Överturism som ett fenomen:
Fallet Gamla Stan
-En kvalitativ undersökning av fenomenet överturism
Av: Hinnd Deibl, Minos Papadogiannakis & Sandra Wilkon Handledare: Christian Widholm
Södertörns högskola Kandidatuppsats 15 hp
Turismvetenskap C | Vårterminen 2020
Förord
Vi vill börja med att tacka vår handledare Christian Widholm för all hjälp och kunskap som vi fått som hjälpte oss med att utföra denna studie. Vi vill även tillägna ett stort tack till studiedeltagare som tagit sig tiden att ställa upp för oss samt svara på våra frågor.
Sammanfattning
Syftet och målet med denna studie var dels att undersöka fenomenet överturism genom att titta närmare på större europeiska städer såsom Barcelona och Venedig. Men även gå på djupet med hur detta fenomen har uppstått och ifall det kan appliceras på vår egen hemstad Stockholm, och specifikt Gamla Stan. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med både näringsidkare och lokalbefolkning hoppas vi få en bättre förståelse för hur avtrycket av turister manifesterar sig i överturism och ifall det finns en generell attityd gentemot detta.
Vi bör ha i åtanke att, generellt sett så kommer turister till Gamla stan (som är en huvudattraktion för de miljoner besökare Sverige årligen tar emot) med all säkerhet att spendera tid på ön, på grund av dess centrala läge och möjligheten att gå igenom stan på så pass kort tid. Utöver det ekonomiska avtryck som detta medför har det också en påverkan på lokalbefolkningen, som möts av ett ökande antal besökare för varje år, särskilt under de tre sommarmånaderna. Medan fler ur lokalbefolkningen ser turisterna som orörliga objekt och i vissa fall störningsmoment så erkänner näringsidkare turisternas betydelse för deras
verksamhet, och att affärsrörelser på något sätt är beroende av turister då de säkrar deras överlevnad.
Nyckelord: Gamla Stan, Stockholm, Överturism, Besökare, lokalbefolkning, näringsidkare.
Abstract
The purpose and aim of this study is to through carefully examining the phenomenon of overtourism by looking closely at other major European destinations such as Barcelona, Venice, Dubrovnik and Santorini, go in depth with how this phenomenon has appeared and perhaps if it can be applied to our home city of Stockholm, and specifically the Old Town,
“Gamla Stan”. By conducting qualitative interviews with both business owners and residents we hope to get a better understanding of how the impact of tourists applies itself and if there is a certain attitude towards this. Not only is it clear that this phenomenon has brought
changes to many destinations over the last few years. In Barcelona the attitude towards tourist has reached almost violent levels, with some cases of locals attacking tourists and targeting traveling group with slogans etc,
We have to consider that in general, people that visit Gamla Stan, which is a major attraction for the millions of tourists that travel to Stockholm every year, almost certainly will spend at least some time on this island because of its central location and convenient walk-through possibilities. Besides the economic imprint this also affects the local residents, who are faced with a growing number of visitors, especially in the three summer months.
Keywords: Old town, Stockholm, Overtourism, Visitors, locals, business owners.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemformulering ... 2
1.3 Syfte och frågeställning ... 3
1.4 Avgränsning ... 3
1.5 Studiens disposition ... 3
2. Tidigare forskning ... 5
2.1 Överturism ... 5
2.2 Turismens effekter på lokalbefolkningen samt lokalsamhället ... 6
2.3 Orsaker till överturism ... 7
2.4 Reaktioner från lokalbefolkningen ... 8
2.5 Överturismens lösningar och åtgärder ... 8
3. Teori ... 10
3.1 Irritation index ... 10
3.2 Conceptual model of overtourism ... 10
4. Metod ... 13
4.1 Val av forskningsmetod ... 13
4.2 Datainsamlingsmetod ... 14
4.3 Urval ... 15
4.4 Utformning och praktiskt genomförande av intervju ... 15
4.5 Deltagare ... 17
4.6 Bearbetning och analysmetod... 18
4.7 Forskningsetik och GDPR ... 20
4.8 Metodkritik, trovärdighet och personliga reflektioner ... 20
5. Resultat ... 22
5.1 Ekonomiska faktorer ... 22
5.2 Sociala faktorer ... 23
5.3 Ekologiska faktorer ... 24
6. Diskussion/slutsatser ... 26
6.1 Ekonomiska faktorer ... 26
6.2 Sociala faktorer ... 27
6.3 Ekologiska faktorer ... 28
7. Avslutande diskussion ... 30
7.1 Förslag till vidare forskning ... 31
Källförteckning ... 32
Bilagor (sid 36)
Bilaga (1) Informationsbrev
Bilaga (2) Intervjufrågor/ Anställda inom turismrelaterade företag
1 1. Inledning
I Europa ökar turismen kraftigt och Stockholm har förklarats vara en av de mest välkomnande städerna för turister. Stockholm har också identifierats som en destination vilken utsätts för mycket trängsel under sommarsäsongen, detta på grund av den höga koncentrationen av attraktioner som finns i Gamla Stan (Peeters et a 2018:218).
Under de senaste 20 åren har flera globala turistområden upplevt en stor tillväxt i besöksnäringen (Visit Sweden, 2018:4) och preliminär statistik från UNWTO
(Väldsturismorganisationen) visar att på lång sikt beräknas besöksnäringen ha fortsatt stark ökning (UNWTO 2014:2). Denna ökning har utlöst debatter om det som benämns som
’överturism’ och hur det kan hanteras (Oklevik et al 2019). Den globala tillväxten av besöksnäringen orsakar flera problem, bland annat, minskad biologisk mångfald, trängsel, föroreningar, ökad trafik och ökat intag av alkohol (Abbasian et al 2020; Easterling 2004;
Hall 2008:19), på populära destinationer som New York city, Barcelona och Amsterdam (Oklevik et al 2019). Turismens tillväxt kan även skapa positiva effekter som fler
jobbmöjligheter, att levnadsstandarden förbättras och utveckling av destinationen
(Yasothornsrikul & Bowen 2015; Brunt & Courtney 1999). Dock är det svårt att behålla de positiva effekterna när tillväxten av turismen blir för stor (Hall 2008). Flera forskare pekar på att överturism orsakas av att städernas myndigheter blundar för problem som uppstår av överbelastning och istället väljer att fokusera på de ekonomiska fördelarna som överturism medför (Pechlaner et al 2019; Goodwin 2017; Peeters et al 2018) menar att överturism även leder till dåliga interaktioner mellan turisterna och lokalsamhället.
Gamla Stan är en av de mest besökta stadsdelarna i Stockholm. Detta gör att Gamla Stan präglas av ett stort antal turistaktiviteter, flera med historisk anknytning men även shopping, restauranger och museer (Visit Stockholm, Gamla Stan, u.å.). Vi har i denna studie valt att undersöka hur personer som bedriver verksamhet i Gamla Stan uppfattar fenomenet
överturism samt hur lokalbefolkningen ställer sig till detta. Vi ville få en uppfattning om den nuvarande situationen, men också få syn på om det finns åtgärder som går att implementera för att förbättra det nuvarande läget.
1.1 Bakgrund
Turistindustrin har under längre tid varit en stor inkomstkälla för många populära
destinationer (Steene 2013; Goodwin 2017) menar att varje destination har sitt unika sätt att locka flera besökare på. Detta görs genom att destinationen skapar en viss form av
affärsrelaterad organisation som präglas av flera typer av intressen såsom sol, bad, kultur och landskap med mera (Framke 2002). Varje destination har sina gränser på hur många besökare de är kapabla att ta emot. När gränsnivåer överstigs påverkas samhället på det sätt att
regeringar och andra myndigheter inom destinationerna förlorar kontrollen över samhället utan att inse det. När destinationen är en attraktiv plats kunde det leda till olika stora
2
förändringar på samhället (Pechlaner et al 2019). I uppsatsens nästa kapitel kommer en djupare förklaring av fenomenet överturism.
