Föräldraförsäkring som politisk diskurs
-En språklig analys rörande föräldraförsäkringens betydelse i jämställdhet kontra valfrihetNatalie Karlsson
Statsvetenskapliga institutionen Examensarbete 15 hp Stockholms universitet Kandidatuppsats i Statsvetenskap HT2020Föräldraförsäkring som politisk diskurs
En språklig analys rörande föräldraförsäkringens betydelse för jämställdhet i samhälletNatalie Karlsson
Sammanfattning
Huvudsyftet med uppsatsen är att analysera den politiska diskursen rörande föräldraförsäkringen utifrån de två begreppen jämställdhet kontra valfrihet. Det studien ämnar undersöka är hur de två partierna: Socialdemokraterna och Kristdemokraterna utrycker sig i frågan rörande föräldraförsäkringen. Det material som studerats är respektive partiprogram tillsammans med debattartiklar. Genom användande av diskursanalytiskmetodologi tillsammans med Carol Bacchis WPR-approach få fram vad som inte explicit uttrycks. Undersökande av det implicita i den politiska diskursen rörande föräldraförsäkringen ämnas besvara vilka förgivettagna antaganden som ligger till grund för konstruktion av ojämställdhet i samhället. De metodologiska tillvägagångssätten resulterade i ett identifierande av tre olika teman som presenteras som en del av resultatet. Dessa teman var: Jämställdhet kontra valfrihet, barnomsorgsargument samt ekonomiska aspekter. De identifierade temana presenteras utifrån de två valda partierna och analyseras utifrån valda teorier och tidigare forskning. Det resultat som framträtt är de två partiernas olika synsätt på dualism i frågan. Medan socialdemokraterna ser jämställdhet och valfrihet som två olika motpoler till varandra, anser kristdemokraterna att de två begreppen inte står i kontrast utan kan samverka. Socialdemokraterna bygger sin argumentation på det ojämställda uttaget av föräldraförsäkringen kring statistiska data som visar på hur kvinnor tar ut större andel av föräldraförsäkringen och motiverar kvoterad föräldraförsäkring som en reform för att bryta detta mönster. Dem anser att det är strukturer och normer i samhället som ligger bakom den ojämlika fördelningen. Det resultat som visade sig kring kristdemokraternas argumentation kring föräldraförsäkringen var den individuella familjens rätt till fria val. Dem menade att genom att låta familjen själv bestämma över föräldraförsäkringen gynnar det både kvinnan, mannen och barnen i familjen då de kan välja att dela upp det på ett sätt som ekonomiskt gynnar förhållandet.
Nyckelord: Föräldraförsäkring, jämställdhet, valfrihet, politik, makt, WPR-approach, diskursanalys
Innehållsförteckning
1. Inledning _______________________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund ___________________________________________________________________ 2
1.1.1 Svenska föräldraförsäkringen ________________________________________________________ 2 1.1.2 Reformer för att främja pappors uttag _________________________________________________ 2 1.1.3 Dikotomin mellan män och kvinnor ____________________________________________________ 3
1.2 Problemformulering __________________________________________________________ 3
1.2.1 Syfte och frågeställningar ___________________________________________________________ 4 1.2.2 Avgränsningar ____________________________________________________________________ 5
2. Tidigare forskning _______________________________________________________ 5 2.1 Asymmetriskt rollövertagande __________________________________________________ 6 2.2 Naturligt moderskap __________________________________________________________ 7
2.2.1 Hemmafrun ______________________________________________________________________ 7
3. Teori & metod ___________________________________________________________ 8 3.1 Diskursanalys ________________________________________________________________ 9 3.1.1 Poststrukturalistisk feminism ________________________________________________________ 10 3.1.2 Maktteori _______________________________________________________________________ 13 3.2 Diskursanalytisk metodologi ___________________________________________________ 14 4. Material ______________________________________________________________ 15 4.1 Materialinsamling ___________________________________________________________ 16 5. Analys ________________________________________________________________ 17 5.1 Partipresentation ____________________________________________________________ 18 5.1.1 Socialdemokraterna _______________________________________________________________ 18 5.1.2 Kristdemokraterna ________________________________________________________________ 19 5.2 Jämställdhet / valfrihet _______________________________________________________ 19 5.2.1 Socialdemokraterna _______________________________________________________________ 20 5.2.2 Kristdemokraterna ________________________________________________________________ 21 5.2.3 Sammanfattning __________________________________________________________________ 23 5.3 Barnomsorgsargument _______________________________________________________ 24 5.3.1 Socialdemokraterna _______________________________________________________________ 24 5.3.2 Kristdemokraterna ________________________________________________________________ 25 5.3.3 Sammanfattning __________________________________________________________________ 26 5.4 Ekonomiska aspekter ________________________________________________________ 27 5.4.1 Socialdemokraterna _______________________________________________________________ 27 5.4.2 Kristdemokraterna ________________________________________________________________ 28 5.4.3 Sammanfattning __________________________________________________________________ 28 6. Diskussion _____________________________________________________________ 30 6.1 Bacchis tolkning av Socialdemokraterna _________________________________________ 31 6.2 Bacchis tolkning av Kristdemokraterna __________________________________________ 31 6.3 Vidare forskning ____________________________________________________________ 32 Referenslista ______________________________________________________________ 33
1
1. Inledning
Denna studie ämnar analysera den politiska diskursen rörande föräldraförsäkringen. Detta för att undersöka diskursens betydelse för det ojämlika uttaget av föräldraförsäkringen som råder i samhället. Utgångspunkten för denna studie är att vi människor formas av de olika samhällsstrukturer som omger oss och att dessa i sin tur uppstår via bland annat språket. Struktur och normskapande är komplext och beror på ett flertal olika faktorer (ex. diskurs, kultur, historia mm) – språket är endast en faktor som bidrar till skapande av de normer och strukturer som råder. Denna uppsats kommer endast fokusera på språket för att fördjupa sig inom den politiska diskursen kring föräldraförsäkringen. Valet att undersöka språket motiveras utifrån konstruktivismens ontologi. Som Moses & Knutsen beskriver det i sin studie: Ways of knowing, utgår denna idétradition ifrån att det inte finns någon objektiv verklighet och att det inte finns någon ofiltrerad tillgång till verkligheten. Med det menas att vi socialiseras in i hur vi ser på världen och att språket har en viktig roll i denna socialiseringsprocess. Genom det epistemologiska synsättet enligt konstruktivistisk tradition kommer man kunna studera den sociala verkligheten för att förstå hur människor ger mening till handlingar (Moses & Knutsen 2019). Detta kommer ligga till grund för arbetets undersökning för att förstå den politiska diskursen i förhållande till jämställdhet kontra valfrihet utifrån föräldraförsäkringen. Att föräldraförsäkringen fördelas på ett ojämställt sätt mellan par är ett problem ur ett jämställdhetsperspektiv och kommer vara studiens främsta syfte att undersöka. Politiken har en stor inverkan på hur vi lever och de val vi gör, därför kommer den politiska diskursen ligga till grund för uppsatsens analys av den svenska föräldraförsäkringen. Hur politiken pratar om problemet är det som kommer utgöra uppsatsens forskningsområde. Diskursanalys och Carol Bacchis WPR-approach är det metodologiska angreppssätt som ämnar hjälpa till att skapa förståelse för hur politiker uttrycker sig och vilka konsekvenser detta får. Att undersöka diskurser är viktigt för att skapa förståelse kring vad som inte utrycks explicit i en text. Genom diskursanalytisk metodologi ämnar det implicita i den politiska diskursen kring föräldraförsäkringen synliggöras.
2
1.1 Bakgrund
Sverige är enligt jämställdhetsindex ett av de mest jämställda länderna i världen med sin rankning på 88.0, endast Finland och Danmark är högre rankade utifrån Equal Measures undersökning. Trotts den höga rankningen av jämställdhet finns det fortfarande stora ojämlikheter i samhället vad gäller synen på män och kvinnor. Enligt en undersökning av TCO stod kvinnor för 69.1% av alla uttag av föräldrapenning och vård av barn år 2019 (TCO). Även om siffrorna visar på en förbättring mot ett mer jämställt uttag sedan 1974 då föräldraförsäkringen infördes och pappor i snitt tog ut 0.5% av föräldrapenningen (Försäkringskassan) är det fortfarande en lång väg kvar för att uppnå full jämställdhet där föräldraförsäkringen delas lika mellan föräldrarna då normerna om att kvinnan ska ta hand om barn och hem fortfarande är väldigt stark. Jämställdhet är ett omdebatterat ämne som har en viktig roll inom den svenska politiken. En delad föräldraförsäkring lanserades därför som ett steg mot jämställdhetsmålet. Regeringen har sedan ändringen från moderskapsförsäkring till föräldraförsäkring inlett ett antal olika projekt för att öka fäders uttag av föräldraledighet, band annat införde man 1995 pappamånaden (Bekkengen 1999:33). Mellan år 2008 och 2017 infördes även en jämställdhetsbonus som tilldelades de föräldrar som fördelade föräldraledigheten lika (Försäkringskassan).
