Här följer en presentation av en jämförelse mellan befintliga material och ersättningsmaterial, uppdelad på vardera av de fyra olika aspekterna som är medräknade i LCA:n. Siffrorna i dessa jämförelser är samma värden som finns inräknade i totalpoängen i Figur 4 och Tabell 1.
Senare följer beskrivningar och jämförelser på hur samma material, men med olika framställningsformer, kan ha mycket varierande hållbarhetspoäng enligt Higg index.
I Figur 5 framgår i vilken mängd de olika materialen alstrar utsläpp av CO2. Koldioxid tillsammans med bland andra metan och dikväveoxid hör till de s.k. växthusgaserna. CO2 påverkar den globala uppvärmningen. Redovisade siffror i diagrammet är antal kg utsläppt CO2 som släpps ut i atmosfären per producerat kg material. I Figur 5 framgår att polyamid orsakar störst utsläpp av de jämförda
24
materialen, men lyocell, som anses miljövänlig, kommer inte långt efter. Bomull orsakar bara ungefär hälften av den mängd som polyamiden bidrar med.
Figur 5 Diagrammet visar mängden utsläpp av CO2 i kg per kg producerat material
Då CO2 släpps ut i luften och sprids i atmosfären blir den till ett globalt problem. Ingen kan låsa in eller stänga ute koldioxidens påverkan även om utsläppen skett långt bort.
Utsläpp av fosfater sker ofta tillsammans med utsläpp av processvatten. Fosfater blir kvar i marken eller hamnar i närliggande vattendrag, sjöar och hav där de orsakar övergödning.
Figur 6 Diagrammet visat utsläpp av fosfater (PO4-) per kg producerat material.
Övergödning är i första hand ett lokalt, regionalt och nationellt bekymmer som är möjligt att åtgärda. När övergödningens effekter sprider sig vidare och syns i världshaven blir den till ett globalt problem.
10,00870121 10,52933991 13,33677608 16,35590491 8,77287239 Polyester Polymjölksyra (PLA)
Lyocell Polyamid Bomull, konventionell
Påverkan på global uppvärmning (kg CO2 eq)
0 0,002 0,004 0,006 0,008 0,01 0,012 0,014 0,016 0,018 0,02 Polyester Polymjölksyra (PLA)
Lyocell Polyamid Bomull, konventionell
Övergödning (kg PO4- eq)
25
Figur 6 visar utsläpp av fosfater, enligt Higg index, för de undersökta materialen. Bomullsodling, speciellt konventionell typ av bomullsodling, bidrar med störst mängs fosfatutsläpp. Mycket av dessa fosfatutsläpp kommer som en mer eller mindre direkt följkd av olika gödningsmedel. De båda andra cellulosabaserade materialen kommer en bit därefter. Syntetmaterialen, speciellt PES, har en mindre påverkan på övergödningen.
Vattenförbrukningen för materialtillverkning är nästa aspekt att titta närmare på. Vatten är ingen ändlig resurs, även om det inte är lika tillgängligt överallt och närsomhelst. Jordens totala mängd av vatten är ganska konstant tack vare vattnets kretslopp. Dock behöver vattenförbrukningen hållas på en kontrollerad nivå. Människor, djur och allt annat levande behöver rent vatten för sin existens. Vatten hjälper till att balansera ekosystemen. Vatten behöver renas om det på något sätt kontaminerats. En alltför omfattande konstbevattning kan förstöra balansen i ekosystemen.
Vattenförbrukningen för de jämförda materialen, framgår av Figur 7. Förbrukning är räknad i antal m3 för varje kg producerat material.
Bomullsodlingar behöver mycket vatten, ungefär 15000 liter för framställning av 1 kg material, enligt Higg index. Övriga fyra material har inte alls samma vattenkonsumtion. De båda övriga cellulosabaserade materialen gör åt lite mer vatten än vad syntetfibrerna gör, men det är bomullen som är extrem i det här fallet.
Figur 7 Diagrammet visar vattenåtgång i m3 per kg producerat material
I poängen för förbrukning av energi i form av olja räknas både råmaterial och energi för materialframställning samt drivmedel för materialtransporter in. Förbrukningen beräknas i MJ per kg producerat material.
