”Budskapen är snarare: pojkar behövs i vård och barnomsorg och flickorna behöver tekniken” (Staberg, 1992, sid.158). Detta tror jag är viktigt, att ändra budskapet till: Processindustrin behöver er, tjejer. Tidigare har jag beskrivit vad som står i jämställdhetsplanerna från två stora
processföretag. Både OKG ”ta tillvara kraften i den dynamik som mänskliga olikheter innebär” (sid.2) och SCMS ”mångfald skapar möjligheter att utveckla verksamheten och öka produktiviteten inom alla områden” (sid.1), försöker i allmänna ordalag beskriva varför de har som mål att utjämna de klyftor mellan andelen kvinnor och män som förekommer på olika avdelningar i företagen. Vad man kan sakna är en tydligare motivering till varför man vill främja en jämn balans, vad är det som blir bättre om man har en jämn balans mellan andel kvinnor och män inom processindustrin? Någon forskning som påvisar fördelar med en jämn fördelning av tjejer och killar i processindustrin har jag inte kunnat hitta, jag har inte hittat något forskningsarbete alls i ämnet. Med det i åtanke är det inte svårt att förstå varför företagen skriver i så allmänna ordalag om detta.
Jag anser att både utbildning och bransch skulle tjäna på om fler tjejer valde tekniska
yrkesutbildningar som Energiprogrammets inriktning drift- och underhåll. Jag vill understryka att detta är min personliga uppfattning som inte har något stöd i vare sig forskning eller litteratur utan grundar sig på erfarenhet, intryck och funderingar som infunnit sig under de 25 år jag arbetat inom processindustrin. Under den korta tid jag arbetat som lärare har jag sett vilken skillnad det är, arbetsmiljömässigt för både lärare och elever, om klassen innehåller både tjejer och killar istället för enbart killar. Med risk för att generalisera menar jag att tjejerna uppvisar en större mognad i sitt sätt att ta sig an studieuppgifter, argumentera och diskutera. Detta i sin tur smittar av sig på killarna som håller inne med sina barnsligaste sidor, mycket av ”grabbigheten” försvinner. Det jag nu beskrivit med avseende på arbetsmiljö kan med viss modifikation överföras till kontroll- och
manöverrummen på processindustrierna.
För att ingjuta mod i de tjejer som valt Energiprogrammet eller Ky- utbildningen drift- och underhåll brukar jag göra en modell och rita en kurva av ett processförlopp. Den är helt och hållet påhittat av mig, jag generaliserar och överdriver mycket, allt efter devisen ”ändamålet helgar medlen” (sv.wikipedia.org/wiki/Ignatius_av_Loyola). Den beskriver hur manliga och kvinnliga operatörer förhåller sig till olika driftsituationer. Vad jag vill visa är att en kombination av kvinnliga och manliga operatörer oftast ger den högsta produktionen. Kurvan visar en processanläggning som är nyinstallerad och skall köras igång. Efter igångkörning (1) och leverantörens provdrift är klar (2)
manliga operatörerna testa och experimentera, använda all uppfinningsrikedom som står till
buds.(3) När man sett var gränsen går bestämmer driftledningen att produktionen skall läggas på en fortfarande hög men lägre nivå än innan. Nu kör man en jämn, hög och stabil produktion och nu som först tjänar företaget pengar, detta är kvinnliga operatörer bra på (4). I den sistnämnda fasen har manliga operatörer en viss tendens till att antingen fortsätta att testa om det går att höja
produktionen lite, lite till eller också tappar de intresset helt och ägnar sig andra saker (5) (se bilaga 2). Man kan jämföra detta med bilskadestatistiken (sikainstitute.se/Doclib/2007/SikaStatistik/ss 2007_30.pdf) som år efter år visar att tjejer är inblandade i färre olyckor än killar, jag tror inte att detta beror på att tjejer är skickligare förare än killar utan att tjejerna är bättre på att anpassa både sig själva och utrustning efter de omständigheter som råder.
När jag diskuterar med tjejer om vår utbildning brukar många tjejer sucka när de hör ordet teknik, det är kanske typiskt manligt att ta till argument som bra lön, ledigheter och teknik som ständigt är i utveckling. Tjejer räknar andra saker som viktigare, att arbetet skall vara roligt och meningsfullt och att ha bra kompisar (SOU 2004:43). Vi borde kanske istället påtala saker som kompisanda och meningsfullhet i arbetet eftersom det ofta är mycket sammansvetsade arbetslag i processindustrin som alla tider på dygnet, året om, ansvarar för maskiner och utrustning värda åtskilliga miljoner, ibland miljarder kronor.
