Eketorp under 2000-talet

Efter en tur till turistbyrån i Kalmar hittade jag en broschyr som Kalmar läns museum gett ut för att locka människor att besöka Eketorps borg. Broschyren heter Ölands järnålder och medeltid lever på Eketorps borg! På framsidan får man veta att det finns: djur, guidade turer, hantverk, spel och lekar, butik, gästabud, evenemang och museum. Sedan berättar man kort om Eketorps historia, utgrävningen och dess resultat. Därefter om hur den byggdes upp igen med gamla metoder och att museummet invigdes år 1984. Borgen har upplevelser och prova på aktiviteter som bågskytte, smide, klädprovning, örtagårdsvandring och armborstskytte. Det finns en kunnig personal som kan berätta om borgens historia och ge guidade visningar. Här finns även djur av gamla lantraser vilket förstärker bilden av hur det kan ha varit. Museet visar de finaste fynden från grävningen samt

modeller över borgens olika faser. I butiken kan man bla köpa hantverksprodukter, böcker och kopior av fynd samt glass, kaffe och godis. Betoningen bygger på upplevelser och deras provapåaktiveter samt borgens historia som kunnig personal kan berätta om. Museet har en mer undanskymd plats och får samsas under informationen om butiken och serveringen.

I Eketorp. Pedagogiskt program 2004 har Kalmar läns museum utarbetat idéer hur man kan jobba med att levandegöra Eketorps borg. Den övergripande idén är att Eketorps borg ska levandegöra historiska skeenden under järnålder och medeltid. Dessa ska göras angelägna och begripliga för människor idag. Historien ska leva. Målet är att besökarna ska uppleva att:

● Eketorps borg är en anläggning som speglar tre olika tider: järnålder, medeltid och nutid. ● Eketorps borg är två olika militära försvarsanläggningar: järnålderns bygdeborg och

medeltidens garnison.

● Eketorps borg speglar livet i tre olika samhällen i norra Europa. ● Eketorps borg visar Ölands förbindelser med omvärlden.

● Eketorps borg visar vad en arkeologisk undersökning kan ge av kunskap om det förflutna.

Dessa punkter är grunden för all verksamhet i borgen. Ett besök vid borgen ska ge besökaren ett bestående intryck av borgens historiska företeelser, människors livsvillkor och förutsättningar under de olika perioderna. Grunden för pedagogiken ska vara den historiska kunskapen (Eklund 2004:1). Kalmar läns museum arbetar på många sätt för att levandegöra borgen. Ett sätt är att skolklasser kan komma till borgen och göra en 3 timmar lång tidsresa tillbaka till järnåldern eller medeltiden. Eleverna får då ta på sig tidstypiska kläder. Alla barnen får nya namn som de ska ha under tidsresan. Sedan bildar man en ring genom att hålla varandras händer. Ledaren säger ”nu tar vi oss tillbaka till...” därefter avslutas tidsresan och rollspelet börjar. De som rest till järnåldern får gå till ett järnåldershus där en völva berättar den norröna skapelseberättelsen. De som rest till medeltiden får deltaga i en tidebön i borgen. Därefter bildas mindre grupper och barnen får utöva olika sysslor som förekom i borgen under järnåldern/medeltiden tex smide, bågskytte, brödbakning mm. Tidsresan avslutas med en ceremoni som tar eleverna tillbaka till idag (Eklund 2004:4 ff).

6.6 Diskussion

Eketorps borg blev en tydlig punkt i landskapet när den byggdes på Ölands alvar. Den gav inte bara skydd utan var en tydlig maktdemonstration från kollektivet som byggde borgen. En symbol för bygden. Borgen bekräftar idén om kollektivet och kollektivets riter vid borgen bekräftar borgens symboliska värde. På Öland finns många borgar som bildat en ordning i landskapet genom sin spridning. Borgarna lades på utmarkerna eller ängarna och blev ett sätt att skapa ordning i landskapet utanför själva gården.

