Nyckeltalsrapporten är en jämförelse av resultaten i sju kommuner på Södertörn.
Ett av kommunernas viktigaste uppdrag inom skolan är att möjliggöra att alla elever lyckas i sina studier, oavsett var i kommunen de bor eller vilken skola de valt att gå i. Denna rapport vill säga något om hur väl kommunerna lyckats med det uppdraget.
Det är större skillnader inom kommunerna, än mellan dem. Vissa
resultatskillnader har ett samband med elevernas sociala bakgrund men det finns skolor som är belägna i socioekonomiskt svaga områden och skolor med många nyanlända elever som uppnår goda resultat. Aktuell skolforskning visar att följande faktorer är av betydelse för att en skola ska nå framgång:
Systematiskt kvalitetsarbete där tydliga mål kombineras med uppföljning och utvärdering
Tydligt pedagogiskt ledarskap i en tydlig organisation
Pedagoger med höga förväntningar
Fokus på kunskaper och lärande
Systematiskt arbete med elever i behov av särskilt stöd
Dessa kända framgångsfaktorer ger oss väsentlig kunskap när vi ska vässa vårt kvalitetsarbete, stödja det pedagogiska ledarskapet och säkerställa att alla elever får det stöd de behöver. På riksplanet har vi sett, genom forskningsöversikten, Vad påverkar resultaten i svensk skola? (Skolverket 2009) att decentralisering, segregation, differentiering och individualisering är förändringar som bidragit till bristande likvärdighet och låga resultat. Detta är något att ha i åtanke för att kommunerna ska styra resurserna dit de bäst behövs och organiserar för
lärmiljöer som möjliggör alla elevers utveckling och lärande.
Behörighet till gymnasieskolan
Varje kommun ska arbeta för att eleverna som går ut årskurs 9 ska vara behöriga till gymnasieskolans nationella program. Sedan 2011 utgör behörighet till
yrkesprogrammen det lägsta behörighetskravet till gymnasieskolans nationella program, vilket innebär att eleven minst är godkänd i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik, samt i ytterligare fem ämnen.
4
Den högsta andelen elever som erhållit behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram år 2014 hade Huddinge, följt av Salem och därefter Tyresö.
Huddinge är också den enda kommun där resultatet legat i nivå med eller strax över rikets siffror under hela mätperioden 2011-2014. Det går att identifiera en tydlig positiv trend avseende behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram i Södertälje och en negativ trend i Tyresö.
Meritvärde
Spridningen i uppnått meritvärde bland Södertörnskommunerna år 2014 i årskurs nio låg mellan 200,2 poäng och 228,5 poäng, där Salem uppnådde det högsta meritvärdet. Därefter följde Huddinge med 221 poäng och Tyresö med 217,2 poäng. Dessa tre kommuner har legat i topp bland Södertörnskommunerna under hela sexårsperioden. De har också haft ett meritvärdesresultat som är något bättre än riket under hela perioden. I Södertälje har meritvärdet ökat de senaste fyra åren och Södertälje är därmed den kommun där meritvärdet ökat flest år i rad och där ökningen varit som störst de senaste fyra åren.
Svenska som andraspråk
I de allra flesta fall utgör svenska som andraspråk det ämne som har den lägsta andelen godkända elever och lägst betygspoäng. Detsamma gäller för riket vars snitt år 2014 var 66 % godkända elever i svenska som andraspråk i årskurs 9. I Södertälje är tendensen att andelen godkända elever i svenska som andraspråk i årskurs 9 ökar för varje år till nivåer ovanför rikssnittet. Södertälje har de
senaste åren genomfört en rad åtgärder, bland annat en satsning på språkutvecklande arbete, vilka bidragit till förbättrade kunskapsresultat.
Grundskolans nätverksträffar inom ramen för södertörnssamarbetet har riktat ett särskilt fokus på ämnet svenska som andraspråk. I diskussionerna som förts har det framgått att det är okänt hur många av de elever som i teorin skulle kunna läsa ämnet svenska som andraspråk som gör det i praktiken. Förfarandet
gällande vilka elever som ska läsa för ämnet svenska som andraspråk skiljer sig åt inte bara mellan kommunerna utan också mellan skolorna inom kommunerna.