1.1.1 Svenska föräldraförsäkringen
Den svenska föräldraförsäkringen har genomgått en rad olika förändringar över tiden i syfte att bli mer jämställd. Med olika reformer har politiker försökt komma framåt i frågor rörande jämställdhet och skapa mer jämställda uttag av föräldraförsäkringen. Man började redan 1974 då man gick från den tidigare moderskapsförsäkringen till föräldraförsäkringen riktad mot båda föräldrarna. Sedan dess har ett antal reformer genomförts för att öka fäders intresse i att stanna hemma med barnet/barnen (Bekkengen 1999:33). 1995 infördes en månads reservation till vardera föräldern. 2002 utökade man detta till två månader och 2016 reserverades ytterligare en månad för vardera föräldern. Införandet av 90 dagar reserverad föräldraförsäkring har lett till ett ökat uttag hos män med ett genomsnitt på 4 dagar (Försäkringskassan). Reformerna som införts har således haft positiva effekter på uttagen av föräldraförsäkringen ur ett jämställdhetsperspektiv. Dock är det fortfarande inte helt jämställt. Som nämnts ovan är det fortfarande kvinnorna som tar ut störst andel av föräldraförsäkringen. År 2019 stod kvinnor för 69,1% av uttagen av föräldrapenningen (TCO).
1.1.2 Reformer för att främja pappors uttag
Politiker har infört ett antal olika reformer för att öka pappors uttag av föräldraledigheten. Bland annat genom reserverade månader som nämnts ovan. Men man har också försökt förändra attityden till att vara hemma med barnet/barnen. När den nya föräldraförsäkringen trädde i kraft trodde man att det skulle
3
ha betydligt större inverkan än vad den hade. Endast omkring 2% av fäderna utnyttjade den nya rätten till föräldraledighet. Man insåg att det krävdes mer än rättsliga funktioner för att öka jämställdheten. Man startade då kampanjer som gick ut på att visa upp bilden av den familjära fadern. 1976 startade man kampanjen: Barnledig pappa för att visa upp den nya familjefadern för att ändra attityden i samhället kring föräldraledighet. Man ville visa att det inte är en motstridighet mot manligheten att vara föräldraledig. Genom ett antal olika kampanjer har man försökt förändra mäns attityd till föräldraledigheten. Undersökningar som genomförts har också visat på en positiv förändring kring mäns attityd till föräldraledigheten (Johansson 2007). Men trotts att män idag är mer positivt inställda till föräldraledighet står dem endast för 30,9% av uttagen år 2019 (TCO).
1.1.3 Dikotomin mellan män och kvinnor
Trotts att en del reformer införts är det tydligt att kvinnor än idag tar ut störst andel av föräldrapenningen. De normer och värderingar som lagt denna grund är fortfarande djupt rotade i samhällsstrukturerna och skapar ett upprätthållande om det givna moderskapet. Definitionen av män och kvinnor skiljer sig åt i samhället vilket skapar en dikotomi mellan vilka förväntningar som ställs på ett moderskap samt ett faderskap. Augustsson och Harrysson skriver om hur betraktandet av vad som är en ”bra ”mamma samt ”bra” pappa skiljer sig åt och att dessa olika förväntningar har normaliserats i samhället vilket får stora konsekvenser för kvinnor som drabbas hårdast (Augustsson & Harrysson 2015). När ett par blir gravida ses det som en naturlig del av havandeskapet att kvinnan är hemma med barnet medan mannen står inför ett val. Genom intervjuer som genomförts med nyblivna föräldrar har det visat sig att det är kvinnans önskemål som är avgörande för hur föräldraledigheten fördelas. I de fall där kvinnan utryckt att hon vill vara hemma mer har så blivit fallen och i de fall där hon önskat en mer jämlik fördelning har så också blivit fallen. Dock visar det att om kvinnan inte framför några tydliga önskemål gällande föräldraledigheten faller det automatiskt på henne. Detta visar tydligt på den dikotomi mellan män och kvinnor som finns i samhället. Ansvar för hem och barn är fortfarande kopplat till kvinnan och det ligger på henne att föra diskussion kring dessa områden för att det ska bli annorlunda fördelat. Om hon inte tar upp att hon önskar mer jämställt fördelas automatiskt ansvar för hem och barn på henne (SOU; Forskningsrapport till jämställdhetspolitiska utredningen).
1.2 Problemformulering
Hur saker och ting beskrivs och pratas om är det som ger mening vilket i sin tur skapar makt. Foucault menar att det är i interaktionen med andra som detta sker då vi genom språket ger betydelse åt olika ting. Han menar därför att maktutövning och kunskap går ihop då dessa
4
påverkar varandra (Boréus 2016:172f). Detta kan exemplifieras med Beauvoirs kända citat ”Man föds inte till kvinna, man blir det.” (Beauvoir 2012:13). Hon menar bland annat att hur vi pratar om kön och könsroller skapar en tydlig särhållning mellan män och kvinnor där det skapas en förväntan i samhället att de ska leva upp till en viss roll (Beauvoire 2012). Denna tudelning skapas bland annat genom språket. Då språket har en betydande roll i samhället kommer denna studie fokusera på diskursen kring föräldraförsäkringen inom den svenska politiken. Då politiken har en stor inverkan på medborgarna i samhället ämnad denna studie undersöka hur politiker utrycker sig utifrån antagandet att vi formas av språket. Fokus kommer ligga på diskursen kring jämställdhet kontra valfrihet i frågan rörande föräldraförsäkringen. Studien är intressant ur ett statsvetenskapligt perspektiv då den ämnar studera hur politiker genom diskursen får oss att resonera och tänka kring frågor rörande jämställdhet med fokus på föräldraförsäkringen. Det detta arbete väntas bidra med till forskningen är att visa på konsekvenserna som skapas genom den politiska diskursen kring föräldraförsäkringen. Studien kommer framförallt fokusera på heterosexuella parrelationer och hur fördelningen ser ut inom dessa familjer för att analysera hur den politiska diskursen kring jämställdhet kontra valfrihet bidrar till hur föräldraförsäkringen fördelas.
1.2.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att öka förståelsen kring det ojämlika uttagandet av föräldraförsäkringen. Då de politiska värderingarna har en viktig och betydande påverkan på samhället och de grundantaganden och normer som finns kommer arbetet att fokusera på partiernas olika ställning i frågan kring föräldraförsäkringen. För att få en tydligare förståelse kring detta och vad partierna menar bör göras för att skapa mer jämställdhet ska denna studie undersöka hur två svenska riksdagspartierna ställer sig i frågor rörande föräldraförsäkringen. Genom det ämnar denna uppsatts analysera vilka synsätt socialdemokraterna och kristdemokraterna har på jämställdhet kontra valfrihet med utgångspunkt i föräldraförsäkringen. Respektive partis partiprogram samt debattartiklar ämnar uppfylla studiens syfte och ge material för att analysera vilka reformer socialdemokraterna och kristdemokraterna vill införa och vilka konsekvenser det ämnar få ur ett jämställdhetsperspektiv.
- Vilka förgivettagna antaganden kan urskiljas i diskursen kring föräldraförsäkringen som leder till en ojämn fördelning mellan par?
- Hur ser socialdemokraternas respektive kristdemokraternas diskurs ut gällande jämställdhet och valfrihet i relation till föräldraförsäkringen?
