Simon: Priset naturligtvis, hyran eller hur mycket en bostadsrätt kostar, läget, hur nära det är till campus, så. Övriga samhällsinstitutioner man behöver ta sig till, hur stor bostaden är, hur väl fungerande den är, är den nyrenoverad eller inte. Hur mycket man trivs naturligtvis, med bostaden. Och hur pass desperat man är skulle jag nog vilja tillägga.
Simon i sin tur pratar väldigt mycket om ekonomi som en faktor för vad som är avgörande för en student, vilket då knyter an till McKee130, Abramsson131, Holmqvist och Magnusson
Turners132 resultat. En kan också koppla det till Bourdieus tankar om hur det ekonomiska
kapitalet133 står i relation till hur individen positionerar sig på fältet (bostadsmarknaden).
Baserat på tidigare forskning är de bristande ekonomiska förhållandena något som kan kopplas till unga individer som precis påbörjat sina studier.134
Tina: Ja men det är väl köpoäng tänker jag, det som spelar roll. Det spelar ju en jättestor roll och det känns som att med vissa undrar man hur dom har fått ihop så mycket poäng, och också att det har så mycket med ålder att göra […] Jag vet inte, jag tänker att hyresvärdar kanske ser det som mer seriöst, att hyra ut till en äldre person eller att man har mer erfarenhet, att man kanske har bott i andra lägenheter förut och kanske helst inte vill ha en hyresgäst som har det som sitt första boende. Man kanske tänker att då den kanske inte sköter lika bra som en som har bott på
126 Ibid. s. 28ff.
127 Ibid, s. 26-35. 128 Ibid. s. 48.
129 Bolander & Fejes, s. 102. 130 McKee, s. 853.
131 Abramsson, 2008, s. 233.
132 Holmqvist & Magnusson Turner, s. 244f. 133 Bourdieu & Passeron, s. 18f.
fler ställen eller så, jag vet inte, men också att jag vet inte det kanske har med ekonomi att göra även om båda går på bidrag CSN, så tänker jag att man kanske tänker att äldre personer har mer pengar, eller att det inte är ett lika stort problem att betala hyra eller så.
I citatet ovan diskuteras kösystemen som avgörande faktorer för möjligheten för en student att erbjudas en bostad, men hur individer kan få så många poäng är något Tina ifrågasätter. Detta påvisades även i Boutredningen, där en intervju med Stångåstaden år 2006 visade att kösystemet är det som används för bostadsanvisning i det kommunala bolaget135, men som också kan verka orättvist då en åldergräns på 18 år136 gör det omöjligt
för studenter att ha lång kötid. Med hjälp av statistik från SCB137 som visar att studenter är
runt 20 år, kan detta förstås som problematiskt då individer i den åldern inte kan ha skaffat sig så mycket poäng då åldersgränsen för att ställa sig i kön är 18 år. Tinas uttalande om att äldre studenter har bättre ekonomi och ett högre ekonomiskt kapital138
för att klara hyran visar en föreställning om att hyresvärdar ser de äldre som mer attraktiva än de yngre. Att en yngre individ har mindre pengar att röra sig med påvisar McKee139, Abramsson140, Holmqvist och Magnusson Turner141 att yngre individer ofta har.
Mina intervjuer har, som synliggjorts i de valda citaten, visat att ekonomi är en avgörande faktor för en student när det kommer till att skaffa boende. Bristen på ekonomi och
studentens beroende av en rimlig hyra är därmed också det normativa utifrån diskursen. Den andra normativa avgörande faktorn är köpoängen, som i bästa fall ger boende.142 Det
stämmer med vad som påvisats i såväl teori som tidigare forskning och stärker därför mina informanters uttalanden om detta. Med andra ord, kan informanternas uttalanden i
relation till detta alltså uppfattas stämma utifrån den forskning jag ställt deras uttalanden mot.
