Ekonomisk i det här fallet betyder att ta hand om jordens resurser på ett bra sätt. Den stora diskussionen är hela tiden om vad som verkligen är hållbart. Om den stora mängden polyester som idag produceras ska ersättas av andra material, hur ska det gå till? Den polyester som återvinns idag är nästan uteslutande PET från plastflaskor. Det är bra, men antalet PET-flaskor är inte oändligt. Tillverkare av PET-flaskor och textiltillverkare konkurrerar om samma återvinningsbara material. Det finns en hel del andra plastförpackningar av PET på marknaden, Varför kan inte de också återvinnas till ny PET? Polyesterproduktionen är stor och polyesterproblemet verkar ännu större. Går det verkligen att ersätta PES med exempelvis PLA? Flyttas då inte problemet bara till ett annat område?
Hur mycket odlingsmark skulle behövas för att få PLA i så stora mängder att det skulle kunna konkurrera med PES? Kan restprodukter från diverse stärkelserika växter, såsom skal, blast, kärnor användas istället för de ätbara delarna? Går det att ta tillvara den mängd av odlade grödor som sorteras bort och kasseras enbart på grund av att de inte är tillräckligt snygga?
Kommer alternativa fiberslag verkligen minska miljö- och klimatpåverkan? En annan aspekt att ta hänsyn till är åkerareal kontra skogsmark. Med tanke på den globala uppvärmningen, behövs träd och skogar för att ta hand om koldioxidutsläpp. När mer textil ska komma från odlade grödor, såväl som från träd, behöver odlingsarealerna utökas, förmodligen på skogens bekostnad.
38
8 Slutsats
Slutsatserna av genomfört projekt presenteras genom att besvara frågeställningarna.
Vilka material kan uppfylla kraven på hållbarhet?
Både PLA och lyocell liksom ekologiskt odlad bomull uppfyller de ställda kraven på att materialet ska ha sitt ursprung i förnybara källor och alla tre är dessutom biologiskt nedbrytbara. Återvunnen polyester uppfyller, i det här fallet, kravet på hållbarhet även om det inte varken kommer från förnybara källor eller är biologiskt nedbrytbart,
Finns det miljövänliga material med likvärdig slitstyrka som hos befintliga material?
Syntetmaterialen i alla sina former är hållbara i betydelsen slitstarka. Material från förnybara källor kan vara lika slitstarka, men deras hållbarhet är störst med avsikt på det relativt lilla ekologiska fotavtrycket de gör.
Lyocell, PLA, ekologisk bomull och återvunnen polyamid var för sig eller i kombination med varandra och med inblandning av (biobaserad) elastan föreslås som ersättningsmaterial till de befintliga trosmaterialen.
9 Förslag på fortsatt arbete
Ett förslag på ytterligare arbete är att göra materialprovningar på samma fibertyper som i rapporten, men med en mer likvärdig dimension på garn och tyg, så att resultaten för de olika fibertyperna kan jämföras med varandra. Dessutom behöver kravspecifikationens alla 100 tvättar genomföras för att se hur de olika materialen har reagerat på behandlingen. Både PLA ovh lyocell behöver kontrolleras grundligt.
39
10 Referenser
Albertsson, A.-C., Edlund, U. & Odelius, K. (2009). Polymerteknologi :
makromolekylär design. Stockholm: [KTH]?
App Store (u.å.). Making of making by Nike MSI. https://itunes.apple.com [2019-05-10]
Bach, V., Lehmann, A., Görmer, M. & Finkbeiner, M. (2018). Product Environmental Footprint (PEF) Pilot Phase—Comparability over Flexibility? Sustainability, 10(8), s. 2898. doi:10.3390/su10082898
Baumann, H. (2004). The hitchhiker's guide to LCA : an orientation in life cycle
assessment methodology and application. Lund: Studentlitteratur.
Bergman, B. & Klefsjö, B. (2012). Kvalitet från behov till användning. 5., uppdaterade och utök. uppl. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Better Cotton Initiativet (BCI) (u.å.). BCI. https://bettercotton.org
BISFA - The International Bureau Of Standardization Of Man-Made Fibres (2019).
Generic Fibre Names. www.bisfa.org/generic-fibre-names
Bohmdorfer, S., Hosoya, T., Roder, T., Potthast, A. & Rosenau, T. (2017). A cautionary note on thermal runaway reactions in mixtures of 1-alkyl-3-methylimidazolium ionic liquids and N-methylmorpholine-N-oxide.
Cellulose, 24(5), ss. 1927-1932. doi:10.1007/s10570-017-1257-2
Brožek, J., Benešová, V., Malinová, L., Kalousková, R., Šanda, K. & Ledrová, Z. (2014). Stability of poly( l ‐lactic acid) in textile applications. Polymers for
Advanced Technologies, 25(9), ss. 934-939. doi:10.1002/pat.3329
Cole, M., Lindeque, P., Halsband, C. & Galloway, T. S. (2011). Microplastics as contaminants in the marine environment: A review. Marine Pollution
Bulletin, 62(12), ss. 2588-2597. doi:10.1016/j.marpolbul.2011.09.025
Cotton made in Africa (CmiA) (2019). CmiA - Cotton made in Africa.
https://www.cottonmadeinafrica.org [2019-06-26]
European Bioplastics (u.å.). What are bioplastics? https://www.european-bioplastics.org [2019-04-20]
European Commision (EC) (2018). Product Environmental Footprint (PEF).
http://ec.europa.eu/environment/eussd/ [2019-05-05]
Fletcher, K. (2008). Sustainable Fashion and Textiles : Design Journeys. Taylor & Francis Group.