5
1.2.2 Avgränsningar
För att avgränsa undersökningen utifrån vad som är rimligt för en c-uppsats kommer den endast att utgå ifrån studerande av heterosexuella parrelationer för att undersöka föräldraförsäkringen ur ett jämställdhetsperspektiv. Som avgränsning kommer studien även fokusera på två av riksdagspartiernas ståndpunkt (Socialdemokraterna och kristdemokraterna) till föräldraförsäkringen för att undersöka diskursen kring valfrihet kontra jämställdhet. Valet att utgå ifrån just dessa två partier motiveras genom deras brett skilda åsikter. Genom att ta två partier som ligger långt ifrån varandra på GAL TAN-skalan får studien ett mer omfattande perspektiv (även om resultatet såklart inte blir förenliga med alla riksdagspartier kommer studien närmare en helhetsbild genom att undersöka två partier från de olika blocken). Valet att studera kristdemokraterna motiveras utifrån deras starka åsikter i frågan, föräldraförsäkringen är en fråga som kristdemokraterna lägger mycket vikt vid och det finns därför ett stort omfång av material att utgå ifrån. Socialdemokraterna motiveras genom att dem framförallt har varit drivande i att genomföra reserverade föräldradagar. Avgränsningar har även gjort utifrån en närliggande tidsaspekt. Motiveringen till att göra denna avgränsning grundas i utgångspunkten att diskursiva betydelser påverkar i ett dagsaktuellt perspektiv. Politiska argument idag får en betydelse för individens synsätt på föräldraförsäkringen. Ett historiskt perspektiv hade varit intressant att undersöka men för att göra en undersökning som är rimlig utifrån en c-uppsats valdes en snäv tidsram för att kunna gå in på djupet i politiska diskursen och argument som lyfts fram idag.
2. Tidigare forskning
Samtlig forskning som presenteras kommer ha relevans för att hjälpa till att besvara syfte och frågeställningar. Den tidigare forskningen kommer således användas dels för att förstå de förgivettagna antaganden kring könsroller som finns i samhället för att senare kunna analysera hur dessa framställs inom de två valda riksdagspartiernas diskurs. För att kunna besvara vilka bakomliggande värderingar och normaliseringsprocesser som fortfarande ligger till grund för de förgivettagande antagandena om kvinnan som den självklara omhändertagaren kommer den
6
tidigare forskningen spela en betydande roll. Genom att besvara detta med hjälp av tidigare forskning kommer det senare bli tydligare i undersökningen om vilka förgivettagande antaganden som förmedlas inom partiernas diskurs.
2.1 Asymmetriskt rollövertagande
Carin Holmberg skriver i sin studie Det kallas kärlek om det asymmetriska rollövertagandet som går ut på att män och kvinnor inte sätter sig in i andra personers situation i lika stor omfattning. Hon beskriver det asymmetriska rollövertagandet som en social mekanism som upprätthåller de makthierarkiska ordningar som finns i samhället där män är överordnade kvinnor. Att göra rollövertaganden handlar om förmågan att kunna sätta sig in i andra personers situation och känslor. Kvinnor och flickor förväntas redan från att de är små vara mer empatiska och omhändertagande än män/pojkar och tränas därför in i förmågan att kunna sätta sig in i andras känslor. Detta leder till att kvinnor i parrelationer sätter sig in i mannens situation mer än han sätter sig in i hennes vilket upprätthåller de ojämlika strukturerna. Det asymmetriska rollövertagandet skapar sociala konstruktioner av kön där kvinnan förväntas sätta mannen före sig själv. Hon sätter sig in i hans bild av verkligheten och övertar hans perspektiv på henne själv vilket skapar en förvrängd identitet (Holmberg 1993:76ff).Det asymmetriska rollövertagandet kan appliceras på det ojämställda uttaget av föräldraförsäkringen. Medan modern som socialiseras till att bli omhändertagande förväntas vara hemma med barnet är detta inte en självklarhet för den nyblivna pappan. Det finns många olika beroende variabler som bidrar till om han väljer att ta ut föräldraledighet eller inte. En av anledningarna som Bekkengen tar upp i sin undersökning är kollegornas inställning. På en arbetsplats där inställningen till föräldraledighet inte ses som positiv kan det innebära en risk till försämrad relation till kollegorna om man väljer att vara hemma med sitt barn (Bekkengen 1999:39f). Åsa-Maja Augustsson och Lisa Harrysson skriver också i sin studie om fäders rädsla för att föräldraledigheten skulle innebära ett hinder för framtida befordran eller löneförhöjningar (Augustsson 2015:130). Detta kan kopplas till kvinnors högre utsträckning att göra rollövertaganden. Studier har visat att kvinnor som är hemma mer med barnen hamnar efter i karriären, riskerar att bli ekonomiskt beroende av sin partner och i flertalet fall gett upp sin egen karriär helt för att istället stötta partnerns (Augustsson 2015:133). Att kvinnor väljer att sätta sin karriär åt sidan för mannens kan kopplas till Holmbergs förklaring av kvinnors
7
betydligt högre övertagande av mannens känslor. Hon sätter sig in i hans situation på ett sätt som han inte gör i hennes och därför blir fördelningen ojämställd.
2.2 Naturligt moderskap
Ett vanligt förekommande argument för ett ojämnställt uttag som Åsa-Maja Augustsson och Lisa Harrysson stötte på i sin intervjustudie var amningen. Både kvinnor och män lyfte fram amningen som en viktig variabel för att kvinnan var hemma mer med barnet. Männen uttryckte att det av naturliga skäl var mamman som var hemma med barnet eftersom hon ammade. Vissa lyfte även fram att de trodde att hon skulle må dåligt om hon inte fick vara hemma med barnet. Kvinnorna menade också att det föll sig naturligt att hon var hemma med barnet pga. amningen, dock lyfte hon till skillnad från männen fram att det nog skulle varit bra med en mer delad föräldraledighet men att det är svårt eftersom hon måste amma. Moderskap och faderskap skiljer sig åt på flera sätt än amningen. Åsa-Maja Augustsson och Lisa Harrysson menar att moderskap och faderskapet står i kontrast till varandra då det inte betyder samma sak att vara en bra och engagerad pappa som det gör att vara engagerad som mamma. Dem menar att normerna i samhället innebär att kvinnan ska vara föräldraledig medan mannen inte måste det, dem skriver att ibland kan det till och med ses som positivt att han inte tar föräldralediga dagar från mamman (Augustsson 2015:130f). Augustsson och Harrysson skriver också att det skiljer sig i hur man ska vara som mamma respektive pappa för att betraktas som en bra förälder. Mamman förväntas vara den ansvarsfulla och omhändertagande. Hon ska vara den som har koll på barnets hälsa och välmående i största allmänhet, medan pappan förväntas vara den roliga föräldern. Han behöver till skillnad från modern inte ha koll för att leva upp till förväntningarna på en bra förälder (Augustsson 2015:122f).
2.2.1 Hemmafrun
Det finns olika sätt att betrakta hemmafrun. Augustssons studie visar att det naturliga moderskapet bygger på normer och strukturer i samhället som leder till att kvinnan förväntas ta ut större del av föräldraförsäkringen och vara hemma mer med barnen. Andra studier visar dock att det finns kvinnor som kämpar för att få vara hemma och ta hand om sina barn. Haro – Hemarbetande föräldrars riksorganisation (Idag: Riksorganisationen för valfrihet, jämställdhet och föräldraskap) företräder kvinnors rätt att vara hemma med barnen. Organisationen grundades utifrån mödrars känslor av att det kändes fel att lämna sina barn på förskola. I sin
8
medlemstidning beskrevs kvinnans oro och ångest över att behöva lämna sitt barn på förskola: ”Visst är väll ändå en förälders kärlek bättre än professionella pedagoger?” (Carbin 2017:91ff). Det finns kvinnor som vill vara hemma med sina barn och försökte därför framföra en familjepolitik där hemmafrun blev erkänd och accepterad. Haro menar att den politiska modellen är orättvis och framförde förslag om ersättning till kvinnor som vill vara hemma och vårda sina egna barn (Carbin 2017:94f).
3. Teori & metod
De teoretiska och metodologiska perspektiv som valts till denna studie motiveras genom att de kommer öka förståelsen för hur normaliseringsprocesser skapas och upprätthålls genom diskurser. Detta kommer leda till en ökad förståelse för jämställdhet och hur man kan sätta detta i relation till föräldraförsäkringen. Med hjälp av de teoretiska ramverken ämnar syftet och frågeställningarna besvaras. Genom att studera politiska partiers diskurs rörande föräldraförsäkringen utifrån ett diskursanalytiskt- och poststrukturalistisk feministiskt-perspektiv kommer förståelse för förgivettagande kunskaper och samhälleliga konstruktioner genom språket att synliggöras.