Eketorps borg lades på en plats som redan användes för kultbruk. Platsen hade alltså redan en historia och identitet när man bestämde sig för att bygga Eketorp I. Sedan hände något i människornas ideologi och borgen behövdes byggas om för att fungera för de nya behoven. Man byggde då Eketorp II som blev en permanent boplats. Borgen fick en ny funktion. Att folk bor här gör att de ständigt i sin vardag omskapar och manifesterar samhället genom sina vardagliga handlingar. Husen i borgen är så gott som lika stora vilket tyder på att ”här fanns ingen hierarki” vilket är en skillnad om man jämför med de gårdar som människorna bodde på. I Eketorp kanske man var mer ”lika”. Man manifesterade en ideologi. Det kunde vara viktigt att alla här framstod som lika om platsen var en tingsplats, kultplats och försvarsplats. Det var alla tre saker som var viktiga för samhället och där alla behövdes för att det skulle fungera.

Platsen ligger sedan öde en tid (förutom för rituella bruk) för att sedan åter tas i bruk under den sena vikingatiden. Kanske valde man platsen för att den hade en lång historia och symboliskt värde. Den var en symbol som det var bra för de som ledde samhället att kontrollera för att kunna genomföra sin politik. Mot ett mer centraliserat samhälle. Förändringarna upplevdes kanske inte som så farliga om de kom från en historisk plats som symboliserade det gamla och trygga.

Den rituella platsen vid vattenhålet och de ceremonier som utfördes i anslutning till den måste ha varit viktig för bygdens identitet eftersom man utförde riterna under 1000 år. Riterna stod för kontinuiteten och var starkt förankrade i historien och traditionen. Människorna får en känsla av att ”allt är som förut” trots att samhället ständigt förändras. Riterna görs på samma sätt men får hela tiden en ny mening. Ritualerna var en symbolisk kommunikation som stärkte kollektivet och manifesterade kollektivets värden. Samtidigt som den utestängde alla dem som inte hörde till kollektivet. Genom riterna stärktes group och genom att deltaga i riterna upprätthöll man grid. Om den rika familjen i bygden stått för hästoffret har familjen indirekt stärkt sin maktposition i en gest för kollektivets skull. Om platsen varit tingsplats och offren utförts i samband med det har riterna hjälpt till att stärka samhällets lagar och manifesterat de regler som kollektivet stod för. Riterna hade sociala funktionen för kollektivet men de var också en rit där man förväntade sig något tillbaka från de krafter man offrade till. Riterna var en viktig del i deras ”stora berättelse”.

Hos många kvinnor verkar skinnberedning varit något väldigt viktigt. Kanske det bildades en social identitet runt skinnberedningen för kvinnorna precis som krigarideologin hos männen. Skinn kunde säljas till romerska armén och ge välstånd till gården. Det bör också ha användes i den egna krigarutrustningen. Om en krigarideologi uppstår i ett samhälle berör det ju alla och inte bara männen. Hela samhällets attityd blir mer krigisk och identiteten byggs runt det. Kvinnorna har knappast stått vid sidan av utan aktivt deltagit till samhällsideologins skapande och manifesterande. Ölänningarna kunde röra sig mellan olika kulturer utan större problem och alla romerska fynd tyder på att man ganska flitigt tog sig till Rom för att arbeta i armén. Föremålen kunde hämtats utan mellanhänder från Rom men också vara alliansgåvor från andra hövdingar. Hade man själv hämtat varan från Rom fick den en annan symbolisk betydelse än om den kom från en allians. Då kunde den stå för äventyr, kunskap som man lärt sig och krigisk skicklighet. Var det en alliansgåva symboliserade den att man var en viktig parter i det politiska spelet. Guldföremålen bör ha varit de starkast symboliskt laddade. När en släkt offrar guldföremål i Skedemosse visar man sin rikedom genom att avvara den. Varans värde försvinner men ryktet finns kvar. Man kan visa sig rikare än alla andra utan att direkt hota samhällssystemet. Guldringarna i Skedemosse verkar inte ha används utan gjorts direkt som offergåva. Det har varit en vara som man inte kan sälja eller sätta pris på. De var heliga.