Fletcher, K. (2012). Durability, Fashion, Sustainability: The Processes and Practices of Use. Fashion Practice, 4(2), ss. 221-238. doi:10.2752/175693812X13403765252389
Forte, A., Zucaro, A., Basosi, R., Fierro, A. & Fernandes, S. C. M. (2016). LCA of 1,4-Butanediol Produced via Direct Fermentation of Sugars from Wheat Straw Feedstock within a Territorial Biorefinery. Materials, 9(7). doi:10.3390/ma9070563
40
Goldsworthy, K., Earley, R. & Politowicz, K. (2018). Circular Speeds: A Review of Fast & Slow Sustainable Design Approaches for Fashion & Textile Applications. Journal of Textile Design Research and Practice, 6(1), ss. 42-65. doi:10.1080/20511787.2018.1467197
Goldsworthy, K. & Ellams, D. (2019). Collaborative Circular Design. Incorporating Life Cycle Thinking into an Interdisciplinary Design Process.
The Design Journal, 22(sup1), ss. 1041-1055.
doi:10.1080/14606925.2019.1595416
Green Delta GmbH (2019). Open LCA Nexus. https://nexus.openlca.org [2019-06-30]
Gullingsrud, A. (2018). Sustainable fibre toolkit 2018. Updated 2018 uppl. Stockholm: SST, Stiftelsen Svensk Textilforskning.
Hammiche, D., Boukerrou, A., Azzeddine, B., Guermazi, N. & Budtova, T. (2019). Characterization of polylactic acid green composites and its biodegradation in a bacterial environment. International Journal of Polymer Analysis and
Characterization, 24(3), ss. 1-9. doi:10.1080/1023666X.2019.1567083
Hernandez, E., Nowack, B. & Mitrano, D. M. (2017). Polyester Textiles as a Source of Microplastics from Households: A Mechanistic Study to Understand Microfiber Release During Washing. Environmental science & technology, 51(12), s. 7036. doi:10.1021/acs.est.7b01750
Higg MSI (u.å.). SAC Base Materials. https://msi.higg.org/sac-materials/1/textiles Joshi, A., Anitha, D. & Mahesh, G. (2018). Physical properties of organic and non organic cotton: Comparative study. Man-Made Textiles in India, 46(7), ss. 223-225.
Kadolph, S. J. (2013). Textiles: Pearson New International Edition. Pearson Education M.U.A.
Lenzing (u.å.). TencelTM. https://www.lenzing.com/tencel-tm [2019-05-16]
Lycra (u.å.). BIO-BASED Technology by LYCRA ® Brand.
https:77connect.lycra.com [2019-04-26]
Mather, R. R. & Wardman, R. H. (2015). The chemistry of textile fibres. Cambridge: RSC Publishing.
Muthu, S. S. (2017). Sustainable Fibres and Textiles. Elsevier Science.
Muthu, S. S. (2018). Sustainable Innovations in Textile Fibres. Singapore: Springer Singapore.
Nike (u.å.). Tool We Use for More Sustainable Material. https://purpose.nike.com
[2019-05-06]
Open LCA (2018). Open LCA. www.openlca.org [2019-06-30]
Rex, D., Okcabol, S. & Roos, S. (2019). Possible sustainable fibers on the market and their technical properties: Fiber Bible part 1.
Roos, S. (2017). Advancing life cycle assessment of textile products to include textile chemicals. Inventory data and toxicity impact assessment.
Roos, S., Sandin, G., Zamani, B. & Peters, G. (2015). Environmental assessment of
Swedish fashion consumption. Five garments - sustainable future.
http://mistrafuturefashion.com/wp-41
content/uploads/2015/06/Environmental-assessment-of-Swedish-fashion-consumption-LCA.pdf [2019-05-12]
Sandin, G., Roos, S. & Johansson, M. (2019). Environmental impact of textile fibers – what we know and what we don't know: Fiber Bible part 2.
Senthil Kumar, P. & Suganya, S. (2017). Introduction to sustainable fibres and
textiles. Elsevier Inc.
Sustainable Apparel Coalition (u.å.). Higg index. http://apparelcoalition.org [2019-04-25]
Svensk ordbok (SO) (2009). Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO). 1. uppl. uppl. Stockholm: Norstedt [distributör].
Swedish Standard Institute (SIS) (2000). Textil - Bestämning av tygs benägenhet
att bilda ytludd och noppor. D. 2, Modifierad Martindale-metod (ISO 12945-2:2000). 1. utg. uppl. Stockholm: SIS.
Swedish Standard Institute (SIS) (2017). Textil - Bestämning av tygers
nötningshärdighet med Martindalemetoden. D. 2, Bestämning av brott (ISO 12947-2:2016). 2. utg. uppl. Stockholm: SIS.
Swedish Standards Institute (SIS) (2012). Textil – Förfaranden för hushållstvätt
och torkning vid provning av textilier (ISO 6330:2012),. 2. utg. uppl.
Stockholm: SIS.
Textile outlook international. (2018). Textile outlook international : business and
market analysis for the textile and apparel industries.
United Nations (u.å.). Sustainable Development Goals.
https://www.un.org/sustainabledevelopment/ [2019-05-13]
World Commission on Environment and Development (1987). Our common future. Oxford: Oxford Univ. Press.