Ekologiska/Miljö sektorer

Indien har drabbats av ett stort antal naturkatastrofer som skördat många dödsoffer. Tsunamin som drabbade delstaten Tamil Nadu i söder tillsammans med öarna Andamanerna och

Nicobarerna i slutet av 2004 dödade minst 15 000 människor. Ekologin var den avgörande faktorn i konflikten 1975 mellan Bangladesh och Indien. Upphovet till konflikten var en damm som Indien byggde för att göra vattenflödet större och därmed öka framkomligheten och bidra till vattenflödet under lågsäsongen. Denna åtgärd har gjort att miljontals bönder har drabbas av vattenbrist under torrperioden. Åtskilliga människor har fått leva i nöd och svultit ihjäl av denna åtgärd.

Ett ekologiskt hot som ledde till samförstånd var jordbävningen som drabbade Pakistan i oktober 2005. För att underlätta räddningsarbetet kom ärkefienderna Pakistan och Indien överrens om att öppna gränsen mellan de ockuperade delarna av Kashmir. Gränsen har varit stängd sen Indien splittrades 1947. Giftkatastrofen i Bhopal 1984 är ett exempel på ekologiska hot som stora företag skapar i tredje världen. Trots att omkring 20 000 människor dog och 100 000 människor fick olika slags bestående skador av utsläppen, har ingen ställs till svars och ingen ersättning betalas ut. Fortfarande 20 år efter olyckan så är vattendragen förgiftade runt omkring olycksplatsen och uppröjningsarbetet tar ingen på sig ansvaret för. De

ekologiska hoten mot Indien är specifika men av hög risk och är nära i både tid och rum.

Indien hotas hela tiden av ekologiska hot, exempel på detta är tsunamin 2004. Att ekologiska hotet är historiskt laddat eller inte är omöjligt att svara på. De ekologiska problemen är stora i Indien men att denna typ av hot skulle kunna skada statens institutioner eller landets

sammanhållning är inte sannolikt.

6. Diskussion/Slutsats

Att avgöra om Indien har svag eller stark statsbildning är svårt. Många faktorer spelar in som hela tiden förändras. Dessutom att förutsäga olika skeende inom en stat är näst intill omöjligt.

Exempel på detta är Sovjetunionens sammanbrott i början på 1990-talet som de flesta experter och forskare ansåg osannolikt endast månader innan. Enligt min bedömning är Indien en stat med en mycket svag statsbildning. Mångfalden av religioner, och befolkningsgrupper gör att en samhörande identitet är svag mellan folkgrupperna. Detta speglar sig exempelvis i den språkliga striden mellan södra och norra Indien där engelskan fungerar som en

kompromissande bro. Detta gör att det finns tydliga tecken på att statens idé är bräcklig.

När det gäller statens institutioner i Indien så anser jag att dessa är tydligt definierade. Men eftersom politiker och makthavares politik speglar statens ideologi så spelar institutionerna en avgörande roll för statens sammanhållning och säkerhet. Därför anser jag att institutionerna är bräckliga trots att de är tydligt definierade. Denna åsikt bygger jag på att det inom Indien finns stora motsättningar angående vilken ideologi som ska användas för statens organisering.

Tydliga exempel på detta är Kashmirfrågan, och BJP, ett extremt högerorienterat hinduiskt parti som med alla medel försöker undergräva en fredlig hinduisk muslimsk samverkan.

Indiens politiska system har domineras i långa perioder av Kongresspartiet, men i takt att oroligheterna ökade i början av 1990-talet så har populariteten för BJP ökat bland hinduerna.

En längre dominans av BJP i indisk inrikespolitik skulle kunna leda till allvarliga

konsekvenser. När det gäller statens fysiska bas påverkas den negativt eftersom statens idé och institutionerna är bräckliga. Exempel på brister i fysiska basen är att Indiens territorium inte är suveränt. Indien har inte fullständigt kontroll över indiska Kashmir. Gerilla stödd av Pakistan beskjuter indisk militär för att göra en anslutning till Pakistan möjlig. Dessutom strider olika slags politiska grupper för att göra Kashmir självständigt. Definierade gränser i området är ytterst diffusa. Slutsatsen är att även den fysiska basen är relativ svag.