Gamla Stan ligger i Stockholms län och är den mest besökta platsen i länet. Det var här som staden grundades år 1252, och det är en av Europas största och bäst bevarade medeltida stadskärnor (Visit Stockholm, Gamla Stan). Gamla Stan är fyllt av sevärdheter, attraktioner, caféer, restauranger, barer samt shopping. Området var väldigt länge känt för sina souvenirer, kuriosa och konsthantverk. Det finns många hus i olika gula nyanser och smala gator som har skapat en speciell karaktär i stadsdelen. Även idag finns det spår från medeltida
kalkmålningar samt källarvalv. Som tidigare nämnts, finns det mycket aktiviteter bland annat vackra kyrkor och museer som till exempel Nobelmuseet. I Gamla Stan ligger Kungliga slottet som är världens största slott med över 600 rum och även Riddarholmskyrkan, som är en kunglig begravningskyrka. Österlånggatan samt Västerlånggatan är stadsdelens
huvudgator. Mitt i Gamla Stan finns Stortorget som är Stockholms äldsta torg. Området har även ett stort antal turistaktiviteter som arrangeras, bland annat häst och vagnguidning, stadsvandring och stortorgets julmarknad (Visit Stockholm, Gamla Stan).
1.2 Problemformulering
Idag upplever flera populära turistmål att det finns för många turister på samma plats under samma tillfälle. Ökad andel turister på en destination leder till att kvalitén på destinationen och dess utbud av upplevelser försämras (Dodds & Butler 2019). Enligt Weaver och Lawton (2006) leder ökningen av turistantalet till flera problem. Författarna menar att när turismen växer i en mycket snabb takt då hinner inte lokalbefolkningen att anpassa sig efter alla de förändringar som turismen för med sig. Följderna för lokalborna blir att de upplever en känsla av oro då de förlorar makten över händelser som påverkar deras vardagliga levnadssituation.
Vidare har forskning visat att överturism orsakas av att stadens myndigheter undviker att ta tag i de problem som uppstår av överbelastningen och istället väljer de att fokusera på de ekonomiska fördelarna som överturism medför (Goodwin 2017; Peeters et al 2018). Vidare påstår flera forskare att miljön skadas och förstörs genom utsläpp från kryssningsfartyg och flyg (Seraphin et al 2018; Goodwin 2017; Smith et al 2017; Peeters et al 2018). Resandet med kryssningsfartyg leder till, enligt Seraphin et al (2018), miljöskador på destinationens
infrastruktur, segelleder och strandsjöar. Det vill säga den ökade kapaciteten resulterar i miljöskador och utsläpp av avgaser (Seraphin et al 2018).
I en tidningsartikel har det framkommit att invånarna som bor i Gamla Stan har vidtagit åtgärder för att hindra strömningen av stora turistgrupper, detta genom att sätta upp skyltar som uppmanar till tyst område (Karnatz 2019). Andra destinationer som Venedig och
Barcelona har till och med hindrat besökarna att komma in till destinationen och detta är vad Seraphin et al (2018) kallar för ‘’trexit’’ (tourist exit). Trexit är en strategi som syftar till att avskräcka turister från att besöka en destination (Seraphin et al 2018).
3
Efter att vi har tagit del av avhandlingar/vetenskapliga artiklar och bildat en personlig
uppfattning om fenomenet överturism blev vi nyfikna på hur andra upplever och uppfattar det.
Vi upptäckte att det finns begränsad forskning om hur lokalbefolkningen och anställda inom turismrelaterade företag uppfattar fenomenet och påverkas av det. Detta kan ha att göra med att överturism är relativt ett nytt fenomen.
Efter att vi har tagit del av ovannämnda bakgrund ansåg vi att Gamla Stan skulle vara en intressant stadsdel att utföra den kvalitativa delen av vår undersökning på eftersom
besöksantalet ökat markant i Stockholm (Tillväxtverket 2019). Utöver detta har inte Gamla Stan varit ämne för diskussion när det gäller överturism i samma utsträckning som ovan nämnda destinationer.
1.3 Syfte och frågeställning
Syftet med vår studie var att undersöka lokalbefolkningens och näringsidkares uppfattning om fenomenet överturism i Gamla Stan.
Frågeställning:
• Vilken uppfattning om fenomenet överturism och eventuella effekter som medföljer har lokalbefolkningen och anställda inom turismrelaterade företag i Gamla Stan?
1.4 Avgränsning
Denna studie avgränsas geografiskt till Gamla Stan. Därtill har studien avsett att endast undersöka anställda inom turismrelaterade företag samt lokalbefolkningens syn på fenomenet överturism. För att åstadkomma ett tydligt fokus bestämdes att inte lägga någon vikt vid turisternas åsikter och upplevelser av Gamla stan. Anledningen till att vi valde att intervjua endast lokalbefolkning och näringsidkare, var att vi ansåg att dessa var mer trovärdiga när det gäller att ge en rättvis helhetsbild av turismen i Gamla Stan, dessa två är ständigt närvarande till skillnad från turister som är tillfälliga besökare. Vi har även avgränsat undersökningen tidsmässigt, det innebär att vi endast fokuserade på högsäsongen, det vill säga Juni, Juli och Augusti då det är under dessa månader som flest antal turister besöker Gamla Stan (Gamla Stan, u.å.).
1.5 Studiens disposition
Uppsatsen inleds med en presentation av det valda forskningsämnet där bakgrunden till begreppet överturism och studiens syfte samt frågeställning introduceras. I uppsatsens nästa kapitel presenteras en beskrivning av tidigare forskning som är relevant för att få en
uppfattning om vad som har tidigare studerats, vad andra forskare har kommit fram till och
4
vilka kunskapsluckor det finns. Den tidigare forskningen har uppdelats i fem områden.
Uppdelningen har gjorts för att ge läsaren en inblick i forskningsfältet. Vidare redogörs det för uppsatsens teoretiska utgångspunkter som har valts för att analysera studiens empiriska
resultat. Därefter presenteras de metoder och det synsätt som undersökningen grundar sig i samt hur vi praktiskt har gått tillväga med genomförandet av studien. Dessutom beskrivs förklaringar till urvalet och hur datamaterialet har analyserats. Därefter följer en presentation av resultatet och sedan diskuteras studiens resultat, där de valda teorierna, tidigare forskning och den insamlade empirin sammankopplas. Uppsatsens sista kapitel innefattar diskussion och slutsatser av hela studien samt den kunskap som studien bidragit med. Slutligen kommer rekommendationer och förslag till vidare forskning.
5 2. Tidigare forskning
I detta kapitel kommer en genomgång av tidigare utförda studier inom fenomenet överturism.
Vi har hittat flera relevanta vetenskapliga studier om hur överturism påverkar en destination ekonomiskt, sociokulturellt och ekologiskt. Kapitlet innehåller bland annat en beskrivning av fenomenet överturism, de allmänna motiveringarna till turismens effekter på
lokalbefolkningen och lokalsamhället, orsaker till överturism, reaktioner från lokalbefolkning samt överturismens lösningar och åtgärder.
2.1 Överturism
Det finns inte en hel klar bild av hur begreppet överturism definieras. Fenomenet är associerat med frågor om exempelvis tidsramen av turisternas besök på ett specifikt resmål, besökarantal samt destinationens “Carrying Capacity’’ (Bärkapacitet) (Peeters et al 2018). Begreppet
"Övertourism" har definierats av Richardson (2017) (citerad i Seraphin et al., 2018) som ”any destination suffering the strain of tourism”, vilken på svenska översätts till ”vilken destination som lider av turismtryck”. Denna definition är också relaterad till vad som mer allmänt kallas för ”bärkapacitet” (Van der Borg et al 1996, citerade i Seraphin, et al 2018). Flera forskare har kommit fram till många olika förklaringar angående bärkapacitet och hur detta kan definieras på en destination (Gonzalez et al 2018; Jovicic och Dragin 2008; McCool och Lime 2001;
Namberger et al 2019).
Bärkapacitet enligt Gonzalez et al (2018) innebär det maximala antalet turister som
destinationen kan ta emot för att utnyttja destinationens resurser utan att orsaka förstörelse eller påverka landets ekonomiska, sociala och ekologiska resurser. När det blir överturism på en destination innebär det att destinationens maximala kapacitet överstiger den gräns som en destination har (Gonzalez et al 2018). Även Abbasian et al (2020:4) menar att överturism, både när det gäller urbana och rurala destinationer är sammankopplat till det sociala, ekonomiska och ekologiskt hållbara. Forskning kring överturism har främst behandlat
europeiska destinationer, och det är i synnerhet de populära hamnstäderna Venedig, Barcelona och Dubrovnik som har varit föremål för forskning i ämnet därför att de har drabbats hårdast av dess effekter.
