision: Economic Markets as Calculative Collective Devices. Organization Studies, 26(8), p. 1229-1250.

doi: 10.1177/0170840605056393

Eklund, K. (2017). Vår ekonomi (14:1). Lund: Studentlitteratur AB.

Englund, P. (2011). Development of Swedish housing prices. The Riksbank´s inquiry into the

risks in the Swedish housing market. Stockholm: Åtta.45 Tryckeri AB/Sveriges Riksbank.

Fama, E. F., & French, R. K. (1992). The cross-section of expected stock returns, Journal of

Finance June, 47:2, p. 427-465.

Fama, E. F., & French, R. K. (1993). Common Risk Factors in the Returns on Stock and Bonds, Journal of Financial Economics 33, p. 3-56

Gavelin, L., & Sjöberg, E. (2012). Finansiell ekonomi i praktiken (2:1). Lund: Studentlitteratur AB.

Kumar, Y., & Khandelwal, U. (2018). Factors affecting buying behaviour in the purchase of residential property: A factor analysis approach. International Journal on Customer

Relations, 6(2), p. 37-32.

doi: https://search-proquest-com.proxy.mau.se/docview/2297148602?accountid=12249.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Nationalencyklopendin. Irrationalitet. Hämtad 2020-05-13 från

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/irrationalitet

Nationalencyklopedin. Kvantitativ metod. Hämtad 2020-03-26 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kvantitativ-metod

Niedomysl, Thomas. (2008). Residential Preferences for Interregional Migration in Sweden: Demographic, Socio-economic and Geographical

Determinants. Environment and Planning A(40), 1109–1131. doi: 10.1068/a39177

Pettinger, T. (2017). Irrational Behaviour. Hämtad 2020-05-16 från

https://www.economicshelp.org/blog/132942/economics/irrational-behaviour/

Rachmawati, Shukri, Azam, Khatbi. 2019. Factors influencing customers’ purchase decision of residential property in Selangor, Malaysia. Management Science Letters, 9, p. 1341-1348. doi: http://www.growingscience.com/msl/Vol9/msl_2019_129.pdf .

Starrin, B. & Svensson, P-G. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Sundrani, D. M. 2018. Factors influencing home-purchase decision of buyers of different types of apartments in india. International Journal of Housing Markets and Analysis, 11, p. 609-631. doi: 10.1108/IJHMA-06-2017-0062

Svensson, F. (2020). Uppskatta bostadens värde. Hämtad 2020-03-26 från http://www.boupplysningen.se/kopa/uppskatta-bostadens-varde.

Vitestam, B. (2017). Mitt hem och min ekonomi. (Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Göteborg). Hämtad från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/54542

Zalejska-Jonsson, A. (2013). Impact of energy and environmental factors in the decision to purchase or rent an apartment: The case of sweden. Journal of Sustainable Real Estate, 5(1), p. 66-85 doi: https://search-proquest-

com.proxy.mau.se/docview/2305948234?accountid=12249.

Tabeller:

Tabell 1. Övergripande resultat.

Tabell 2. Resultat från rangordningsfrågor

Bilagor

Bilaga 1 - Intervjumall

Faktorer & rationalitet vid ett bostadsförvärv

En kvalitativ intervju

Syftet med intervjun är att skapa förståelse om vad eller vilka faktorer som spelar mest roll för en bostadsköpare. Fortsättningsvis kan utifrån de insamlade svaren en diskussion startas gällande hur rationellt de olika köparna tänkte vid köpet samt om detta skiljer sig åt mellan åldrarna.

Frågorna i kursivt innebär delfrågor som ställs till de intervjuade för att bygga vidare på de svar man fått. Dessa frågor ställs inte direkt till den medverkande utan finns till, om det behövs, för ett mer nyanserat svar.

Inledande frågor:

- Hur länge har ni bott? När köpte ni? - Ålder/kön?

- Civilstatus?

TEMA 1 - Inför köpet

- Varför började ni leta ny bostad? Berätta varför ni ville flytta.

- Hur gick ni tillväga för att välja ut vilka objekt ni ville gå vidare med? - Olika preferenser? Faktorer?

- Skiljde sig de olika objekten mycket från varandra eller var samtliga liknande? - Vad spelade mest roll för er när ni letade bostad?

- Vad anser ni var den viktigaste och mest avgörande faktorn?

TEMA 2 - Under köpet/budgivning etc

- Hur gick tankegången när ni bestämde er för att försöka köpa denna bostad? - Visste ni direkt på visning? Väntade ni och avgjorde senare?

- Varför valde ni denna bostad? - Fler bostäder ni var påväg att köpa? - Hur gick budgivningen till?

- Enda budgivaren? första budet? - Var priset en avgörande faktor?

TEMA 3 - Efter köpet

- Något ni vill ändra i processen i efterhand?

Rangordningsfrågor:

På en skala mellan 1-6, hur viktiga var dessa faktorer vid ert köp där 1 innebär inte alls viktigt och 6 är extremt viktigt.

- Driftskostnader/Avgift

- Förväntade värdeförändringar - Lånekostnad - Ränta

- Lånekostnad - Amortering

- Den allmänna känslan (Här vill jag bo) - Avstånd till jobb/matbutik m.m.

- Bostadens estetiska omgivning (utsikt m.m.) - Kvarteret (grannar, etniciteter m.m.)

Självbedömning

Avlutningsvis, hur bedömmer ni att ni agerade utifrån ert egna perspektiv? Agerade ni rationellt eller emotionellt?

Related documents