135 Boutredningen, s. 60.
136 Ibid. s. 46.
137 Universitetskanslerämbetet, s. 1f. 138 Bourdieu & Passeron, s. 18f. 139 McKee, s. 853.
140 Abramsson, 2008, s. 233.
141 Holmqvist & Magnusson Turner, s. 244f. 142 Bolander & Fejes, s. 102.
Diskussion
Liksom tidigare forskning har visat, så har den ekonomiska aspekten på bostäderna en betydelse för mina informanter. Detta förs genomgående fram som en viktig del i alla mina intervjuer, i varierande grad. Som McKee143, Abramsson144, Holmqvist och Magnusson
Turner145 påpekar kan bristen på ekonomiska tillgångar vara en anledning till att unga
individer har svårt att flytta hemifrån, vilket enligt SCB146 kan handla om studenter som
ofta är unga och runt 22 år när studierna påbörjas. Med utgångspunkt från mina informanter är det många som påpekar att ekonomin gör det svårt att ta sig in på bostadsmarknaden på grund av att individerna har tillgång till färre bostadsalternativ, delvis då individer som inte har den ekonomi som krävs, utestängs från att skaffa sig bostadsrätter. Detta gör också att individen i fråga blir bunden till hyresmarknaden. Detta är också något som Lind och Bergenstråhle147 påpekade vara vanligt förekommande, att
individer i den åldern ofta bor i hyresrätter.
Då ekonomiska förhållanden genomgående tar sig uttryck bland flera av informanterna kan en se att det ekonomiska kapitalet148 har betydelse för studenter utifrån det fält jag
applicerat min analys på. Även om inte studenterna i fråga upplever sig ha stora tillgångar ekonomiskt, är det ändå relevant för att kunna etablera sig på bostadsmarknaden över huvud taget. En kan dock kanske inte påstå att det är studenterna själva som har det ekonomiska kapitalet, men att de berörs av det då de med stort ekonomiskt kapital149 har
tillgång till ett större utbud av bostäder, än de som inte har det. Informanterna pratar om den ekonomiska tillgången i relation till sina möjligheter på bostadsmarknaden. Det ekonomiska kapitalet står i motsättning till det kulturella- vilket kort sagt innebär högt värderade tillgångar så som exempelvis utbildning150, vilket kanske kan vara en fördel för
studenterna. Detta är dock inget som informanterna själva uttalar vilket därför är svårt att göra en koppling till. Kopplingen som är tydligt förekommande är däremot studenternas upplevelser om kontakter som betydelsefullt, vilket är av värde de gånger de lyckats få tag i
143 McKee, s. 853.
144 Abramsson, 2008, s. 233.
145 Holmqvist & Magnusson Turner, s. 244f. 146 Universitetskanslerämbetet, s. 1f. 147 Lind & Bergenstråhle, s. 33. 148 Bourdieu, 1999, s. 47. 149 Ibid. s. 18f.
bostad via kontakter.151 Med utgångspunkt från Broady152 kan deras sociala kapital kanske
även tillföra något till studentens ekonomiska- eller kulturella kapital, genom att använda kontakter för att vinna förtroende hos hyresvärden exempelvis.
Informanterna verkar ense om att förstahandskontrakt utanför Studentbostäder är svårare att få tag i än kontrakt via Studentbostäder, men det finns ändå en skillnad beroende på vilken typ av studentboende det gäller. Många påpekar att ett korridorsrum är relativt enkelt att få tag i om man har lite poäng via Studentbostäders kösystem. Har studenten inte stått i kö är det då kontakter eller andrahandskontrakt som står som alternativ. Några av mina informanter uttrycker att de bott via andrahandskontrakt men upplevelsen av det verkar variera en del. För några av mina informanter har det löst sig bra och de har skapat nya kontakter och nytt boende med förstahandskontrakt. Men specifikt en av
informanterna uttrycker en uppfattning av otrygghet och någon form av kortsiktig lösning. Utifrån Boutredningen kan en dock skapa en förståelse för detta som besvärligt då
andrahandskontrakt (i detta fall) från Stångåstaden endast ges per halvår, med chans till förlängning153, vilket medför att studenten måste hitta nytt boende på ganska kort tid. Med
detta sagt är andrahandsuthyrningen svår att få ett grepp om och uppfattas olika beroende på vilken typ av andrahandsuthyrning studenten fått tag i. Ställer vi dock detta i relation till studenternas uppfattningar om hur lång tid det kan ta att få tag i ett boende, kan en uppfatta detta som mindre lockande. Med utgångspunkt från att majoriteten av mina informanter uttrycker att de finner det svårt att hitta bostad, nämns tidsprocessen från att börja söka till att få tag i något ta allt ifrån två månader och upp mot ett år, med sex
månader som villkor, kan det i värsta fall sluta med att studenten står utan boende om inget nytt hittas inom den perioden.
