Som tidigare nämnt finns det vissa ekonomiska aspekter när partierna argumenterar om föräldraförsäkringen ur ett jämställdhets- eller valfrihetsperspektiv. Det tredje temat som identifierats har alltså ekonomiska utgångspunkter men har många sammanlänkningar med tidigare nämnda teman.
5.4.1 Socialdemokraterna
Socialdemokraterna menar att med en kvoterad föräldraförsäkring där föräldrarna delar lika på föräldradagarna kommer det gynna kvinnan ur flera jämställdhetsperspektiv, bland annat ur ett ekonomiskt synsätt. ”Ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen värnar också kvinnornas löneutveckling och senare pension” (Aftonbladet 2019). Annika Strandhäll möter också Ebba
Busch Thors argument om valfrihet och att det bör vara upp till föräldrarna som individer att besluta om föräldraförsäkringen med kommentaren: ”Du vet att kvinnor tjänar 3,6 miljoner mindre och vi vet att det här uppstår vid köksbordet där man bestämmer vem som ska ta ut föräldraförsäkringen.” (SVT 2015). Socialdemokraterna menar således att anledningen till de
ekonomiska klyftorna mellan män och kvinnor som finns i samhället grundas i det ojämställda uttaget av föräldraförsäkringen. Deras argument kan således kopplas samman med normaliseringsprocesser och makt då dem anser att kvinnan ofta tar på sig rollen som den som är hemma mest med barnen även då det inte är det mest gynnsamma för henne, detta då normerna i samhället trycker på denna uppdelning.
Ett annat ekonomiskt argument som socialdemokraterna lägger fram är den enskilda familjens ekonomiska situation. Dem anser att den individuella familjesituationen inte ska påverka barnens tillgång till sina föräldrar. Det barnomsorgspolitiska perspektivet blir viktig även ur ett
28
ekonomiskt perspektiv då dem hävdar att det är viktigt för barnen att spendera tid tillsammans med familjen. Dem lägger därför fram ett förslag på en extra betald familjevecka. ”Alla barn har rätt till en nära relation med båda sina föräldrar. Varken kvinnor eller män ska behöva välja mellan föräldraskap och arbete. Därför vill Socialdemokraterna förbättra föräldraförsäkringen och införa en familjevecka - en extra veckas ledighet, per år, för alla föräldrar.” (Socialdemokraterna 2020). Dem vill att alla med barn i åldern 4–16 år ska få en betald vecka extra ledighet varje år. Med detta anser dem att det inte ska vara en ekonomisk fråga om föräldrarna har råd att vara lediga tillsammans med sina barn utöver den tilldelade semestern. Dem lyfter fram att alla inte har råd att vara hemma med sina barn under exempelvis planeringsdagar och menar att det inte ska behöva leda till en ekonomisk kris för den individuella familjen om en förälder måste vara hemma med barnet av sådana anledningar.
5.4.2 Kristdemokraterna
Kristdemokraterna har som tidigare nämnt också ekonomiska aspekter av synen på föräldraförsäkringen. Implicit menar kristdemokraterna att det är bäst för barnen med en valfri föräldraförsäkring. Dem antyder att när föräldraförsäkringen är valfri kan den som tjänar mest välja att fortsätta jobba medan den som tjänar minst kan vara hemma med barnet längst vilket i förlängningen ger en tryggare stabilitet till barnet. Argumentet grundas med en utgångspunkt i att de rika inte ska drabbas av ekonomisk förlust vid kvoterad föräldraförsäkring.
En annan ekonomisk aspekt inom Kristdemokraternas argumentation är förslaget om: ”Barnomsorgspeng. Föräldrar ska få möjlighet att vara hemma med små barn lite längre. Barnomsorgspengen, ska gälla barn som är 1–3 år, uppgå till 6 000 kronor per barn och månad.” (Dagen 2018). Detta ekonomiska bidrag för att ge föräldrar möjlighet att stanna
hemma längre med sina barn kan kopplas till Haros kvinnor som strävar efter att kunna vara hemma och fostra sina egna barn utan press på att behöva ut i arbetslivet. Kristdemokraternas förslag utgår ifrån ett försök att återskapa det naturliga föräldraskapet där föräldrarna själva fostrar sina barn istället för att placera dem i förskola.
5.4.3 Sammanfattning
De ekonomiska argumenten från både socialdemokraterna och kristdemokraterna framför går ihop med de båda tidigare presenterade teman. De båda partierna anser att det finns ekonomiska aspekter som avgör hur mycket tid en förälder kan lägga på att umgås med sina barn. Deras
29
respektive perspektiv utgår därför ifrån barnens bästa. Socialdemokraternas framförande av en extra veckas ledighet bottnar i att barn blir tryggare om de får tillbringa mer tid med sina föräldrar. Dem anser att alla inte har råd att vara lediga tillsammans med sina barn under exempelvis sportlovsveckan och hävdar därför att med en extraveckas ledighet behöver inte föräldrar stå i valet mellan arbete och att spendera tid med sina barn.