De olika perspektiven av överturism omfattar olika intressenters uppfattning om fenomenet, ett exempel på detta är hur den bofasta befolkningen påverkas på olika sätt av turismen och turister, delvis hur de bemöter och bemöts av besökande turister som lämnar olika typer av avtryck på platsen. En stor beståndsdel i detta är företag som bedriver verksamheter i området som är drabbat av överturism, medan andra utmaningar som är associerade med överturism relateras till mer till exempelvis främmande invånare som lämnar negativa avtryck, vilket leder till en försämrad turistupplevelse. Det leder även till överbelastad infrastruktur, diverse naturskador, storskalig nedskräpning eller även till och med hot mot kultur och arv (Dichter och Manzo 2017). Sammanfattningsvis handlar överturism om turismens effekter vid vissa specifika destinationer, att förstå och identifiera de eventuella problem som kan uppstå på
6
platser där - turismen överstiger fysiska, ekologiska, sociala, ekonomiska, psykologiska och/eller den politiska kapaciteten (Peeters et al 2018).
2.2 Turismens effekter på lokalbefolkningen samt lokalsamhället
Överturism kan innebära både positiva samt negativa effekter för destinationen och
lokalbefolkningen (Lee et al 2008; Brunt & Courtney 1999). När det gäller positiva aspekter kan turismen bidra till flera aspekter som kan gynna lokalbefolkning, bland annat den
ekonomiska vinsten, arbetsmöjligheterna samt destinationsutvecklingen. Dock är de negativa effekterna som kommer ur överturism större. Det vill säga även om turismen påverkar
ekonomin positivt så påverkas sociala, miljömässiga, politiska och kulturella aspekterna negativt (Yasothornsrikul & Bowen 2015; Brunt & Courtney 1999; Pechlaner et al 2019). När miljön påverkas drabbas lokalinvånarna, detta genom missnöje av att det samhälle de lever i förstörs (Mowforth & Munt 2015). Överturism gör att olika turistföretag utvecklas mer än andra lokala företag. Destinationens kultur försvinner och staten börjar satsa mer på att behandla exempelvis sopavfall och trängsel istället för att fokusera på
destinationsutvecklingen (Pechlaner et al 2019). Abbasian et al (2020) menar att när de negativa effekterna och trycket på destinationen bli för stort kan det leda till flera motsättningar, tillexempel konflikter mellan invånare och turister samt låg kvalitet på turistupplevelsen. Överturism skapar också trafikrelaterade problem. I fallet Dubrovnik är gatorna och vägarna på destinationen smala och inte lämpliga för att ta emot stora mängder turister, privatbilar, taxibilar och bussar som transporterar turisterna (Abbasian, et al 2020:7).
Yasothornsrikul och Bowen (2015) anser att det är viktigt att veta vad för effekter turismen orsakar men också nödvändigt att veta hur, varför och när effekterna påverkar. Författarna menar att det är nödvändigt att lyssna till lokalbefolkningens åsikter och attityder om turismen på en destination. Negativa effekter av turismen kan styra lokalbefolkningens reaktion på turism, som på sikt kan leda till en destruktiv inverkan på turisternas helhets
destinationsupplevelse (Diedrich & Garcia-Buades 2009). Även Easterling (2004) har
undersökt vilken effekt turismen har på lokalbefolkningen. Författaren kom fram till att ju fler turister på en destination desto fler problem kan uppstå. Författaren påstår att människor som är bosatta långt ifrån turistområden är mindre negativa än de som bor nära turiststråken. De största problemen som upplevs av lokalsamhället i samband med turism är problem gällande höjda priser på dagligvaruhandel samt transport, trafik och trängsel men också buller och nedskräpning (Easterling 2004; Brunt & Courtney 1999).
Lågprisflyg och kryssningsfartyg skadar både miljö och samhället genom att stora folkmassor anländer till destinationen samtidigt (Seraphin et al 2018; Smith 2017) som i sin undersökning nämner även Airbnb, en privat hyres tjänst som erbjuder boende för turister och andra
besökare. Detta leder till att turisterna sprids över hela staden vilket gör att lägenhetshyror kan bli dyrare. Exempel på destinationer som har haft sådant problem är Amsterdam och
Budapest, där lokalinvånarna har känt oro då besökarna även sprider sig till ställen där de
7
tidigare har upplevt sig vara trygga, säkra och inte “övertagna” av besökaren (Smith et al 2017; Namberger et al 2019).
2.3 Orsaker till överturism
I media och i flertalet studier benämns flera destinationer som drabbats av överturism, till exempel Venedig, Amsterdam, Barcelona och München (Pechlaner et al 2019; Peeters et al 2018). Flera forskare lyfter upp att överturism uppkommer genom att storstaden har blivit till en efterfrågningsorienterad destination (Namberger et al 2019; Pechlaner et al 2019., Koens et al 2018). Dessa populära storstäder nämns så fort överturism kommer på tal både i forskning samt i media (Pechlaner et al 2019; Peeters et al 2018). Detta styrks av Dahles (1998) som ger exempel på Amsterdam som genom åren har utvecklats så det autentiska av huvudstadens kultur har försvunnit och blivit till en efterfrågningsorienterad huvudstad. Detta har även uppmärksammats av andra forskare som kommit fram till att de främsta orsakerna till överturismen är turismutvecklingen i destinationen och dess sociala påverkan (Goodwin 2017; Papathanassis 2017). Budapest är en ytterligare efterfrågningsorienterad destination känd för sina “nattliga fester”. Detta gör att turisterna lockas dit för att ta del av nattlivet på pubar och barer som pågår varje kväll.
Ytterligare en konsekvens av överturism är att myndigheter undviker problemen och fokuserar på de positiva effekterna för ekonomin som turismen ger. Detta har skett i ovan nämnda storstäder (Goodwin 2017; Koens et al 2018; Peeters et al 2018). När myndigheterna nonchalerar problem som orsakas av folkmassor, ökar turistantalet drastiskt vilket sedan leder till överturism. Överturism i till exempel Barcelona har uppstått efter 2004 men regeringen har inte tagit hänsyn till detta förrän efter flera år, vilket i sin tur lett till att turistantalet ökat till fyra gånger så högt år 2012 (Goodwin 2017; Koens et al 2018).
Andra studier visar att lågprisflyg och kryssningsfartyg är de största orsakerna till överturim på en destination och att transportmöjligheterna i sig leder till överturism (Peeters et al 2018;
Seraphin et al 2018; Gonzalez 2018). Det finns flera bolag vilka erbjuder lågprisresor, bland annat EasyJet och Norwegian, som flyger till flera destinationer i Europa (Peeters et al 2018).
Venedig är ett exempel på sin kryssningsturism, där det finns flera kryssningshamnar som transporterar massor av besökare till staden under samma tidsperiod (Gonzalez, 2018).
Kryssningsturism orsakar brist på parkeringsplatser i hamnen eftersom kryssningsfartygen tar de platser som tillhör andra företag i staden. kryssningsturism resulterar även till att det skapas missnöje hos lokalbefolkningen, då besökarna som kommer med kryssningen anses påverka lokalbefolkningens livskvalité genom respektlöst beteende och höga ljudnivåer (Gonzalez 2018).
8 2.4 Reaktioner från lokalbefolkningen
González (2018) har tagit upp flera anledningar till att lokalbefolkningen upplever missnöje på grund av antalet turister som kommer till destinationen. Författaren menar att
lokalinvånarna inte känner sig bekväma med att bo kvar i sin egen stad när stadens autenticitet försvunnit och utvecklats till en turiststad. Giner (2019) lyfter upp att lokalinvånarna lämnar sin stad på grund av att de känner att deras stad tas över av turister och turistföretag, när det gäller lägenheter och boenden. Andra orsaker som gör att lokalbefolkningen lämnar området är stora prisökningar på hyror, dagliga tjänster- och varuhandel (Peeters et al 2018). På grund av myndigheternas och regeringens ointresse att åtgärda dessa problem på flera destinationer har lokalbefolkningen börjat agera för att rädda destinationen och dess kultur (Namberger et al 2019). Uppstart av demonstrationer mot turism och användning av sociala medier för att sprida ut information om destinationens lidande av överturism är exempel på reaktioner från lokalinvånarna. Ett annat exempel är att de sätter upp skyltar som uppmanar till tystnad, att turister inte är välkomna samt att turister förstör samhället och bör dödas (Goodwin 2017).
2.5 Överturismens lösningar och åtgärder
Enligt Mowfort och Munt (2015) ska destinationerna studera sina olika områden för att kunna hitta bra och lämpliga metoder för hantering och kontroll av antalet turister som kommer till destinationen. Detta styrks även av Pechlaner et al (2019) som menar att detta kan genomföras genom att ta hänsyn till lokalbefolkningens uppfattning och inställning till överturism.
