Linköpings universitet Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) Kandidatuppsats, 15 hp – Samhälls- och kulturanalys (SKA) ISRN: LiU-ISV/SKA-G--17/13--SE
Att hitta bostad som student
– En studie om hur studenter pratar om bostadsbristen
Rebecca Berglund
Sammanfattning
Följande studie handlar om att studenter utifrån sina egna utsagor har skapat förståelser för hur de ser på bostadsmarknaden. Genom intervjuer kommer bland annat studenterna prata utifrån aspekter om de ser det som enkelt eller svårt att hitta bostad som student i Linköpings kommun. Detta för att ge en bild av den omtalade bostadsbristen som finns. Studenternas utsagor kommer även att ge belägg för deras uppfattning om tillgången på bostäder genom att prata om sitt tillvägagångssätt i att hitta bostad, deras uppfattningar om tiden det tar att få någon, hur de pratar om avgörande faktorer för att få tag i en bostad och slutligen hur de pratar om känslorna av det arbete som krävs för att hitta bostad. Jag har valt att avgränsa min analys till dessa ovan nämnda delar, genom att analysera
materialet utifrån främst ekonomiskt- och kulturellt kapital men också ur ett
genusperspektiv. Syftet med att undersöka en students utsagor om aspekter på processen att hitta bostad möjliggör att skapa en bild av hur detta pratas om i ett större perspektiv än de enskilda individernas. Perspektivet landar i en samlad bild utifrån mina informanter som jag också ställt i relation till tidigare forskning på ämnet och vad den har resulterat i.
Nyckelord
Förord
Att skriva den här kandidatuppsatsen har på många sett varit givande men också väldigt utmanande då jag på egen hand ställdes inför mitt största skrivprojekt hittills. Under de nio veckor som fanns utlagt att genomföra projektet på, valde jag att undersöka hur studenter pratar om bostadsmarknaden, hur tillgängligheten ser ut för studenter och hur går de till väga för att skaffa sig en bostad. Min förhoppning från början av projektet var att skapa en bild av hur och varför studenter ser på bostadsbristen som de gör, vilket formade en grundidé för uppsatsens innehåll.
Jag vill tacka min handledare Marianne Abramsson för den feedback jag fått. Jag vill också tacka mina informanter som ställt upp och gjort projektet möjligt och därmed också gjort det möjligt för mig att utföra projektet med det material jag hoppades få tillgång till. Jag vill också tacka er som stöttat mig i den här processen.
Innehåll
INLEDNING... 1
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
BAKGRUND ... 2
TIDIGARE FORSKNING ... 3
TEORI OCH CENTRALA BEGREPP ... 6
FÄLTTEORI ... 6
Fält, rum, aktör, kulturellt-, ekonomiskt och socialt kapital ... 6
GENUS ... 8
Egenskaper bland kvinnor och män ... 8
METOD ... 10 INSAMLINGSMETOD ... 10 ANALYSMETOD ... 11 METODREFLEKTION ... 12 ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN ... 13 UNDERSÖKNING... 14 ANALYS ... 14
SYNEN PÅ OM DET ÄR ENKELT ELLER SVÅRT ATT HITTA BOENDE ... 14
TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET ... 17
TIDSPROCESSEN GENERELLT OCH FÖR EN INDIVIDUELL STUDENT ... 20
HUR STUDENTER PRATAR OM SINA UPPLEVELSER UNDER PROCESSEN ATT HITTA BOSTAD ... 23
DE AVGÖRANDE FAKTORERNA FÖR EN STUDENT PÅ BOSTADSMARKNADEN ... 24
Faktorer om genus ... 24
DISKUSSION ... 29
RESULTAT ... 32
AVSLUTNING ... 33
REFERENSER ... 34
Inledning
Hur pratar studenter om tillvägagångssättet i att skaffa bostad i Linköping? Hur upplevs processen att skaffa bostad och hur lång tid tar det? Detta är frågor jag lyfter i åtta
intervjuer med studenter. Frågorna ska skapa en bild om hur bostadssökandet upplevs och porträtteras utifrån studenternas egna utsagor. Att ställa bostadsmarknaden i relation till en students perspektiv tydliggör vad som kan göra själva sökandet problematiskt men också vad som kan upplevas som enkelt. Kim McKee1, Marianne Abramsson2, Emma
Holmqvist och Lena Magnusson Turner3 påvisar att unga har svårt att skaffa bostad.
Denna svårighet grundar sig ofta i ekonomiska orsaker, vilket bland annat gör att många unga i 20-30 års åldern inte har råd att köpa en bostadsrätt och därmed begränsar
marknaden på bostäder till hyresrätter. Jag har valt att göra intervjuer med fyra män och fyra kvinnor som studerar vid Linköpings universitet och är bosatta i Linköpings kommun. Avgränsningen till Linköpings kommun gör att jag kan genomföra en analys om hur olika individer pratar om bostadssökande utifrån samma kontext, utifrån sina egna perspektiv och därigenom identifiera skillnader och likheter mellan individernas uttalanden.
Boendesituationen bland studenterna kommer att analyseras utifrån hur mina informanter själva pratar om det befintliga problemet samt hur de påverkas av det. Genom att titta på tidsprocessen, informanternas uttalade upplevelser, avgörande faktorer och deras
tillvägagångssätt under processen att få tag i en bostad undersöks detta. I den utsträckning informanterna pratar om sådant som kan tolkas som perspektiv på genus, kommer detta att tillämpas i min analys. Genusaspekten för min studie handlar om att informanterna synliggör skillnader bland kvinnor och män kring vad som är enkelt eller svårt med att ta sig in på bostadsmarknaden. Då Linköping är en stad som många studenter söker sig till behövs en bostadsmarknad som svarar för studenters bostadsbehov och därför kan den existerande bristen på bostäder vara svår att förstå i relation till det behovet som finns. Bostadsbolagen som omnämns med namn i studien är det kommunala bolaget
Stångåstaden4 samt deras dotterbolag Studentbostäder5.
1 Kim, McKee, ”Young people, Homeownership and Future Welfare”, Housing Studies, Vol. 27, No. 6, 853-862,
2012, s. 853-852, s. 853.
2 Marianne, Abramsson, ”Housing Careers in a Changing Welfare State – A Swedish Cohort Study”, Housing,
Theory and Society, Vol. 25, No. 4, 231-253, 2008, s. 231-253, s. 233.
3 Emma, Holmqvist, Lena, Magnusson Turner, ”Swedish welfare state and housing markets: under economic
and political pressure”, J Hous and the Built Environ, 29:237-254, 2014, s. 237-254, s. 244f.
4 Stångåstaden, Om oss, publicerat: 2017-04-06, https://www.stangastaden.se/omoss, hämtat: 2017-05-24. 5 Studentbostäder, Om oss, publicerad: 2016-06-28, https://www.studentbostader.se/sv/om-oss/om-oss,
Syfte och frågeställningar
Studien syftar till att ge en bild av det existerande problemet bostadsbrist bland studenter. De frågor jag vill undersöka närmare i denna studie behandlar hur studenterna pratar om möjligheterna eller svårigheterna att få tag i bostad, tillgängligheten, tillvägagångssättet men också deras egna upplevelser och av avgörande faktorer för att en student ska ta sig in på bostadsmarknaden. Hur informanterna pratar om tidsprocessen från att sökandet påbörjas fram till dess att de får tag i ett boende är också relevant för studien. Studiens frågor kan sammanfattas i följande frågeställningar:
Hur talar informanterna om bostadsbristen?
Hur talar de om sitt tillvägagångssätt, avgörande faktorer, upplevelser och tillgängligheten av bostäder under processen och kan detta ställas i relation till hur de pratat om
bostadsbristen?
Hur kan skillnader synliggöras ur ett genusperspektiv baserat på informanternas uttalanden om sådant som påverkar bostadsmöjligheterna?
Bakgrund
Sveriges förenade studentkårer (SFS) har påvisat bostadsbristen som råder i Sverige, där studenter är en grupp som är hårt drabbade. De menar att studenter ofta tenderar att lägga första studietiden på att söka bostäder.6 Av 33 undersökta städer är det endast sex som kan
garantera boende åt studenterna vid terminsstart.7 Linköpings kommun, som är en av
Sveriges studentorter, är en av flera kommuner där SFS fastslagit att det är bostadsbrist och menar att kommunen är en av dem som inte säkert kan erbjuda en bostad vid terminsstart. Den bristande bostadsgarantin i studentstäder kan skapa stress hos
studenterna vilket i sin tur kan leda till avhopp från de tänkta studierna.8 De påvisar dock
att situationen i Linköping förbättras och studenterna får ofta tag i bostad även om det inte sker direkt vid terminsstart.9 I relation till forskning, visar bland annat Abramsson10,
Holmqvist och Magnusson Turner11 att unga i åldern 20-30 år har svårt att skaffa bostad,
6 Sveriges förenade studentkårer (SFS), SFS bostadsrapport 2016, publicerad: 2016-08-23, hämtad: 2017-
02-12, http://www.sfs.se/publikation/sfs-bostadsrapport-2016, s. 2.