Då denna undersökning kommer fokusera på föräldraförsäkringens fördelning mellan heterosexuella par och lyfta fram den dikotomi som finns i fördelningen mellan män och kvinnor är den feministiska poststrukturalismens synsätt ett bra ramverk för att undersöka hur socialisering skapas och upprätthålls bland annat genom olika diskurser. Feministisk poststrukturalism menar att förståelsen av kvinnligt och manligt är socialt konstruerat, detta är ett viktigt synsätt i undersökningen för att kunna analysera utformningen av den politiska diskurser kring föräldraförsäkringen samt vilka konsekvenser detta får. Med ett annat teoretiskt verktyg skulle det vara svårt att få fram kopplingen mellan politiska diskurser och socialisering. Det poststrukturalistiska tänkandet har ett starkt samband med diskursanalys, detta då språket är en stor del i förståelsen för hur diskurser och normaliseringsprocesser hänger samman. Därför kommer denna undersökning även utgå ifrån ett diskursanalytiskt perspektiv för att synliggöra den politiska diskursens makt att forma människor och deras val kring uttag av föräldrapenningen. Då diskursanalys utgår ifrån att språket har makt kommer även ett
9
maktteoretiskt perspektiv användas för att synliggöra de maktkonstruktioner som skapas och upprätthålls via språket. Detta är ett viktigt inslag för att skapa förståelse för hur normaliseringsprocesser och socialisering går till.
3.1 Diskursanalys
Diskursanalys kan användas både som ett teoretiskt ramverk och som metod. De ska helst användas som båda delar tillsammans i en studie då de samverkar. Denna studie kommer därför tillämpa ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt både som teori och metod (Phillips 2000:10). Diskursanalysens ontologiska och epistemologiska antaganden grundas av synsättet på den sociala verkligheten – att det är genom språket som verkligheten konstrueras. Genom den sociala interaktionen människor emellan skapas den förståelse av verkligheten som finns. Diskursanalysens epistemologi utgörs därför av studerande av den sociala verkligheten för att förstå hur människor ger mening till handlingar (Moses & Knutsen 2019). De viktigaste grundantagandena i diskursanalys är språkets betydelse. Allt som uttrycks har en påverkan på hur människan betraktar och uppfattar verkligheten. Det är genom språket som normer och strukturer uppstår och upprätthålls. En annan viktig del inom det diskursanalytiska fältet är antagandet om diskurser som konstituerande och konstituerad – diskurser både upprätthåller strukturerna och bidrar till förändring (Phillips 2000:7ff).
Det finns flera olika diskursanalytiska perspektiv att anamma i en undersökning, det som framförallt kommer ligga till grund för denna uppsats är det poststrukturalistiska synsättet. Vikten i detta synsätt ligger i den upplevda verkligheten, att det inte finns någon essensialism. Man betonar språkets betydelse då det är därifrån vi bildar oss en uppfattning om vad som är verkligheten. Ord står ofta i kontrast till varandra, exempelvis – ”jobb”, ”fritid” – ”kvinna”, ”man”. Det är i språkbruket som dikotomin föds fram och skapar olikheter (Phillips 2000:17f). Genom språket skapas också identitet och självuppfattning. Genom upprepning från andra skapas idéer om hur vi är och förväntas vara. Ord har inte en entydig betydelse vilket betyder att det är instabilt och för att något ska få en betydelse måste det upprepas flera gånger för att förståelsen för vad ordet i vid bemärkelse innebär. Genom exempelvis upprepningar av begreppen pojke och flicka sker långsamt och succesivt en förståelse för vad det innebär och hur dessa skiljer sig åt (Ambjörnsson2016:39ff). Laclau och Mouffe beskriver verkligheten och språket som föränderligt då det inte finns någon given och entydig innebörd, ändå anammar
10
människor ett beteende som om den verklighet vi lever i vore objektivt given. Dem menar därför att det är viktigt att studera hur vi skapar den omvärld vi lever i som känns objektiv och självklar. Det är detta synsätt som denna uppsatts kommer utgå från. Genom det diskursanalytiska fältet antas ett perspektiv som utgår ifrån att språket påverkar samhället och mänskliga relationer. Språket påverkar således föräldrars val av uttag av föräldrapenningen. Genom att undersöka den politiska diskursen kring föräldraförsäkringen kan man analysera hur politiker utrycker sig. Med Laclau och Moffes teori kan man anta att hur politiker uttrycker sig får konsekvenser för samhället och att detta i sin tur leder till ett upprätthållande av det som antas som objektivt och självklart (Phillips 2000:40ff).
3.1.1 Poststrukturalistisk feminism
Feministisk poststrukturalism kommer ligga till grund genom hela arbetets gång då studiens mål är att synliggöra vad som implicit uttrycks inom de två riksdagspartierna (Socialdemokraterna och Kristdemokraterna). Genom detta ämnar studien synliggöra hur sociala normer skapas och reproduceras inom politiken. För att undersöka riksdagspartiernas respektive ståndpunkt gentemot föräldraförsäkringen kommer den feministiska poststrukturalismen hjälpa till att förstå vad som är förgivettaget och hur sociala normer i samhället uppstår genom diskurser.
Poststrukturalismen skapades genom konstruktivismen som en kritik mot det naturalistiska tänkandet som bygger på en tro att det finns en universell sanning. Inom det poststrukturalistiska tänkandet menar man istället att det inte finns någon essensialism och att den verklighet vi upplever och betraktar snarare är socialt skapad genom mänskliga uttryck - exempelvis genom språket, än en naturlig sanning (Moses & Knutsen 2019). Språkets betydelse i den upplevda verklighet vi lever i kan förstås och förklaras med hjälp av Foucault. Han menar att makt inte är något som den enskilda individen besitter, utan ska betraktas som något som utövas gemensamt som ett kollektiv. Det han menar är att våra rädslor för att upplevas som avvikande och annorlunda i andras ögon är det som upprätthåller och skapar de normer och strukturer som finns i samhället (Foucault 2009:56ff). Det maktutövande som kollektivet besitter skapas i den sociala interaktionen och kan kopplas till politiska formuleringar och beslutsfattande som sedan leder till normskapande i samhället. Genom de formuleringar som används inom politiken kan förståelse och antaganden om hur ojämställdhet inom föräldraförsäkringen upprätthålls. Genom språket skapas en dikotomi mellan olika kategorier
11
som utgör de normer vi disciplineras in i. Hur diskursen kring föräldraförsäkringen råder är det som skapar och upprätthåller en ojämn fördelning mellan föräldrar. Foucaults förklaring av fängelset Panoptikon är det som kan förklara hur makt fungerar utifrån de normer och strukturer som finns i samhället. Människor i samhället antar rollen som både fångar och vakter då vi som medborgare både betraktar varandra och blir betraktade. Oavsett om man reagerar på att någon avviker eller inte kommer det finnas en övervakande känsla hos samtliga medborgare som leder till att det finns ett potentiellt hot att avvika (Boréus 2016: 171ff).
Poststrukturalism och feministisk poststrukturalism är i grunden likartade. Inom båda perspektiven anser man att det inte finns någon naturlig sanning och att objekt är föränderliga då det är genom språket som mening skapas. Det som skiljer dem åt är att man inom poststrukturalistisk feminism lägger större vikt och betoning vid att skapa förståelse kring hur man socialiseras in i olika könsroller. Man menar att det inte finns något naturligt kön utan att det snarare är något som skapas bland annat genom diskursen (Wendt & Åse 2009:240f). Butler skriver: ”Det är särskilt i dualiteten manligt/kvinnligt som det ”specifikt kvinnliga” kan urskiljas, men också i alla andra avseenden bryts det ”specifikt” kvinnliga ut ur sitt sammanhang och separeras analytiskt och politiskt från sådana system som klass, ras, etnicitet och andra maktrelationer som både skapar ”identitet” och gör den enskilda identitetsbeskrivningen till en felbeteckning.” (Butler 2016:53). Hon menar att det är genom språket som vi formar och skapar olikheter där vi sätter etiketter på individer som sedan utgör en form av identitetsbeskrivning. Fanny Ambjörnsson beskriver detta i sin studie utifrån Foucaults teori som maktrelaterat. Det kan förklaras genom att identiteter skapas och konstrueras i interaktionen med andra. Ambjörnsson tar upp ett antal exempel på gånger när vi påverkas av normalisering som utgör ett slags maktangrepp. Hon skriver: ”När din husläkare utan att fråga – utgår från att du lever med någon av motsatt kön, när läraren i skolan uttrycker missnöje med att du som tjej är lika som killarna eller när din mamma, i bästa välmening, förklarar att du inte får köpa nya kläder förrän du gått ner i vikt, är det frågan om olika former av maktutövning.” (Ambjörnsson 2016:42). Detta kan appliceras på föräldraförsäkringen. När ett par blir gravida antas det att kvinnan ska vara hemma med barnet medan det inte ses som en lika stor självklarhet för mannen att vara det. Så på samma sätt som vid de exempel Ambjörnsson tog upp kan man se maktutövningen som sker när den nyblivna mamman inte får en fråga om föräldraledighet medan pappan får frågan om han tänkte vara hemma med barnet eller ej (Ambjörnsson 2016:41ff).