Flera destinationer har olika åtgärder för att hantera de stora folkmassorna som anländer samtidigt till en destination. Till exempel Venedig, har bestämt att förbjuda fartyg som kommer med över 40 000 ton last (Seraphin et al 2018). Andra storstäder som Köpenhamn och Amsterdam har som åtgärd kontrollerat fartyg extra mycket för att undvika att för många anländer samtidigt (Papathanassis 2017; Seraphin et al 2018). Barcelona har enligt
Papathanassis (2017) stängt hamnområden som ligger nära stadskärnan och fartygen har istället fått utvalda områden att lägga till vid. Undersökningar som har gjorts i Amsterdam och Köpenhamn har kommit fram till att destinationerna har börjat byta strategier och metoder för att turister och besökare ska sprida ut sig över flera städer i stället för att koncentrera sig på ett ställe (Peeters et al 2018; Pechlaner et al 2019).
Sammanfattningsvis har forskning betonat flera olika effekter av överturism som bland annat när besökssiffran överstigs (Goodwin 2017; Namberger et al 2019). Det som också
framkommit är att huvudorsakerna till överturism i storstäder såsom Barcelona, Venedig och Amsterdam är myndigheternas eftersträvan att få in fler turister och dessa huvudstäder har möjliggjort för fler anländande via olika transportmedel som till exempel lågprisflyg (Peeters et al 2018; Namberger et al 2019). Vidare påpekas att överturism kan leda till både positiva samt negativa effekter för en destination ((Pechlaner et al 2019).
9
Ovan nämnda studier har bidragit till att få en bakgrund till fenomenet överturism. Samtliga författare har tagit fram olika aspekter som går att anknyta till fenomenet. Genom vår empiriska studie i Gamla Stan har vi kunnat öka förståelsen ytterligare.
10
3. Teori
I detta kapitel redogörs för teoretiska utgångspunkter som kommer att användas vid diskussionen av den insamlade empirin. Vår huvudteori är den ”conceptual model of overtourism” som Peeters et al (2018) framfört, men även de argument som Doxey (1975) presenterat med sitt ”irritation index”.
3.1 Irritation index
Doxeys (1975) ”irritaion index”, eller irridex model, är ett välkänt teoretiskt perspektiv som klargör lokalbefolkningens och lokalsamhällets reaktion och respons på turismutvecklingen.
Doxeys teori har även bekräftats och utvecklats av Reisinger (2009:221) Författaren har förklarat modellen enligt fyra olika stadier, vilka är euforistadiet, apatiska stadiet,
irritationsstadiet och antagonism/fientlighetsstadiet. Huvudtanken med modellen är att när antal turister ökar resulterar det till negativa effekter som kan skapa irritation i lokalsamhället.
Detta genom att lokalbefolkningens attityd till turister förändras från eufori till apati, irritation och slutligen antagonism. När destinationen är under euforistadiet, innebär det att
destinationen inte är så populär, antal turister är lågt, lokalbefolkningen är nyfikna över turisterna och välkomnar dem. Här ses turisterna som en inkomstkälla som hjälper
destinationen framåt. I nästa steg ökar turistantalet och besökarna tas för givet. Här blir mötet mellan lokalbefolkningen och turisterna mer formellt. Under detta stadie blir lokalborna osäkra på om de vill välkomna turisterna eller inte. I nästa steg, när antalet ankomster når maximum, blir lokalbefolkningen missnöjda och oroade på grund av att destinationens kulturella platser förstörs, höjda priser, föroreningar och otrevliga turister. Turisterna anses inte längre vara som en inkomstkälla utan istället som ett irritationsmoment och detta är irritationsstadiet (Doxey 1975:98–195;) I det sista stadiet uppfattas turisterna som den främsta orsaken till de flesta problemen i samhället, därför blir lokalborna mer hatfulla och fientliga gentemot turisterna. Här upplever lokalbefolkningen även att de utnyttjas, trakasseras, luras eller till och med rånas (Burns & Holden 1995:120).
3.2 Conceptual model of overtourism
Enligt Peeters et al (2018) handlar denna modell –återgiven överst på nästa sida – om hur överturism orsakas av en mängd olika samspelande faktorer, hur dessa hänger ihop och påverkar varandra. Denna modell tar upp de viktigaste beståndsdelarna som dels leder till överturism, men även vilka eventuella åtgärder eller gensvar som går att implementera.
Många av dessa subkategorier som modellen utgörs av är inte direkt relevanta till den nuvarande situationen i Gamla stan och kommer därför inte att nämnas. De rödmarkerade subkategorier är de som har ingått i denna studie. Dessa är överturismens drivfaktorer, turisters densitet kontra intensitet, turismens påverkan och avtryck, faktorer och intressenter
11 Källa: Peeters et al 2018:23.
som påverkar turistkapaciteten, investeringar för infrastruktur, institutioner och perceptioner, invånarnas attityd gentemot de olika verksamheterna och turister.
Överturismens drivfaktorer syftar till att identifiera vilka de drivande faktorerna är som bidrar till att en destination drabbas av överturism. Avtrycket som turister själva lämnar när de besöker en destination har en stor del med detta att göra, men det finns många andra orsaker till varför kapaciteten på en destination pressas. Det kan ha att göra med att en destination tar emot ett ökande antal turister och som i ett flertal fall exempelvis Barcelona och Venedig får stora problem i att hantera det turistflödet som uppstår i och med detta. Turisters densitet kontra intensitet; kan både ha att göra med det antal turister som besöker en viss destination samtidigt men kan också handla om i vilken omfattning större grupper sammanstöter och därmed skapar trängsel. Turismens påverkan och avtryck; Peeters et al (2018) menar att de mest frekventa avtryck som en destination vilken har blivit drabbad av överturism utsätts för är massträngsel vid populära besöksmål och överbelastning av transport och infrastruktur. Det är även tydligt att nedskräpning, sophantering samt förorening är återkommande problem, och
12
symptom av överturism. Enligt Peeters et al (2018) studie, där författarna har jämfört och diskuterat situationen på 41 olika destinationer runtom i Europa är det viktigt att poängtera att karaktären på hur detta fenomen uppenbarar sig genom de tre faktorerna (miljömässiga, ekonomiska och sociala) skiljer sig beroende på destination.
Enligt Peeters et al (2018) är de åtgärder som mest frekvent tas av lokala auktoriteter
relaterade till att minska/reducera antalet besökare på s.k ‘hotspots’, se till att besökare uppför sig på ett visst sätt genom regler och begränsningar, samt förbättra en destinations kapacitet så stora grupper människor kan hanteras. Infrastrukturen måste förbättras, och detta görs i
samband med att faciliteter och serviceenheter ökar sin effektivitet. Med detta i åtanke, och som vi kan se i modellen ovan kan överturism beskrivas som ett tillstånd vilket turismen för med sig, efter att en destination blivit konsumerad så pass mycket och urvattnats. Denna överkonsumtion kan leda till att efterdyningarna av turisters närvaro för med sig negativa konsekvenser och effekter för lokalsamhället samt destinationens image. Några av de negativa effekter som kan uppstå till följd av dessa avtryck är bland annat minskande
population och proteströrelser som vi tidigare skrivit om i vår inledning. Detta kan även leda till minskad attraktivitet för destinationen. Om en destination och ens varumärke blir urvattnat kan det bero på att det inte förnyat och tagit åtgärder för att förbättra varumärkets image (Peeters et al 2018).
Vidare belyser Peeters et al., (2018) närhet till hamnar för kryssningsfartyg som en annan faktor som är viktig och spelar stor roll för att reglera flödet av turister. När ett stort antal turister anländer via kryssningsfartyg till en destination, skapas det ofta stora folkmassor som rör sig samtidigt mot samma håll. Då är det av yttersta vikt att avstånden mellan olika punkter är lättillgängliga samt att dessa underlättar transporter på känsliga trafikpunkter. Där flödet är som störst behövs det alltså att det lättar på trycket, detta kan göras dels genom att sprida ut turisterna och skicka dem åt olika håll men också en förbättring av skyltning och tydligare instruktioner för turister på olika språk.
Faktorer och intressenter som påverkar turistkapaciteten handlar om att identifiera dels vilka faktorer som kan leda till ökad besöksnäring men även vilka av dessa som kan leda till ett fall i motsatt riktning, exempelvis devalvering och politisk händelse. Investeringar för
infrastruktur är viktiga både på lokal och regional nivå, rätt investeringar kan bidra till tillväxt för att möta det ökande antalet besökare. Det är även av betydelse att rätt företag för
investeringar och att det säkerställer att pengarna fördelas rättvist. Olika institutioner är viktiga aktörer både lokalt och regionalt, där beslutfattandet genomförs i samarbete och samråd med de inblandade, med hjälp och stöd av den lokalt förankrade affärsverksamheten.