7 Ibid. s. 3f. 8 Ibid. s. 2ff. 9 Ibid. s. 15.
10 Abramsson, 2008, s. 233.
vilket gör bostadsbristen problematisk i den mening att det också är vid tidiga 20-årsåldern som individer tenderar att påbörja sina studier12.
För att få tag i en bostad i Linköping finns några tillvägagångssätt som att ställa sig i bostadskö eller kontakta privata hyresvärdar. Linköpings kommuns hemsida listar många av de hyresvärdar som går att kontakta via e-post eller telefon13 och det kommunala
bostadsbolaget Stångåstaden listar sina bostäder på webben. För att få Stångåstadens bostäder sker först en registrering, varigenom individen samlar poäng, som sedan används när intresseanmälan görs via kontot som skapats vid registreringen. Viktigt för individen att notera är att bara tre bostäder kan intresseanmälans åt gången.14
Tidigare forskning
Min studie syftar till att undersöka studenters utsagor om bostadsmarknaden, att ge en bild av den uppfattade bostadsbristen, samt studenternas tillvägagångssätt för att ta sig in på bostadsmarknaden. Den hänvisade tidigare forskning som jag använder i denna text är relevant för studien på olika sätt. Viss forskning är relevant på grund av hur nära i tid den är vilket ger belägg för att knyta an till mina informanters utsagor som relevanta för hur bostadsmarknaden ser ut i modern tid. Jag har även något äldre forskning som anknyter till liknande problematik om bostadsmarknaden och hur den påverkar yngre individer. Forskningen är även relevant för de aspekter på genus som är centrala för den genusteori jag presenterar senare, samt hur detta tolkas utifrån informanternas utsagor.
Den mer moderna tidigare forskning som påvisat resultat om ungas svårigheter att hitta bostad med ekonomi som underliggande faktor i en svensk kontext är skrivna av
Abramsson15 och Holmqvist och Magnusson Turner16. Den tidigare forskning som här
presenterats pratar om unga individer och inte specifikt studenter. Med hjälp av statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) kan en dock konstatera att detta ändå går att översätta till studenternas situation, då flertalet studenter vid terminsstart är yngre än 22 år17, vilket
medför att jag därmed kan använda studenter i samma kontext som tidigare forskning har
12 Universitetskanslerämbetet, SCB, ”Universitet och högskolor: Studenter och examinerade på grundnivå och
avancerad nivå 2014/15”, Statistiska centralbyrån, UF20SM1602, Publicerad: 2016-04-14, hämtad: 2017-02-20,
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad-information/?publobjid=28689, s. 1f.
13 Linköpings kommun, Hyresvärdar i Linköping, publicerad: 2017-05-04,
http://linkoping.se/bygga-bo-och-miljo/bostader-och-offentliga-lokaler/hitta-bostad/hyresvardar-i-linkoping/, hämtad: 2017-06-10.
14 Stångåstaden, Så söker du bostad, publicerat: 2017-05-11,
https://www.stangastaden.se/sokledigt/bostad/saharsokerdu, hämtad: 2017-06-10.
15 Abramsson, 2008, s. 233.
16 Holmqvist & Magnusson Turner, s. 244f. 17 Universitetskanslerämbetet, s. 1f.
hänvisat till unga vuxna. Jan-Erik Lind och Sven Bergenstråhle påpekar att individer mellan 20 och 30 år ofta bosätter sig i hyresrätter18, vilket kan sättas i relation till frågor
om ekonomi, vilket är relevant för min studie men också i relation till den åldersgrupp som SCB19 menar vara den största vid universitetsstudier.
Abramsson menar att unga människor i en svensk kontext, under 1990-talet, tenderade att bo kvar hemma längre och att flytta hemifrån vid något högre ålder än vad som
förekommit under tidigare årtionden.20 Studiens resultat visar att människor flyttat
hemifrån vid olika åldrar och att åldern för när individer flyttar hemifrån, har förändrats över tid. Abramsson visar att individer under tidigt 90-tal tenderade att flytta runt 20 års ålder21. Statistik från SCB22 visar ett fortsatt mönster att individer i 20-års åldern flyttar
hemifrån. Statistiken från SCB visar att det också är vid den åldern individer påbörjar sina studier23, vilket kan ställas i relation till när individer etablerar sig på bostadsmarknaden
men påvisar också att liknelser mellan Abramssons studie som redovisar när unga under 90-talet flyttar hemifrån och när detta förefaller i dagsläget.
Anders Löfgren menar att de huvudsakliga anledningarna till att ungdomar (i åldern 25-30 år24) flyttar hemifrån är på grund av studier eller arbete. Löfgren menar även att själva
flytten kan vara ett tvång om det inte finns möjlighet till studier eller arbete inom pendlingsavstånd.25 Med detta i relation till Abramsson26 som tyder på att unga i
20-årsåldern ofta tenderade att flytta, kan vi tyda att åldern sträcker sig mellan 20-30 för när unga ofta tenderar att flytta oavsett anledning, men att åldern för studier kan ha kommit att bli något lägre i dagsläget i jämförelse med SCB27.
Viktigt för studien är även de aspekter på genus som lyfts fram i Löfgren, som påvisar att vanliga överväganden som görs av ungdomar vid en flytt, handlar om det praktiska arbetet
18 Jan-Erik, Lind, Sven, Bergenstråhle, Boendets betydelser och boendets värderingar, Göteborg, 2004,
Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, s. 33.
19 Universitetskanslerämbetet, s. 1f.
20 Marianne, Abramsson, Urban, Fransson, Lars-Erik, Borgegård, ”The first years as independent actors in the
housing market: Young households in a Swedish municipality”, i Housing Careers in a Changing Welfare
State, Marianne Abramsson (red.), Diss., Umeå, 2003, Submitted, s. 1.
21 Ibid.
22 Universitetskanslerämbetet, s. 1f. 23 Ibid.
24 Anders, Löfgren, Att flytta hemifrån: Boendets roll i ungdomars vuxenblivande ur ett situationsanalytiskt
perspektiv, Lund, 1990, Diss., Lunds universitets press, s. 113.
25 Ibid, s. 119.
26 Abramsson, 2003, s. 1.
i hemmet, så som städning, tvätt, etcetera. Han påpekar även att det är vanligast att kvinnor redan hjälper till med sådant när de bor hemma hos föräldrarna.
Hushållssysslorna är ibland en anledning till att unga inte flyttar, medan vissa väljer att flytta ändå. Ett annat ”tungt” övervägande menar Löfgren, likt andra författare, är det ekonomiska perspektivet, där många känner att de kan spara pengar om de bor kvar hemma.28
I ett underlag från Boutredningen, menar Stångåstaden, det kommunala bostadsbolaget i Linköping, att unga efterfrågar mindre lägenheter i centrala lägen.29 Stångåstaden har ett
”webb-baserat” system som fungerar som ett kösystem där individer lämnar en
intresseanmälan till bostäder via nätet. Denna bostadskö har en åldersgräns på 18 år (år 2006)30 vilket medför att individer vid den åldern precis ställt sig i kö och inte har kunnat
samla så många poäng, vilket därmed automatiskt gör att äldre personer som stått i kön en längre tid går före. Med detta sagt, kan Stångåstaden som kommunalt bostadsbolag inte tillgodose bostadsbehovet för individer som flyttar hemifrån för att studera vid 20-års ålder, genomsnittsåldern för att påbörja högre studier enligt SCB31. Enligt
Bostadsutredningen menar Stångåstaden att andrahandsuthyrningen ofta begränsas till ett halvår per uthyrning, om inte undantag kan ges för förlängning.32 Andrahandsuthyrningen
kan underlätta för individer i 20-årsåldern att få tillfällig bostad om inte bostäder finns tillgängliga för förstahandskontrakt, men med tanke på att gränsen dras vid ett halvår ger det kanske inte tillräckligt med tid för individen som hyr i andrahand att hitta en annan mer permanent bostad.
Att problemet för unga med att hitta bostad är vanligt förekommande kan vi även se i mer internationell forskning där McKee påvisar hur yngre individer bosätter sig efter vad ekonomiska tillgångar tillåter. McKee menar att individer under 30 år är den grupp i Storbritannien som hyr bostäder i allt större omfattning. Han påstår även att det är denna grupp, unga vuxna, som blir utestängda från bostadsmarknaden och att många stannar kvar i föräldrahemmet längre på grund av ekonomiska svårigheter.33 McKees text är
därför relevant då han uttrycker ungas svårighet att ta sig in på bostadsmarknaden.