De flesta av mina informanter uttalade att de upplever hela ”söka bostadsprocessen” som stressig och jobbig. I de citat som nämndes i analysen påpekar informanterna att
upplevelsen hör ihop med att flytten inkluderar andra saker, så som exempelvis att flytta hemifrån, att flytta någonstans där inga kontakter finns i närheten, och så vidare. Ser en till helheten av vad informanterna pratat om i varje avsnitt i analysen, kan en uppfatta att deras egna processer hör ihop med den känsla som många senare beskriver som stressig. Alltså, svårigheterna med att få tag i något boende samt att hitta det inom en viss tid, samt vilken typ av boende studenten får tag i. Antal flyttar kan säkerligen också spela roll för informantens upplevelser av processen. Detta är dock aspekter som har uteslutits från de direkta citaten om deras upplevelser, utan är uppfattade från helheten och deras
uttalanden generellt. Denna uppfattning blir relevant om en ställer den upplevda stressen gentemot Malins uttalande om att det kändes smidigt, vilket hon ställer i relation till att
151 Eriksson, s. 5. 152 Broady, s. 14f. 153 Boutredningen, s. 66.
hela processen gick väldigt snabbt. Malins uttalanden är det som mest skiljer sig gentemot de övriga informanterna, vilket medför att hennes uttalanden är de ”onormala”154 i
sammanhanget för diskurserna. Malin ställer sin upplevelse i relation till hur processen gick, vilket därför medför att den normativa/generella känslan av stress borde grunda sig i tidsprocessen för att få tag i ett boende men även typ av boende och antal flyttar.
De avgörande faktorer som står i relation till att få ett boende för en student är främst ekonomiska förhållanden och köpoäng, vilka ur ett diskursanalytiskt perspektiv är de mest framträdande normer155 som lyfts fram från utsagorna. Bristen på ekonomi samt
köpoängen kan i relation till utsagorna i övriga delar stå som de centrala normer som orsakar övriga framträdande normer av att känna stress, uppleva bostadssökandet som svårt, etcetera. Faktorerna ekonomi och köpoäng genomsyrar en stor del av alla intervjuer som anledningar till svårigheter men också tiden det tar att få tag i något. Informanterna menar att ekonomin är avgörande på grund av att en student är begränsad i vad denna kan betala i hyra till exempel. Ett annat exempel är köpoängen som fler än Tina påpekat vara avgörande på så sätt att det beror på hur länge individen i fråga stått i kö och därmed vad som är möjligt att få tag i. Intressant med Tinas exempel är att hon ställer detta i relation till ålder vilket baserat på statistik och intervjumaterial från SCB156 och Boutredningen157,
ger en bild av att studenter som ofta är runt 22 år inte kan ha så mycket poäng i en
bostadskö med åldersgräns på 18 år (specifikt bostadsköer som inte är studentinriktade). Andra avgörande faktorer som några av mina informanter tar upp som relevanta för bostadssökandet är genus. De informanter som tar upp detta som något möjligen
avgörande pratar alla som att kvinnor har en fördel gentemot män. Med perspektiv från Hirdman158 har jag fokuserat på att analysera dessa uttalanden utifrån egenskaper. Med
detta i fokus kan en tolka informanternas uttalanden att den mest centrala egenskapen som gör det enklare för en kvinna att få bostad är att hon är mer skötsam. Detta blir dock problematiskt i förhållande till Hirdmans teori, då hon utgår från att mannen är den som tilldelas de bra egenskaperna och kvinnan de sämre.159 Selmas uttalande om egenskaper
som kan verka lockande hos en hyresvärd stämmer väldigt bra överens med skötsamma egenskaper. De kan även antas vara sådana egenskaper som kan kopplas till sysslor inom
154 Bolander & Fejes, s. 105. 155 Ibid, s. 102.
156 Universitetskanslerämbetet, s. 1f. 157 Boutredningen, s. 46.
158 Hirdman, 2003, s. 35ff. 159 Ibid, s. 48.
hemmet, som Ambjörnsson160 och Humlesjö161 påpekar vara typiska kvinnosysslor genom
historien. Löfgren menar att en övervägande del unga kvinnor hjälper till i hemmet162,
vilket kan vara en anledning till den fortsatt uppfattade normen, baserat på mina informanters utsagor. Med utgångspunkt i det kulturella kapitalet, det vill säga högt värderade tillgångar av samhället163, skulle en kunna koppla detta till aspekter om genus
om en kan påstå att dessa egenskaper som skötsamhet innebär att exempelvis uträtta hushållssysslor ”gills” som kulturellt kapital. Detta utifrån vad som upplevs önskvärt från hyresvärdarna utifrån några informanters utsagor, exempelvis Selmas uppfattning om vad som bör stå i en bostadsansökan, vilket kanske grundar sig i vad hon hört från sina
kontakter och blir en effekt av det sociala kapitalet164.