12
3.1.1.1 Carol Bacchi – Analysing policy
Med hjälp av Carol Bacchis policyanalytiska verktyg ”What’s the problem reprecented to be?” (WPR) kommer det synliggöras hur normer är en social konstruktion och hur det är genom språket som sociala strukturer i samhället uppstår. Då arbetet ämnar analysera politiska partiprogram/debattartiklar för att synliggöra förgivettagna antaganden inom politiken kommer det poststrukturalistiska tänkandet med framförallt utgångspunkt i Bacchis policyanalys ligga till grund för hela arbetets gång. WPR är ett sätt att undersöka policydokument för att i sin tur kunna granska problempresentationen (Boréus 2018:271ff).
Med hjälp av Bacchis analytiska frågor som är specifikt framtagna för att ställa till policydokument kommer syfte och forskningsfrågor att kunna besvaras. Genom WPR-approach kan man synliggöra båda vad som uttryckligen skrivs i partiprogrammen och debattartiklarna men också göra antaganden och tolkningar kring det som inte nämns. Denna metod lämpar sig därför för denna uppsats då den framförallt riktar sig till att söka efter det som inte explicit uttrycks. Då uppsatsen ämnar synliggöra förgivettagna antaganden som finns i diskursen rörande föräldraförsäkringen och att svenska riksdagspartier genom diskursen konstruerar och upprätthåller dikotomin mellan män och kvinnor som leder till ett ojämställt uttag av föräldraförsäkringen lämpar sig denna metod. De policyanalytiska frågorna kommer följa med genom hela analysens gång. Genom att ställa dessa frågor till det material som kommer undersökas ämnar analysen ge svar på vilken påverkan den politiska diskursen har i förhållande till jämställdhet utifrån föräldraförsäkringen.
1. Hur representeras problemet?
2. Vilka föreställningar eller antaganden ligger bakom representationen av problemet? 3. Hur uppstod representation av problemet?
4. Vad förblir oproblematiskt i denna representation av problemet? Var är tystnaden? Kan man titta på problemet på ett annat sätt?
5. Vilka konsekvenser blir skapta av denna representation av problemet? 6. Hur / Var uppstod representationen av problemet? Hur kan den bli ifrågasatt?
(Bacchi 2009:2ff min översättning).
Då uppsatsen inte avser att undersöka historiska händelser som lett fram till problempresentationen kommer inte alla frågor vara relevanta ur denna uppsatts perspektiv.
13
Fråga 3 och 6 som framförallt tittar ur ett historiskt perspektiv kommer därför inte ha så stor del i denna undersökning.
3.1.2 Maktteori
Makt har en betydande roll i förståelsen av vad som skapar normaliseringsprocesser och hur socialisering går till, detta har därför en stark sammankoppling med den språkliga diskursen som är en viktig del i normskapande. Genom de texter vi har tillgång till bildar vi uppfattningar om verkligheten som har stor påverkan på de normer och strukturer vi lever efter. Texter besitter därför en stor maktutövning då det är genom sättet vi uttrycker oss vi ger saker och ting mening (Boréus 2018:17ff). Frantz Fanon beskriver språkets makt när han skriver: ”En människa som äger språket äger den värld som uttrycks och förutsätts via språket.” (Fanon 2011:33). Hans beskrivning av språkets makt belyser en viktig poäng. Språket är viktigt för att förstå den värld vi lever i men något som är ännu viktigare är att det är genom språket som vi har möjligheten att förändra den omvärld vi lever i (Fanon 2011:33ff). Språk kan utryckas på olika sätt, just i denna studie kommer det skrivna språket att stå i fokus för att undersöka den politiska diskursens påverkan för jämställdheten. Språket är en viktig del i den diskursanalytiska positionen och är också en stor del ur ett maktteoretiskt perspektiv. Diskurs och makt är alltså sammanlänkade då språket innehar en stor maktposition i samhället. Språket är inget levande fenomen i sig självt utan är en konstruktion av språkutövaren. Det är således skribenten som innehar maktpositionen att påverka individen. Detta kan med Lukes tredimensionella maktteori utifrån den tredje maktdimensionen beskrivas som ett sätt att påverka människor så att de agerar på ett sätt som dem annars inte skulle ha gjort. När tex. politiker utrycker sig på ett visst sätt påverkar det på individnivå genom upprätthållande av normer och strukturer. Med Lukes maktteoretiska perspektiv kan man förstå hur politiska och andra diskurser formar människans tankar, åsikter och världsbild (Boréus 2011: 17ff).
Socialisering är en stor och viktig del av maktutövande som återspeglas genom bland annat texter och strukturer i samhället. Den språkliga diskursen upprätthåller normaliseringsprocesserna som bidrar till den könade socialiseringen. Lukes citat av Mills beskrivning av mäns makt över kvinnor förtydligar hur makt används på olika nivåer för att uppnå den makthierarki som råder mellan könen. ”[Män] vill inte bara ha kvinnors lydnad, de vill också ha deras tillgivenhet. Alla män, utom de mest brutala, vill att den kvinna som är närmast knuten till dem inte bara skall vara en kuvad slav utan en frivillig tjänare, inte bara
14
slavinna, utan en favorit. De har därför prövat alla medel att förslava deras sinnen. För att få folk att lyda litar alla andra härskare till fruktan, antingen för dem själva eller för Gud. Kvinnornas härskare ville ha mer än bara lydnad och de har använt sig av uppfostrans hela makt för att uppnå sitt syfte. Alla kvinnor uppfostras från sina tidigaste år till att tro att deras ideal är raka motsatsen till männens – inte självbestämmande eller självbehärskning, utan underkastelse och foglighet. Alla moralpredikningar lär dem att detta är kvinnans plikt och alla vår tids sentimentala berättelser säger att det är kvinnans natur att leva för andra, att helt förneka sig själv och att leva endast för sina känslor.” (Lukes 2008:144f). Genom att studera de leksaker som tillverkas och säljs till barn idag kan man se en tydlig koppling till Mills beskrivelse av hur män och kvinnor socialiseras till att bli varandras motsatser. Detta kan också förstås utifrån Butlers synsätt att kön är en konstruktion och inte någon biologisk olikhet. Flickor uppmuntras leka med dockor för att bli omhändertagande och moderliga medan pojkar förväntas leka med exempelvis bilar för att bejaka och finna sina individuella intressen. Genom leksaker, färgkoder, förväntningar, diskurser mm skapas och upprätthålls distinktionen mellan könen (Butler 2016:55ff).