Idag arbetar man på Eketorps borg att sprida kunskap om järnåldern och medeltiden genom att på ett förhoppningsvis lustfyllt sätt lära människor om förhistorien och kanske även om sig själva. Genom att ha besökt Eketorps borg hoppas man att ett bestående minne ska vara kvar. Genom att uppleva förhistorien kan upplevelsen berika människorna och bidraga till ”den stora berättelsen”. Det gäller att få ihop ekvationen glada nöjda deltagare som haft roligt tillsammans med spridandet av kunskap (vilket i sig absolut inte är en motsättning). Genom att vända sig till skolor kan man nå många barn som inte annars skulle komma i kontakt med borgen. Under tidsresorna får barnen ett nytt namn och genom tidsresans rit som tar ”dem tillbaka till dåtiden” får de anta en ny social och personlig identitet. De får prova på hur det kan ha varit om de själva levt under järnålder/medeltid. Genom intresserade turister kan man nå människor i hela landet och även utländska turister kan få med sig Eketorps borg att infoga i sin ”stora berättelse”. Genom det som Kalmar läns museum väljer att lyfta fram från förhistorien skapar de bilden av historien. Det viktiga är att borgen är till

för alla. Alla som är intresserad av att få Eketorp som en del av ”sin stora berättelse” är välkomna, alla ingår i group. För att ge rätt bild av platsens historia är det viktigt att de som förmedlar kunskapen tar del av den forskning som sker på området vilket påpekas i Eketorp. Pedagogiskt program 2004.

Efter genomgången av de tre fallstudierna tänkte jag avsluta med att i en slutdiskussionen jämföra de tre platserna. Tanken är att jämförelserna ska säga något om hur människor förhåller sig till platser, föremål och om riternas funktioner i samhället.

7. SLUTDISKUSSION

Människans inre och yttre landskap manifesterar och skapar individens och samhällets identitet. I landskapet manifesteras fysiskt idén om samhället och makten. Eketorps borg hadde en kollektiv manifestering men var ett ojämlikt samhälle. Uppsala högar är en maktdemonstrering i landskapet av den aristokratiska ledarfamiljen. I Tyskland restes Hermann statyn på den plats där man trodde att slaget mot Rom stått. Statyn var en maktdemonstration från nationen som förstärkte platsens symbolik. Människor anlägger viktiga monument på platser som redan har en historia och en symbolik. Eketorp var en offerplats innan borgen byggdes. Teutonburgerskogen var troligtvis en helig plats innan slaget och Uppsala högar anlades på ett redan existerande gravfält. Platsens historia är viktig för människor och den står för en mening som alltid är beroende av den nutida kontexten. Landskapet blir en symbol för grupper som identifierar sig med platser och naturföreteelser. Dessa landskap blir extra viktiga när individer och samhällen upplever en kris eller känner att de måste hävda sig.

Liknande funktion har föremål och byggnader. Föremålet får sin mening i den kontext den befinner sig i. I tider av kris blir föremålen extra viktiga symboler för att manifestera sin identitet. Genom vapen manifesterades krigaridentiteten i hela norra Europa under romersk järnåldern som en reaktion på hotet från Rom. Under vikingatiden uppstod en hednisk renässans när kristendomen upplevdes som ett hot och den inhemska traditionen manifesterades i föremålen. Under 1800 och 1900-tal i Sverige användes vikingatida mönster på produkter (för att sälja produkterna förstås) som ett svar på samhällets användande av vikingen. Dels för att ena och skapa demokrati dels för att utestänga andra grupper.

Under järnåldern var guldet en stark symbol för aristokratin liksom varor ”långt bortifrån”. På Öland och i norra Tyskland var romerska föremål symbolbärande och statusmarkörer. I Gamla Uppsala var det föremål från det Frankiska riket. På Öland manifesterade kvinnorna en identitet med skinnberedningsverktyg vilka bör ha haft en stark symbolik i samhället.

Landskap och föremål är fysiska ting som manifesterar människors tankar inom en kontext. Dessa fysiska ting som människor ger en mening är viktiga för samhällets sammanhållning och för individers identitet. De bekräftas i sin tur av samhället och de riter samhället utför.

