Ekologiska faktorer

Enligt Gunnar (anställd) påverkar fler antal turister samhället genom att bland annat; skada destinationen, förstöra natur och överbelastning på infrastrukturen. Speciellt framträdande hos Gunnar är den tyngre trafiken som består utav bussar då bussarna tar upp mycket plats och

25

begränsar antal parkeringsplatser i Gamla Stan. I ett citat från Gunnar berättar informanten själv hur bussarna uppfattas:

Bussarna är verkligen en öm punkt, de smutsar ner, står i vägen och det finns inga parkeringsplatser (Gunnar, anställd).

Resultatet visar på så vis att det finns en medvetenhet kring att den ökade mängden turister bidrar till trafikproblem i Gamla Stan. Vidare menar fler av informanterna att en större mängd besökare kräver att Gamla Stan har en infrastruktur som kan hantera detta tillexempel vägar som kan hantera en större mängd trafik.

Respondent Daniel, som genom sitt arbete har insyn i hur turistflödet hanteras hävdade att kryssningsfartygen som lägger till i Stockholm, samt alla bussar som transporterar turister vid samma tillfälle är en viktig bidragande faktor till att föroreningar ökar och påverkar miljön negativt. Vi kan definitivt se att det finns tecken på att turismen har haft stor inverkan på hela Gamla stan, från lokalbefolkningen till näringsidkare men också på den historiska miljön som kännetecknar stadsbilden.

Är man turist i Stockholm så vill man till Gamla Stan, man vill se den historiska stadskärnan, nästan vartenda hus har flera hundra år på nacken, det är väldigt unikt (Daniel, hotellägare).

26 6. Diskussion/slutsatser

Nedan presenteras studiens avslutande kapitel, här dras slutsatserna och analyseras tillsammans med tidigare forskning samt studiens teoretiska bakgrund. Detta kapitel

presenteras utifrån studiens syfte och frågeställning. Syftet med vår studie var att undersöka lokalbefolkningens och näringsidkares uppfattning om fenomenet överturism i Gamla Stan.

6.1 Ekonomiska faktorer

Utifrån resultatet kunde vi finna flera faktorer som kan leda till överturism i Gamla Stan.

Flera av respondenterna, både lokalbor och anställda, menade att Gamla Stan har börjat attrahera mängder av besökare under högsäsongen. Respondenterna menade att detta är just på grund av att när besökarna upplever det unika utbudet i Gamla Stan, så berättar de vidare till andra människor, vilket leder till att större folkmassor ankommer till Gamla Stan. Enligt tidigare forskning kan detta innebära att Gamla Stan, under högsäsongen, blir till en

efterfrågningsorienterad destination. Flera tidigare studier nämner att en destination kan drabbas av överturism när det blir höjd efterfråga av destinationen och när populariteten ökar (Namberger et al 2019; Pechlaner et al 2019; Koens et al 2018). Respondent Roger (lokalbo) menar att nattlivet är det som mest bidrar till att det skapas en viss attraktion till en viss destination hos besökaren, vilket i tidigare forskning framkom att detta kan bidra till att destinationen blir en efterfrågningsorienterad destination med större folksamlingar och detta i sin tur leder till överbelastning (Smith et al 2019; Goodwin 2017).

Vidare har resultatet visat att ökade antalet turister gynnar Gamla Stan utifrån det ekonomiska perspektivet. De anställda påpekade på att ökat antal turister leder till stora ekonomiska intäkter. Lokalborna ansåg att när antalet besökare i Gamla Stan ökar då ökar möjligheterna till fler arbetstillfällen. Detta styrks även av tidigare forskning när det gäller de positiva aspekterna av överturismen då flera forskare ansåg att överturism medför stora ekonomiska vinster och stora arbetsmöjligheter, men detta hade samtidigt lett till negativa effekter i

destinationen såsom höjda priser på dagligvaruhandel (Yasothornsrikul & Bowen 2015; Brunt

& Courtney 1999). Detta har också bekräftats av respondenterna som är lokalbor i Gamla Stan. Lokalborna i denna studie har bland annat upplevt missnöjet på grund av förhöjda priser på till exempel COOP. De anställda inom hotell ansåg att priserna är desamma oavsett hur stort antal turister det ankommer. Dock uppgav en av respondenterna som var restaurangägare att de höjer priserna under högsäsong.