3.2 Diskursanalytisk metodologi
Med hjälp av jämförande diskursanalys av Socialdemokraternas och Kristdemokraternas partiprogram samt debattartiklar ämnar arbetet analysera respektive partis ståndpunkt för att göra en analys kring det underförstådda och förgivettagna. Arbetet ämnar också undersöka diskursen av politiska formuleringar rörande föräldraförsäkringen för att identifiera hur olika synsätt påverkar jämställdheten i samhället. Med poststrukturalistiskt synsätt och WPR-approach ämnar studien identifiera partiernas olika syn på föräldraförsäkringen. Diskursanalytisk metodologi har en stark koppling till konstruktivism vilket betyder att materialet kommer undersökas ur ett kvalitativt synsätt. Kvantitativa inslag kommer förekomma genom bland annat sökande av specifika ord i partiprogrammen (vilka ord som sökts på redovisas under rubriken material längre ner i uppsatsen), dock kommer inte ordens förekomst att ha en större påverkan på undersökningen då det är det bakomliggande budskapet som framförallt är centralt i studien.Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen kring det ojämlika uttaget av föräldraförsäkringen och hur detta problematiseras inom politiken. För att undersöka den
15
politiska problempresentationen kommer diskursanalytisk metodologi tillsammans med Bacchis frågeställning lämpa sig bäst som metod. Användande av diskursanalys som metod innebär studerande av språket och hur detta har meningsskapande processer. Genom att studera språket och vilka bakomliggande underförstådda antaganden som finns kan man synliggöra det som inte explicit uttrycks i texten. Att studera språket har många viktiga faktorer då språkliga formuleringar besitter stor påverkan i andra sociala sammanhang. Det är genom språket som föreställningar om världen och vad som betraktas som verkligheten uppstår. Diskursen har därför en betydande roll i förståelsen av vad som betraktas som verklighet då det är genom sociala konstruktioner som denna gemensamma bild av verkligheten skapas (Bacchi 2009:32f). Synen på verkligheten kan därför alltid betraktas som situerad. Detta kan förtydligas genom citatet: ”Allt politiskt handlande innehåller partiska användningar av ord.” (Boréus 2018:179). Hon menar således att diskursen alltid är partisk. I den kontext vi befinner oss i skapas det synsätt och den uppfattning vi har på den omvärld vi lever i. Texter kan således aldrig vara helt opartiska då de står i konstant relation till den kontext författaren befinner sig i som påverkar dennas sätt att formulera sig (Boréus 2018:179ff). Något som är centralt i den diskursanalytiska studien är intresset för sociala identiteter - att förstå hur dessa hänger samman med diskurser då språket har en viktig indikation i skapandet av olika sociala identiteter (Boréus 2018:256f). Denna studie vill undersöka den politiska diskursen för att sätta detta i relation till att föräldraförsäkringen fördelas olika. Den diskursanalytiska metodologin passar därför bra som utgångspunkt i att söka underförstådda antaganden inom den politiska diskursen för att kunna göra tolkningar av hur detta påverkar den sociala identiteten.
4. Material
Det material som kommer ligga till grund för detta arbete är framförallt Socialdemokraternas och Kristdemokraternas nuvarande partiprogram samt debattartiklar från de två partierna. Val av material motiveras med studiens ämnesområde. Studien ämnar undersöka diskursen kring föräldraförsäkringen för att göra en jämförande analys kring respektive partis ståndpunkt i förhållande till jämställdhet kontra valfrihet för att sedan förstå hur detta i sin tur påverkar normer och strukturer i samhället. Genom detta ämnar studien att identifiera vilken påverkan detta i sin tur komma ha på jämställdheten då språket har en viktig roll vid maktutövande. För
16
att kunna göra en analys som bidrar till att skapa en förståelse för hur diskursen kring föräldraförsäkringen bland riksdagspartierna påverkar samhällsmedborgarna kommer fokus att riktas mot material som allmänheten tar del av. Partiprogrammens relevans motiveras genom att det är i dessa texter som partiet vill förmedla sina respektive tankar och ståndpunkter för hur samhället bör styras, dessa riktar sig till väljarna för att ge en inblick i deras parti. Debattartiklars relevans inför denna studie motiveras genom att dem vänder sig till en bredare publik. Debattartiklar kan läsas av alla, även den politiskt ointresserade och därför är det relevant att ha med som komplement till partiprogrammen då dessa inte läses av samtliga medborgare.
4.1 Materialinsamling
Socialdemokraternas partiprogram och Kristdemokraternas principprogram laddades ner från respektive partis hemsida. Valet att studera nuvarande partiprogram och inte äldre versioner motiveras genom studiens syfte. Då uppsatsen ämnar titta på den politiska diskursen kring föräldraförsäkringen för att förstå de valda partiernas respektive ståndpunkt utifrån ett jämställdhets- kontra valfrihetsperspektiv idag är endast de aktuella partiprogrammen relevanta. På samma sätt motiveras debattartiklarna då samtliga publicerats inom en närliggande tid (den tidigaste publicerade som använts är från 2014, majoriteten är dock från 2018 eller senare). I partiprogrammen gjordes sökningar på relevanta ord för att finna de resultat som är intressanta inför analysen. Ord som söktes efter var: Föräldraförsäkring, Föräldrapenning, Föräldraledig, Jämställdhet och Valfrihet. Nedan kommer resultatet för respektive ords närvaro i partiprogrammen att presenteras. Viktigt att poängtera är dock att antalet gånger orden förekommit inte har någon relevans för analysen då detta är en kvalitativ studie som fokuserar på kontexten och hur språket användes snarare än antal gånger vissa ord förekommit.
Föräldraförsäkring Föräldrapenning Föräldraledig Jämställdhet Valfrihet
Socialdemokraterna 1 0 0 1 1
17
Då träffarna i partiprogrammen inte var speciellt brett gjordes även sökningar på partiernas hemsidor. Bland de träffar som gjordes på hemsidorna gjordes ett urval för att finna det som var relevant inför själva undersökningen, alla träffar som gavs innehöll inte information som ansågs relevant inför denna uppsats studie.
Föräldraförsäkring Föräldrapenning Föräldraledig Jämställdhet Valfrihet
Socialdemokraterna 57 13 37 128 35
Kristdemokraterna 25 14 7 33 25
För att få ett mer omfattande material har också debattartiklar valts att användas. Dessa söktes fram via Googlesökningar. Samma ordval som tidigare användes vid sökningar av debattartiklar från de två partierna. Sammanlagt valdes 10 artiklar ut vars innehåll hade relevans utifrån uppsatsens syfte. Det som ansågs relevant var debattartiklar från de valda partierna där de argumenterar för sin syn på föräldraförsäkringen. Att använda argumenterande texter med föräldraförsäkringen som huvudfokus motiveras genom att språket framställs tydligast genom argumentationen. Därigenom skapas uppfattningar om problemen och därför finns det starkast anknytning kring språkets formulering.
Då studien ämnar studera föräldraförsäkringen ur ett nutida perspektiv har det sammanlagda materialet som samlats in för analysen haft ett så nutida perspektiv som möjligt. Dock är inte föräldraförsäkringen ett av politikens idag mest aktuella debatter och därför förekommer några enstaka artiklar från några år tillbaka, den artikel som är längst tillbaka i tiden är från 2014.
5. Analys
Under denna del av uppsatsen kommer det resultat från det insamlade materialet att presenteras. Analysen kommer börja med att presentera de valda partierna var för sig för att ge en bakgrund till deras respektive ståndpunkt i frågan rörande föräldraförsäkringen. Sedan kommer olika teman att presenteras närmare. Genom noggrant studerande av det insamlade materialet har
18
olika teman trätt fram som centrala i förhållande till föräldraförsäkringen. De teman som identifierats är: Jämställdhet kontra valfrihet, barnomsorgsargument samt ekonomiska aspekter. De tre identifierade temana går ihop i varandra men kommer ändå presenteras separat för att skapa tydlighet i analysen. Resultatet kommer presenteras i form av citat från partiernas argumentation i frågan. Detta för att det är genom argumentationen som samhällsmedborgarna uppfattar och skapar föreställningar om problemet. Bacchis problemformuleringar blir också tydligast genom att studera debatt då det är där språket uttrycks och det är där problemformuleringen uppstår.
5.1 Partipresentation
De valda partierna (Socialdemokraterna och Kristdemokraterna) valdes utifrån deras brett skilda åsikter. Deras respektive åsikter ligger utifrån en GAL TAN-skala långt ifrån varandra vilket ligger till grund för motiveringen bakom val av partier (svt 2016).
För att ge en tydligare inblick i de två valda partiernas ståndpunkter kring föräldraförsäkringen kommer en kortare presentation förekomma kring hur de båda partierna ställer sig i frågan.
5.1.1 Socialdemokraterna
Socialdemokraterna anser sig vara ett feministiskt parti då dem lägger stor vikt vid jämställdhet i frågor rörande föräldraförsäkringen. Enligt socialdemokraterna är det centralt att föräldraförsäkringen tas ut i lika stor andel av båda föräldrarna. Dem skriver: ”För att öka barnens rätt till sina föräldrar och jämställdheten ska föräldraförsäkringen individualiseras och delas i tre delar.” (Socialdemokraterna 2020). En anledning till detta är att socialdemokraterna anser att barn behöver ha närhet till båda föräldrarna. Ett ytterligare skäl är att de anser att ojämställdheten mellan män och kvinnor förstärks och blir mer tydligt när ett par skaffar barn – och kvinnan får ta det största ansvaret gällande hem och familj. Socialdemokraternas svar på det dilemma som en ojämlik föräldraförsäkring innebär är att föräldraförsäkringen bör individualiseras i tre delar; föräldrarna har rätt till var sin del av föräldraförsäkringen medan den sista delen kan delas fritt mellan vårdnadshavarna (Socialdemokraterna) Utöver en delad föräldraförsäkring propagerar även socialdemokraterna för att införa en så kallad familjevecka där samtliga föräldrar i Sverige får en vecka extra i ledighet per år. Detta för att undvika att föräldrarna tvingas välja mellan familj eller arbete.
