Följande diagram presenterar könsfördelningen inom samtliga utbildningar som gavs i Stockholm-Mälarregionen under höstterminen 2008. Könsfördelningen il- lustreras i staplarnas höjd, medan staplarnas bredd illustrerar hur stor andel som utbildningen utgör av det totala antalet studerande. I detta diagram används uppgif- ter som är korrigerade för studenter som läser flera kurser.
Diagram 20 – Könsfördelning inom utbildningar i Stockholm-Mälarregionen, hösttermin 2008 (Källa: Högskoleverket och SCB, särskilt statistikutdrag) 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 A B C D E F G H I J K L M N Generellt program Fristående kurs Yrkesexamensprogram A nde l m än A nde l k vi nno r
Kvinnodominerade utbildningar Könsintegrerade utbildningar Mansdominerade utbildningar Utbildningens andel (%) av det totala antalet studerande
Anm. 1: De 15 största utbildningarna är markerade med följande bokstäver: A: sjuksköterskeexamen, B: socionomexamen, C: pedagogik, D: lärarexamen, E: svenska/nordiska språk, F: magisterexamensprogram, G: juristexamen, H: kandidatexamensprogram, I: läkarexamen, J: andra program, K: företagsekonomi, L: masterexamensprogram, M: civilingenjörsexamen, N: högskoleingenjörsexamen.
Anm. 2: Diagrammet omfattar 109 496 registrerade studenter, korrigerat för dubbelräknade kursstudenter.
Ur ovanstående diagram kan utläsas att en majoritet av alla studenter studerar på ut- bildningar som är könssegregerade, dvs. det ena könet utgör mer än 60 procent av de studerande. Bland de segregerade utbildningarna märks framför allt ett antal större yrkesexamensprogram, såsom lärarprogrammet (D) och civilingenjörsprogrammet (M). Bland utbildningar med jämn könsfördelning återfinns flera breda generella program, såsom exempelvis kandidatexamensprogram (H), som också är den utbild- ning som omfattar störst andel av det totala antalet studerande – hela tio procent. En mängd olika generella program leder fram till en magister-, master- eller kandidat- examen. Skulle dessa generella program delas upp i sina beståndsdelar i diagrammet så skulle sannolikt könssegregeringen öka. Detta innebär att den faktiska segrege- ringen är större än vad som illustreras ovan, men att den underskattas på grund av hur statistiken är sammanställd.
48 procent av alla registrerade studenter i regionen studerar på ut- bildningar där kvinnor utgör mer än 60 procent av studenterna. Lärar-
utbildningen (D i diagrammet ovan) är den kvinnodominerade utbildningen med flest studenter. Sjuksköterskeexamensprogrammet (A) är ett program med många studenter och en mycket stor majoritet kvinnor.
Ett annat yrkesprogram som är starkt kvinnodominerat är socionomprogrammet (B). I regionen är också flera kurser med många studenter starkt kvinnodominerade, såsom pedagogik (C) samt svenska/nordiska språk (E).
14 procent av alla registrerade studenter i regionen studerar på utbild- ningar där män utgör mer än 60 procent av studenterna. Framför allt är det
två yrkesexamensprogram som är mansdominerade: civilingenjörsexamen (M) och högskoleingenjörsexamen (N), där omkring 70 respektive 80 procent av studenterna i Stockholm-Mälarregionen är män.
39 procent av alla registrerade studenter i regionen studerar på köns- integrerade utbildningar. I Stockholm-Mälarregionen höstterminen 2008 var
andra program (J) som ger en generell examen (exempelvis textildesign) den stora utbildningskategorin med jämnast fördelning av män och kvinnor. Här var 53 pro- cent av studenterna kvinnor.
Kandidatexamensprogram (H) är en kategori med många studenter och en relativt jämn könsfördelning, om än en övervikt av kvinnor (57 procent kvinnor). Omkring 2260 personer studerade på läkarutbildningen (I), varav 56 procent var kvinnor.
I nästa diagram presenteras motsvarande bild för höstterminen 1998. För att för- enkla jämförelser har samma utbildningar markerats med samma bokstäver i detta diagram som i diagram 20.