Vidare har samtliga respondenter uttryckt sina åsikter på ett liknande sätt vad det gäller de positiva effekterna som ökad andel turister medför för Gamla Stan. Respondenterna menade att de positiva effekterna som kommer ur turismen sker främst ur det ekonomiska

perspektivet. Det vill säga att överbefolkning leder till ökad ekonomisk omsättning för hela Gamla Stan. Detta går att styrka även genom tidigare forskning, där bland annat Lee et al (2008) samt Brunt och Courtney (1999) menar att turismen spelar en viktig roll för en destinationsutveckling. Författarna påpekade att överturism genererar fler arbetstillfällen för

27

lokalbefolkningen samt skapar en ekonomisk vinst för hela stadens uppbyggnad. Denna inställning till turismen kan kopplas till Doxeys (1975) teori, irritation index, där det påstås att lokalbefolkningen reagerar olika beroende på var destinationen befinner sig i detta index.

Respondenterna i denna studie ponerar att turismen gynnar ekonomin i Gamla Stan. Här tolkar vi det som att respondenterna känner eufori, vilket innebär att de är beroende av den ekonomiska aspekten som turismen för med sig men samtidigt är bemötandet med turisterna mer formellt. Det som vi kan konstatera utifrån studiens resultat och den tidigare forskningen är att den ekonomiska fördelen inte får prioriteras för mycket, detta för att det är viktigt att hålla nivån under kontroll för att klara av stort antal turister.

6.2 Sociala faktorer

Ur det sociala perspektivet bidrar det höga antalet besökare som ankommer, till irritation samt missnöje hos lokalborna och de anställda i Gamla Stan. Resultatet visade att trängsel är ett återkommande problem när stora grupper sammanstöter samt samlas på samma platser i Gamla Stan. Detta har gjort att lokalborna samt anställda upplever att det blir väldigt trångt i Gamla Stan under högsäsongen och de försöker att hitta andra vägar att ta sig fram för att undvika folkmassorna. Detta kunde lätt skapa en viss irritation hos de som arbetar eller bor i Gamla Stan. Respondent Kalle (Lokalbo) visade tydligt i sitt svar att han upplever missnöje när det kommer många besökare, vilket ledde till att han flyttar till andra delar av Sverige under högsäsongen. Enligt Doxeys (1975) irritations index kan vi se att Kalle närmar sig stadiet apati då han upplever missnöjet och irritation. Kalles upplevelse kan även kopplas till González (2018) och Giner (2019) som bekräftade att lokalbefolkningen flyttar på grund av missnöje med antalet turister som kommer till destinationen.

Vidare har resultatet visat att problem kan uppkomma på grund av kulturella skillnader och kommunikationssvårigheter mellan turister och lokalbefolkningen. Det framkom att

kulturutbyte ofta uppstår och detta kan ha att göra med faktumet att många som besöker Gamla stan är utländska besökare från länder med helt olika kulturer och dessa uppvisar beteendemönster som befolkningen är ovan vid. Missnöjet kunde även uppfattas genom begränsad infrastruktur och fulla parkeringsplatser. Detta går i linje med Abbasian et al (2020) som menar att ökat antal turister på en destination kan leda till konflikter beroende på trafikrelaterade problem. I tidigare forskning har flera författare pekat på att dessa problem kan uppkomma när turismen växer då kan leda till att myndigheterna enbart ser de

ekonomiska fördelarna och de negativa effekterna förbises (Peeters et al 2018; Namberger et al 2019).

Ett exempel på framtida åtgärder som föreslås är att inte marknadsföra Gamla Stan mer än andra delar av Stockholm, då detta kan få som följd att turisterna både missar att se andra attraktioner i Stockholm och Sverige men också att de samlas allihop i Gamla Stan, just för att det är den bilden som de identifierar mest med destinationen Stockholm och sedermera

Sverige.

28 6.3 Ekologiska faktorer

Vi har tidigare diskuterat att kluster av stora turistgrupper onekligen bidrar till nedskräpning och att destinationer som utsätts för stort tryck drabbas av detta.

Den konceptuella modellen som Peeters et al (2018) presenterar visar inte bara att de mest frekventa avtryck som en destination vilken har blivit drabbad av överturism utsätts för är massträngsel vid populära besöksmål och överbelastning av transport samt infrastruktur, men också att nedskräpning och sophantering är återkommande problem, och därmed symptom av överturism. Tidigare forskning har visat att när miljön påverkas negativt kan även lokalborna drabbas genom missnöje och irritation av att deras samhälle förstörs (Mowforth & Munt, 2015). Det vill säga när antalet besökare ökar så påverkas samhällets ekologiska men också sociala aspekter, vilket har förklarats tidigare i detta kapitel.