En svag stat med stark makt är speciellt känslig för politiska hot menar Buzan. Indien är tillsammans med Kina den klart dominerande i regionen såväl ekonomiskt, politiskt och militärt. Trots Indiens ställning kan slutsatsen dras att landets statsbildning och därmed federationen inte är hållbar i längden. Detta på grund av de tidigare nämnda inrikespolitiska problemen samt de etniska konflikter som präglar Indien. Konflikten mellan hinduer och muslimer höll på att underminera Indiens existens i början på 1990-talet. Spekulationer fördes

då om att Indien skulle gå samma öde till mötes som Sovjetunionen. Det allvarligaste hotet är av social/samhällig och militär karaktär. Detta vore om den muslimska minoriteten som är omkring 125 miljoner (12 procent av befolkningen) skulle samla sig och göra uppror mot den indiska statsmakten skulle vara förödande för Indien. Eftersom grannländerna är muslimska och redan stödjer extrema fundamentalistiska rörelser i Indien, skulle ett uppror tillsammans med ett militärt ingripande kunna innebära slutet för ett federalt Indien. Enligt Indien är Kina det största hotet mot landet, både strategiskt och militärt. Denna policy verkar ordentligt överdriven eftersom Kina aldrig skulle våga riskera sin nuvarande ekonomiska utveckling för ett oprovocerat krig mot Indien. Miljö/Ekologiska hot är starka mot Indien. Både

naturkatastrofer och olyckor har påverkat Indiens befolkning i stor utsträckning. Trots att människor dödas i tusental de senaste åren i miljökatastrofer har inte detta någon större betydelse när det gäller federationens överlevnad.

Dessa avgörande faktorer leder till slutsatsen att federation inte kan hålla samman i ett längre perspektiv. En möjlig lösning vore att på nytt dela upp Indien, eller låta de stater som vill stanna kvar i federationen bilda en ny. Som situationen ser ut idag är Indien på väg mot samma öde som Sovjetunionen. Trots den pessimistiska utsikten för Indien finns det ljus i mörkret. Relationen mellan Indien och Pakistan är för närvarande stabilare än någonsin.

Regelbundna samtal mellan länderna förs, och båda länderna säger sig vara villiga att lösa konflikten i Kashmir. I slutet av oktober 2005 öppnades gränsen mellan Pakistan och Indien i Kashmir eftersom en svår jordbävning drabbade Pakistan och Kashmir. För att underlätta räddningsarbetet så öppnade man gränsen mellan de olika delarna av Kashmir som

kontrolleras av bägge staterna. Denna gräns har varit stängd sen Indien delades 1947. Trots alla svårigheter har dock Indien också haft framgångar, ekonomin går uppåt, antal fattiga minskar och en växande medelklass som är välutbildad. Slutligen måste dock poängteras att Indien trots alla problem är en demokrati. I tredje världen är detta någonting unikt och fantastiskt.

Käll- och litteraturförteckning

Aggestam, Lisbeth, Engelbrekt, Kjell Wagnsson, Charlotte & Winnerstig, Mike, (2000) Europeisk säkerhetspolitik. Lund: Studentlitteratur

Buzan, Barry (1991): People, states and fear. Andra upplagan, London: Harvester, Wheatsheaf.

Carlson, Bo Kage (1999): Sydasien, sju länder i en värld för sig. Andra upplagan, Stockholm:

Elanders Gotab

Haellqvist, Karl Reinhold, Sondén- Haellqvist, Inger (1969): Indiens och Pakistans historia.

Andra upplagan, Malmö: Studentlitteratur

Haellqvist, Karl Reinhold (1972): Problem i modern historia, Indien, Indokina. Första upplagan, Malmö: Studentlitteratur

Lamy, Steven L. (2001): Neo-realism and Neo-liberalism i Baylis John, Smith Steve, 2001.

The Globalization of world politics. New York: Oxford University Press Inc

Ståhl, David. (1997): Indien. Andra upplagan. Stockholm: Empatum

Waltz, Kenneth N. (1979): Theory of International Politics. New York: McGraw-Hill Inc.

Österud, Öyvind, Statsvetenskap, introduktion i politisk analys, Universitetsförlaget Stockholm, Sverige 2002

Tidningar och tidskrifter

Svenska Dagbladet 041203: Bhopal och den organiserade oansvarigheten

Internet

Internet1 Landguiden utrikespolitiska institutet, http://80 www.landguiden.se.proxy.lib.ltu.se/

Indien, Pakistan

Internet2: Nationalencyklopedin : ”www.ne.se” (060305)

Bilaga 1