Deltagarna i Södertörnssamarbetet för grundskola anser att en kartläggning av hur beslutsprocessen för vilka elever som läser svenska som andraspråk ser ut och hur undervisningen organiseras för dessa elever skulle kunna vara behjälplig i att säkra elevernas tillgång till en god språkundervisning.
Strukturella faktorer
5
Viktiga faktorer som statistiskt sett påverkar och kan förklara en stor del av resultaten är elevens bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå och barnens kön.
En särskilt viktig påverkansfaktor för barnets möjlighet att lyckas i skolan är föräldrarnas utbildning.
År 2014 låg föräldrarnas utbildningsnivå strax över rikets nivå i Salem, Tyresö och Huddinge. I Södertälje och Haninge hade föräldrarna år 2014 den lägsta utbildningsnivån bland södertörnskommunerna. Sambandet mellan
genomsnittligt meritvärde och föräldrars utbildningsnivå är tydligt när man ser på Södertörnskommunerna som helhet. Samtidigt finns det enskilda skolor som uppvisar goda studieresultat trots att föräldrarnas utbildningsnivå är låg.
Vistelsetiden i Sverige är av stor betydelse för hur goda kunskaper i svenska en individ har. Av den orsaken är det logiskt att se en hög andel elever födda utomlands som förklaring till låga meritvärden. Men fullt så enkelt är inte sambandet. Flera andra faktorer spelar in, till exempel som tidigare nämnts föräldrarnas utbildning, liksom vid vilken ålder barnet kommit till Sverige och vilken skolbakgrund hen har med sig från hemlandet. Studier har visat att barn som kommit före sex års ålder blir behöriga till gymnasiet i samma utsträckning som barn som är födda i Sverige. Sämst förutsättningar har barn som anländer till Sverige efter årskurs 6, i synnerhet om de är pojkar. Tidigare har sambandet i Södertörnskommunerna varit tydlig mellan ett lägre meritvärde och andelen elever med utländsk bakgrund. Dock hade Södertälje år 2014 ett högre
meritvärde än både Nynäshamn och Haninge, trots att Södertälje hade en större andel elever av utländsk bakgrund i sina skolor. Detta visar att Södertäljes insatser för bättre kvalitet i undervisningen har haft positiv effekt. Det har av diskussioner inom Södertörnssamarbetet framgått att skolorna med de lägsta resultaten ofta är placerade i områden med sämre socioekonomiska
förutsättningar, där andra faktorer än utländsk bakgrund, så som föräldrars utbildningsnivå, påverkar resultaten mest.
I samtliga Södertörnskommuner hade flickorna ett bättre meritvärde än pojkarna. År 2014 var skillnaden minst i Salem och Haninge med 15 poäng vardera, störst i Tyresö med en skillnad mellan flickors och pojkars meritvärde på 32 poäng. Könsskillnaderna varierar över tid inom varje kommun, och när det gäller gymnasiebehörigheten är skillnaden inte särskilt stor. Skillnaden blir större när man ser på andelen som har betyg i alla ämnen eller, som här, på meritvärdet.
6
Ekonomiska förutsättningar
Mellan år 2010 och år 2013 har det varit en tydlig trend att totalkostnaden per elev ökat i Huddinge, Nynäshamn, Södertälje och Tyresö. År 2013 var den störst i Huddinge och näst störst i Tyresö. Kostnaden för undervisning skiljer sig
mellan kommunerna. Mellan den kommun som hade den högsta kostnaden per elev för undervisning (Huddinge) och den som hade den lägsta kostnaden (Nynäshamn) år 2013 skiljde det drygt 11 000 kronor. Det är dock värt att poängtera att det finns en möjlig felkälla i denna statistik i och med att enskilda skolors bokföring skiljer sig åt vad gäller posten undervisning. Även
kostnaderna för lokaler och övrigt visar variationer mellan kommunerna.