28 Löfgren, s. 121.
29 Boutredningen, ”Måste man ha tur?: Studier av yngre på bostadsmarknaden i svenska städer”, rapport nr 2,
Boutredningen, SOU 2007:14, Stockholm, 2007, s. 60.
30 Ibid. s. 46.
31 Universitetskanslerämbetet, s. 1f. 32 Boutredningen, s. 66.
Teori och centrala begrepp
De centrala begrepp som förekommer i studien och som behandlas nedan är dels fält, rum,
aktör, ekonomiskt-, kulturellt- och socialt kapital vilka tas upp ur Pierre Bourdieus
fältteoretiska perspektiv. Övriga begrepp som tas upp är genus och egenskaper som förklaras utifrån Yvonne Hirdmans genusteoretiska perspektiv.
Fältteori
Fältteorin är vald med avseende på hur jag tänker analysera mitt material utifrån studiens syfte. Med hjälp av teorin kan jag identifiera mönster av fält i informanternas uttalanden. Mer specifikt kommer jag att fokusera på det kulturella-, ekonomiska- samt sociala kapital individer eller grupper på olika sociala fält har. Denna teori som har lagts fram av
sociologen Pierre Bourdieu, förklaras mer ingående i följande avsnitt.
Fält, rum, aktör, kulturellt-, ekonomiskt och socialt kapital
Pierre Bourdieu är känd för analyser på vardagliga företeelser och att se dessas samspel med samhällets konstruktion. Jan Carle menar att Bourdieu studerar ”hur och varför samhället styrs med en till synes obönhörlig konserverande logik där makt och inflytande är ojämnt […] fördelade.”34 Med detta sagt, har jag med denna teori tänkt ställa
informanters utsagor i relation till hur pass enkelt eller svårt de finner det vara att skaffa bostad i Linköping, vad det kan bero på och deras egna tillvägagångssätt för att lyckas. Genom studenters perspektiv hoppas jag kunna skapa en bild av studenter som grupp (vilket i denna studie representeras av svar från åtta studenter) och hur de pratar om bostadsmöjligheterna de har att tillgå.
Carle förklarar begreppet fält och menar att detta ”beskriver hur individer inordnar sig i grupper, avgränsade av t.ex. yrkestillhörighet, utbildning eller professionell status.”35.
Dessa utgör då exempel på olika grupper som kan finnas inom ett fält. I min studie utgör studenterna en sådan grupp. Bourdieu påpekar att på det sociala fältet, oavsett vilken typ av fält detta är, finns individer/grupper som har en relation till fältet på något sätt.
Individen eller grupperna av individer måste ha ett syfte för att befinna sig på fältet.36
Mellan människor som intar motsatta positioner på ett fält och som i alla avseenden verkar vara i strid med varandra, finns ett dolt och underförstått samförstånd om att det är mödan värt att kämpa om insatserna på fältet.37
34 Jan, Carle, ”Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion”, i Moderna samhällsteorier: Traditioner,
riktningar, teoretiker, Per Månson (red.), Stockholm, 2010, s. 376.
35 Ibid. s. 390.
36 Pierre, Bourdieu, Praktiskt förnuft: Bidrag till en handlingsteori, Göteborg, 1999, s. 127f. 37 Ibid. s. 128.
I min studie blir studenterna en grupp som har en lägre position på grund av att studierna är vardagssysslan, vilket ställer individer med färdig utbildning och arbete i högre position. Detta håller jag som hypotes för en individs möjlighet att positionera sig på
bostadsmarknaden. Studenterna blir en grupp på fältet som kämpar om att hitta bostad och de individer med andra ”vardagssysslor” blir grupper i motsatsställning som också de kämpar om att hitta bostäder. Bourdieu menar att det finns olika typer av fält och den typ av fält som ligger närmast min studie är den som Bourdieu kallar maktens fält. Detta fält riktar in sig på skillnader mellan olika individer eller grupper genom att analysera fältet genom kulturellt- och ekonomiskt kapital.38 Det kulturella kapitalet beskrivs av Bourdieu
som ”tillgångar som i hela samhället […] är högt värderade och står i motsättning till ekonomiskt kapital.”39 Exempel på dessa tillgångar är bland annat utbildning och
individens språkliga bruk.40 En individ med högt ekonomiskt kapital kan bland annat dra
fördel av sina ekonomiska tillgångar och genom detta vinna fördelar i samhället.41 Malin
Eriksson menar att det sociala kapitalet beräknar en individs tillgångar på kontakter med bas i sociala nätverk, i form av olika kontakter som i sin tur kan ge individen olika
förmåner när dessa kontakter sedan behövs i praktiken.42 Donald Broady menar dock att
de insamlade kontakterna når sin fulla betydelse för individen först när de används och står i relation till individens ekonomiska- samt kulturella kapital och är betydelsefullt för individens position på fältet.43
Dessa begrepp är centrala för min studie där kapital kan vara avgörande för hur lätt eller svårt studenter menar att det kan vara att hitta bostad. Med andra ord kommer
informanternas uttalanden att analyseras efter möjliga kapital och i så fall vad de har för roll när det kommer till att hitta bostad. Begreppet rum bedömer individens sociala
tillhörighet och position i samhället, vilket har betydelse för individen (aktören) genom det kulturella kapitalet som i stort handlar om individens bildning och inställning.44 Begreppet
kan verka likna fält på många sätt med skillnaden att begreppet rum representerar en större kontext och är beroende av det som finns i rummet, vilkets ”innehåll” i sin tur
38 Ibid. s. 47.
39 Pierre, Bourdieu, Jean-Claude, Passeron, Reproduktionen: Bidrag till en teori om utbildningssystemet,
Lund, 2008, s. 18.
40 Ibid. s. 19. 41 Ibid. s. 18f.
42 Malin, Eriksson, Socialt kapital: teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa,
Umeå Universitet, Umeå, 2003, s. 5.
43 Donald, Broady, ”Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg” [Elektronisk resurs],
Skeptronhäften, ILU, Uppsala Universitet, Uppsala, 1998, Nr: 15, s. 3-29, s. 14f,
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf.
reproducerar rummets förekomst.45 Begreppet rum liksom fält är viktigt för studien för att
förstå sammanhanget mellan de olika kapitalen men också deras samspel med andra aktörer/individer på fältet, där deras uttalanden kan ge en bild av deras upplevda position samt deras chanser att få tag i ”insatserna”, som i min studie är bostäder.
Utifrån min studie kan vi förstå Linköpings kommun (rummet) som reproduceras av bland annat bostadsmarknaden (fältet) som är format efter de individer som besitter högst andel resurser inom kulturellt- samt ekonomiskt kapital, vilket i sin tur skapar strider mellan grupperna (studenter och icke studenter) som befinner sig på fältet (individerna kämpar om bostäder oavsett mängd av kapital). Resultatet av detta är att en kan förstå Linköping utifrån de olika fält som finns och hur de ser ut och är uppdelade mellan individerna, vilket i min studie som sagt avgränsar sig till fältet bostadsmarknad och grupperna studenter och icke studenter med fokus på studenternas tillgångar till bostadsmarknaden.
Genus
Utifrån Yvonne Hirdmans teori om genuskonstruktioner vill jag undersöka om jag kan se mönster i mäns och kvinnors sätt att prata om bostadsbristen. Jag har valt att använda mig av egenskaper som män respektive kvinnor tilldelas. För att kunna hävda
genusperspektivets relevans för min studie, kommer jag med hjälp av Hirdmans historiska perspektiv försöka få en förståelse för hur dessa egenskaper kommit att tillskrivas kvinnor och män och genom normer som fortfarande reproduceras. Detta perspektiv kommer dock inte vara en stor del i min studie, utan mer vara ett perspektiv på hur detta kan förstås genom det insamlade material jag tillgodogjort mig. Utifrån mitt material och Hirdmans teori, kan det vara av relevans att knyta an till analyser om kvinnans position (i en
historisk kontext) för att med stark bakgrund ha belägg för min analys. Med stöd från Inger Humlesjö46 och Ronny Ambjörnsson47 som skriver om kvinnors situation genom
historien då hon varit kopplad till hemmet och dess sysslor, hoppas jag få en bild på hur genus kan appliceras efter de egenskaper Hirdman tar upp nedan.