En av våra respondenter har god insyn i hanteringen av turistflödet genom sitt arbete och möter tusentals turister dagligen. Respondenten menade att några viktiga bidragande faktorer till ökade föroreningar och negativ påverkan på miljön är att kryssningsfartygen och deras tillhörande transporter (bland annat bussar) hämtar och lämnar turister samtidigt. Detta gör att det skapas trängsel men även att det blir brist på parkeringsplatser.

Turismen har och har haft stor inverkan på Gamla Stan, som vi tidigare nämnt är turismen även en viktig inkomstkälla för näringsidkare som är verksamma i området. Utöver detta så associerar ofta turister Sverige och Stockholm med Gamla Stan, detta har gjort Gamla Stan till ett välkänt och populärt resmål.

Seraphin et al (2018) menar att det är svårt att kontrollera antalet besökare som ankommer med kryssningsbåtarna, vilket leder till att destinationen tar emot fler turister än den har kapacitet till. Författaren menar att detta leder i sin tur till att miljön förstörs.

Att hitta ett sätt att transportera turister till och från kryssningsbåtarna på smidigast möjliga sätt men även att de bussar som släpper av turisterna inte skapar just trängsel är en viktig utmaning. Miljötryck är också något som i enlighet med Conceptual Model (Peeters et al, 2018) är en viktig beståndsdel som har att göra med både det trycket som destinationen i sig utsätts för men även med den ursprungliga miljön och den ekologiska standarden man vill bibehålla. Vi fann att det ökande antalet turister som besöker Gamla Stan för varje år bidrar till de här utmaningarna blir allt mer aktuella och det är viktigt att vidta förebyggande åtgärder för att ta itu med dessa problem innan situationen blir svårhanterlig.

Sammanfattningsvis har vi genom vår studie kunnat se att många av de problem kring överturism som har behandlats i tidigare forskning kretsar kring liknande situationer som uppstår när bärkapaciteten på en destination prövas, och när ett resmål tar emot för många turister, fler än vad destinationen i sig är fysiskt kapabel till att hantera.

Det är inte en slump att många av de destinationer som drabbas av överturism är

hamndestinationer, och de stora kryssningsfartygen som lägger till och släpper av tusentals turister måste ha nära samarbete med de olika institutionerna och lokala auktoriteter på plats.

29

Detta för att kontrollera och hantera turistflödet, men också underlätta för de lokalboende som direkt eller indirekt drabbas utav denna situation som uppstår.

30 7. Avslutande diskussion

I detta kapitel avslutas studien med en sammanfattning, här presenteras våra egna tankar om slutresultatet samt förslag till vidare forskning.

Syftet med vår studie har som tidigare nämnts varit att undersöka ifall fenomenet överturism är applicerbart på Gamla stan i Stockholm, samt att få en bredare förståelse av hur

lokalbefolkningens och näringsidkare uppfattar att detta har en positiv eller negativ påverkan på området. Genom att undersöka olika faktorer såsom de kulturella skillnaderna, de

ekonomiska effekterna och de miljömässiga avtrycken som skapas som följd av överturism fick vi en klarare bild av hur detta fenomen sakta har kunnat identifieras i Gamla stan samt vilka eventuella åtgärder som kan komma att bli aktuella.

I fallet med Gamla stan är det mer den kulturhistoriska miljön som lockar besökare, och vi kan se att många av de platser som är mest välbesökta är knutna till Sveriges historia, slottet, nobelmuseet och storkyrkan för att nämna några. För att fortsätta att bevara denna känsliga och unika miljö är det därför av yttersta vikt att de riktlinjer och förhållningsregler man lägger upp följs och implementeras av alla parter. Några exempel på åtgärder som skulle kunna genomföras utan extrema kostnader är att man förbättrar skyltningen på utvalda platser, dels för att underlätta för turistgrupper som tappar bort sig, men även för att undvika stora massor av folk som samlas på samma plats. Det är viktigt att försöka få dessa att sprida ut sig och på så sätt lätta på trycket, undvika att trängsel uppstår och minimera slitage i denna

kulturhistoriskt känsliga miljö. Vi har beskrivit hur det ser ut i Gamla stan, vår studie bekräftar det tidigare forskning och teorier om överturism säger, att en destinations

bärkapacitet prövas när alltför många turister besöker en liten yta samtidigt. Något som skulle kunna bidra till att Gamla Stan är bättre förberedd på att ta emot fler turister än i dagsläget är att i samarbete med myndigheter, näringsidkare och lokalbefolkningen jobba proaktivt med att ta fram lösningar för att förhindra att dessa problem uppstår.