Perceptioner, invånarnas attityd, verksamheter och turister, på en destination samlas
människor från alla världens länder. Detta medför en del kulturella skillnader, det kan skilja sig enormt gentemot vad en individ är van vid ifrån sitt hemland. Perception av en annan kultur är byggt på bland annat förutfattade meningar och tradition (Peeters et al 2018).
13 4. Metod
I detta kapitel kommer vi att redogöra för vårt val av metod men även hur vi praktiskt har genomfört samt hur vi har avgränsat vår studie utifrån material, urval och begränsningar för att sedan avsluta med en diskussion om vilka etiska överväganden som vi har tagit i beaktning vid genomförandet av studien.
4.1 Val av forskningsmetod
Det finns ett flertal olika vetenskapssyner inom den vetenskapliga forskningen. Med kunskapssyn menas att forskare talar för läsaren om hur denne ser på den verklighet som studeras (Bryman & Bell 2013). Två av de största kunskapssynerna handlar om positivism och hermeneutik. Positivism handlar om avbildning och går ut på att forskaren utgår från kvantitativa metoder och arbetar enligt naturvetenskaperna samt att forskaren inte blir påverkad av sin egen subjektivitet (Thuren 2007:16; Bryman & Bell 2013). Hermeneutik handlar istället om tolkning av verkligheten, det vill säga att forskaren undersöker den djupare meningen i texten för att förstå och tolka verkligheten (Andersson 1979:10; Alvesson &
Sköldberg 2017). Därmed finns ett fokus som ligger på förståelse (Thomsson 2010). Då vår avsikt har varit att få en förståelse av vilken uppfattning om fenomenet överturism som
lokalbefolkning och näringsidkare har, är det kvalitativa/hermeneutiska synsättet mest lämpat.
Detta ansågs vara mest lämpat då vi eftersökte förståelse av fenomenet överturism och hur anställda inom turismrelaterade företag och lokalbefolkningen såg på fenomenet, vilket kan bli svårt att fullständigt avbilda. Vi har samlat in svar från respondenterna och gjort en tolkning av de data vi fått in.
Eftersom vi valde att följa den hermeneutiska forskningstraditionen blir det naturliga valet att besvara syftet och forskningsfrågorna genom det kvalitativa tillvägagångssättet. Dessutom valdes en kvalitativ metod för att den kan hjälpa oss att finna en djupare förståelse och
beskrivning av ämnet som undersöks (Patel och Davidson 2019; Bryman 2011:372). Det finns två olika synsätt att arbeta med inom vetenskaplig forskning; induktiv eller deduktiv.
Deduktivt synsätt handlar om att forskaren använder teorier för att skapa hypoteser om hur resultatet kan se ut, detta genom att tillämpa teorier i verkligheten. Det deduktiva synsättet hör till kvantitativa metoder. Det induktiva synsättet hör till kvalitativa metoder och handlar istället om att forskaren utgår från empiri till teori genom samlingen av det relevanta om verkligheten (Andersson 1979:7). Kvalitativa studier är bäst lämpade om avsikten är att försöka förstå människors sätt att resonera och reagera. Att kunna förstå verkligheten så som den intervjuade personen ser den är avgörande för tolkningen av ett visst fenomen (Trost 2010:32–33).
På grund av studiens frågeställning och syfte som bygger på att förstå ett fenomen, bör
datamaterialet insamlas och behandlas förutsättningslöst. Vad anställda inom turismrelaterade företag samt lokalbefolkningen anser och tycker om fenomenet kan vi som forskare inte göra gissningar om i förväg, och vi kan inte heller tvinga datamaterialets resultat in i rådande
14
teorier. Vi strävade istället efter att bidra med nya kunskaper om fenomenet som studerats. De valda teorierna hjälpte oss i analysen mot en djupare förståelse av fenomenet (Johannessen och Tufte 2003:70; Bryman 2016:50). Mot bakgrund av detta var en induktiv metod lämplig för denna studie. Ett annat skäl till att induktiv metod användes är att den kunskap och uppfattning av fenomenet som vi fick utav intervjuerna var subjektiva och respondenternas uppfattningar och åsikter skiljde sig åt, då de befann sig inom olika kontexter. Exempelvis en anställd inom turism företag har möjligtvis inte samma uppfattning om överturism som en vanlig boende i Gamla Stan (Johannessen och Tufte 2003:35,76).
4.2 Datainsamlingsmetod
För att bäst besvara studiens syfte och frågeställning genomfördes tolv (12) semistrukturerade intervjuer och en litteraturstudie. Semistrukturerade intervjuer valdes att tillämpas då denna form av metod har en rad fördelaktiga egenskaper. Denna metod ger möjlighet till forskaren att interagera med människorna som studeras och får möjlighet att förstå innebörder i fenomenen som studeras (Kvale & Brinkmann 2014:17). Således valdes semistrukturerade intervjuer för att på en djupare plan få en förståelse samt finna vilka komponenter som ligger bakom orsakerna, åtgärder och effekterna av fenomenet överturism. Fördelarna med
semistrukturerade intervjuer är att forskaren kan göra en uppföljning till den empiri som samlas in, detta genom att ställa ytterligare frågor som inte varit planerade i förväg innan intervjun. I studiens fall och under intervjutillfället ställdes flera följdfrågor och nya ämnen kunde introduceras under samtalet med respondenten (Bryman 2011:301). Denna
datainsamlingsmetod ger därtill, i jämförelse med enkätundersökningar, ett extra utrymme för samspel mellan intervjuledare och respondent (Esaiasson 2007:283–284). Semistrukturerade intervjuer ger även möjlighet för respondenten att reflektera och svara fritt kring frågorna som ställs, vilket också ger forskaren möjlighet att fokusera enbart på informationen som är
märkliga för att besvara studiens syfte och frågeställning (Bryman 2011:563).
En ytterligare metod som har använts i denna studie är litteraturstudie av tidigare forskning.
Detta valdes för att vi ska få ytterligare kunskap om fenomenet överturism. Denna metod syftar till att söka information med hjälp av tidigare forskning som har undersökt samma ämne. Det vill säga en systematisk genomgång av litteraturen inom det särskilda ämnet som studeras. Litteraturen som studeras ska vara vetenskaplig. I denna studie har litteraturstudierna främst varit publikationer och originalartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter
(Denscombe 2009:307). För att hitta lämpliga forskningsartiklar användes under flera tillfällen databaserna SöderScholar, GoogleScholar och Cabi (leisure tourism database). För att hitta artiklar användes bland annat söktermerna ’overtourism’, ’effects of overtourism’,
’causes of overtourism’, ’overcrowding’ och ’mass tourism’.
15 4.3 Urval
För att hitta lämpliga respondenter för denna studie valdes respondenterna utifrån ett målstyrt urval. Detta innebär att forskaren söker efter respondenter baserat på specifika egenskaper.
Detta vill säga att vi medvetet valde verksamheter som har en koppling till turism, populära besöksmål, affärer som får ta emot många besökare under högsäsong. Utifrån studiens syfte (som handlar om lokalbefolkningens och anställdas inom turismrelaterade företag uppfattning kring överturism) ansågs lokalinvånare samt personer anställda inom turismrelaterade företag som mest lämpliga att beskriva sin uppfattning om fenomenet. Detta för att vi vill få en förståelse kring deras innersta tankar, deras levda erfarenheter och uppfattning av fenomenet (Bryman 2011:351).
Ytterligare urval som genomfördes i denna studie var ett snöbollsurval. Det innebär att respondenten som har deltagit i studien har blivit tillfrågade om denne känner till någon i dennes närhet som kan anses som lämplig för studien. I samband med den första intervjun har vi frågat respondenten om namn på andra personer som har samma egenskaper som kan ge ytterligare information (Ahrne & Svensson 2011:43; Trost 2010:141). Snöbollsurvalet har både för- och nackdelar. Fördelen med detta urval är att det är ett effektivt sätt för att snabbt utöka antalet respondenter (Denscombe 2009:38). Nackdelen med snöbollsurval är att helt plötsligt bollen kan stanna och forskaren inte får tag på andra informanter. I vårt fall kan vi bortse oss från detta faktum, för att vi ska komma i kontakt med båda intervjugrupperna valde skribenterna till denna studie att ta sig till Gamla Stan regelbundet. Skribenterna gick in till butiker, kyrkor, museer samt runt på Gamla Stans gator för att “haffa” intervjupersoner samt antingen genomföra intervjun eller boka tid för en träff. Skribenterna fick även tag på andra intressanta och gynnsamma intervjupersoner från dessa personer.