Egenskaper bland kvinnor och män
Kvinnor och män har i ett historiskt perspektiv fått olika positioner i samhället men även tilldelats olika egenskaper som setts som självklara och därmed setts som normer.48 För att
förklara kvinnans position i förhållande till mannen delar Hirdman upp förståelsen av kvinnans position i tre olika formler, där den första (grundformeln) förklarar vad hon inte
45 Bourdieu, 1999, s. 44.
46 Jenny, Andersson, Jenny, Björkman, Inger, Humlesjö, Välfärdsstatens skräpvind: Historiska spår i dagens
välfärdspolitik, Lund, 2005, s. 19.
47 Ronny, Ambjörnsson, Den skötsamme arbetaren: Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880
- 1930, Stockholm, 2001, s. 16f.
är.49 Andra formeln (jämförelsen) synliggör kvinnan som något ofullkomligt, i den mening
att kvinnor inte är män (vilka är fullkomliga).50 Tredje och sista formeln (den normativa)
beskriver kortfattat kvinnors egenskaper gentemot mannens, vad mannen är, är inte kvinnan och tvärt om.51 Den sistnämnda formeln, den normativa formeln, är den som
ligger mest i fokus för min analys. Hirdman menar även att denna kan liknas med den så kallade tvåkönsmodellen där kvinnor och män ställs mot varandra som åtskilda individer vilka bör agera utifrån skilda egenskaper beroende på om du är kvinna eller man.52
Han är inte mjuk, blöt, köttig, känslosam, okontrollerbar, svag, passiv, a-moralisk, lögnaktig, oförmögen till ett högre tänkande, etc. Tvärtom. Alltså är Han hård, torr, ande, förstånd, kontroll, styrka, aktivitet, har förmåga till moraliskt omdöme, är att lita på, med exklusiv benägenhet för ett högre tänkande, etc.53
Vad citatet visar är exempel på hur denna normativa formel kan se ut. Alltså vad kvinnan är, är inte mannen och tvärt om. Du tilldelas egenskaper beroende på genustillhörighet, enligt tvåkönsmodellen, och dessa bör du leva upp till. Hirdman påpekar att normativa egenskaper kan uppfattas som de rätta på grund av det undermedvetna och därmed fortsätter dessa att reproduceras. I ett exempel hänvisar hon till ett uttalande av Engels, där han diskuterar hur kvinnor respektive män agerar efter sina normer, utan att ens påvisa vilka dessa normer är, på grund av att dessa redan är underförstådda.54
Viktigt för min studie är att inte fastna i de ord Hirdman beskriver mannen utifrån, eftersom hennes teori är ur en historisk kontext, alltså förståelsen av mannen genom många århundraden. Det som är viktigt för min studie är just egenskaper, och just
normativa egenskaper där kvinnor och män anses skilja sig åt, till exempel det om kvinnan som bunden till hemmet utifrån Ambjörnssons55 och Humlesjös56 perspektiv. Viktigt för
min studie är just att förstå de egenskaper som Hirdman målar upp, ur ett historiskt perspektiv och som reproducerade under en längre tid. De egenskaper Hirdman beskriver är inte direkt kopplade till de egenskaper som lyfts fram i min analys. De exempel som nämns är endast till för att skapa en bild av hur egenskaper mellan genus kan porträtteras även om inte just egenskaperna i sig är desamma.
49 Ibid. s. 26ff. 50 Ibid. s. 28ff. 51 Ibid. s. 35ff. 52 Ibid. 53 Ibid. s. 48.
54 Yvonne, Hirdman, Genussystemet – teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning,
Maktutredningen, Uppsala, 1988, s. 19.
55 Ambjörnsson, s. 16f.
Metod
Insamlingsmetod
För att få fram ett resultat med goda förutsättningar att besvara mitt syfte och mina frågeställningar har intervjuer genomförts.57 Intervjuerna bygger på ett semistrukturerat
tillvägagångssätt, vilket enligt Alan Bryman innebär att forskaren förhåller sig till ett tema som informanterna kan prata om på ett öppet sätt, så länge det är inom temats ramar.58
Den frihet informanterna får genom tillvägagångssättet är viktigt för studien då det är i utsagorna fokus ligger och inte i specifika svar. Efter överväganden om vilken form av intervju som passade bäst valde jag att genomföra enskilda intervjuer, vilket är lämpligast för min studie eftersom jag är ute efter enskilda informanters utsagor.59 Den planering jag
gjorde inför mina intervjuer har medfört att genomförandet av alla intervjuer har gått smidigt och känts väl förberett vid varje enskilt tillfälle. Allt intervjumaterial spelades in digitalt för att sedan transkriberas och kodas genom vald analysmetod, diskursanalys. Informanter valdes genom ett så kallat snöbollsurval, vilket innebär att deltagarna väljs med relevans för undersökningens syfte. Metoden kallas även bekvämlighetsurval, på grund av att forskaren själv kan välja sina informanter efter vad studien innefattar. I ett bekvämlighetsurval har forskaren redan tillgång till sina informanter eller vet var informanterna kan hittas60. Bekvämlighetsurvalet kan också innebära att resultatet inte
innebär några definitiva resultat, men kan utgöra en grund för vidare forskning.61 Detta är
i relation till min studie relevant både på grund av vad jag ämnar analysera men också då den begränsade mängd informanter jag har inte kan ge ett generaliserbart resultat. Vad som dock skiljer ett snöbollsurval med ett renodlat bekvämlighetsurval är just att ett snöbollsurval underlättar för forskaren genom att nya informanter kan hittas utifrån de kontakter som redan finns.62 På grund av att forskaren kan välja sina informanter på detta
sätt innebär urvalet även att det är ett målinriktat urval.63 En fördel med detta urval är som
sagt att informanterna med stor sannolikhet passar studien.
Jag påbörjade arbetet genom att söka informanter och sedan planera in alla intervjuer med befintliga informanter, jag skickade ut en kortare information om studien och sökte fler informanter på sociala medier där mina egna kontakter inom universitetssfären har
57 Alan, Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö, 2011, s. 413. 58 Ibid. s. 415. 59 Ibid. s. 446f. 60 Ibid. s. 194ff. 61 Ibid. s. 195. 62 Ibid. s. 196. 63 Ibid. s. 434.
kunnat dela informationen vidare. Detta medförde att jag fick tillgång till informanter som redan fanns i mitt kontaktnät men även informanter som kontaktades genom redan
befintliga informanter. Vid enskild kontakt av varje informant, har jag sedan låtit informanten påverka valet av plats för intervjun, för att skapa en trygg miljö för informanten och förhoppningsvis skapa ett mer öppet samtal kring frågorna. Då min studie inte behandlar ett känsligt ämne, var mina önskemål från informanten att välja en plats där det inte vistas mycket människor, främst på grund av informantens rätt att vara anonym men också på grund av kvalitén på mitt inspelade material. Urvalet av
informanterna resulterade i fyra män och fyra kvinnor. Hannes och Frans är de yngsta männen och Simon och Albin de äldsta. Kristina och Tina är de yngre kvinnorna och Selma och Malin de äldsta. De äldre informanterna representerar en ålder som ligger kring 25 år medan de yngre representerar en åldersgrupp på 20-23 år. Gemensamt för mina
informanter är att de alla har läst mer än två terminer på universitetet.
Analysmetod
Genom att undersöka språket kan flera olika verkligheter förstås, alltså verkligenheten som individen skapar genom att prata om det. Mats Börjesson och Eva Palmblad påvisar att språk skapar verkligheter. De menar också att denna verklighet sätts i sitt sammanhang när ”ting, grupperingar eller händelser” nämns. De påpekar även senare att det som kan uppfattas som sant ställs i relation till en bestämd tid och plats.64 Analysmetoden jag
använt för min studie är diskursanalys. Metoden ställer informanternas utsagor i fokus och är därför en lämplig metod att använda för studien. Utsagorna från varje informant har utgjort mitt material, vilket jag sedan kodat för att ta fram de mest relevanta citaten för min studie.
Med hjälp av språket skapar vi representationer av verkligheten, som aldrig bara är speglingar av en redan existerande verklighet – representationerna bidrar till att skapa den.65
Marianne Winther Jørgensen och Louise Philips menar att företeelser kan förklaras med flera olika perspektiv eller diskurser. Varje informant har vid varje intervjutillfälle fått chansen att berätta om sin ”verklighet” och hur de tror att det fungerar generellt för studenter. Det har medfört att jag fått åtta olika verkligheter att förhålla mig till för att sedan jämföra likheter och skillnader mellan dem, vilket gjort att jag därefter kunnat sammanställa ett resultat som svarade för majoriteten av gruppen, men också i relation till den tidigare forskning och de teorier jag använt mig av.
64 Mats, Börjesson, Eva, Palmblad, ”Introduktion”, i Diskursanalys i praktiken, Mats Börjesson & Eva
Palmblad (red.), Malmö, 2007, s. 10f.