Resultat
De resultat som presenteras gäller för de åtta individer som jag har intervjuat och kan inte ses som ett generellt resultat som gäller studenter över lag. En tydlig majoritet av
informanterna visar på normativa aspekter165 som exempelvis att det är svårt att hitta
bostad som student. Det är svårt främst utifrån ekonomiska skäl, men även på grund av bristen på köpoäng, vilket påvisar vilken betydande roll framför allt ekonomiskt kapital har. Avgörande för mina informanter när det kommer till att hitta boende är kontakter eller andrahandskontrakt som i sin tur skapat vägar in på bostadsmarknaden. Flera
informanter menar att det också beror på tur och inte enbart kontakter, men påvisar ändå vikten av socialt kapital. De som främst gått på köpoäng, påpekar att framförhållning är viktigt för att få tag på boende i tid. I relation till frågeställningen om hur informanterna pratar om bostadsbristen samt deras egna tillvägagångssätt kring bostadsbristen, är det tydligt påvisat ett flertal gånger att bristen på framför allt hyresrätter existerar. I relation till deras nämnda upplevelser och tankar om tidsprocess samt tillvägagångssätt, kanske det inte är så konstigt att det upplevs som svårt när det inte finns tillräckligt med bostäder? Framför allt när bostadsutbudet begränsas av ekonomiska skäl men också av den begränsade mängd köpoäng studenten kan skaffa under kort tid. Med anknytning till studiens syfte kan tillvägagångssättet tendera att styras efter de förutsättningarna informanterna har när inte ekonomi eller tillräckligt med köpoäng finns och därför blir kontakter eller andrahandsuthyrningen en lösning.
160 Ambjörnsson, s. 16f.
161 Andersson, Björkman, Humlesjö, s. 19. 162 Löfgren, s. 113.
163 Bourdieu, 1999, s. 18f. 164 Eriksson, s. 5.
Tidsprocessen för att få bostad, oavsett form av kontrakt och typ av boende, ligger mellan två till tre månader upp till ett år. Flera av informanterna har ändå fått boende inom två till tre månader oavsett boende, som de sedan bytt upp sig från, vilket vissa beskriver ta längre tid än vad som angetts. De typer av boende som det pratas om är allt från korridorsrum, andrahandskontrakt, förstahandskontrakt inom kommunala och privata hyresbolag. På grund av ett begränsat ekonomiskt kapital hos mina informanter har de inte råd att tillträda bostadsrättsmarknaden. När det kommer till hur informanterna har beskrivit tidsprocessen och till vilken typ av boende, samt svårigheterna att få tag i boende, menar majoriteten att denna process känns stressig. I samband med tiden det kan ta samt otrygga boenden som exempelvis andrahandskontrakt påvisats vara, är det rimligt att processen känns svår och stressig. Den stressiga situationen kan specifikt relateras till utsagor som visat att informanten fått byta upp sig, eller byta boende av andra skäl genom sitt
tillvägagångssätt och med utgångspunkt från vad de först fick tag i för typ av boende. Förutom avgörande faktorer som de ekonomiska och de om köpoäng som redan tagits upp, kan läggas faktorer som relaterar till genus. Både manliga och kvinnliga informanter
uttrycker en upplevd skillnad, där kvinnor har lättare att få bostad än män, vilket ställdes i relation till normen om hur pass skötsamma kvinnor är i jämförelse med män. Dessa normer är också påvisade med hjälp av tidigare forskning och genusteorin som baserades på egenskaper. Detta svarar därmed på frågeställningen samt syfte att undersöka hur skillnader kan synliggöras i informanternas uttalanden om genus i relation till
möjligheterna att få bostad.