Med hänsyn till rådande samhällssituation och ett virusutbrott som har blivit en global pandemi var det inte mer än logiskt att Gamla stan inte var fullt lika välbesökt under dessa månader vi skrev vårt arbete som det brukar vara. Vi vet inte hur länge denna pandemi kommer att pågå och heller inte vilka konsekvenser på längre sikt den kommer att få, varken när det gäller turismnäringen i stort eller människors resande över huvud taget.

Vi kan även se att Gamla stan, till skillnad från andra, mer välkända destinationer ännu inte utsatts för detta massiva tryck som kryssningsfartygen i medelhavet fått utstå på senare år, detta skulle kunna bero på att det helt enkelt inte får plats mer än ett visst antal stora

kryssningsfartyg samtidigt i Stockholms skärgård, om man jämför med andra resmål som har hamnar. Besökarantalet i Gamla stan har förvisso ökat ständigt och stadigt under senare år, men det har inte direkt visat sig medföra några extrema problem, snarare mer hanterbara situationer, som exempelvis ökad trängsel, tillgång till toaletter och minskade

parkeringsmöjligheter för lokalboende. Det finns fungerande samarbete mellan lokala aktörer och turister i gamla stan, dels för att underlätta flödet av människor och på så vis förenkla passage i de trånga gränderna men även för att kommunikationen mellan olika

31

besökargrupper ska ske på så smidigt sätt som möjligt och bidra till en positiv upplevelse för alla inblandade. Det är viktigt för Gamla stan att bibehålla sitt goda rykte som unik

destination så att människor upplever det historiska kulturarvet och får med sig en positiv bild därifrån, en bild som de tar med sig och berättar om i deras hemland.

7.1 Förslag till vidare forskning

Resandet under de närmsta åren kommer säkerligen vara förändrat på grund av olika

restriktioner, men detta kan också leda till att destinationer som blivit drabbade av överturism får lite andrum och tid att återhämta sig vilken man behöver använda för att förbereda sig när resandet återgår till nivåerna man är vana vid. Det kan därför vara nödvändigt att studera de positiva effekterna av att världen 'stannat av', exempelvis återkomsten av delfinerna i Venedig, att Himalayas toppar återigen syntes från Indien och så vidare.

I fallet med Gamla Stan anser vi att det delvis är viktigt att upprätthålla en stabilitet gentemot turistflödet men också att besökarnas upplevelse anpassas så att man, tillsammans med lokalbefolkningen kan kommunicera bättre och undvika obehagliga scenarion. Därför skulle det vara intressant med ytterligare studier i hur relationerna mellan turister och

lokalbefolkning kan förbättras och på vilket sätt man kan förenkla kommunikation så att ingen av parterna har en negativ upplevelse.

32 Källförteckning

Abbasian, S., Onn, G. & Arnautovic, D. (2020). Overtourism in Dubrovnik in the eyes of local tourism employees: A qualitative study. Cogent Social Sciences, 6(2), Article ID 1775944.

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 2:a Uppl., Liber, Stockholm.

Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 2:a Uppl., Liber, Stockholm.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 3:e Uppl., Studentlitteratur AB, Lund.

Andersson, S. (1979). Positivism kontra hermeneutik. 1:a Uppl., Bokförlaget Korpen, Göteborg.

Aspers, P. (2011). Etnografiska metoder. 2:a Uppl., Liber, Stockholm.

Brunt, P. & Courtney, P. (1999). Host perceptions of sociocultural impacts. Annals of Tourism Research, 26, 493–515.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a Uppl., Liber, Malmö.

Bryman, A. & Bell, M. (2013) Företagsekonomiska forskningsmetoder.3:e Uppl., Liber, Stockholm.

Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. 3:e Uppl., Liber, Stockholm.

Burns, P.M & Holden, A, (1995), Tourism: A New Perspective. 1:a Uppl., Prentice Hall, New York.

Dahles, H. (1998). Redefining Amsterdam as a tourist destination. Annals of Tourism Research. 25:1, 55-69.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken - för småsakliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2:a Uppl., Studentlitteratur AB, Lund.

Dichter, A., & Manzo, G., (2017). Coping with success. Managing overcrowding in Tourism destinations. McKinsey & Company and World Travel & Tourism Council. London, UK.

Diedrich, A. & Garcia-Buades, E. (2009). Local perceptions of tourism as indicators of destination decline. Tourism Management 30(4):512-521.

Dodds, R. & Butler, R. W. editors (2019). Overtourism: Issues, Realities and Solutions. 1:a uppl., De Gruyter [De Gruyter Studies in Tourism (Book 1)], Berlin.

33

Doxey, G.V. (1975). A causation theory of visitor-resident irritants: Methodology and research inferences. In Travel and Tourism Research Associations Sixth Annual Conference Proceedings. Academic Press, San Diego.