Genom att använda diskursanalys genomfördes en studie där studenters utsagor om vad som kan utgöra ett problem, vilket i detta fall är hitta bostad, står i fokus. Alltså skapar studenterna genom sina utsagor en kontext för problemet. Då jag undersökte studenternas tillvägagångssätt under processen att skaffa bostad, kunde jag få tillgång till olika svar på hur problemet kan förstås. I relation till Börjesson och Palmblad66 kan skapandet av
verkligheter anses relevant för att verkligheterna ska kunna diskuteras ur samma kontext, som är begränsat till kommunen. Genomgående för analysen har jag haft följande frågor av Eva Bolander och Andreas Fejes med mig för att tolka informanternas uttalanden. ”Vad talas det om?” ”Hur talas det om detta?” ”Vad framställs som sanning?” ”Vilka
subjektspositioner framträder?” och ”Vad utesluts genom detta tal?”67 Anledningen till att
dessa frågor används, är för att de hjälper till att skapa en bild av diskursen som
informanten pratar om. För att skapa flyt i analysen kommer dessa frågor inte att finnas utskrivna i analysen, utan användes endast utifrån en ”steg för steg-mall”. Den mall jag har använt för att koda och utforma analysen från, innebär fyra olika steg. I första steget68 har
jag kartlagt mitt material efter att transkriberingsarbetet genomfördes för att sedan i andra steget69 kunna välja ut de citat som är mest relevanta för de olika delar jag valt att titta på.
Tredje70 steget innebär att hitta normer och grundar sig i informanternas utsagor och ställs
i relation till mina teorier. När jag sedan beskrivit de diskurser som oftast förekommit har jag ställt det i relation till min tidigare forskning, som visat sig resultera i liknande
diskurser. Fjärde71 steget, det onormala, är de diskurser som skiljer sig ifrån majoritetens,
vilket mestadels besvaras av samma informant.
Metodreflektion
Utifrån vad studien behandlar, anser jag efter att ha genomfört studien att valet av metod har fungerat väl. Med utgångspunkten att undersöka hur informanter pratar om processen att skaffa bostad, samt bostadsbristen, visade sig diskursanalys fungera väl. Hade jag genomfört en mer omfattande studie med fler informanter för att få ett mer generellt resultat hade en kvantitativ studie varit mer lämplig. Kvantitativa studier kan medföra att analysen av fler deltagare gör att materialet blir mer lätthanterligt om en ämnar undersöka olika synpunkter på bostadsprocessen och bostadsbristen med mindre utförliga men mer specifika svar. Bedömer jag valet av ämne och vad jag ville undersöka anser jag att
66 Börjesson & Palmblad, s. 10f.
67 Eva, Bolander, Andreas, Fejes, ”Diskursanalys”, i Handbok i kvalitativ analys, Andreas Fejes & Robert
Thornberg (red.), Stockholm, 2015, s. 97.
68 Ibid. 69 Ibid. s. 99. 70 Ibid. s. 102. 71 Ibid. s. 105.
diskursanalys var bra. Fenomenologi hade också fungerat och fokuserar på upplevelser men begränsar studien då en analys av språket var viktigt för att uppnå studiens syfte.
Etiska ställningstaganden
Jag har under arbetsgången tagit hänsyn till de forskningsetiska ställningstaganden som är ett krav vid utförande av intervjustudier. Etiska ställningstaganden medför ett ansvar gentemot mina informanter. Skyldigheterna handlar i stort om att inte ge någon utomstående inblick i den information jag får av specifika personer.72 Jag har valt att
informera mina informanter inför intervjutillfället om de forskningsetiska kraven.73
Informationskravet innebär kortfattat att jag som forskare lämnar mina kontaktuppgifter och information kring studiens syfte.74 Samtyckeskravet handlar om att informanterna ska
ge sitt samtycke, deras rätt att bestämma i vilken grad de vill delta samt deras rätt att avbryta sin medverkan.75 Kraven har förklarats och förmedlats till informanterna i ett
informationsbrev som utdelats inför intervjun. Konfidentialitetskravet innebär att byta namn eller, med andra ord, avidentifiera informanterna i så hög grad som möjligt samt att jag har tystnadsplikt angående informanternas medverkan och deras uppgifter.76
Nyttjandekravet handlar kort om att den information jag tilldelas från mina informanter endast får användas i den pågående studien.77 Deras rätt till anonym medverkan beskrevs i
informationsbrevet samt genom muntlig kontakt. Informanterna avidentifierades genom namnbyte och personlig information togs bort vid transkriberingsarbetet. Jag har varit noga med att berätta att jag inte kan garantera anonymiteten till fullo, eftersom en garanti att inte bli igenkänd är omöjlig att fastslå. Genom kontakten med informanterna, har jag låtit dem vara med att påverka var intervjutillfället skulle äga rum, för att skapa trygghet men också ge dem chansen att få bestämma själva hur de vill vara delaktiga. Ännu en viktig del av etiska ställningstaganden är hur materialet används. Oscar Pripp menar att
resultatet från insamlat material inte får ändras för att passa studiens syfte. Resultatet måste stämma överens med det jag fått ut av mitt material och det jag fått fram genom intervjuerna.78
72 Ibid.
73 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning,
Vetenskapsrådet, Stockholm, 2002, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf, s. 6.
74 Ibid. s. 7. 75 Ibid. s. 9f. 76 Ibid. s. 12f. 77 Ibid. s. 14.
78 Oscar, Pripp, ”Reflektion och etik”, i Etnologiskt fältarbete, Lars Kaijser & Magnus Öhlander (red.), Lund,
Undersökning
Alla intervjuer baserades i stort på samma frågor. Alla informanter har fått samma grundfrågor ställda, men beroende på deras svar kan följdfrågorna ha skiftat. Analysen baseras i första hand på de grundfrågor jag har ställt, eftersom dessa delar har störst potential att diskuteras utifrån mina informanter som grupp. Viktigt att belysa redan nu är att denna analys inte kan resultera i en sanning som gäller alla studenter, på grund av det begränsade antal jag har intervjuat. Med andra ord, resultaten som redovisas genom denna analys ska endast ses som ett resultat utifrån de informanter som deltagit i studien. Vid vidare forskning kring ämnet skulle dock detta ha potential att utökas i den mån ett mer generellt resultat önskas.
Analys
Analysen är uppdelad på så sätt att några utvalda frågor från mina intervjuer blir egna delar i analysen, vilket sedan sammanställs och diskuteras i relation till respektive delar i diskussionen som följer längre ner i arbetet. För att förstå diskursen i informanternas uttalanden är det viktigt att tolka vad de talar om, hur de pratar om det samt vad i deras uttalanden som framställs som självklart och sanningsenligt och vad som utesluts samt informanternas framställda positioner gentemot andra studenter.79
Synen på om det är enkelt eller svårt att hitta boende
I följande fråga finns utdrag från fyra informanter som pratar om processen att hitta bostad som enkelt eller svårt. En manlig- och en kvinnlig informant har gemensamma åsikter om att de ser det som enkelt att hitta boende, medan de andra två anser motsatsen.
Ser du det som enkelt eller svårt att hitta boende som student? Varför?
Kristina: Svårt. Det finns väldigt lite hyresrätter i Linköping så jag tycker att om man vill hitta en hyreslägenhet så är det inte så lätt som student och det är ju det man kan eftersom man inte kan ta bostadslån. […] Det är mycket tryck på bostadsmarknaden och många studenter vill ha hyresrätter och det finns inte så många som täcker behovet. Så det är svårt tycker jag.
Kristinas uttalande är kopplat till ekonomi eftersom hon påstår att studenter begränsas i bostadsutbudet och på så sätt blir utestängda från bostadsrätter och beroende av att det finns hyresrätter. Med detta sagt, kan vi sammankoppla Kristinas uttalande om ekonomisk tillgång till Bourdieus fältteori, det vill säga att ekonomiskt kapital80 påverkar studenternas
möjlighet att hitta bostad. Kristina är tydlig med att det är svårt att hitta boende och att det finns få hyresbostäder, vilket blir ett än större hinder då informantens resonemang påvisar
79 Bolander & Fejes, s. 97. 80 Bourdieu & Passeron, s. 18f.
att en student inte har ett stort ekonomiskt kapital vilket därigenom gör det svårare för studenten att ta sig in på bostadsmarknaden. Detta kan tolkas som att inte endast bristen på hyresrätter orsakar svårigheter i att hitta bostad, utan även exkluderingen från
bostadsrättsmarknaden på grund av studenters bristande ekonomiska tillgångar. De
ekonomiska aspekterna för studenter (unga individer) finner vi hos McKee81, Abramsson82,
Holmqvist och Magnusson Turner83, samt Löfgren84. Dessa faktorer kan därför ses som
väldigt starka argument för att uppfattningen om att det är svårt för en student skulle stämma. Jämfört med övriga informanters uttalanden pratar Kristina inte om andra bostadsalternativ, utan pratar endast utifrån hyresrätter och bostadsrätter.
