Avsnittet ekonomi innehåller ekonomisk uppföljning av året. Resultaten som presenteras i rapporten är preliminära och det är först när kommunfullmäktige har godkänt årsredovisningen som den skall ses som fastställd.
6.1 Driftredovisning
Driftredovisning
(belopp i tkr) Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Budget 2017 Budgetavvikelse
Intäkter 75 462 107 263 139 922 106 472 33 450
Personalkostnader -482 588 -525 073 -565 647 -546 754 -18 893
Övriga kostnader -345 779 -354 016 -364 929 -346 318 -18 611
Nettokostnader -752 905 -771 826 -790 654 -786 600 -4 054
Fördelning på huvudverksamhet, netto
Förskola och pedagogisk
omsorg -165 846 -171 085 -177 225 -172 770 -4 455
varav: egen regi fsk och ped
omsorg -147 144 -151 246 -156 584 -152 510 -4 074
varav: köpta/sålda platser
fsk och ped omsorg -18 702 -19 839 -20 641 -20 260 -381
Fritidshem -46 501 -45 552 -46 794 -47 142 348
varav: egen regi fritidshem -44 955 -44 287 -45 664 -45 862 198
varav: köpta/sålda platser
fritidshem -1 546 -1 265 -1 130 -1 280 150
Grundsärskola -14 222 -14 908 -16 462 -15 618 -844
varav: egen regi särskola -12 060 -12 929 -13 940 -13 358 -582
varav: köpta/sålda platser
särskola -2 162 -1 979 -2 522 -2 260 -262
Grundskola -317 701 -325 819 -341 706 -333 934 -7 772
varav: egen regi grundskola -303 780 -308 054 -323 231 -316 954 -6 277 varav köpta/sålda platser
grundskola -13 921 -17 765 -18 475 -16 980 -1 495
Gymnasie- och
gymnasiesärskola -145 211 -145 358 -149 051 -152 942 3 891
varav: egen regi
gymnasieskola -107 157 -103 726 -104 616 -111 892 7 276
varav: köpta/sålda platser
gymansieskola -38 054 -41 632 -44 435 -41 050 -3 385
Vuxenutbildning -12 581 -13 355 -12 665 -14 746 2 081
Ledning och
administration -50 843 -55 749 -46 751 -49 448 2 697
Nettokostnader -752 905 -771 826 -790 654 -786 600 -4 054
I utfall 2015 ingår interna IT-kostnader. Eftersom IT-taxan avskaffats per 1 januari 2016 ingår inte sådana kostnader i budget och utfall för 2016 och 2017.
Analys av driftredovisning
År 2017 var barn- och utbildningsnämndens nettokostnader 790,7 mnkr, vilket är 4 mnkr högre än tilldelad budgetram. Det är 18,8 mnkr/2,4 procent högre
nettokostnader än 2016.
Intäkter
Årets intäkter, 139,9 mnkr, är 32,7 mnkr/30,4 procent högre än föregående år.
De största intäktsposterna är bidrag 92,1 mnkr, avgifter i barnomsorgen 24,3 mnkr och interkommunal ersättning för utbildningsplatser 21,0 mnkr.
Bidragen har ökat från 65,1 mnkr år 2016 till 92,1 mnkr år 2017. Av bidragen kommer 49,0 mnkr från Skolverket (år 2016: 34,2 mnkr) och 33,2 mnkr från Migrationsverket (år 2016: 21,8 mnkr). Resterande bidrag kommer från
Skatteverket (momsersättning), Västra Götalandsregionen, Arbetsförmedlingen och mindre bidrag från andra organisationer och företag.
Bidragen från Skolverket har ökat med 14,8 mnkr jämfört med året innan.
Ökningen består av följande:
• Bidrag till förskolorna för mindre barngrupper, ökning 7,8 mnkr
• Lärarlönelyftet, ökning 3,5 mnkr
• Fritidshemssatsningen, ökning 2,6 mnkr
• Lågstadiesatsningen, ökning 1,6 mnkr
• Läxhjälp, ökning 0,5 mnkr
• Statsbidrag avseende maxtaxa inom barnomsorg, minskning 1,3 mnkr Bidrag från Migrationsverket bokfördes med 33,2 mnkr år 2017 vilket är en ökning med 11,4 mnkr. Antalet asylsökande elever har minskat från att vara i snitt ca 170 elever år 2016 till ca 100 elever år 2017. Därmed minskar också ersättningen från Migrationsverket med 51–111 tkr/elev beroende på om det är ett barn i förskola, grundskola eller gymnasieskola. Denna minskning av intäkter vägdes upp av en utbetalning avseende år 2016 med 7,5 mnkr. Antalet elever som har fått
uppehållstillstånd har ökat och ger de första två åren ett introduktionsbidrag från Migrationsverket. Detta bidrag har ökat till 17,0 mnkr år 2017 jämfört med 7,7 mnkr år 2016.