Människor väljer att utföra viktiga symboliska riter på platser som har stor symbolik och en historia. Dessa platser står för traditionen och är det gamla och trygga. Landskapet står för en viktig mening. Gamla Uppsala var en viktig kultplats och blev symbol för det sista hediska fästet i Svealand. Här levde kulten kvar längst och här valde kyrkan att placera sitt huvudsäte i Sverige. Vid Eketorp offrade man i vattenhålet i 1000 år även efter det att borgen övergetts under 700-talet. I de tyska områdena sökte man sig till skogen när man upplevde kriser och utförde olika nykonstruerade riter. Liknande sker i Sverige när nationen genomgår en kris eller vill manifestera nya idéer som ska

legitimeras med det förflutna. Det har druckits ceremoniellt ur mjödhorn många gånger under historiens lopp vid högarna. Alla gånger har det varit ett svar på den dåvarande politiska situationen. Idag i Eketorp används riten i ett pedagogiskt syfte för att få en upplevelse av att göra en tidsresa. Den mening grupper ger landskap och föremål blir automatiskt utestängande för de grupper som inte delar eller manifesterar sig likadant. Det är fysiska symboler som enar och stänger ute. Gruppers sammanhållning manifesteras också i riter som manifesterar gruppen och stänger andra ute. När grupper upplever kriser blir dessa manifestationer viktigare och då blir idén om ”den andre” starkare vilket kan få katastrofala följder. En demokrati behöver därför symboliska platser, föremål och riter grundade i idén om de demokratiska värdena. Ett samhälle behöver en gemenskap för att fungera. Samtidigt ska demokratin tillåta individer och grupper att ha ”sina egna” manifestationer som de känner tillhörighet med (inom lagens gränser). I konstruktioner av landskap, föremål och riter spelar historien en stor roll. Uppfattningen om en historia ger individen en känsla av ordning och individen/samhället upplever sig se ett mönster som den kan placera sig själv i. Ingen kan leva utan en historia. Vår framtida historia skapar vi varje dag genom hur vi väljer att leva i vår vardag.

Samtidigt är historiska platser/föremål intressanta i sig själva. När museer lyfter fram eller bestämmer vad som ska visas/sparas skapar man bilden av historien. Därför är det viktigt hur man når kunskap om det förflutna. I en demokrati är det centralt att forskningen sker i en kritisk och ifrågasättande tradition utan politiskt inflytande. Den kunskapen ska sedan förmedlas till människor. Museer bör lyfta fram historien och berätta om den för sin egen skull. När det görs och förmedlas till människor blir den automatiskt en del av ”den stora berättelsen”. Människor sätter sig själva i relation till den kunskap som finns om historien. Därför är det viktigt att inte förenkla det vi kan säga om vad som skett. Museer bör även kommentera myterna och sätta dem i sin historiska kontext. Förklara varför de uppkommit och vad dess konsekvenser blivit.

Arkeologiska/historiska skeenden har ett värde i sig själva. De är intressanta i sig själva. Det gör dem också öppna för alla. Man behöver inte ha haft någon speciell tidigare relation till en plats eller ett föremål för att tycka att det de berättar är intressant. Därför är det viktigt att forskningen når ut till allmänheten om vad man faktiskt kan säga om det förflutna och göra platser och föremål tillgängliga. I en demokrati tillhör kulturarvet alla.

8. SAMMANFATTNING

Uppsatsen undersöker tre platser i norra Europa från järnåldern, platsen för slaget i Teutonburgerskogen i norra Tyskland, Eketorps borg på Öland och Gamla Uppsala. Platserna undersöks utifrån de teoretiska utgångspunkterna platsen, föremålen, samhället och ritualer.

Med uppsatsen vill jag undersöka hur människor förhåller sig till platser och föremål samt vad dessa kan berätta om samhället och de ritualer människan utför. Ett viktigt perspektiv är platsers betydelse över tid. Det är viktiga frågor att reflektera över när man arbetar med kulturarv. Teutonburgerskogen är en internationell plats, Gamla Uppsala en nationell och Eketorps borg en regional. På alla dessa ”nivåer” kan kulturarvet användas konstruktivt eller destruktivt.