Frans: Svårt, generellt skulle jag säga, speciellt som ny student, skulle jag säga att det är svårare. Det är svårt just för att det är sån begränsad marknad, man är ganska, det jag tycker var svårast är […] att man behöver hitta bostad just till juli, augusti eller september och då är det sån konkurrens. Då känns det som att det gjorde det väldigt svårt att hitta, i alla fall när jag började plugga.
Även Frans, likt Kristina, påpekar att det var svårt att hitta bostad. Även om det inte har någon direkt koppling till ekonomiska tillgångar kan vi tolka Frans uttalande i relation till Bourdieu, då många studenter (vilka representerar det Bourdieu kallar aktörer) utgör en stor grupp på fältet och det är många ur den gruppen som vill ha tillgång till boende
(fältets insats).85 Denna grupp konkurrerar även med andra grupper vilket kan öka trycket
på bostadsmarknaden (fältet86). Med andra ord, kan vi tolka Frans uttalande som att
upplevelsen av svårigheter handlar om hur många det är som konkurrerar om boende och att det dessutom sker under en begränsad tid. Konkurrensen är som hårdast dessa
månader för att det är terminsstart och många nya studenter flyttar in.
Albin: Jämför jag med vad jag hör andra säga som bor i andra städer tycker jag nog att det är hyfsat enkelt här. Jag tror det hade kunnat vara värre, det handlar väl mest om framförhållning här egentligen. Alltså hur länge man har stått i kö och så. Det är ju inte omöjligt här på samma sätt som jag tror att det är på andra håll.
Bland dem som upplever att det är enkelt att hitta bostad, så pekar Albin på en skillnad mellan Linköping och andra städer. Han menar att det är ganska enkelt i Linköping och att det kunnat vara värre än vad det är. Detta är Albin inte heller ensam om att säga. Det som lyfts fram här är framförhållning vilket i detta sammanhang handlar om att ställa sig i
81 McKee, s. 853.
82 Abramsson, 2008, s. 233.
83 Holmqvist & Magnusson Turner, s. 244f. 84 Löfgren, s. 121.
85 Bourdieu, 1999, s. 128. 86 Ibid.
bostadskö. Att stå i kö blir ett sätt att ta sig in på bostadsmarknaden om studenten har mer poäng än andra och därför kan Albin se det som enkelt, då han vid ett annat tillfälle i intervjun uttrycker att han hade framförhållning när det gällde att ställa sig i kö. I Albins uttalande utesluts en djupare förklaring på varför det är enklare att få bostad i Linköping än i andra städer. Framförhållningen i sig kan skilja sig åt beroende på tillgångar av ekonomiskt- eller kulturellt kapital87 och kan beroende på hur stort kapital som finns,
därför ses som viktigt för om en finner det enkelt att hitta bostad.
Malin: Jag tycker att det har varit, eller gått ganska lätt för mig, eller för oss, men jag förstår att det kan vara svårt och speciellt i en studentstad, där det inte, där det är jättemånga studenter som behöver boende. Ofta så är det ju jättelånga kötider, som kan påverka och vi har ju inte, eller jag har ju inte upplevt det som ett problem efter jag inte har bott via någon studentorganisation så, utan vi har bott med privata hyresvärdar.
Även Malin, menar att det har varit enkelt att hitta bostad. Malins uppfattning om att hitta bostad kan förstås som enkelt då hon har ett högt kulturellt kapital88 i kombination med
ett socialt kapital89. Detta då hon vid andra tillfällen under intervjun påpekar att kontakter
har varit avgörande för att få tillgång till vissa bostäder, vilket kan ha stärkt hennes kulturella kapital utifrån de tillgångar som hyresvärden ser som viktiga som exempelvis hur ”duktig” eller skötsam hon är. Vikten av socialt kapital blir dock tydligt här då
kontakter varit inblandade för att få tag i vissa bostäder. Med utgångspunkt från Eriksson, blir här tydligt att kontakter kan ha använts för att ”erhålla förtroende”90 från hyresvärden
som anledningar till varför Malin ska få tillgång till bostad. Malin påpekar även vid andra tillfällen under intervjun att hon haft mycket tur, men är tydlig med att visa en förståelse för hur svårt det kan vara generellt. Att det skulle vara enklare att få en bostad hos privata hyresvärdar framställer Malin som självklart i relation till hur enkelt eller svårt det kan vara via studentriktade bostadskanaler. Varför det skulle vara enklare är däremot något Malin inte förklarar.
Gemensamt för mina informanter är att oavsett om de har upplevt det som enkelt eller svårt att hitta bostad som student, så tar majoriteten upp bostadsmarknaden som en svårighet på något sätt. Majoriteten av mina informanter har svarat på liknade sätt som Kristina och Frans, att de upplever det som svårt och att den begränsade
bostadsmarknaden är den största orsaken till detta vilket i relation till Bourdieu kan ses som att antalet aktörer är för stort i relation till fältets insatser (bostäder).91 Då majoriteten
87 Bourdieu & Passeron, s. 18f. 88 Ibid.
89 Broady, s. 14f. 90 Eriksson, s. 5.
av informanterna som för diskussionen om att hitta bostad ser det som en svårighet kan det ur ett diskursanalytiskt perspektiv ses som det normativa.92 För dem som sedan
upplever det som enkelt, så diskuterar de ändå svårigheter med att hitta bostad på något sätt, till exempel att vissa alternativ är svårare än andra. Ur ett diskursanalytiskt
perspektiv kan vi förstå främst Malins uttalande som det som skiljer sig mest från övriga informanter, vilket medför att hennes uppfattning ses som det onormala för samtliga diskurser.93 För att det ska upplevas som enkelt att hitta bostad är tillgången till
ekonomiskt-, socialt- och kulturellt kapital avgörande. Det är inte något som
informanterna uttrycker med direkta ord, men kan tolkas så baserat på hur de uttryckt sig. De som upplever det som svårt, tar mestadels upp bostadsmarknaden som begränsad på grund av att utbudet är för litet, eller att brist på ekonomiskt kapital94 är en bidragande del
i den begränsningen.
Tillvägagångssättet
I följande del presenteras några av mina informanters tillvägagångssätt för att hitta bostad och de citaten som presenteras är de som skiljer sig mest ifrån varandra men ändå har en del gemensamt. Anledningen till att jag valde dessa citat är att skapa dynamik och att presentera olika tillvägagångssätt som kan ha betydelse för studenter. Övriga informanter som inte nämns specifikt har svarat på liknande sätt som dem som presenteras nedan.
Hur gick du till väga för att få tag i en bostad?
Selma: Min första fick jag genom en kompis, hon hade en kompis som hade en trea och hade ett stort rum som jag kunde hyra första året typ och sen skrev jag till alla, jag stod ju i kö på Studentbostäder och Stångåstaden och så men sen skrev jag till alla andra hyresvärdar som inte har ett kösystem som står på Linköpings hemsida någonstans och skrev lite att jag kommer från ett annat land, har inga bekanta här som kunde hjälpa mig och tjatade lite och så hörde de av sig direkt för det var precis då att någon hade sagt upp sin lägenhet så jag hade bara tur.
Selmas första boende gick genom kontakter, vilket hon menar beror på tur, som hon
nämner vid flertalet tillfällen. Senare under intervjun menar hon att det tog tid att få något via kösystemet, särskilt då hon inte hade möjlighet att ställa sig i kö innan hon kommit till Sverige för att påbörja sina studier. En kan tolka Selmas uttalanden om att hennes eget tillvägagångssätt byggde mycket på att ”tjata” och vara engagerad i sitt sökande men
menar på att tur var det som gjorde att hon fick något. Kontakter verkar också vara centralt för Selmas tillvägagångssätt, då hennes första boende löste sig så, vilket visar på tillgången
92 Bolander & Fejes, s. 102. 93 Ibid. s. 105.
till socialt kapital.95 Hon pratar dock inte mer ingående om kontakter och varför de har
betydelse i bostadssökandet.
Hannes: Den första så, var en korridor, stod i kö från jag gick gymnasiet, man får väl ställa sig när man är 16 tror jag, stod i kö från dess, sen har jag förtur eftersom jag inte kommer från Linköping från början, så fick jag lägenhet tills jag började här. Sen när vi skulle flytta ihop med min nuvarande sambo, så sökte vi alla möjliga vägar, via, Stångåstaden var ju långt bort så det gick inte men privata hyresvärdar och sånt, fick inget men… la upp en annons på Blocket, träffade lite olika människor, till slut träffade vi en som gick med på att hyra ut i andrahand, så sätt fick vi kontakt med en hyresvärd och lyckades få till ett förstahandskontrakt genom den, den som var hyresvärd som vi hyrde i andrahand hos så.