Intäkterna överstiger budget med 33,4 mnkr/31 procent. Vilka statsbidrag nämnden kommer att söka och bli beviljade under året är inte fastställt då budgeten planeras vilket får till följd att flera bidragsintäkter med tillhörande kostnader inte är budgeterade.
Personalkostnader
Personalkostnaderna är 40,6 mnkr/7,7 procent högre 2017 jämfört med föregående år.
Utöver den årliga lönerevisionen har personalkostnaderna utökats i enlighet med tilldelade statsbidrag för personalförstärkning och löneökningar. Personalkostnader i samband med 1:e-lärartjänster och statligt lärarlönelyft täcks av statsbidrag, och står för 14,1 mnkr i bidrag 2017. Även övriga statsbidrag har till största delen en motsvarande kostnad för personal.
Av de totala personalkostnaderna på 565,6 mnkr är 2,7 procent lön för timanställd personal och 0,6 procent kostnad för fyllnads- eller övertid. Det är 0,2
procentenheter lägre för timanställd personal och samma för fyllnads- och övertid jämfört med föregående år.
Övriga kostnader
Övriga kostnader är 10,9 mnkr/3,1 procent högre år 2017 jämfört med föregående år.
De största kostnadsposterna är lokalkostnader 115 mnkr, köpta utbildningsplatser
111 mnkr, måltider 57 mnkr och skolskjutsar 27 mnkr.
Prognoser under 2017 visade ett underskott för barn- och utbildningsnämnden och ett beslut om återhållsamhet fattades för att förbereda verksamheten för 2018 års budgetram. Ökade kostnader för lärverktyg kan ses under årets sista månad och budgeten överstegs totalt med 3,2 mnkr och är en effekt av en prognos om centrala överskott i kommunen. Budgetunderskott för lärverktyg kan främst ses i verksamheterna för förskola.
Största förändringar av övriga kostnader jämfört med föregående år:
• köpta utbildningsplatser 8,2 mnkr/ 7,9 procent
• lokalhyror är 2,3 mnkr högre/2,8 procent, förändringen beror främst på årlig hyresökning, hyra av ny paviljong vid Örbyskolan samt
avvecklingskostnader för tillfälliga lokaler vid Strömskolan och Lyckeskolan
• städ- och renhållningstjänster 1,9 mnkr/7,4 procent
• måltider, 1,7 mnkr/3,1 procent
Lokalkostnader
Under 2017 kan tillkommande kostnader för lokaler ses. Under åren 2014–2017 har antalet elever i grundskolan ökat. De ökande antalet elever har till viss del ställt krav på fler lokaler på vissa enheter, samtidigt som lokaleffektiviseringar har varit svåra att genomföra på andra enheter där behovet inte är lika stort.
Tillkommande driftkostnader för ersättningsskolan på Lyckeområdet 2017 har belastat kommunstyrelsens gemensamma verksamheter.
Barn- och utbildningsnämnden har av kommunstyrelsen blivit beviljade att redovisa ett underskott för kostnader för tillfälliga lokaler i Örby och Fritsla. Tillkommande lokalkostnader för Örbyskolan beräknas bli 1,2 mnkr (etablering 1 mnkr, 200 tkr i hyra) och för Fritslaskolan 1 mnkr (endast etablering 2017).
Övriga förändringar som genererat lokalkostnader är utökning av lokaler vid Solgårdens förskola (0,4 mnkr), utökning av lokaler för förskolan i Fritsla (0,5 mnkr) och Strömskolan (0,6 mnkr).
Asylsökande och nyanlända
Ersättning för asylsökande söks från Migrationsverket i efterhand och
handläggningstiden på Migrationsverket kan vara upp till ett år eller längre innan bidraget betalas ut. För att få en rättvis redovisning görs därför en
bokföringsmässig uppbokning där förväntad intäkt för 2017 redovisas trots att besked om beslut inte kommit. Beloppet är uträknat utifrån antalet elever/barn i skola/förskola multiplicerat med det schablonbelopp Migrationsverket betalar ut, samt en försiktighetsprincip om 25 procent.