En plats eller ett landskap skapas av naturen, individen och samhället tillsammans. Centralt för skapandet av landskapet är samhällets ideologi och kosmologi. Ideologin bekräftas av landskapet och landskapet bekräftar därmed i sin tur ideologin. Människan ger även landskapet meningar genom att projicera idéer på dem. Föremål får sitt värde beroende på vilken kontext de befinner sig

i. En viktig aspekt av ett föremåls värde är dess historia. Landskap och föremål blir viktiga för individen och samhällets självförståelse. När individer/samhällen genomgår en kris söker man sig bakåt i historien för att förstå sin situation och för att omskapa sin identitet. Historien blir då idealiserad och en myt skapas. Alla behöver en historia för att fungera men det är viktigt att se skillnad på myt och historia. Myter eller historia håller grupper samman vilket får sitt praktiska uttryck i riter. Genom riter kommunicerar samhällen och individer på ett symboliskt plan. Riter blir viktiga för samhället och individens identitet.

I Teutoburgerskogen stod år 9 e Kr ett slag där germanska stammar besegrade Rom. Slaget fick en avgörande betydelse då och senare i historien vid utformandet av den tyska identiteten. Det var framförallt skogen som fick en stor betydelse. Platsen var troligtvis redan innan slaget en helig plats för germanerna. Efter slaget förstärktes platsens betydelse och fick en ny betydelse.

Gamla Uppsala har en liknande symbolisk betydelse för Sverige som Teutoburgerskogen har i Tyskland. Gamla Uppsala är en plats som har haft stor betydelse för utformandet av den svenska identiteten. Anläggandet av tre stora gravhögarna under järnåldern var en maktdemonstration och ett tydligt omskapande av landskapet av de personer som hade makten. Ett exempel på hur man kan utöva makt. Föremålen i gravarna bekräftar med sin symbolik det aristokratiska levnadssättet som de med makt levde.

Eketorps borg på Öland har inte samma symboliska betydelse som de två övre fallstudierna men är ett exempel på hur man kan levandegöra ett kulturarv. Här arbetar Kalmar läns museum bland annat med tidsresor för skolklasser för att barn ska få en bild av historien. Eketorps borg byggdes under järnåldern av människor i bygden. Det är en kollektiv manifestation som därmed fysiskt bekräftar idéerna om kollektivet i landskapet. Här fanns även en offerplats där kollektivet genom riter byggde sin identitet och skiljde ut sig mot andra grupper. Bebyggelsen på Öland visar att trots den kollektiva manifestationen var samhället ojämlikt.

Att känna till det förflutna var viktigt under järnåldern och det är viktigt för människor idag. Därför måste forskningen nå ut med sina resultat. Samtidigt har historien ett egenvärde vilket gör den öppen för alla. Man behöver inte ha någon speciell relation innan till en plats eller föremål för att tycka att det den berättar är intressant.

LITTERATUR

Alkarp, M. 2007. ...men däri är också mycket galenskap. -Adam av Bremen, arkeologin och Gamla Uppsala. I: Nordgren, I. (red), Kult, guld och makt. Ett tvärvetenskapligt symposium i Götene. Skara. S 198-220.

Andersson, K & Herschend, F. 1999. Germanerna och Rom. Uppsala.

Andersson, L I. 2003. Sveriges historia under 1800- och 1900-talen. Stockholm.

Appadurai, A. 1986. Introduction: commodities and the politics of value. I: Appadurai, A. (red), The social life of things. Commodities in cultural perspective. Cambridge. S 3-63.

Arvidsson, S. 2007. Draksjukan. Mytiska fantasier hos Tolkien, Wagner och de Vries. Lund.

Petersson, B & Skoglund, P. (red), Arkeologi och identitet. Lund. S 169-188.

Backe, M, Edgren, B & Herschend, F. 1993. Bones thrown into a water-hole. I: Arwidsson, G, Hansson, A-M, Holmqvist Olausson, L, Johansson, B M, Klockhoff, M, Lindén, K & Nordström, H-Å. (red), Sources and resources. Studies in honour of Birgit Arrhenius. Stockholm. S 327-342. Baudou, E. 2004. Den nordiska arkeologin- historia och tolkningar. Stockholm.

Bell, C. 1997. Ritual. Perspectives and dimensions. Oxford.

Blomkvist, T. 2002. Rit, makt och territorialitet. Förändringsprocesser på Gotland under järnåldern. I:Stausberg, M, Sundqvist, O & Svalastog, A-L. (red), Riter och ritteorier. Religionshistoriska