Avslutning
Att analysera informanternas utsagor utifrån fältteori påvisar att det ekonomiska-, kulturella-, samt det sociala kapitalet har betydelse och påverkar studenters
bostadssökande, vilket resulterar i ett minskat bostadsutbud jämfört med andra grupper i samhället. Eftersom min valda teori inbegriper vikten av ekonomiskt kapital, kanske det inte är så konstigt att informanternas utsagor överensstämmer med resultat från tidigare forskning som påvisar att unga har svag ekonomi och därför har svårt att hitta bostad. Att studenterna har liknande uppfattningar som i tidigare forskning visar hur pass välkänt det är att studenter i främst åldern 20-30 år inte har ett stort ekonomiskt kapital. En slutsats som kan dras utifrån utsagorna är att behovet av billigare bostäder, främst hyresrätter, är starkt för studenterna. Avslutningsvis är resultatet i relation till syftet tydligt, den påstådda bostadsbristen upplevs existera och bostadsutbudet är för litet i förhållande till vad
studenter kan tillgå utifrån deras begränsade tillgångar avseende ekonomi och antal köpoäng som studenter haft liten möjlighet att skaffa sig på kort tid. De förutsättningar som skapats utifrån de resonemang som förts bland mina informanter ger möjlighet till vidare forskning på ämnet. Exempel på detta skulle kunna vara att studera i större
omfattning om hur studenter i Linköping eller i andra städer upplever möjligheterna och begränsningarna på bostadsmarknaden.
Referenser
Abramsson, Marianne, ”Housing Careers in a Changing Welfare State – A Swedish Cohort Study”, Housing, Theory and Society, Vol. 25, No. 4, 231-253, 2008, s. 231-253.
Abramsson, Marianne, Fransson, Urban, Borgegård, Lars-Erik, ”The first years as
independent actors in the housing market: Young households in a Swedish municipality”, i
Housing Careers in a Changing Welfare State, Marianne Abramsson (red.), Diss., Umeå,
2003, Submitted.
Ambjörnsson, Ronny, Den skötsamme arbetaren: Idéer och ideal i ett norrländskt
sågverkssamhälle 1880 - 1930, Stockholm, 2001, Carlsson.
Andersson, Jenny, Björkman, Jenny, Humlesjö, Inger, Välfärdsstatens skräpvind:
Historiska spår i dagens välfärdspolitik, Lund, 2005, Studentlitteratur.
Bolander, Eva, Fejes, Andreas, ”Diskursanalys”, i Handbok i kvalitativ analys, Andreas Fejes & Robert Thornberg (red.), Stockholm, 2015, Liber.
Bourdieu, Pierre, Passeron, Jean-Claude, Reproduktionen: Bidrag till en teori om
utbildningssystemet, Lund, 2008, Arkiv.
Bourdieu, Pierre, Praktiskt förnuft: Bidrag till en handlingsteori, Göteborg, 1999, Daidalos.
Boutredningen, ”Måste man ha tur?: Studier av yngre på bostadsmarknaden i svenska städer”, rapport nr 2, Boutredningen, SOU 2007:14, Stockholm, 2007, Fritze.
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö, 2011, Liber.
Börjesson, Mats, Palmblad, Eva, ”Introduktion”, i Diskursanalys i praktiken, Mats Börjesson & Eva Palmblad (red.), Malmö, 2007, Liber.
Carle, Jan, ”Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion”, i Moderna
samhällsteorier: Traditioner, riktningar, teoretiker, Per Månson (red.), Stockholm, 2010,
Norstedts.
Eriksson, Malin, Socialt kapital: teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med
fokus på folkhälsa, Umeå Universitet, Umeå, 2003, CERUM.
Hirdman, Yvonne, Genus – om det stabilas föränderliga former, Malmö, 2003, Liber. Hirdman, Yvonne, Genussystemet – teoretiska funderingar kring kvinnors sociala
underordning, Maktutredningen, Uppsala, 1988.
Holmqvist, Emma, Magnusson Turner, Lena, ”Swedish welfare state and housing markets: under economic and political pressure”, J Hous and the Built Environ, 29:237-254, 2014, s. 237-254.
Lind, Jan-Erik, Bergenstråhle, Sven, Boendets betydelser och boendets värderingar, Göteborg, 2004, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Löfgren, Anders, Att flytta hemifrån: Boendets roll i ungdomars vuxenblivande ur ett
situationsanalytiskt perspektiv, Lund, 1990, Diss., Lunds universitets press.
McKee, Kim, ”Young people, Homeownership and Future Welfare”, Housing Studies, Vol. 27, No. 6, 853-862, 2012, s. 853-852.
Pripp, Oscar, ”Reflektion och etik”, i Etnologiskt fältarbete, Lars Kaijser & Magnus Öhlander (red.), Lund, 2011, Studentlitteratur.
Winther Jørgensen, Marianne, Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, Lund, 2000, Studentlitteratur.