En annan nackdel med detta urval är att respondenterna som är verksamma inom samma företag eller är bekanta kan ha liknande åsikter i samma fråga vilket kan leda till problem med tolkning av resultatet (Ahrne & Svensson 2011:43). Genom medvetenhet kring detta kan ske har informationen från samtliga respondenter ställts emot vartannat- genom kodning och granskats flera gånger.
Kriterier för urvalet av respondenterna var att den ena intervjugruppen ska ha bott länge i Gamla Stan och att den andra intervjugruppen ska ha arbetat inom turistnäringen i flera år.
4.4 Utformning och praktiskt genomförande av intervju
Efter att vi tillsammans i gruppen format ett forskningsämne med ett syfte och en
frågeställning valde vi att genomföra vår studie med hjälp av intervjuer. För att komma i kontakt med respondenterna kontaktades flera enhetschefer inom olika turismrelaterade verksamheter såsom Science-fictionbokhandeln, Nobelmuseet, Storkyrkan, Korvkiosken, souvenirbutik, Aifur (vikingakrog) och turistbyrå. Genom verksamheternas hemsidor kom vi fram till den kontaktinformation som eftersöktes för att kunna skicka förfrågan angående
16
intervjun på e-post men också via telefon, då några inte svarat på e-post. Ett annat alternativ för att hitta respondenter var att vi vistades många timmar i Gamla Stan för att få tag på lokalbor samt anställda, vilket ledde till flera intervjuer på plats, samt några som senare bokades för ett intervjusamtal. Vi hade med oss ett antal informationsbrev (se Bilaga 1) som delades ut till de personer som stannade till och visade intresse av att bli intervjuade av oss.
I informationsbrevet beskrev vi syftet med studien, samtyckeskravet, samt att intervjuerna skulle spelas in. Vi lämnade även ut våra e-post-adresser och telefonnummer så att
respondenterna skulle ha möjlighet att kontakta oss.
När informationsbrevet skickades/delades ut efterfrågades en personlig intervju men
alternativet till en Skype eller telefonintervju gavs med tanke på samhällssituationen (Corona utbrottet). Detta informerade vi om för att respondenterna skulle ha bättre möjlighet att anpassa intervjuerna till dessas livssituation och säkerställa att respondenterna inte nekade deltagande i intervju på grund av eventuell smittorisk.
Innan intervjun skulle äga rum, skapades två intervjuguider, den ena var för anställda inom turismrelaterade företag och den andra var för lokalbefolkningen i Gamla Stan, detta för att få struktur på intervjun (se Bilaga 2 & 3). Frågorna i intervjuguiderna utformades utifrån
studiens syfte, tidigare forskning samt utifrån frågan ’vad behöver vi veta för att bäst besvara studiens frågeställning?’ (Bryman 2016:419). Fördelen med semistrukturerade
intervjumetoden är att vi kan få mer information genom att ställa enkla och raka följdfrågor för att kunna få innehållsrika svar (Bryman 2011:301). Att denna intervjuform accepterar följdfrågor är till nytta och en fördel för denna studie, för att på det sättet kan få ut mer ur en intervju och komma in på teman som är relevanta men som vi möjligtvis inte tänkt på att fråga om.
Intervjufrågorna delades in under följande teman; Bakgrund, turismen i Gamla Stan,
Turismens effekter/avtryck och hantering av turism. Varje tema innehöll öppna frågor detta för att fånga respondenternas reflektioner. Öppna frågor formuleras för att underlätta för respondenterna att tala fritt om varje tema, detta är något som Aspers (2011:143–144), Kvale och Brinkmann (2014) talar om.
Samtliga intervjuer genomfördes under 25 mars- 12 maj (2020). För att ge en
umgängsammare stämning kring intervjusituationen fick respondenterna själva välja tid och plats för intervjuerna. Det var totalt tolv intervjuer som utfördes; sex med anställda inom turismrelaterade företag samt sex resterande med lokalbor. Intervjuerna har utförts på olika sätt; både i Gamla Stan på plats, via telefonsamtal samt Skype. Samtliga intervjuer var mellan 30–45 minuter långa.
Med tanke på situationen med Coronaviruset genomfördes de flesta intervjuerna via Skype och telefon. Senare under studiens gång bestämde vi oss trots allt för att besöka Gamla Stan ett par gånger för att få tag på respondenter samt därefter göra intervjuer ute och hålla ett avstånd på 1,5 meter enligt Folkhälsomyndigheten (2020).
17
Fem av intervjuerna var personliga intervjuer och genomfördes i Gamla Stan. dessa intervjuer genomfördes på lugna platser som gjorde att respondenterna kände sig trygga samt att ingen kunde lyssna eller störa. Resten av intervjuerna hölls på avskilda platser i ett grupprum i Södertörns Högskola, där det inte heller fanns störningar som kunde påverka respondenten eller resultatet av intervjuerna. (Se Tabell A (nedan) för mer specifik information). Intervjun startades efter att intervjuledarna presenterat sig, berättat om studiens syfte och informerat om samtyckeskravet. Detta gjordes genom att vi läste upp ett kort stycke om vårt förhållningssätt som forskare samt vad respondenten har för rättigheter under intervjun. Därefter inleddes intervjun med lättare frågor såsom ’ålder, yrke’ och ’var bor du’? för att få trevligare stämning. Vidare började samtalet mer att handla om de huvudsakliga frågorna. Vid behov ställdes följdfrågor och på slutet av varje intervju fick respondenten möjlighet att tillägga något om denne själv ville. Samtliga intervjuer spelades in efter respondenternas
godkännande om en ljudinspelning fick ske eftersom detta är en viktig etisk aspekt och viktigt för vår informationsinhämtning (Ahrne & Svensson 2011:52–53). Intervjuerna spelades in med hjälp av en inspelningsfunktion på mobiltelefonen för att senare kunna komma tillbaka och lyssna om på intervjuerna. Vid slutet av intervjun tillfrågades respondenterna om de ville ta del av det transkriberade materialet om de önskade för feedback eller tillägg (Ahrne &
Svensson 2011:66).
4.5 Deltagare
I tabell A nedan presenteras varje respondent som har deltagit i studien med dennes koppling till Gamla Stan. Intervjuformen samt längden på intervjun beskrivs också. Ingen vidare beskrivning av respondenterna ges i studien på grund av datainspektionens grundprinciper om GDPR och vetenskapsrådets etiska riktlinjer.
Tabell A
Namn Koppling till Gamla Stan Intervjuform Tid
Serafin Kock- Äger en butik Personlig intervju 35 minuter
Gunnar Präst Telefonintervju 40 minuter
Tom Äger en butik (restaurang) Telefonintervju 30 minuter
Anna Verksam inom hotellbranschen Telefonintervju 45 minuter
18
Patrik hotellmanager Telefonintervju 30 minuter
Per Arbetar inom turismnäringen (röda bussarna) Skypeintervju 45 minuter
Lisa Bosatt Personlig intervju 35 minuter
Roger Bosatt Personlig intervju 30 minuter
Kalle Bosatt Personlig intervju 40 minuter
Daniel Bosatt Personlig intervju 45 minuter
Kim Bosatt Skypeintervju 30 minuter
Peter Bosatt Skypeintervju 40 minuter
4.6 Bearbetning och analysmetod
För att analysera datamaterialet har kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt Graneheim och Lundmann (2004) använts. Denna metod ger möjlighet för en ökad förståelse av det som studeras därför att texter beskrivs och tolkas (Krippendorff 2004). Anledningen av valet av denna metod är att den kommer att bidra med att ge oss en klar bild av det
transkriberade materialet men också att ge oss en djupare förståelse av innehållet i texterna.