Att ställa sig i bostadskö är något som varit aktuellt för många informanter, oavsett om det gett resultat eller inte, då bostadsköer kan vara uppskattat och verkar vara ett smidigt sätt att få bostad på. Varför uppskattningen varierar så mycket är dock inget som framgår tydligare än genom Albins uttalande om att det handlar om framförhållning. Att det skiljer sig mycket mellan olika bostadsköer, i hur enkla de är att få tag på något genom, är
varierande och därmed också olika uppskattat. Detta skulle kunna bero på att
bostadsköerna för Studentbostäder inte kräver lika många köpoäng, då det inte är lika många som ställer sig i de köerna som hos den mer ”allmänna” värden Stångåstaden som också har kösystem men är ett större bolag96. Skillnaden mellan de två bolagen är att
Stångåstaden97 är ett kommunalt bostadsbolag som riktar sig till alla och inte bara
studenter, vilket deras dotterbolag Studentbostäder98 gör. Med detta sagt, kan det som
Hannes säger, kännas ”långt bort” med Stångåstaden just på grund av att studenter som ofta är runt 20 år99 inte har hunnit samla på sig så mycket poäng för bostadskön som har
en åldergräns på 18 år100. Andra alternativ såsom andrahand eller hyreskontrakt via
privata hyresvärdar verkar svårare generellt men enklare för dem som har kontakter, som i Hannes fall där deras andrahandskontrakt ledde till ett förstahandskontrakt. Behovet av framförhållning och kontakter är ständigt närvarande hos de flesta informanter, där det främst blir tydligt i deras beskrivning av tillvägagångssätt.
Vikten av kontakter kan vi även se i följande citat:
Simon: Oftast har det varit via personliga kontakter. Jag har försökt via till exempel sätta lappar på anslagstavlor eller stå i bostadskö eller lägga ut annons på Blocket
95 Eriksson, s. 5. 96 Stångåstaden. 97 Ibid. 98 Studentbostäder. 99 Universitetskanslerämbetet, s. 1f. 100 Boutredningen, s. 46.
eller titta efter annonser på Blocket. Men dom lägenheter som jag faktiskt har fått och bott i, är att en vän har kontaktat mig, den personen vet att jag söker bostad och i första fallet så gav hon mig tips på en person jag skulle ringa och då hade hon fått reda på att en lägenhet skulle bli ledig. Och i ett senare fall så var det en vän som hade fått ta över en större lägenhet och frågade om jag ville flytta in och dela den med honom.
Simon säger att kontakter varit det som möjliggjort att han fått bostad, vilket kan antas vara det viktigaste för att nå ett resultat vilket hans andra tillvägagångssätt inte verkat ge. Simons exempel är dock ändå ett bra exempel som påvisar att kontakter öppnar upp möjligheter för att skaffa bostad, vilket förstärker bilden av hur kontakter är viktigt för en student, utifrån informanternas uttalanden, när det kommer till att hitta bostad. Detta förstärker även bilden av det sociala kapitalet som viktigt och högt värderat101. När det
kommer till att hitta bostad verkar det som mest centralt för att få tillgång till bostad snabbt och på enklast möjliga sätt.
Tina: Ja, jag har haft 3 olika bostäder på 1.5 år. Så först då bodde jag i andrahand i en trea tillsammans med en annan tjej och det kontraktet skulle egentligen varit på 2 år men våran hyresvärd ändrade sig, så det blev bara ett halvår. Och då fick jag flytta ut hastigt och lustigt, vi fick veta en månad i förväg att vi behöver hitta ett annat boende och sen lyckas vi få tag, genom en facebookgrupp, där hon jag bodde med var bekant med en kille som skulle utomlands en termin och han delade en annan trea med en kille och då kunde vi ha den lägenheten i ett halvår, och då visste vi ju om att det bara va ett kontrakt på 6 månader och att dom skulle komma tillbaka efter det. Så att då var det ju bara att söka, fortsätta söka under tiden och då fick jag tag i en etta som Studentbostäder precis hade byggt. I ett nybyggt område så, men jag vet inte vad var med… Ja men nu den sista lägenheten som jag fått ett förstahandskontrakt på den sökte jag ju genom studentbostäder och hade lite tur, för jag hade nog egentligen inte kanske tillräckligt mycket poäng men att den som låg före mig i kön tackade nej så det var nog mest tur att jag fick den.
Tina som har bott med både andrahandskontrakt och förstahandskontrakt, verkar tycka att andrahandsmarknaden är mer problematisk jämfört med att skaffa sig ett
förstahandskontrakt på grund av att andrahandskontrakten ger mer otrygghet. Som Stångåstaden säger, i intervjun för Boutredningen, ligger deras ”normala” tid att hyra ut i andrahand på sex månader102, vilket innebär en väldigt kort period för den som ska hyra.
Det är ett exempel på de problem ett andrahandskontrakt kan leda till, vilket Tina beskriver i citatet ovan. Eftersom Tina vid ett annat tillfälle påpekar att hon inte var tvungen att få tag i något eget för att ha någonstans att bo, kan detta vara en orsak till det lugnet hon ändå beskrivit genom intervjuns gång. Tina beskriver kösystemet som svårt att
101 Eriksson, s. 5.
få bostad genom främst på grund av den långa kötiden, även fast det var så hon fick sitt förstahandskontrakt. Trots detta kan en ändå uppfatta hennes syn på andrahandskontrakt som mer besvärligt. Att ha tur med sitt bostadssökande kan uppfattas som det viktigaste från Tinas uttalande men med tanke på hennes möjligheter att flytta till sitt föräldrahem och ändå fortsätta studera, kan hennes tillvägagångssätt ha färgats av hur Tina gick till väga när hon sökte bostad.
Malin: Jag ringde runt till olika hyresvärdar och så var det en hyresvärd då som var privat, som sa att hon hade bostäder, så fick jag komma och kolla och fick den.
Som tidigare nämnts är Malin den som skiljer sig mest ifrån de övriga informanterna. I intervjun nämner Malin att hon haft flera boenden, vilka hon fick genom privata
hyresvärdar, ibland med hjälp av kontakter men ibland vid flytt verkar hon fått boende hos privata hyresvärdar utan några kontakter. Vad detta beror på är dock svårare att fastslå eftersom hon är väldigt kortfattad i sina uttalanden. Utifrån den kortfattade men ändå tydliga information Malin ger, får en känslan av att det är ganska enkelt att få tag i bostad via privata hyresvärdar, vilket inte stämmer överens med hur en kan tolka övriga
informanters uttalanden.
Det ”normala” tillvägagångssättet som informanterna pratar mest om är att få bostad via kontakter (socialt kapital103) eller att ställa sig i bostadskö.104 Några av informanterna tar
även upp andra alternativ, så som andrahandsuthyrning, men de mest centrala
tillvägagångssätten som informanterna pratar om är ändå att få bostad via kontakter eller genom köpoäng. Vad som framställs som onormalt eller i alla fall det som nämns minst är att få bostad genom privata hyresvärdar utan någon form av kontakt.105 Flera informanter
lyfter fram tur som något viktigt, men för de få informanter som fått bostad privat utan kontakter eller köpoäng framställs detta som minst ”normalt” ur ett diskursanalytiskt perspektiv.
Tidsprocessen generellt och för en individuell student
I följande avsnitt behandlas informanternas uppfattning om hur lång tid det tog att få tag i bostad från att de började söka tills att de fick tag i något, men även hur de upplever den generella tidsramen för detta.
Hur lång tid tog processen från att du började söka tills att du fick en bostad? Och hur lång tid tror du det brukar ta generellt?
Kristina: Vi började leta lägenhet hösten 2014, och vi fick ungefär 8-9 månader, fick vi andrahandskontrakt och förstahandskontraktet fick vi 1 år till efter det. Jag tror att det är ungefär så lång tid som det tar för många, så att det är någon typ av
103 Eriksson, s. 5.
104 Bolander & Fejes, s. 102. 105 Ibid. s. 105.
genomsnitt, kan ta kanske lite längre tid för vissa, vi var väldigt ihärdiga i vårt sökande, vi var väldigt aktiva och tittade på Blocket hela tiden, vi var väldigt intensiva i vårt sökande och det kan ha gjort att det kanske gick lite snabbare än för andra. Men sen tror jag också att det påverkar vilka typer av kontakter man har, alltså folk som har till exempel någon som känner någon som har, äger en fastighet, går det kanske mycket snabbare för och vi hade ju inga sådana kontakter. Med dom förutsättningarna tror jag att det tar ungefär så lång tid, kanske något längre.