I Figur 8 framgår hur Higg MSI värderar de olika materialens förbrukning av energi.
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 Polyester Polymjölksyra (PLA)
Lyocell Polyamid Bomull, konventionell
Vattenförbrukning (m3 eq)
26
Figur 8 Diagrammet visar förbrukning av råolja i MJ per kg producerat material.
De syntetiska materialen, som har olja som råvara, förbrukar mest energi. Värdet för lyocell är nästan lika högt. Det beror troligtvis på den långsamma upphettning som behövs för att cellulosan ska lösa upp sig i NMMO i lyocell-processen. Stora delar av energiförbrukningen för de cellulosabaserade materialen beror i övrigt en hel del på de jord- och skogsbruksmaskiner som används för skörd och avverkning. För att ge materialjämförelsen ytterligare en dimension, redovisas här nedan (Figur 9) värdena för återvunnen polyester, återvunnen polyamid och ekologiskt odlad bomull vid sidan av respektive jungfrulig polyester och polyamid samt konventionellt odlad bomull.
Figur 9 De gröna staplarna visar värden för kemiskt återvunnen polyester och polyamid samt för ekologisk bomull. 0 50 100 150 200 250 Polyester Polymjölksyra (PLA)
Lyocell Polyamid Bomull, konventionell
Förbrukning av olja (MJ eq)
0 20 40 60 80 100 120 Polyester Polymjölksyra (PLA)
Lyocell Polyamid Bomull, konventionell
Totalpoäng
27
I Figur 9 jämförs endast kemiskt återvunnen polyester och polyamid samt ekologisk bomull med sina respektive konventionella varianter. Det syns en tydlig skillnad i minskad miljöbelastning för bomull och polyamid. Den kemiskt återvunna polyestern, som är beräknad på kemisk återvinning av textil, utgör minimal miljömässig skillnad jämfört med jungfrulig polyester.
Nedan följer en intern jämförelser av olika framställningsmetoder för varje enskilt material. Framställning av polyestertextil sker antingen som nyproduktion från råvara eller med hjälp av någon form av materialåtervinning.
Figur 10 Jungfrulig polyester (1), återvunnen PET från flakes (flaskor) (2), kemisk återvinning (3), Halv-mekanisk återvinning (5) och mekanisk återvinning (6)
För återvinning av polyester finns flera möjligheter. Ingen av dessa ger något stort förbättrat utslag jämfört med den jungfruliga polyestern, se Figur 10. Den mekaniska återvinningen har bäst värde. Återvinning av PET-flaskor är per definition en viktig typ av materialåtervinning. Dock kan det i detta sammanhang också ses som en typ av nytillverkning med PET-flaskor som råmaterial. De övriga metoderna återvinner textil till textil.
När det kommer till återvinning av polyamid kan den ske både kemiskt och mekaniskt. Båda sätten ger ett markant lägre värde i Higg index jämfört med den jungfruliga fibern, se Figur 11. Polyamid återvinns uteslutande textil till textil.
Figur 11 Jungfrulig PA (1), kemisk återvinning (3), mekanisk återvinning (6). 44 39 42 38 35 1 2 3 4 5 6 7
Polyester
60 39 36 1 2 3 4 5 6 7Polyamid
28
Figur 12 Konventionellt odlad bomull (1) Bomull odlad i Afrika (4), mekanisk återvinning (5), ekologisk bomull
Bomull odlad i Afrika och ekologiskt odlas bomull har var för sig i stort sett hälften så stor miljöbelastning som vad konventionellt odlad bomull har, enligt Higg index, se Figur 12. De stora fördelarna för de alternativa odlingssätten är mindre vattenförbrukning och mindre eller inga bekämpningsmedel. Mekaniskt återvunnen bomull gör ett ännu mindre negativt avtryck i miljön. Bomull odlad enligt BCI finns inte med som alternativ i Higg index
I Figur 13 visas skillnaden i miljöbelastning mellan konventionell lyocell och lyocell tillverkad av TencelTM eller på licens från TencelTM. Vilka de exakta skillnaderna är mellan de båda varianterna är oklart. Det är att betrakta som företagshemligheter.
Figur 13 Konventionell lyocell (1) Tencel (7)