Metoden kommer även att få oss att se olika nyanser och komplexiteten i textmaterialet kopplat till vår frågeställning. Graneheim och Lundmann (2004) klarlägger att denna metod belyser betydelsefulla områden genom att texten bryts ner och bildar kategorier. Efter intervjuernas utförande genomfördes transkriberingar av intervjuerna. Transkribering av datamaterialet innebär att de muntliga intervjuerna blir till skriftliga texter (Kvale &
Brinkmann 2014). Det transkriberade materialet lästes noga flera gånger för att få en helhetskänsla och säkerställa att transkriberingen genomförts korrekt. Analysen gick vidare sedan med hjälp av meningsbärande enheter som svarade mot studiens syfte och
identifierades. Detta innebär att respondenternas meningar med liknande betydelse har tagits ut för att identifiera likheter och skillnader i materialet (Graneheim & Lundman, 2004).
Meningsenheterna kondenserades till kortare text med samma innehåll och fördes in i en tabell. Exempel presenteras i tabell B. Vidare har det kondenserade materialet abstraheras till koder för att kortfattat beskriva innehållet i meningsenheterna. Detta resulterade i vi kom fram till dessa huvudkategorier.
19 Tabell B (exempel på innehållsanalys)
Meningsenhet Intervju
Kondenserad meningsenhet
Kod Kategori
”Det finns mer efterfrågan och det märker man när det inte är turister här, då är det plötsligt rea på allting”
”Turismen gör att det går bra för Gamla Stan och det genererar intäkter för våran ekonomi”
“Ja, alltså om det blir så mycket folk att hela stan förvandlas till en människohop i kö, såsom det är i Venedig.
Det blir inte bra”, ”det är ju en stor volym som kommer med skyttelbåtar, direkt till Gamla Stan”
’’Bussarna är verkligen en öm punkt, de smutsar ner, de står i vägen och det finns inga parkeringsplatser.
Människorna i sig ryms i Gamla Stan, men ska de komma med buss eller båt?
Sen har vi toalettfrågan. Så vi är egentligen på någon sorts smärtpunkt snart’’
På senare år har det skett en upptrissning av priser och
levnadskostnader i Gamla Stan.
Det blir ofta trångt när det kommer stora grupper och besöker samma plats
samtidigt.
Det finns inte plats för bussar och även toalettfrågan är ett stort problem.ch det finns inga
parkeringsplatser.
Turism genererar intäkter för Gamla Stan och dess affärs-rörelser.
Trängsel är ett problem under högsäsong i Gamla Stan.
Det krävs förändring i
infrastrukturen och anpassning för att ta emot många turister på kort tid
Ekonomiska faktorer
Sociala faktorer
Ekologiska faktorer
20 4.7 Forskningsetik och GDPR
I genomförandet av intervjuerna och sammanställning av materialet har vi tagit hänsyn till etiska forskningsprinciperna som finns i Vetenskapsrådet (2011) och med GDPR- General Data Protection Regulation (Sveriges Riksdag 2018). Vetenskapsrådet uppmärksammar fyra allmänna krav som ligger till regel för att kunna utföra en etisk korrekt studie;
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Vi skapade ett informationsbrev (Bilaga 1) för att tillgodose informationskravet. Vid inbjudan och vid intervjun presenterades vårt syfte med studien, detta för att kunna uppnå en hög kvalite och informera om samtycket (Wibeck 2010:142). Innan intervjuns gång fick endast en av informanterna fylla i en blankett om dennes deltagande, i blanketten fanns även
information om studiens syfte, samt att intervjun spelas in. På grund av rådande situation har resten av respondenterna inte skrivit på samtyckeskravet, men detta löste vi genom att läsa upp informationsbrevet som innehåller kraven från GDPR, och därmed få deras muntliga godkännande. Samtyckeskravet innebär att deltagaren har rätt att själv bestämma över sin medverkan i studien och informanterna fick information om frivilligheten i att ställa upp och att de kunde avbryta när som helst när de kände för det (Vetenskapsrådet 2011:9).
Vi informerade även om konfidentialitetskravet som går ut på att personuppgifter skall förvaras på ett sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Dessutom informerade vi om att informationen vi tar del av används endast för studiens syfte. Nyttjandekravet går ut på att alla uppgifter endast får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet 2011:12) och allt annat som kan härleda till informanterna i studien anonymiseras i enlighet med GDPR. Efter
transkriberingen av datamaterialet raderades inspelade filer för minimering av risken för att avslöja respondenternas anonymitet.
4.8 Metodkritik, trovärdighet och personliga reflektioner
Det är svårt att exakt avgöra hur många intervjuer som behöver vara med i studien (Alvehus 2019). Denna studie har haft totalt tolv (12) djupintervjuer, de flesta av intervjuerna var på telefon. Vi har genomfört intervjuerna tills en mättnad har uppnåtts (Kvale & Brinkman 2014), vilket innebar att nya intervjuer inte gav så mycket ny information. Vi beslutade därför att inte utföra fler intervjuer då informationen som vi hade fått var återkommande. Vi anser att vår undersökning gav oss en bredare och pålitlig slutsats då vi har utgått från både
lokalbefolkningen och verksamheter för att studera fenomenet överturism.
I och med Situationen i Sverige, ansågs det därför mest passande att telefonintervjuer genomfördes med respondenterna som inte kunde träffas personligt. Fördelarna med telefonintervjuer är att det är tidseffektivt och lätthanterligt. En annan fördel med
telefonintervjuer kan vara att intervjuledaren kan antas ha mindre påverkan på respondenten då idennes personliga karaktärsdrag inte kan uppfattas. Nackdelen med telefonintervjuer är att vi som intervjuledare inte kunde läsa respondentens kroppsspråk.
21
Att samtliga intervjuer spelades in kan göra att respondenten kan känna sig begränsad, menar Tjora (2012:107). Detta innebär att respondenten inte väljer att berätta mer eller utveckla sina svar i och med att dennes samtal spelas in (Tjora 2012:108). Dock har alla intervjuer spelats in efter godkännande av respondenterna. Inspelningen av intervjuer genomfördes för att säkerställa att ingen information missades och för att underlätta transkriberingen.
Någonting som eventuellt har påverkat studiens resultat är en stor del av studien utfördes under pågående pandemi, något som kan ha påverkat både svaren hos respondenterna men också den rådande stämningen i Gamla Stan.
Uppsatsens största brist har varit att de flesta respondenterna inte skrev på
samtyckesblanketten i enlighet med GDPR, istället har aktiva åtgärder tagits, såsom nämnts tidigare i detta kapitel. Studien har genomförts enligt de reglerna som finns för att uppfylla trovärdigheten i forskningen och de etiska aspekterna som gäller för sådan forskning. Bryman (2011:354–355) menar att för att få en ökad tillförlitlighet så ska anteckningarna från
intervjuerna rapporteras till respondenterna. Respondenterna blev tillfrågade ifall de ville ha en kopia av uppsatsen när den var klar. I samband med ljudinspelning har anteckningarna använts som komplement så att det blev ytterligare granskning av respondenternas svar och för att öka trovärdigheten i intervjuerna kontrollerades materialet flera gånger. Studiens datamaterial kan anses vara giltigt genom att vi har studerat det som vi inledningsvis hade som syfte och frågorna var specifikt sammanställda. Metodböcker, vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2011) och GDPRs riktlinjerna (2018) har uppmärksammats i uppsatsen, genom att i resultat och analysdelen argumenteras respondenternas material med hjälp av tidigare forskning och teoretiska perspektiv (Ahrne & Svensson 2011:206).
22 5. Resultat
I detta avsnitt kommer det empiriska materialet att presenteras. Resultatet grundar sig i studiens syfte och frågeställning. Kapitlet är indelat i tre huvudkategorier, de tre
huvudkategorierna är ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer.
5.1 Ekonomiska faktorer
Samtliga boende och näringsidkare i gamla stan som har deltagit i denna studie nämner en generell prisökning och den höjda efterfrågan av boende kan vara en anledning som lett till detta enligt Lisa (lokalbo). Det finns exempel på äldre, klassiska affärer som blir uppköpta i syfte att förvandla dem till souvenirbutiker anpassade för turisterna. Ett flertal av våra respondenter upplever att detta leder till att Gamla Stans själ försvinner och att det finns risk för att det blir för plastigt och själlöst med likadana butiker överallt. Ett antal människor, och även två av våra respondenter reagerade negativt på Burger King och Espresso House beslut att öppna i en så pass kulturhistoriskt känslig miljö. Med detta sagt, finns det även många positiva aspekter som ansågs medfölja turistindustrin och dess ekonomiska påverkan, först och främst så bidrar det till att öka intäkterna för svensk ekonomi, både för staten,
lokalbefolkningen men och turistnäringen i stort.
Generellt positivt, eller neutralt, eftersom turismen gör att det går bra för gamla stan och det genererar intäkter för våran ekonomi (Lisa, lokalbo).