Enligt Kristinas uppfattning tror hon att den tid det tog för henne att få tag i bostad, samt den tid det tog att få tag i ett förstahandskontrakt, var den tid det tar i genomsnitt. Med tanke på att det tog ungefär lika lång tid att få tag i ett andrahandskontrakt kanske den uppfattningen Kristina har gäller oavsett typ av kontrakt. Intressant är även Kristinas uttalande om att en brist och tillgång på kontakter inom bostadsmarknaden kan vara en bidragande del till hur snabbt det kan gå, med andra ord förstärks här det sociala
kapitalets roll i hur lång tidsprocessen kan vara.
Albin: Det tog, det var lite snopet för jag blev ju, jag var ju reservantagen, men jag var reserv nr 1, så jag visste ju att jag skulle komma in men jag hade ju inte formellt kommit in. […] Så att det tog väl, andra urvalet gjordes ju i början på augusti måste det ha varit, och sen flyttade jag ju in första september. Så att det gick ju väldigt fort. Studentbostäder har ju massa bostäder reserverade till nyantagna studenter. Jag hade kanske bestämt mig att jag ville flytta till Linköping 1,5 år före det, då hade jag ju i alla fall ställt mig i kö. […] Det är väl jätteolika men, jag känner ju ingen som har haft såna jätteproblem, det har ju alltid ordnat sig efter ett tag. Men jag vet ju dom som har bott inneboende hos folk i en termin eller två kanske. För vissa kan det ju lösa sig så jättefort och för vissa kanske det tar en termin kanske till och med två.
En intressant påverkan tidsprocessen kan ha på studenters möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden är den tid vid vilken antagningsbeskedet kommer. Vid tidigt antagningsbesked har studenten två till tre månader på sig att hitta boende innan terminsstart, medan de studenter som får sitt antagningsbesked senare eller är
reservantagna inte har lika lång tid på sig. Alltså begränsar antagningsbeskedet den tid studenten har på sig att hinna få boende och kan därmed kanske också avgöra om
studenten får bostad till terminsstart. Vikten av den framförhållning Albin tidigare beskrev framgår här ännu tydligare för att få tag i något i början av studietiden. Finns inte denna framförhållning att ställa sig i bostadskö eller om den rent av omöjliggörs vid sen
antagning så finns andra möjligheter för dem som har ett högt ekonomiskt-, kulturellt-106
och/eller socialt kapital107. De kan utnyttja dessa kapital för att på så sätt hitta något
snabbt. Tidsprocessen för att hitta en bostad, kan således variera beroende på hur pass
106 Bourdieu & Passeron, s. 18f. 107 Broady, s. 14f.
långt i förväg studenten får veta var den ska påbörja sitt bostadssökande, men det kan också bero på tidigare förutsättningar. Som exempelvis i citatet nedan;
Simon: I första fallet, när jag precis kommit till Linköping så tog det nästan 3 månader innan jag fick en egen bostad. I mitt fall så var jag inte tvungen att flytta, direkt vilket gjorde att jag hade lite mer tid på mig att välja bostad. Annars så hade jag nog sett det som lite länge att hitta en bostad. Jag tror att det beror mycket på vad man är beredd att ta. Man kan säkerligen hitta bostad inom ett par veckor, 1-2 månader om man är beredd att ta lite vad man får. Andrahandskontrakt eller inneboende, eller dylikt. Men om man vill välja lite mer själv så tar det nog längre tid. Rätt många studenter flyttar ganska ofta första året.
Här visas exempel på att inte vara i ett akut behov av att hitta boende. Att inte vara tvungen att flytta på grund av studier gjorde i Simons fall att tre månader inte upplevdes som akut. Han menar dock att om hans förutsättningar inte hade sett ut som de gjorde hade de upplevts annorlunda. När studenten ställer krav på boendet tas här också upp som något som kan bidra till hur pass lång tid det tar att få tag i boende. I relation till tidigare citat kan dessa tre månader upplevas som kort i relation till de åtta-nio eller det år som det tog för Kristina. Detta kan säkerligen vara bidragande till hur pass ofta en student flyttar men också för hur lång tidsprocessen blir från att börja söka tills att en bostad finns tillgänglig att flytta in i.
Malin: Nu senaste gick det kanske en vecka mellan att vi hade hört av oss och att vi skrev på så det gick väldigt fort. Gången innan det så var det då när vi flyttade ner hit till Linköping och då bodde vi ju med […] ett lite större bolag eller vad man ska säga […] Eftersom att vi skulle skicka papper mellan vår hemstad och Linköping så tog det lite längre tid. Men allt blev klart typ, kanske en månad eller jag vet inte, några veckor, det är ju flera år sedan det här hände […] Söker man boende när skolan börjar så är det klart att då söker alla boende och då kan det ta längre tid. Och då vet jag liksom vänner som har fått vänta flera månader på boende. Men söker man under andra delar av året så kanske man är mer ensam om det och får boende lättare. Så beror det nog också på liksom var man söker boende, för jag vet att jag har många som har fått via nått som heter boende direkt, eller något sånt där man liksom anmäler sig på en lägenhet som ligger ute och så är det först till kvarn i princip. Och då har de fått lägenhet rätt smidigt men då har de fått suttit och liksom väntat på att den där lägenheten ska komma ut och att man ska vara först och intresseanmäla sig.
Malin verkar ha upplevt tidsperioden som väldigt snabb med utgångspunkt ifrån hennes egna erfarenheter som beskrivs i citatet. Återigen pratar hon om en möjlig generell bild av hur lång tid det skulle kunna ta, framförallt vid terminsstart när det är många som söker. Med tanke på tidigare uttalanden från Malin, kanske hennes sätt att prata om att hitta boende som enkelt kan bero på den förhållandevis korta tid det tog för henne att få tag i bostad. I jämförelse med övriga informanter är Malin den enda som beskriver detta
förlopp så här snabbt och är fortfarande därför den enda informant som skiljer sig från majoriteten. Det är dock fortfarande svårt att få grepp om varför Malins bostadssökande skiljer sig så mycket från mängden, då hon inte riktigt uttalat något konkret exempel som kan kopplas till kulturellt- eller ekonomiskt kapital.
Ur ett diskursanalytiskt perspektiv kan vi här tolka att tidsprocessen i normala fall tar mellan två till tre månader upp till ett år, vilket också är tydligt hänvisat till om studenten är i akut behov eller inte.108 Det onormala dyker återigen upp för Malin som uttrycker sig
med skilda perspektiv gentemot de andra informanterna. Att få bostad efter en vecka eller upp till några veckor/en månad, är stor skillnad gentemot de andra informanternas
uttalanden.109
Hur studenter pratar om sina upplevelser under processen att hitta bostad
Följande del tar upp några av informanternas upplevelser kring att söka bostad. Detta är viktigt för diskussionen då deras upplevelser tydliggör deras tillvägagångssätt men säkerligen även varför de upplever det som enkelt eller svårt. Deras upplevelser av förloppet att söka bostad kan förstås i samband med tillvägagångssätten då deras
upplevelser kanske är färgade av hur de gått till väga eller möjligtvis av hur lätt eller svårt det varit att få tag i bostad.
Hur upplever du förloppet i att hitta bostad?
Tina: Jag skulle säga att man känner sig ganska maktlös eller så för boende är ändå en sån stor grej, det måste man ju ha såklart och framför allt om man inte är från den staden man ska flytta till eller inte, ifrån närliggande och så som jag, jag kommer ju från en närliggande kommun, så då var ju inte det ett så stort problem men jag tänker att om man flyttar långt ifrån så kan det vara en väldig stress och jobbig situation, tiden innan man får tag i boende.
Frans: Jag tycker det är ganska stressigt att söka bostad, alltså det är ju så viktigt och just eftersom det är, när man börjar studera så har man ju liksom hela den här grejen med att man ska, ja i mitt fall flyttade jag hemifrån också, just det och sen att man ska börja studera, det är liksom ny stad och så och att samtidigt att den här grejen med att man ska hitta bostad är väldigt väldigt viktigt såklart, tyckte jag var ganska stressigt.
Citaten visar att processen i att hitta bostad upplevs som stressig och jobbig för de individer som flyttar långt 0ch mindre jobbig om så inte är fallet. Känslan av stress är något som majoriteten av mina informanter uttrycker i denna fråga. Själva
bostadssökandet för en student verkar i dessa sammanhang hänga ihop med hela
108 Bolander & Fejes, s. 102. 109 Ibid. s. 105.