Jag vill också återknyta till de företag vars jämställdhetsplaner jag tidigare citerat delar ur. Båda företagen beskriver i särskilda kapitel att de vill, och hur de vill underlätta för såväl kvinnor som män att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Här ser jag inte längre något problem för tjejer att söka sig till processindustrin. I den här frågan pågår, vill jag påstå, en attitydförändring hos killar. De yngre killarna jag jobbade tillsammans med på driften såg på föräldraledigheten med helt andra ögon än vad t.ex. jag gjorde i den åldern. En del har varit hemma med sina barn ett halvår, en del har varit hemma ett helt år. Så det gamla argumentet att det inte går att anställa en ung tjej p.g.a. att hon troligtvis blir hemma årsvis vid familjebildandet håller inte längre.
8. Sammanfattning
Det finns många tjejer som under sin uppväxt inte umgåtts med män, pappor, pappors kompisar eller killkompisar. De har då heller aldrig deltagit i typiskt manliga aktiviteter, detta kan vara en del av förklaringen till varför så många tjejer inte tar till sig informationen om Energiprogrammets inriktning drift- och underhåll. I stället har de format en egen bild av processindustrin som smutsig, bullrande och tråkig, yrket som drifttekniker är i deras ögon ett ”lågstatusyrke”. Vi lärare borde, i vår information, kanske mer framhålla de sociala sidorna av yrket, att man ingår i en
sammansvetsad grupp som jobbar alla tider på dygnet, året om och hanterar maskiner och
utrustning värda miljoner, ibland miljarder kronor. Nu framhåller vi sådana saker som kanske mest lockar grabbar, bra lön, långledigheter och teknik i ständig utveckling. Tjejer upplever kurser som behandlar processutrustning och underhållsteknik som ”tekniskt och tråkigt” i början av
utbildningen, för att sedan längre fram i utbildningen konstatera att det kan vara både nyttigt och intressant. Det tycks som om tjejerna själva måste upptäcka sitt teknikintresse, vilket kan ha att göra med det jag beskriver i inledningen. En del av detta kan lösas genom att vi lärare erbjuder
kortkurser i 8:an eller på höstterminen i 9:an, en till två dagar där tjejerna får prova på olika övningar. I informationsbroschyrer och jämställdhetsplaner står det tydligt att skola och
processindustri önskar ett ökat antal tjejer till branschen, men alltid i allmänna ordalag och utan någon riktigt bra förklaring. Vi måste ändra attityd och fastslå att tjejer inte nödvändigtvis behöver processindustrin, men att processindustrin behöver tjejer.
9. Referenslista
Arnell, Viktor (2007). Kvinnors val av mansdominerade tekniska utbildningar. Linköpings universitet.
Berggren, Inger (2001). Identitet, kön och klass: hur arbetarflickor formar sin identitet. Göteborg: Acta Universitatis Gothenburgensis.
Ejvegård, Rolf (2007). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Engström, Karolina (2008). ”Han sa att jag var modig” – en studie om ungdomar som brutit mot
könsmärkta gymnasieval. Umeå universitet.
Fransson, Karin & Lindh, Gunnel, (2004). Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och
andras ögon. Skolverket
Gottfredson, Linda S. (2002). Gottfredson s theory of circumscription, compromise and self- creation. I Brown, Duane (Red.), Career choice and development. Chichester: John Wiley And Sons Ltd.
Kvale, Steinar. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun (tr.2007) Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, Ulf P. (2002). Homo pedagogicus. Framtider. 2002/3
Mårtensson, Kristina & Wennemo, Irene (2004). Hur står det till med yrkesutbildningarna i
gymnasieskolan? Landsorganisationen i Sverige (LO).
OKG, Mångfaldsarbete och jämställdhetsplan för 2008
Patel, Runa. & Davidson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (3 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf-94).
Skolverket, (2007). Gymnasieskolan - Elever – Riksnivå, tabell 4D: Elever på program och
inriktning eller anknytning till program fördelat efter år och kön 2007/08.
sikainstitute.se/Doclib/2007/SikaStatistik/ss 2007_30.pdf)
SOU 2002: 120. Åtta vägar till kunskap. En ny struktur för gymnasieskolan. Stockholm, Fritzes
SOU 1997:137. Glastak och glasväggar? Den könssegregerade arbetsmarknaden. Jonsson, Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2004:43. Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Stockholm:Fritzes.
Staberg, Else-Marie (1992). Olika världar – skilda värderingar. Hur flickor och pojkar möter
högstadiets fysik, kemi och teknik. Umeå: Pedagogiska institutionen.
Stensmo, Christer. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB
Thomsson, Helene (2002). Reflexiva intervjuer. Studentlitteratur wikipedia.org/wiki/Hermeneutik
wikipedia.org/wiki/Ignatius_av_Loyola