De senaste årens ökning av antalet asylsökande och nyanlända i Marks kommun har framförallt påverkat följande verksamheter
• Studiehandledning (grundskola och gymnasieskola)
• Modersmål (grundskola och gymnasieskola)
• Svenska som andraspråk (grundskola och gymnasieskola)
• Svenska för invandrare (vuxenutbildning)
• Anpassad verksamhet och barngrupper (förskola)
• Behov av tolktjänster
Eftersom målet är att så stor del som möjligt av verksamheten för asylsökande och nyanlända ska vara integrerad med övrig verksamhet är det ibland svårt att
särskilja från kostnad för ordinarie verksamhet.
Migrationsverket har betalat ut stora bidrag de senaste två åren med 21 resp 33 mnkr, det kan jämföras med de två åren dessförinnan då nämnden fick 2,5 resp 4,9 mnkr. Mellan åren 2016 till 2017 har antalet asylsökande barn och elever minskat samtidigt som vi har en ökning av barn och elever som har fått
uppehållstillstånd och befinner sig i etableringsfasen. Etableringstiden är satt till två
år och ger under den perioden en intäkt från Migrationsverket. När fler och fler har passerat etableringstiden kan intäkterna snabbt komma att minska samtidigt som eleverna fortsatt behöver stöd.
Elevhälsan
Nettokostnaderna för elevhälsa är 0,8 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen beror på svårighet att rekrytera under 2017. Elevhälsan redovisas till största delen under huvudverksamheten grundskola, men också till viss del på förskola och
gymnasieskola.
Ledning, administration och förvaltningsövergripande
Kostnaderna för ledning, administration och förvaltningsövergripande har minskat under 2017 och understiger budget med 2,7 mnkr. Här finns budgetreserven om 3 mnkr för att täcka underskott i övrig verksamhet.
Förskola
De totala nettokostnaderna för förskoleverksamheten uppgick till 177,2 mnkr. Det är 6,1 mnkr/3,6 procent högre än föregående år och 4,5 mnkr högre än
budgetram.
Förskolorna i Marks kommuns regi har haft kostnader som överstiger budgetramen med 4,1 mnkr. Antalet barn har ökat marginellt mellan 2016–2017 men antalet yngre barn är fler samtidigt som antalet femåringar är färre, vilket har inneburit ett ökat behov av personal. Den genomsnittliga veckotiden på förskola per barn har inte ändrats jämfört med föregående år.
Antalet köpta och sålda platser har inte ändrat sig nämnvärt under året, nettokostnaderna har ökat med 4,0 procent.
Cirka 10 procent av barnen i förskolan finns i annans regi.
Fritidshem
De totala nettokostnaderna för fritidshemmen uppgick till 46,8 mnkr. Det är 0,3 mnkr lägre än budgeterat.
Nettokostnaderna för fritidshem i egen regi har ökat med 3,1 procent jämfört med 2016 och uppgår till 45,7 mnkr, vilket är 0,2 mnkr lägre än budget. Även
kostnaderna för köpta platser är lägre än budgeterat, 0,1 mnkr.
Det fanns i snitt 1 789 barn i verksamheten, oförändrat i jämförelse med föregående år.
87 barn, 5 procent, finns i annans regi.
Omsorgsvolymerna, räknat i schematimmar, har ökat med 2,4 procent jämfört med föregående år.
Grundsärskola
Grundsärskolan visar ett underskott på 0,8 mnkr. Särskolans låg- och mellanstadie har ett underskott på 1,4 mnkr medans högstadiets sär- och träningsskola har ett överskott på 0,4 mnkr.
Grundsärskolans verksamhet i egen regi kostade 12,9 mnkr, vilket kan jämföras med 12,1 mnkr föregående år.
Kostnader för köpta och sålda platser för grundsärskola har ökat i jämförelse med tidigare år och visar ett underskott om 0,3 mnkr i jämförelse med budget.
Antal elever i egen regi har i snitt varit 21 elever under 2017.
Grundskola
De totala nettokostnaderna för grundskolan uppgick till 341,7 mnkr. Det är 15,9 mnkr/4,9 procent högre än föregående år och 7,8 mnkr högre än budgetram. Av de
20 enheterna som bedriver grundskola så redovisar 10 en större negativ avvikelse.