19
Således finns det både jämställdhetsmässiga skäl till socialdemokraternas föräldrapolitik samt ekonomiska och barnomsorgsmässiga. Genom att etablera en tredelad modell i föräldraförsäkringen hoppas socialdemokraterna att motverka den ojämställdhet som ofta uppstår vid föräldraskap – att kvinnan tar ett större ansvarstagande för hemmet och familjen.
5.1.2 Kristdemokraterna
Kristdemokraterna anser till skillnad från Socialdemokraterna att det är upp till föräldrarna att själva besluta om hur de väljer att ta ut sin föräldraförsäkring. Föräldrar vet bäst själva hur de ska lägga upp sin tid som nyblivna föräldrar. Staten och politiker saknar denna insyn i enskilda föräldrars situation och därför är det olämpligt att utforma en modell som ska passa alla menar kristdemokraterna. Dem menar att familjer ser olika ut och därför har olika förutsättningar vilket är ett av huvudargumenten för att föräldrarna själv ska få bestämma över sin föräldraledighet. Kristdemokraterna anser således att en kvoterad föräldraförsäkring är opassande och missgynnande i enskilda förhållande och yrkar i stället på en flexibel föräldraförsäkring – exempelvis att låta föräldrarna fritt få besluta antal föräldralediga dagar, eller att kunna överlåta dagarna mellan sig och mellan närstående familjemedlemmar (exempelvis mor- och farföräldrar). Dessutom vill kristdemokraterna att rätten till föräldraförsäkring ska utökas till tre år samt att alla föräldradagar ska kunna användas som dubbeldagar om så önskas – detta skulle innebära att båda föräldrarna kan ta ut ledighet samtidigt (Kristdemokraterna). De fundamentala argument som kristdemokraterna vilar sin retorik om föräldraförsäkring- och ledighet på är framförallt ett liberalistiskt perspektiv. Anledningen till att de är emot en kvoterad föräldraförsäkring (jämfört med socialdemokraterna) är att familjer har olika förutsättningar och därför inte ska tvingas in i en föräldrasituation som inte lämpar sig för deras förutsättningar. Således är det främst argument om valfrihet.
5.2 Jämställdhet / valfrihet
Ett av de mest centrala teman som identifierats vid studerande av materialet för Socialdemokraterna samt Kristdemokraterna är jämställdhet kontra valfrihet. Medan socialdemokraterna lägger stort fokus och vikt vid att öka jämställdheten för föräldrar genom
20
en uppdelad föräldraförsäkring lägger kristdemokraterna högre vikt vid valfriheten och anser att det kan vara inskränkande på jämställdheten att tvinga båda parter vara hemma lika många dagar.
5.2.1 Socialdemokraterna
”Män och kvinnor måste få lika rätt till egen försörjning och ett utvecklande yrkesliv. De måste få möjlighet att ta lika ansvar för hem, familj och barn och att jämnt fördela det obetalda hemarbetet. Det kräver ett arbetsliv som gör det möjligt att kombinera yrkesliv med familj, en väl utbyggd barnomsorg och en föräldraförsäkring som ger föräldrarna lika möjligheter till ett ansvarsfullt föräldraskap.” (Socialdemokraternas partiprogram). Socialdemokraterna betonar vikten av att dela lika på ansvar för hem och barn. Dem poängterar att genom en delad föräldraförsäkring blir det möjligt att uppnå ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen som kommer gynna hela familjen. Socialdemokraterna menar att ojämställdheten ökar när ett par får barn då kvinnor tar ut mer föräldraledighet än mannen, går ner i arbetstimmar och lägger störst ansvar på hem och barn. Dem menar därför att det är viktigt med en uppdelad föräldraförsäkring för att vi ska nå jämställdhet. Carina Ohlsson beskriver i en debatt mot Ebba Busch Thor att det är genom strukturerna i samhället som denna ojämställda uppdelningen sker och att för att bryta detta måste föräldraförsäkringen hjälpa till att nå dit (Aftonbladet 2014). Socialdemokraterna menar således att det blir mer ojämställt för kvinnorna i samhället utan en kvoterad föräldraförsäkring. Detta kan förstås genom de socialiseringsprocesser och normer som finns i samhället. Det socialdemokraterna menar är att de strukturer och normer som finns är så djupt rotade att utan politiskt ingripande kommer föräldraförsäkringen att fördelas ojämställt mellan par och det är därför av hög vikt att använda en kvoterad föräldraförsäkring för att nå jämställdhet. ”Det handlar inte om fria val. Vi har strukturer och normer i samhället som gör att det förväntas av mamman att ta ut mer ledighet. På grund av detta tvingas kvinnor ner i deltid, får lägre löner och pensioner.” Sa Carin Ohlsson i en debatt mot Ebba Busch Thor
(Aftonbladet 2014). Ohlssons uttalande kan kopplas samman med det feministiska poststrukturalistiska synsättet då hon anammat ett perspektiv som antyder att kvinnligt och manligt är socialt konstruerat och att detta påverkar uttaget av föräldraförsäkringen.
21
Kadir Kasigra skriver: ”I över 45 år har Sverige haft föräldraförsäkring. Systemet byggde redan från början på att föräldrarna har rätt till lika många dagar. Men i princip all föräldraledighet togs då ut av mammorna. Under 2018 stod mammorna fortfarande för över 70 procent av uttaget av föräldradagarna och papporna för runt 29 procent.” (Aftonbladet
2019). Trotts att föräldraförsäkringen i många år har varit uppbyggd på ett sätt som ger mammor och pappor rätt att ta ut lika stor del av föräldraförsäkringen blir inte utfallet jämställt. Socialdemokraterna menar därför att det måste till mer åtgärder än att låta de enskilda individerna besluta om föräldraledigheten då utfallet kommer bli i princip detsamma inom samtliga familjer pga. normer och strukturer. Socialdemokraterna ses sig som ett feministiskt parti som lägger hög fokus på att uppnå jämställdhet mellan könen. De betonar därför vikten av ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen för att öka jämställdheten på andra områden också:
”[…] föräldraförsäkringen ska bidra till ökad jämställdhet på arbetsmarknaden, i hemmet och goda uppväxtvillkor för alla barn. Ett jämställt föräldraskap bidrar till goda uppväxtvillkor.”
(Aftonbladet 2019). Socialdemokraterna menar att med ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen blir det inte bara bättre för kvinnan i förhållandet utan också för de inblandade barnen då de anser att det är bra för barnen att under uppväxten tillbringa tid med båda sina föräldrar.
