Ekonomiska konsekvenser

Bedömning: Förslagen kan medföra vissa kostnadsökningar för Åklagarmyndigheten, Finansinspektionen samt för de allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna. Kostnadsökningen bör kunna finansieras inom ramen för befintliga anslag hos berörda myndigheter.

Skälen för bedömningen

En utredning ska, enligt kommittéförordningen (1998:1474), redo-visa vilka konsekvenser som förslagen i ett betänkande kan få i olika avseenden. Om betänkandet innehåller förslag till nya eller ändrade regler ska således förslagens kostnadsmässiga och andra konsekvenser anges i detsamma.

I detta betänkande lämnas förslag på dels införandet av en ny lag om frysning av tillgångar, dels en ny bestämmelse om interimistiska beslut i sanktionslagen.

Lag om frysning av tillgångar

Förslaget om en ny lag om frysning av tillgångar innebär att åklag-aren under vissa förutsättningar ska besluta om frysning av tillgångar.

Det betyder att Åklagarmyndigheten och allmän domstol som har att överpröva besluten kommer att få en ny ärendetyp. Hur stor den ökade belastningen blir på åklagar- och domstolsväsendet be-ror dock i stor utsträckning på antalet beslut om frysning.

Det är svårt att med någon större säkerhet uppskatta hur många beslut om frysning som i genomsnitt kommer att fattas av åklag-aren per år. Enligt lagförslaget ska ett beslut om frysning meddelas beträffande tillgångar som tillhör någon som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrotts-, rekryterings- eller finansieringslagen.

Eftersom syftet med lagen är att genomföra Sveriges åtaganden enligt resolution 1373 (2001) aktualiseras emellertid inte frysning avseende tillgångar som tillhör personer, grupper och enheter med koppling till Isil (Daesh) och al-Qaida vilka omfattas av resolu-tion 1267 (1999).

Det låter sig inte göra att redogöra för hur många personer som är eller har varit skäligen misstänkta för terroristbrott eller brott med anknytning till terrorism i Sverige. Vid uppskattningen av hur många beslut som kan komma att meddelas får ledning i stället sökas bland officiella dokument där bedömningar av bl.a. terrorhot-nivån har gjorts.

Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, publicerar regelbundet helårsbedömningar avseende terrorhotnivån i Sverige.

För 2018 bedömer NCT att terrorhotnivån i Sverige befinner sig på en förhöjd nivå (3), viket innebär att terrorattentat kan ske. Be-dömningen innefattar terrorhotet från islamistiskt motiverad terrorism och politiskt motiverad terrorism. Enligt bedömningen utgör den islamistiskt motiverade terrorismen det främsta terrorhotet mot Sverige. Den våldsbejakande islamistiska miljön i Sverige inspireras av en ideologi som förmedlas av grupper som t.ex. Daesh och al-Qaida. Terrorhotet mot Sverige från politiskt motiverad terrorism bedöms för 2018 utgöra ett lågt hot. Med politiskt motiverade terror-aktörer avses i bedömningen främst individer och grupper moti-verade av antingen våldsbejakande högerextrem ideologi – den s.k.

vit-maktmiljön – eller våldsbejakande vänsterextrem ideologi – den s.k. autonoma miljön – i Sverige.

När det gäller svenska fällande domar som rör terrorism kan konstateras att majoriteten av dessa rör personer med kopplingar till eller inspirerade av Isil (Daesh) och al-Qaida eller förgreningar till dem.

Det största hotet mot Sverige synes således utgöras av personer med kopplingar till eller som inspireras av terrorgrupper som Isil (Daesh) och al-Qaida. Eftersom den föreslagna lagen inte tar sikte på sådana personer, grupper eller enheter förväntas antalet beslut

som kan komma att meddelas med stöd av denna lag att bli mycket begränsat.

Lagen innebär också att ett frysningsbeslut kan komma att fattas på begäran av en behörig myndighet i en annan stat. Såvitt har kunnat utredas har en sådan begäran inte mottagits hittills. Huru-vida det beror på att det inte funnits något behov av att göra en sådan begäran eller om det beror på att Sverige saknat en nationell mekanism för frysning av tillgångar är svårt att bedöma. En jäm-förelse med Finland visar dock att det sedan 2013, då Finlands motsvarighet till den föreslagna lagen trädde i kraft, hittills inte kom-mit in någon begäran om frysning från en annan stat.

Mot bakgrund av att antalet beslut om frysning som kan komma att meddelas med stöd av den föreslagna lagen uppskattas bli mycket begränsat kan lagförslaget inte anses få annat än en begränsad på-verkan på arbetsbördan för åklagar- och domstolsväsendet. Genom-förandet av förslaget kommer således endast leda till ytterst margi-nella kostnadsökningar för åklagar- och domstolsväsendet. Dessa bör kunna finansieras inom ramen för befintliga anslag.

Ny bestämmelse om interimistiska beslut i sanktionslagen

Förslaget om en ny bestämmelse i sanktionslagen innebär att Finans-inspektionen ska fatta interimistiska beslut om frysning i avvaktan på EU:s genomförande av FN-sanktioner. Finansinspektionen kom-mer således att få en ny ärendetyp. Eftersom de interimistiska besluten ska meddelas utan dröjsmål måste Finansinspektionen ha en daglig bevakning av FN:s sanktionslistor. Finansinspektionen har för närvarande redan vissa uppgifter på sanktionsområdet och därmed tillgång till de instrument som behövs för detta ändamål.

Bestämmelsen om interimistiska beslut tar sikte på samtliga FN:s sanktionsregimer innehållande bestämmelser om riktade ekonomiska sanktioner, förutsatt att det inom EU redan finns en antagen för-ordning för genomförandet av sanktionsregimen i fråga. För när-varande finns det 13 sådana sanktionsregimer. Antalet beslut som Finansinspektionen kan komma att fatta beror på hur många list-ningar som FN:s säkerhetsråd eller sanktionskommittéerna under säkerhetsrådet kommer att göra. I majoriteten av sanktionsregimerna sker nya listningar förhållandevis sällan. Under 2017 skedde nya

listningar i tre av dem. Sanktionskommittén för Centralafrikanska Republiken listade en person vid ett tillfälle och säkerhetsrådet be-slutade om listning i sanktionsregimen för Demokratiska folk-republiken Korea vid fyra tillfällen. Den sanktionsregim i vilken flest nya listningar sker är sanktionsregimen mot Isil (Daesh) och al-Qaida. Under 2016 och 2017 beslutade sanktionskommittén att lägga till namn på listan vid totalt tio tillfällen. Åren dessförinnan var aktiviteten något högre. Mellan 2010–2015 gjordes mellan 6–13 list-ningar per år. Beträffande 1988-kommittén har inga nya listlist-ningar gjorts sedan 2015. Då fattades beslut om listning vid två tillfällen.

Det går inte att förutspå hur många beslut som de 13 nuvarande sanktionskommittéerna kommer att fatta framöver. Det förefaller emellertid inte orimligt att räkna med att antalet interimistiska beslut per år kommer att uppgå till runt ett tiotal.

Vid beslutsfattandet sker ingen egentlig bevisprövning. Den enda prövning Finansinspektionen har att göra är av formell natur och tar sikte på att kontrollera att beslutet avser riktade ekonomiska sanktioner samt att det finns en redan antagen EU-förordning som omfattar sanktionsregimen i fråga.

Mot bakgrund av den bedömning som nu har gjorts bör de kost-nadsökningar som förslaget medför kunna finansieras inom ramen för befintliga anslag.

11.2 Konsekvenser för det brottsförebyggande arbetet