Flera enheter har under året arbetat med anpassningsplaner för att nå en ekonomi i balans.
De största förändringarna jämfört med föregående år, och budgeterade medel:
- ökat antalet elever i egen regi med 1,5 procent (60 st.).
- antalet köpta platser har inte förändrats
- årlig löne- och prisutveckling har inneburit ökade kostnader för verksamheten.
Kostnaden för personal har ökat med 11 procent (16% 2016) samtidigt som övriga kostnader ökat med 3% jämfört med 2016. Delar av personalkostnadsökningen möts upp av motsvarande statsbidrag.
Kostnader för grundskola i egen regi har i jämförelse med budget överskridits med 6,3 mnkr. Även kostnader för köpta och sålda platser överskrids budget med 1,5 mnkr. Grundskolan har under de senaste åren inte redovisat en ekonomi i nivå med budget. Dock fanns en positiv trend i storleken på underskott för åren 2015 och 2016.
Av totalt 4 304 elever har 248 st (5,8 procent) valt att gå hos annan huvudman.
Gymnasieskola och gymnasiesärskola
Nettokostnaderna för gymnasie- och gymnasiesärskola var 3,9 mnkr lägre än tilldelad budget.
Inför höstterminen ökade antalet ungdomar som valde en gymnasieskola i annans regi och kommunen behövde därmed köpa ca 40 utbildningsplatser fler än tidigare.
För att verksamheten skulle klara sin budgetram krävdes det att gymnasieskolan i egen regi visade ett överskott. Marks gymnasieskola visar ett överskott med 4,4 mnkr därtill kom en oväntad rest-utbetalning avseende tidigare år från
Migrationsverket på 2,9 mnkr. Totalt resulterar det i ett överskott om 7,3 mnkr jämfört med tilldelad budgetram.
Nettokostnaderna för köpta och sålda platser översteg budget med 3,4 mnkr.
Antalet elever på Marks gymnasieskola var i genomsnitt 919 elever under år 2017, det är 3,2 procent färre elever jämfört med år 2016.
Utfallet av antagningen till gymnasiet ht17/vt18 resulterade i att antalet Mark-elever som valt en gymnasieskola utanför kommunen ökade med ca 40 (fler köpta platser) och antalet elever från andra kommuner som läser på Marks
gymnasieskola blev lika många som under vårterminen (sålda platser). Under höstterminen sålde kommunen i snitt 109 platser till andra kommuner och hade 66 platser åt asylsökande elever (Migrationsverket). Av de gymnasieelever som är folkbokförda i Marks kommun, ca 1 255 st, läste 58 procent på Marks
gymnasieskola och 42 procent på annan gymnasieskola.
Vuxenutbildningen
De totala nettokostnaderna för vuxenutbildning uppgick till 12,7 mnkr. Det är 0,7 mnkr/5,2 procent lägre än föregående år och 2,1 mnkr lägre än budgetram.
Den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningens kostnader stämmer väl överens med tilldelad budgetram. Hela överskottet finns under verksamheten Svenska för invandrare (SFI). Genom introduktionsersättningen från
Migrationsverket har SFI fått 6,3 mnkr under år 2017, vilket är 3,0 mnkr högre jämfört med året innan. Verksamheten hade budgeterat för intäkter i nivå med föregående år. Intäkterna från Migrationsverket täcker 70 procent av kostnaderna för SFI-undervisningen.
Antal elever som läser SFI har under 2017 var i genomsnitt 213 elever vilket är 20 procent fler elever jämfört med föregående år.
6.2 Investeringsredovisning
Investeringsredovisning BUNInvesteringsprojekt Budget 2017 Utfall 2017 Budgetavvikelse 2017
Förskola 2 000 1 954 46
Grundskola 2 500 2 364 136
Gymnasieskola + vux 1 000 1 745 -745
Förvaltningsövergripande + elevhälsa 500 62 438
Summa 6 000 6 125 -125
Investeringsredovisning kommentar
Totalt sett hade nämnden ett investeringsutrymme gällande inventarier på 6 mnkr.
Hela investeringsramen har utnyttjats.
Störst investeringar har skett i grundskolan. Investering i fordon vid gymnasieskolan har genomförts, samtidigt som ett investeringsbidrag från skolverket erhållits.