Samtliga intervjuade näringsidkare uppgav att när turismens intäkter ökar då utvecklas Gamla Stan som destination. Detta inträffar när konsumtionen ökar, det vill säga turisterna som bor, äter och handlar i Gamla Stan bidrar till en ökad konsumtion, som i sin tur resulterar i ökad sysselsättning. I takt med att befolkningsmängden i världen ökar, och det faktumet att allt fler länder blir mer sammankopplade och större del av befolkningen får tillgång samt råd till att resa kan ha att göra med en höjd efterfrågan. Roger som är en av lokalborna i Gamla stan menar att antalet turister i Gamla Stan ökar främst på grund av att när besökarna upplever Gamla Stan då berättar de oftast vidare till andra och ger en positiv beskrivning av alla attraktioner som finns i Gamla Stan. Lisa menar att priserna höjs direkt för att man vill kontrollera vart smärtgränsen i Gamla Stan går. Prisökning är något som lokalborna har talat väldigt mycket om. De menar att den höjda efterfrågan på boende skulle kunna vara en anledning som lett till prisökningen.
Det finns mer efterfrågan och det märker man när det inte är turister här, då är det plötsligt rea på allting (Patrik, Anställd).
Patrik, som är hotellmanager nämner att staten fokuserar på mängden pengar som de får in från turister istället för att lägga märke till hur mycket det sliter på miljön i Gamla Stan.
Respondenterna påpekar även att turister är en viktig del av ekonomin i Sverige. På senare år har det inte bara skett en upptrissning av priser och levnadskostnader i Gamla Stan, utan det
23
har även blivit vanligare att äldre affärer bommar igen, alternativt köps upp och görs om, enligt Tom (anställd).
Det har öppnat ett Burger King och två espresso house under bara några år, och detta är något som lokalbefolkningen och näringsidkare hade blandade åsikter om. När Burger King
öppnades i Gamla Stan var det många boende och företag som var lite upprörda över att dom öppnar en sådan verksamhet på en kulturhistorisk miljö, då en unik del av staden gentrifieras och skapar en annan känsla i Gamla Stan. Kalle, en lokalboende menar att detta förstör den speciella känslan av Gamla Stan, det är tydligt att det behövs exempelvis fler matbutiker men det går bortse från andra större allmänna verksamheter. Han menar att sakta men säkert går det att se att allt mer generiska affärsrörelser öppnar i Gamla stan.
Stora grupper är något som i Gamla stan tillhör det normala, särskilt under
högsäsongsperioden. Det ökande antalet turister har bidragit till viss irritation hos
lokalbefolkningen som börjar se och reagera på dessa förändringar. Närvaron av stora grupper märks tydligast när “turistbussar kastar ut flockar av folk på slottsbron” (Roger, lokalbo).
Detta kunde vi tolka som att ökningen av besökare har lett till att lokalbefolkningen upplever ett missnöje när antalet turister stiger.
Det blir mycket på sommaren, mycket folk som går runt här på gatorna, det är svårt att bo här, brukar oftast åka till söder där mina kompisar bor (Kalle, lokalbo).
Men fredag och lördag kvällar, där kan det bli lite mer nedskräpning (Roger, lokalbo).
Ovannämnda citat tyder på att den ständiga ökningen har lett till att lokalbefolkningen börjar flytta under högsäsongen till andra delar av landet där det inte finns lika många besökare som i Gamla Stan. Det som också anses vara en stor del i att lokalbefolkningen flyttar från Gamla Stan, är den höga ljudnivån, förstörda områden samt den nedskräpning som uppkommer under sommarkvällarna.
5.2 Sociala faktorer
Många turister som besöker Gamla Stan är översvallande positiva, det sociala har främst att göra med människor och deras olika uppfattningar och upplevelser av Gamla Stan men också samspelet mellan de olika kulturerna, krockar som uppstår när människor inte förstår varandra och hur kulturutbytet utspelar sig.
Ett flertal i vår undersökning nämnde att kulturutbyte var och är en återkommande företeelse och att detta kan ha att göra med faktumet att många som besöker Gamla stan är utländska besökare från länder med helt olika kulturer och därför uppvisar de beteendemönster som lokalbefolkningen är ovan vid.
24
Det är inte ovanligt att dom står i fönster och fotograferar in eller att dom försöker gå in i hus (Lisa, lokalbo).
Många av de svar vi fick tyder på att lokalborna samt organisationer hade inslag av
irritationsmoment gentemot vissa eftereffekter av större turistgruppers närvaro i Gamla Stan.
Kalle (lokalbo) menar att turisterna är en viktig del av Gamla Stan men att de också bidrar till att det skapas trängsel och i visa fall överbefolkning under högsäsongsperiod. Det framkom att när besökarantalet stiger leder det till trängsel för både lokalbefolkningen och de som driver turistföretag. Irritation manifesterar sig på olika sätt, men utöver trängsel som var den största anledningen till detta bland studiens respondenter fanns det också faktorer som
språklig kommunikation och skillnader i kultur som kan spela stor roll i hur turisternas bild av befolkningen påverkas och vice versa. Detta är en form av kulturutbyte och del av samspelet mellan besökare, lokalbefolkning och även turister. Tom (anställd) menar att det definitivt finns fördomar och att många av dessa grundar sig i bristande språkkunskaper samt att olika människor från olika kulturer har olika beteendemönster.
Det blir ju väldigt konstigt om någon kommer in och inte kan engelska då bli det väldigt meningslöst (Tom, anställd).
Det finns många historiska platser i Gamla stan som samlar stora folkmassor av människor, exempelvis slottet, stortorget och storkyrkan. Detta har bidragit till att det uppstått problem vid dessa välbesökta platser. Detta beror enligt Gunnar (anställd) på att grupper dels besöker samma platser samtidigt och som tidigare nämnts inte ’sprider ut sig’ tillräckligt. Det kan också ha att göra med att det ibland saknas informationsskyltar, vilket gör det svårare att kommunicera instruktioner till besökare gällande vart de ska ta vägen när de söker efter attraktioner.
Det diskuterades hur situationen skulle kunna förbättras för kryssningsturisterna i Gamla Stan så att de kommer med båt från kryssningsfartyget direkt till Skeppsholmen för att stiga iland där istället för som nu. Enligt en av de anställda i vår studie har detta problem uppstått i Gamla Stan, och gjort att bland annat bussarna som parkerar gör det svårare för turister att röra sig fritt, köbildningar och överfulla trottoarer är ingen ovanlighet.
Vidare menar Lisa (lokalbo) att det finns mycket mer att se i Stockholm än just Gamla Stan och att en stor del av marknadsföringen utomlands fokuserar enbart på Gamla Stan. Hon menar att hårdare marknadsföring av andra attraktioner och platser i Stockholm såsom Skärgården, Djurgården och Södermalm skulle kunna bidra till att trycket på Gamla Stan förminskas under högsäsongen.
5.3 Ekologiska faktorer
Enligt Gunnar (anställd) påverkar fler antal turister samhället genom att bland annat; skada destinationen, förstöra natur och överbelastning på infrastrukturen. Speciellt framträdande hos Gunnar är den tyngre trafiken som består utav bussar då bussarna tar upp mycket plats och
25
begränsar antal parkeringsplatser i Gamla Stan. I ett citat från Gunnar berättar informanten själv hur bussarna uppfattas:
Bussarna är verkligen en öm punkt, de smutsar ner, står i vägen och det finns inga parkeringsplatser (Gunnar, anställd).
Resultatet visar på så vis att det finns en medvetenhet kring att den ökade mängden turister bidrar till trafikproblem i Gamla Stan. Vidare menar fler av informanterna att en större mängd besökare kräver att Gamla Stan har en infrastruktur som kan hantera detta tillexempel vägar som kan hantera en större mängd trafik.
Respondent Daniel, som genom sitt arbete har insyn i hur turistflödet hanteras hävdade att kryssningsfartygen som lägger till i Stockholm, samt alla bussar som transporterar turister vid samma tillfälle är en viktig bidragande faktor till att föroreningar ökar och påverkar miljön negativt. Vi kan definitivt se att det finns tecken på att turismen har haft stor inverkan på hela Gamla stan, från lokalbefolkningen till näringsidkare men också på den historiska miljön som kännetecknar stadsbilden.
Är man turist i Stockholm så vill man till Gamla Stan, man vill se den historiska stadskärnan, nästan vartenda hus har flera hundra år på nacken, det är väldigt unikt (Daniel, hotellägare).
