5.1 Kostnader per elev
En förklaring som brukar lyftas fram när det gäller skolans resultat är att kommunerna satsar olika mycket på skolan och därmed ger olika ekonomiska förutsättningar för driften av verksamheten. Ett nyckeltal som brukar användas är kostnaden per elev.
Nedan visas kostnaden per elev i Södertörnskommunerna åren 2009-2013.
Vid den tidpunkt då denna rapport skrivs har Skolverket ännu inte redovisat kostnadsstatistik för år 2014. År 2013 hade Huddinge den största kostnaden med 94200 kr per elev följt av Södertälje, Salem, Tyresö och Botkyrka som samtliga hade en nästan likadan kostnad per elev. Haninge och Nynäshamn hade ungefär 83000 kr vardera i kostnad per elev. I Huddinge, Nynäshamn, Södertälje och Tyresö (förutom år 2011) går det att se en tydlig trend de senaste åren där totalkostnaden per elev ökat stort.
Något vetenskapligt understött samband mellan kostnad per elev och barnens kunskaper finns inte. Möjligen kan en resursförstärkning ge en viss positiv effekt när barnen är små (Vad påverkar resultaten i svensk skola?, Skolverket 2009).
Diagrammet nedan visar hur kostnaderna per elev år 2013 fördelade sig mellan undervisning, som rymmer kostnader för personalen, lokaler och övrigt. Det
0
Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö
Totalkostnad per elev
2009 2010 2011 2012 2013
27
andra diagrammet visar dessutom hur kostnaderna fördelade sig år 2013 mellan skolmåltider, läromedel som även rymmer kostnader för utrustning och
bibliotek, elevhälsa, samt övrigt, där bland annat kostnader för studie- och yrkesvägledning och administration ingår.
År 2013 spenderade Huddinge (54800) och Salem (55400) mest på
undervisning/personal bland Södertörnskommunerna. Nynäshamn spenderade minst med cirka 40 tkr. Nynäshamn spenderade även minst på lokalkonstader men hade istället den största kostnaden för posten övrigt. Södertälje spenderade mest bland Södertörnskommunerna på lokalkostnader, följt av Botkyrka och Tyresö. Det är dock värt att poängtera att det finns en möjlig felkälla i denna statistik i och med att enskilda skolors bokföring skiljer sig åt vad gäller posten undervisning. Fastän definitionerna av posterna i sig är tydliga förekommer det i praktiken ändå en variation i hur skolor bokför under posten undervisning, till exempel i Haninge.
0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000 90000 100000
Kostnader per elev
Övrigt Lokaler Undervisning
28
Övriga kostnader per elev, bland annat administration och studie- och
yrkesvägledning, dominerar kostnadsmässigt bland posterna som redovisas ovan i samtliga kommuner. År 2013 bibringade denna post ett stort belopp i Botkyrka, Nynäshamn och Tyresö. Södertälje spenderade mest av kommunerna på
läromedel, övriga kommuner spenderade likartade belopp på läromedel.
Huddinge spenderade mest av kommunerna på skolmåltider. Kommunerna spenderade likartade belopp på elevhälsa, en post inom vilken Huddinge och Haninge i synnerhet spenderade minst bland kommunerna.
5.2 Lärartäthet och lärarbehörighet
Nedstående diagram visar lärartätheten i Södertörnskommunerna under de senaste sex åren genom måttet elever per lärare där en sänkning i antalet elever per lärare motsvarar en ökning i lärartätheten.
0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 18000 20000
Kostnader per elev under posten övrigt
Skolmåltider Läromedel Elevhälsa Övrigt
29
Lärartätheten ökade i fyra kommuner och sjönk i tre av Södertörnskommunerna mellan år 2013 och år 2014. Lärartätheten ökade som mest i Södertälje med 0,8 elever per lärare och sjönk som mest i Nynäshamn med 0,5 elever per lärare.
Utifrån dessa kommuners elevsammansättning innebär det att det tillkom cirka 35 lärare i Södertälje år 2014 och att lärarkåren drogs ned med cirka 12 lärare i Nynäshamn.
Ingen av kommunerna visar på en trend utan lärartätheten går upp och ned mellan åren även om den varit som mest stabil i Haninge. Anledningarna till sjunkande lärartäthet kan vara sammansatta, med komponenter som en eftersläpning i effekter av ett minskat elevantal och reella
besparingar/nedskärningar över tid. Vid neddragningar prioriteras ofta klass- och ämneslärare, varför det finns risk att minskningen slår mot de riktade
resurserna till elever i behov av stöd. Variationen mellan skolorna i en kommun kan vara stora, inte minst beroende på hur stora skolorna är och vilka
möjligheter man har att nyttja resurserna flexibelt. Det innebär att en liten förändring på kommunnivå kan ha stor betydelse på den enskilda skolan.
30
Kommunövergripande resursgrupper på en skola påverkar också den enskilda skolans lärartäthet. En stor kommun har större möjligheter att optimera
resurserna än en liten, vilket också gör att jämförelser, både mellan kommunerna och över tid, blir vanskliga.
En ökning av andelen utbildade pedagoger innebär en generell ökning av kompetensen och att fler elever får en behörig lärare i sitt klassrum. På
kommunnivå är kommunens storlek av betydelse när det gäller förändringar, så till vida att varje procent representerar fler personer i en större kommun.
Nedstående diagram visar lärarbehörigheten i Södertörnskommunerna genom måttet andel lärare med pedagogisk högskoleexamen.
Samtliga Södertörnskommuner har haft en lägre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen jämfört med rikssnittet under hela sexårsperioden. År 2014 hade Tyresö högst lärarbehörighet med 82 procent lärare med pedagogisk högskoleexamen. Övriga kommuner hade antingen 80 procent eller strax under 80 procent lärare med pedagogisk högskoleexamen, där Nynäshamn stack ut med 74 procent behöriga lärare. I Tyresö där lärarbehörigheten var högst bland kommunerna år 2014 har andelen behöriga lärare ökat två år i rad medan den i
0
Andel (procent) lärare med pedagogisk
högskoleexamen
31
Botkyrka och Nynäshamn minskat två år i rad, i Botkyrka med totalt cirka 6 procentenheter och i Nynäshamn med totalt cirka 5 procentenheter sedan 2012.
Vad statistiken visar är pedagoger med lärarexamen. Den säger ingenting om de verkligen undervisar i de ämnen och de årskurser som de utbildats för. På
kommunnivå framträder inget tydligt samband mellan lärartäthet eller lärarbehörighet och uppnådda kunskapsresultat, med vissa undantag som Huddinge och Tyresö vilka tenderar att ha både höga nivåer av lärarbehörighet jämfört med övriga Södertörnskommuner och återkommande goda
kunskapsresultat. Effekten av lärartäthet och lärarbehörighet urskiljs tydligare på skol- och klassnivå vilket inte presenteras i denna rapport.