De ekonomiska konsekvenser av den könssegregerade arbetsmarknaden som drabbar (och kommer att drabba) Stockholm är beroende av två faktorer – hur stor segreger- ingen är och hur väl regionen hanterar den demografiska utmaningen som ligger i en åldrande befolkning. Det är också som har framgått ovan beroende på var man väljer att följa konsekvenserna – på individnivå, på organisationsnivå eller samhällsnivå.
Stockholms arbetsmarknad är förhållandevis integrerad, men av den beskrivande statistiken i kapitlet om den könssegregerade arbetsmarknaden framgår att två tredje- delar av arbetsmarknaden ändå kan klassas som segregerad. Utifrån ovanstående avsnitt om områden där den könssegregerade arbetsmarknaden får ekonomiska konsekvenser kan vi sluta oss till att könssegregeringen får konsekvenser på individplan för gruppen kvinnor. Könssegregeringens begränsande effekter – såväl i termer av löneskillnader och begränsning av möjlighet att välja arbetstid som i inskränkningen av alternativ kring utbildnings- och yrkesval riskerar att leda till en minskad attraktivitet i regionen. Risken för en minskad attraktivitet är också ett hot mot regionens utveckling och tillväxt.
Vid sidan om detta finns kostnader som relaterar till arbetsmarknadens funktion och könssegregeringens påverkan på arbetsmarknadens funktion på lokal och aggre- gerad nivå. Problemet med att könssegregeringen begränsar den pool av personer som företagen rekryterar ur, uppstår när det råder en generell eller partiell brist på arbetskraft.
Av Regionplanekontorets befolkningsprognos framgår att utmaningen med en åldrande befolkning också gäller för Stockholmsregionen. Försörjningsbördan, som visar på relationen mellan andelen av befolkningen som inte befinner sig i arbetsför ålder och den arbetsföra befolkningen, ökar sedan 2003 i Stockholm.
Diagram 17 - Försörjningbördan i Stockholms län 1980–2017 (Källa: Bearbetning av data från SCB)
Fram till 2017 beräknas den arbetsföra delen av befolkningen öka med 97 600 perso- ner, men ökningen av antalet personer utanför den arbetsföra befolkningen beräknas samtidigt öka med 129 500 personer (RTK 2008:1). Förändringen i demografisk struktur kommer inte per automatik leda till en brist på arbetskraft, men den kan bidra till en sådan situation.
Stockholmsregionen präglas av faktorer som gör segregeringen och sannolikt även kostnaderna (och risken för framtida kostnader) för den mindre, t.ex. en arbetsmark- nad som präglas av hög dynamik, hög utbildningsnivå hos befolkningen etc. Men om det uppstår en situation med dålig matchning mellan behov och utbud av kompetens kommer könssegregeringen bidra till att minska arbetsmarknadens dynamik. I dessa fall kan också de negativa ekonomiska konsekvenserna av den könssegregerade arbetsmarknaden som ytterst relaterar till organisationers möjlighet att rekrytera komma att få betydelse för regionens tillväxt.
Sammanfattning
Fokus i detta kapitel har varit att undersöka de ekonomiska konsekvenserna av att arbetsmarknaden är könssegregerad.
Hur stora de samlade kostnaderna blir beror på 1) hur stor segregeringen är och 2) om konsekvenserna följs upp på individnivå, organisationsnivå eller samhällsnivå. På individnivå är kostnaderna knutna till skillnader i löner och skillnader i deltids- arbete mellan män och kvinnor. På individnivå är det också tydligt att kostnaderna drabbar kvinnor och män olika, där kvinnorna drabbas genom att traditionellt verka inom låglöneyrken med en högre andel deltidsarbete.
På organisationsnivå uppstår kostnader relaterade till könssegregeringen framför allt i koppling till bristande matchning mellan utbud och efterfrågan på kompetens vid rekrytering och knutet till bristande heterogenitet internt i organisationerna. Det förstnämnda uppträder i samband med bristsituationer på arbetsmarknaden, medan den senare gäller samtliga segregerade organisationer oberoende av konjunktur.
På samhällsnivå kan segregeringen motverka utveckling och tillväxt genom minskad produktivitet eftersom den begränsar arbetsmarknadens dynamik. Med en kommande demografisk utmaning i form av en åldrande befolkning är det sannolikt att kostnaden för en könssegregerad arbetsmarknad på samhällsnivå kommer att öka. Vid sidan om detta innebär könssegregeringen en minskad attraktionskraft när individers möjligheter begränsas av ojämlikheter i arbetslivet, både vad gäller möjlig- heter att välja yrke, men också av reguljär deltid och lägre lön inom vissa sektorer och branscher som är traditionellt kvinnliga.
Stockholmsregionen präglas av faktorer som gör segregeringen och sannolikt även kostnaderna mindre, men det gör inte regionen immun mot de utmaningar som här- rör till en åldrande befolkning och den begränsning av livsval och möjligheter som en könssegregerad arbetsmarknad för med sig.
Könsbundna utbildningsval och obalans i könsfördelning inom grundutbildningen på högskola och universitet inverkar på arbetsmarknadens dynamik i och med att köns- fördelningen i poolen av tillgänglig arbetskraft i stor utsträckning påverkar yrkens och organisationers könsfördelning.
I detta kapitel ges en överblick av de faktorer som forskare för fram som förkla- ringar till att utbildning präglas av ojämn horisontell könsfördelning (härefter ojämn könsfördelning).
Utgångspunkten är att en jämnare könsbalans inom den högre utbildningen – alltså att andelen män och kvinnor är jämn – är ett viktigt inslag i ett helhetsarbete för att göra utbildning könsintegrerad. Kartläggningen fokuserar således på den
kvantitativa fördelningen av män och kvinnor samt det arbete som görs för att på-
verka könsfördelningen. Detta arbete kan genomföras under rekryteringsarbetet mot presumtiva studenter samt när väl studenter från det underrepresenterade könet har gjort ett utbildningsval som inte är könsbundet.
Det betyder att de kvalitativa inslagen i lärosätenas helhetsarbete för att göra utbildning könsintegrerad inte beaktas i studien. Till dessa insatser hör till exempel utbildning eller särskilda pedagogiska grepp för personal eller studerande för att stimulera och bidra till att jämställdhetspräglade synsätt, tillvägagångssätt och peda- gogik genomsyrar den högre utbildningen.
Jämställdhetsarbetet på lärosäten bedrivs i relation till de olika dimensioner av ojämn könsfördelning som präglar den högre utbildningen. EU:s direktorat för forskning konstaterar att det inom utbildningssektorn föreligger könssegregering av kvinnor på tre plan:
• vertikal (kvinnoandelen är god i universitetens grundutbildningar, men sämre
högre upp i universitetens och högskolornas tjänstehierarkier),
• ”contractual” (män återfinns oftare på fasta forskartjänster medan kvinnorna oftare är knutna till forskningsinstitutioner på korttids- och deltidskontrakt),
• horisontell (kvinnor återfinns inom vissa områden men inte inom andra, t.ex.
inom biologi, vård och omsorgsutbildningar men inte inom fysik och datapro- grammeringsutbildningar).
De två första planen – vertikal och ”contractual” – är inte fokus för denna studie. I stället inriktar sig studien på det tredje planet – den horisontella könsfördelningen.