5.2.2 Kristdemokraterna
”Jämställdhet börjar i hemmet och barnen lär sig tidigt av sina föräldrars könsroller. För att jämställdhet ska uppnås är det viktigt att kvinnor och män delar ansvaret och det praktiska arbetet i hem, familj och samhälle.” (Kristdemokraternas principprogram). Kristdemokraterna tar liksom Socialdemokraterna upp jämställdhet som en viktig del för familjen. De framställer i citatet ovan en problempresentation av att det råder ojämställdhet mellan par och att fördelningen parterna emellan inte är av jämställd karaktär. Dock har de ett helt annat sätt att se på detta till skillnad från socialdemokraterna. Kristdemokraterna brinner för familjepolitik men menar också att familjens enskilda beslut inte är något som politiken ska lägga sig i. Ebba Busch Thor skriver i en artikel: ”Det är obehagligt att andra partier vill göra sig till förmyndare över småbarnsföräldrar. Det är inte statens uppgift att lagstifta om hur många månader mamman eller pappan ska ta ut.” (Dagen 2018). Här menar man då i kontrast till socialdemokraterna att föräldrarna som individer måste få bestämma över hur många dagar de vill ta ut. Även om dem precis som socialdemokraterna anser att ojämställdhet inom familjer är ett problem menar dem att valfriheten måste gå före. ”Kristdemokraterna tar starkt avstånd
22
ifrån familjepolitiska pekpinnar av det här slaget. S tror sig veta vad som är bäst för familjer. Men vi vet att ingen politiker vet bättre än familjen själv. Därför vill vi ge hela makten över föräldraledigheten till föräldrarna och avskaffa de nuvarande tre öronmärkta månaderna.” (Kristdemokraterna 2018). Kristdemokraterna riktar stark kritik mot Socialdemokraterna och all typ av förslag på kvoterad föräldraförsäkring. ”Förslaget innebär också att en mor, eller far för den delen, som längst får vara hemma tills barnet är 8,5 månader gammalt. Oftast är det mamman. En del ammar fortfarande sina barn vid den åldern, men enligt socialdemokraterna ska det då vara slutammat.” (Kristdemokraterna 2018). Tittar man på det underförstådda i
citatet ovan utifrån Bacchis policyanalytiska frågor blir det tydligt att dem förutsätter att mamman är den som vill vara hemma med barnet. Dem förutsätter att det är modern som ska vara hemma och att det är hennes val genom amningen. I Augustssons studie ansågs amningen vara en viktig del för att kvinnan tog ut mer föräldraledighet än mannen. Dock visade studien att kvinnorna uttryckte en viss önskan om att fördelningen varit mer jämlik. Detta kan då förstås utifrån ett maktperspektiv där man menar att de socialt konstruerade könen används som ett sätt för mannen att ha makt över kvinnan. Kristdemokraternas diskurs kan därför betraktas som ett upprätthållande av de socialt konstruerade könen som utifrån ett makthierarkiskt perspektiv missgynnar kvinnan.
Kristdemokraterna lägger stor vikt vid individens egna val. Utifrån deras synsätt kan man tolka kvoterad föräldraförsäkring som en inskränkning på jämställdheten. Ebba Busch Thor utrycker sig på detta sätt när hon argumenterar för att det inte alltid behöver betyda att mamman är hemma mest utan en kvoterad föräldraförsäkring: ”Själv blev jag mamma och partiledare nästan på dagen samtidigt. Att min familjs vardag har fungerat beror på att det ännu finns viss flexibilitet i systemet. Min man kunde ta ut mer ledighet än vad jag gjorde, eftersom jag kunde överlåta dagar åt honom.” (Kristdemokraterna 2018). Hon menar här att det kan gynna kvinnan och hennes karriär med en icke-kvoterande föräldraförsäkring. Kristdemokraterna menar att det måste vara upp till varje enskild familj att besluta i denna frågan. Dem menar att med valfrihet blir det också mer jämställt då kvinnan kan välja att börja jobba tidigt och överlåta dagar till mannen om hon skulle vilja eller vara hemma längre om hon skulle vilja det. Busch använder också amning som ett argument till att låta familjerna själva bestämma. ”En del mammor ammar sina barn länge. […] Med det här förslaget bestämmer Sveriges politiker att amningen ska upphöra, åtminstone när mamman är på jobbet […]” (Kristdemokraterna 2017). Detta visar på kristdemokraternas antagande om att valfrihet är viktigast för familjens bästa. Man
23
menar att även om det skulle innebära att uttaget blir ojämställt är det till familjens bästa då det gynnar kvinnan att hon kan välja att stanna hemma mer och amma barnet under en längre period eller välja att gå tillbaka till arbetet snabbt och överlåta dagar på pappan.
5.2.3 Sammanfattning
Sammanfattande kan man konstatera att både Socialdemokraterna och Kristdemokraterna lyfter fram att det finns problem i samhället i frågor rörande jämställdhet dock ser dem på jämställdhet i relation till föräldraförsäkringen på olika sätt. Medan socialdemokraterna lyfter fram kvoterad föräldraförsäkring som ett sätt att uppnå ett jämlikt uttag för att gynna kvinnan och skapa jämställdhet mellan könen menar Kristdemokraterna att kvoterad föräldraförsäkring inte är något att sträva mot. Dem ser det snarare som något som missgynnar jämställdheten då de anser att det inskränker på kvinnans valfrihet. Enligt kristdemokraterna bör båda föräldrarna få fatta ett gemensamt beslut i hemmet om vem som ska vara hemma med barnet/barnen. Utifrån Carin Holmbergs studie kan man analysera kristdemokraternas presentation av problemformulering som ett sätt att upprätthålla ojämställdheten. Då hennes studie visar att kvinnor i högre utsträckning sätter mannens perspektiv över sitt eget då hon genom socialisering lärt sig göra mer rollövertagande än honom. Med stor sannolikhet kommer modern då vara hemma mer med barnen utan reserverade föräldradagar. Detta argument underbyggs också av statistiska siffror som visar att innan införande av reserverade dagar stod mannen endast för ca 0,5% av föräldraledigheten.
Utifrån Bacchis policyfrågor kan man analysera Socialdemokraterna och Kristdemokraternas problempresentation av jämställdhet i förhållande till föräldraförsäkringen. Gällande jämställdhetsperspektivet problematiseras bristen av jämställdhet på olika sätt av de två svenska riksdagspartierna. Socialdemokraterna menar att föräldraförsäkringen idag inte är jämställd i och med att kvinnor i dagsläget tar ut betydligt större andel av föräldraledigheten än vad män gör. Detta motiveras även genom hänvisningar till statistiska undersökningar som visar att kvinnor tar ut ungefär 70% föräldraledighet gentemot männens 30%. Lösningen på problemet med det ojämställda uttagandet av föräldraförsäkring föreslås vara att jämna ut med kvoterande åtgärden. Socialdemokraternas representation av jämställdhetsproblemet skiljer sig således från kristdemokraternas. Kristdemokraternas representation av problemet med jämställdheten är att denna grundar sig i att flexibiliteten i systemet hämmas av en kvoterad föräldraförsäkring.
24
Kristdemokraternas partiledare, Ebba Busch Thor, använder sig själv som ett exempel när hon argumenterar för detta – genom att föräldraförsäkringen fortfarande innehar en viss typ av flexibilitet kunde hon fortsätta att arbeta i början av föräldraskapet. Implicit menar hon att kvinnor tvingas till att ta ut en kvoterad del av föräldraledighet när de egentligen skulle vilja arbeta. I och med att kristdemokraterna inte vilar argumenten på statistiska data, utan snarare på individuella erfarenheter, blir deras argument betydligt svagare än socialdemokraternas argument som vilar på mätbara förhållanden mellan män och kvinnors uttagande av föräldraledighet – sett ur ett jämställdhetsperspektiv. Utifrån ett diskursivt analytiskt perspektiv kan man tolka citaten från socialdemokraterna som ett sätt att använda språket för att försöka skapa förändring. Med språkliga formuleringar lyfter dem fram ojämställdheten som råder i samhället samt att detta är skapat av normer och belyser att män och kvinnor bör ha lika möjligheter. Kristdemokraternas citat kan istället tolkas som ett sätt att upprätthålla rådande normer och strukturer. Genom att belysa amning och kvinnans rätt att vara hemma och amma så länge hon vill upprätthåller man dikotomin mellan män och kvinnor och sett ur ett jämställdhetsperspektiv blir diskursen ett sätt att upprätthålla ojämställdheten.
5.3 Barnomsorgsargument
Det andra temat som identifierades i de båda partiernas diskurs om föräldraförsäkringen var ett barnomsorgs perspektiv. Detta perspektiv utgörs av andra aspekter än jämställdhet / valfrihet. Även om detta perspektiv går in i tidigare nämnda tema finns det vissa barnomsorgsaspekter inom citaten nedan som skiljer sig från tidigare argumentationer. De båda partierna lägger stor vikt vid barnen i förhållandet och menar att deras perspektiv är en viktig utgångspunkt att förhålla sig till när man pratar om föräldraförsäkringen. Barnens bästa hamnar i fokus för de två partierna dock är diskursen och utgångspunkten något olika.
5.3.1 Socialdemokraterna
”Det är för barnens skull, för deras möjligheter att lära känna båda sina föräldrar. Och vi vet att ett ojämställt uttag av föräldraledighet leder till att kvinnor får lägre löner och lägre pensioner. Samtidigt som männen får högre lön.” (Aftonbladet 2014). Carina Olssons
förklaring av varför föräldraförsäkringen bör fördelas jämlikt mellan föräldrarna är bland annat för att man vill ge barnen en trygghet i att ha tillgång till två närvarande föräldrar. Med en