Diagram 21 – Könsfördelning inom utbildningar i Stockholm-Mälarregionen, hösttermin 1998 (Källa: Högskoleverket och SCB, särskilt statistikutdrag) 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 D1 A B C E D2 D3 G F, H, J, L K I M N Generellt program Fristående kurs Yrkesexamensprogram A nde l m än A nde l k vi nno r
Kvinnodominerade utbildningar Könsintegrerade utbildningar Mansdominerade utbildningar Utbildningens andel (%) av det totala antalet studerande
Anm. 1: Bokstavsförklaring: A: sjuksköterskeexamen, B: socionomexamen, C: pedagogik, D1: grundskollärar- examen 1-7, D2: grundskollärarexamen 4-9, D3: gymnasielärarexamen, E: svenska/nordiska Språk, F, H, J, L: generella program, G: juristexamen, I: läkarexamen, K: företagsekonomi, M: civilingenjörsexamen, N: högskoleingenjörsexamen,
Inledningsvis bör två viktiga skillnader noteras mellan detta diagram och diagram- met för år 2008. Dels är samtliga generella program redovisade i en samlad kategori i detta diagram (F, H, J och L), vilket jämnar ut eventuella skillnader i könsfördelning som finns i de program som ingår i kategorin. Denna skillnad beror på att statistiken förändrats över tid. Dels är lärarprogrammet (D) här uppdelat i tre olika program (D1, D2 och D3) enligt den dåvarande utbildningsstrukturen, vilket visar en mer de- taljerad – och mer segregerad – bild av lärarutbildningen, än vad som visades för år 2008. Innebörden av dessa två viktiga skillnader är framför allt att könsfördelningen inom de generella programmen döljs, vilket gör att den totala bilden ser något mindre segregerad ut.
Med dessa tekniska skillnader i beaktande, kan konstateras att höstterminen 1998 studerade
• 41 procent av alla registrerade studenter i regionen på utbildningar där kvin- nor utgör mer än 60 procent av studenterna. (År 2008 hade denna andel
ökat med 6,4 procentenheter.)
• 18 procent av alla registrerade studenter i regionen på utbildningar där män utgör mer än 60 procent av studenterna. (År 2008 hade denna andel mins-
kat med 4,5 procentenheter.)
• 41 procent av alla registrerade studenter i regionen på utbildningar där var-
ken kvinnor eller män utgör mer än 60 eller mindre än 40 procent – de studerar därmed på könsintegrerade utbildningar. (År 2008 hade denna andel minskat med 1,9 procentenheter)
En analys av betydelsen av de tekniska skillnaderna i hur statistiken har samlats in visar på mycket små skillnader i det totala utfallet. Således kan skillnader i könssegre- gering mellan 1998 och 2008 tolkas som faktiska skillnader.
I takt med att kvinnor har kommit att utgöra en större andel av alla studenter har således en större andel av alla studenter kommit att studera på kvinnodominerade utbildningar – från 41 procent hösten 1998 till 47 procent hösten 2008.
Denna förändring kommer inte från förändringar i de generella programmen – där har könsfördelningen blivit något jämnare mellan hösten 1998 och 2008, från 56 till 53 procent kvinnor. Inte heller kommer förändringen från de fria kurserna, där den totala könssegregeringen minskade – andelen kvinnor minskade från 64 till 61 procent. Detta var på grund av att antalet kvinnor i fria kurser knappt ökade något, medan antalet män ökade markant.
I stället beror den ökade andelen studenter på kvinnodominerade utbildningar på att andelen kvinnor på yrkesexamensprogram har ökat från 56 till 62 procent. Den viktigaste förklaringen till detta tycks vara en tillströmning av kvinnor till
redan kvinnodominerade utbildningar. Nedan ges några exempel på större
förändringar som bidragit till att andelen studenter som studerar på kvinnodomine- rade utbildningar ökade i regionen mellan hösten 1998 och hösten 2008.
• Antalet kvinnor som studerar på sjuksköterskeprogrammet (A i diagrammet) ökade med 887 personer, medan antalet män endast ökade med 155. Könsfördel-
ningen inom sjuksköterskeutbildningen är fortfarande densamma (87 procent kvinnor), men den har nu kommit att omfatta en större del av alla som utbildar sig.
• På socionomprogrammet (B) ökade andelen kvinnor från 83 till 86 procent, genom att 745 fler kvinnor studerar på programmet samtidigt som bara 83 fler män läser detta program.
• Juristprogrammet (G) ökade under tidsperioden med 464 kvinnor och endast
130 män, vilket gjorde att andelen kvinnor ökade från 57 till 60 procent.
Andelen studenter som studerar på mansdominerade utbildningar har mellan 1998 och 2008 minskat från 18 till 14 procent. Minskningen beror framför allt på att anta- let män som läser på yrkesexamensprogram har minskat, från drygt 18 000 höstter- min 1998 till drygt 17 000 hösttermin 2008, samtidigt som antalet kvinnor ökat från 23 000 till 28 000.
Detta innebär att en mindre andel av alla studenter nu studerar på mansdominerade utbildningar, men det beror inte på att de mansdominerade utbildningarna blivit mer könsintegrerade, utan på att de har kommit att utgöra en mindre del av alla som utbildar sig.