Det finns också jämställdhetsaspekter att förhålla sig till utifrån det ekonomiska synsättet menar socialdemokraterna. Med statistiskt framtagna siffror argumenterar dem för att kvinnor tjänar mindre då de går ner i arbetstimmar efter att de fått barn och att detta senare påverkar deras pension. Detta kan kopplas till makt och förståelsen av socialisering och normskapande. Då samhällsstrukturerna är uppbyggda på patriarkala grunder finns det som Augustsson skriver förväntningar på att kvinnan ska vara hemma med barnet medan mannen har ett val. Detta kan kopplas till socialdemokraternas syn på föräldraförsäkringen som en viktig utgångspunkt i att bryta detta mönster. Med kvoterad föräldraförsäkring bryts dessa strukturer vilket kommer få positiva påverkningar ur ett jämställdhetsperspektiv och ur en ekonomisk vinkel då kvinnor kommer kunna prioritera sina arbeten och på så sätt klättra i karriären och få en bättre pension. När kvinnor får en bättre ekonomisk ställning förbättras också kvinnans möjlighet till att klara sig själv då hon pga. dåliga ekonomiska förutsättningar kan tvingas kvar i en destruktiv relation. Kristdemokraterna har också ekonomiska aspekter i sin argumentation kring föräldraförsäkringen. Men i kontrast till Socialdemokraterna menar dem att en kvoterad föräldraförsäkring skulle öka otryggheten för barnen. Detta för att med en kvoterad föräldraförsäkring skulle båda föräldrarna tvingas ta ut lika stor andel föräldraledighet vilket skulle innebära att en familj där den ena föräldern tjänar betydligt mer måste vara hemma lika mycket som den som tjänar mindre vilket skulle få ekonomiska konsekvenser för familjen. Kristdemokraterna menar därför att det är tryggast för barnet om föräldrarna själva får fatta beslut om vem som ska vara hemma. De ser därför inte det som ett problem för jämställdheten om föräldraförsäkringens uttag är ojämlikt fördelat då dem menar att det skulle kunna gynna kvinnan också då det i vissa fall kan vara kvinnan som tjänar mer och därför är den som är hemma minst (som i Ebba Busch Thors eget fall).
En annan viktig aspekt inom Kristdemokraternas syn på föräldraförsäkringen är deras vilja att ge ekonomiskt bistånd till föräldrar under en längre tid. De vill utöka föräldraledigheten med en: Barnomsorgspeng. Dem vill att föräldrar ska ha rätt att vara hemma med sina barn i upp till
30
3 års ålder. Detta kan kopplas till kvinnoorganisationen Haro som kämpar för kvinnans rätt att vara hemma med sina barn. Då statistik visar att kvinnan är den som tar ut mest föräldraledighet kan man göra antaganden om att det är kvinnor som skulle utnyttja denna barnomsorgspeng som kristdemokraterna föreslår i störst utsträckning.
6. Diskussion
Något som blir tydligt framträdande i analysen av de två partiernas idépresentation är dualismen. Socialdemokraterna bygger upp sin argumentation kring dualismen av jämställdhet och valfrihet, medan kristdemokraterna inte ser dessa två som en dualism. Kristdemokraterna menar att eftersom familjer är olika har dem olika behov och bör därför själva få bestämma hur de ska fördela föräldraförsäkringen. Kristdemokraterna menar därför att om kvinnan väljer att vara hemma mer än mannen är det upp till den enskilda familjen och inte något som politiker bör lägga sig i. Deras synsätt kan kopplas samman med Haros kvinnoorganisation som menar att kvinnor ska ha rätt att välja om de vill vara hemma och fostra sina barn. Socialdemokraterna å andra sidan menar att valfrihet och jämställdhet inte går att kombinera och att dessa två begrepp alltid är att betrakta som två olika poler där man får ta ställning till det ena eller andra. Deras argument grundar sig därför i ett jämställdhetsargument där dem menar att föräldraförsäkringen måste kvoteras för att vi ska uppnå jämställdhet. Dem menar att om vi anmanar kristdemokraternas valfrihetsperspektiv kommer kvinnan automatiskt vara den som är hemma mer vilket kommer få stora konsekvenser för kvinnan i fråga.
Som avslutande diskussion kommer respektive parti diskuteras utifrån Bacchis policyanalytiska frågeställningar (se avsnittet om teori och metod). De analytiska antaganden som gjorts i tidigare kapitel kommer förtydligas genom att sättas in i en diskuterande kontext där Bacchis frågor står i centrum. Detta för att förtydliga de analytiska ståndpunkterna utifrån en diskursiv utgångspunkt.
31