Easterling, D., (2004). The Residents' Perspective in Tourism Research. Journal of travel &

tourism marketing, 17:4, 45-62.

Esaiasson, P., (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad.

3:e Uppl., Norstedts juridik, Stockholm.

Folkhälsomyndigheten, (2020). Nya allmänna råd: Håll avstånd och ta personligt ansvar.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/april/nya-allmanna-rad-hall-avstand-och-ta-personligt-ansvar/ (Hämtad 2020-05-01).

Framke, W., (2002). The Destination as a Concept: A Discussion of the Business-related Perspective versus the Socio-cultural Approach in Tourism Theory. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, 2:2, 92-108.

Giner, C. EuroNews. (2019). Barcelona’s tourist headache as residential population declines 11% since 2015. https://www.euronews.com/2019/07/23/barcelona-s-tourist-headache-as-residential-population-declines-11-since-2015 (Hämtad 2020-04-03).

Gonzalez, V.M., Coromina, l. & Gali, N. (2018). Overtourism residents’ perceptions of tourism impact as an indicator of resident social carrying capacity – case study of a Spanish heritage town. Tourism review, 73:3, 277-296.

Goodwin. H. (2017). The Challenge of Overtourism. Responsible Tourism Partnership Working Paper 4.

Graneheim, U.H., & Lundman, B., (2004). Qualitative content analysis in nursing research:

Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24:2, 105-112.

Hall, C. M. (2008). Tourism planning: Policies, processes and relationships. 2:a Uppl., Prentice hall, New York.

Johannessen, A. & Tufte, P., A., (2003) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Uppl.

1:2, Liber AB, Malmö.

Jovicic, D. & Dragin, A. (2008). The Assessment of Carrying Capacity – A Crucial Tool for Managing Tourism Effects in Tourist Destinations. Turizam, 12, 4-11.

Karnatz, A. (2019). När turism blir ett samhällsproblem. https://timbro.se/smedjan/nar-turism-blir-ett-samhallsproblem/ (Hämtad 2020-04-04).

Koens, k. & Postma, A. & Papp, B., (2018). Is overtourism overused? understanding the impact of tourism in a city context. Journal of sustainability, 10(12):4384.

34

Krippendorff, K., (2004). Content Analysis: An Introduction to its Methodology. 2:a Uppl., Sage Publications. Thousand Oaks, California.

Kvale, S., Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3:3 Uppl., Studentlitteratur AB, Lund.

Lee, C., Bergin-Seers, S., Galloway, G., O'Mahony, B. & McMurray, A., (2008). Seasonality in the tourism industry – Impacts and strategies. 1:a Uppl., The Sustainable Tourism

Cooperative Research Centre (STCRC), Gold Coast, Queensland, Australia.

McCool, F. S & Lime, W. D. (2001). Tourism Carrying Capacity: Tempting fantasy or Useful Reality. Journal of Sustainable Tourism, 9:5, 372-385.

Mowforth, M. & Munt, I. (2015). Tourism and Sustainability. Development, globalisation and new tourism in the Third World. 4:e Uppl. Routledge, London.

Namberger, P. Jackisch, S. Schmude, J. & Karl, M. (2019). Overcrowding, Overtourism and Local Level Disturbance: How Much Can Munich Handle?. Tourism Planning &

Development, 16:4,452-472.

Oklevik, O., Gössling, S., Hall, C. M., Steen Jacobsen, J.-K., Grøtte, I. P., & McCabe, S.

(2019). Overtourism, optimisation, and destination performance indicators: A case study of activities in Fjord Norway. Journal of sustainable tourism, 27:12, 1804-1824.

Papathanassis, A. (2017). Over-Tourism and Anti-Tourist Sentiment: An Exploratory Analysis and Discussion. Ovidius University Annals, Economic Sciences Series, 17:2, 288-293.

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. [Uppdaterade] 4:e Uppl., Studentlitteratur, Lund.

Pechlaner, H., Innerhofer, E. & Erschbamer, G. (2019). Overtourism - Tourism Management and Solutions. 1:a Uppl. Routledge, London och New York.

Peeters, P., Gössling, S., Klijs, J., Milano, C., Novelli, M., Dijkmans, C., Eijgelaar, E., Hartman, S., Heslinga, J., Isaac, R., Mitas, O., Moretti, S., Nawijn, J., Papp, B. & Postma, A.

(2018). Research for TRAN Committee - Overtourism: impact and possible policy responses.

(2018). Research for TRAN Committee - Overtourism: impact and possible policy responses.