5.2 Har jämställdhet i Sverige påverkats av europeiseringen?
5.2.2 Ekonomiska, politiska och sociala effekter
Sveriges regering har beslutat att föra samma jämställdhetspolitik inom EU som förs på hemmaplan.104 Förändringar i den svenska politiken har dock skett. Redan 1 januari, 1992 antog Sverige en ny jämställdhetslag som var anpassad till EU:s regler. Genom Sveriges medlemskap i EU skedde det ett fåtal förändringar i den svenska jämställdhetslagstiftningen. Exempelvis utökades möjligheterna att pröva fall om lönediskriminering i domstol. Det är numera enligt lag förbjudet med avtal som tillåter lönediskriminering. Ett annat viktigt resultat av EU-medlemskapet är att Sveriges domstolar numera kan ta hjälp av EG-domstolen vid juridiska oklarheter.105
Ända sedan början av 1990-talet har det funnits en oro för att den svenska demokratin skall undergrävas av den anpassning till EU landet tvingats vidta. Europeiseringen hade redan tidigt inflytande på Sveriges politiska system då till exempel transnationell lobbying och internationalisering av riksdagsarbetet blev allt vanligare.106
Per Lundborg menar att det egentligen inte finns något som tyder på att Sveriges medlemskap i EU skulle påverka till exempel sysselsättningen i landet. Detta visar sig vid analys av EU-medlemsländernas framgång inom sysselsättningspolitiken där finner man inga direkta samband mellan medlemskap och hög respektive låg sysselsättning. Länder som Storbritannien och Nederländerna har lyckats få en lägre arbetslöshet medan Tyskland och Frankrikes arbetslöshet har ökat sedan medlemskapet i EU. Medlemskapet har dock begränsat Sveriges handlingsfrihet inom finanspolitiken vilket i sin tur påverkat sysselsättningspolitiken. Den finanspolitik Sverige tvingats föra har lett till ökad arbetslöshet främst inom offentlig sektor. När Sverige blev medlem i EU hade landet även ett stort budgetunderskott. Sverige höll då en hård finanspolitik för att minska underskottet och uppfylla Maastrichtvillkoren107 så snart som möjligt. Detta menar Per Lundborg dock fick sina konsekvenser inom sysselsättningspolitiken.108
104
Murray, Neij, Köster, 2000, s. 6
105
Espmark, Thysell, 1995, s.30f
106
Olof Petersson, Har Svensk demokrati påverkats av EU-medlemskapet i Tio år i EU, Fredrik Bystedt och Ylva Nilsson (red.) (SNS förlag Stockholm, 2005) s. 85
107
Maastrichtavtalet innebar skapandet av den europeiska unionen, en monetär, ekonomisk och politisk union. Hämtat från Maastricht avtalet - en sammanfattning, (Näringslivets EG-fakta, Stockholm, 1992)
108
Sverige anses både utifrån och inifrån var framgångsrikt på jämställdhetspolitik. Den svenska passionen för jämställdhet syns väl i politiken både nationellt och internationellt och Sverige leder ”jämställdhetsligan” i EU. Forskare menade innan det svenska EU-medlemskapet att Sverige inte skulle behöva anpassa sig mycket till EU:s politik.109 Men diskussionen om medlemskapet har istället senare behandlat hotet från EU mot den svenska välfärden. Skulle europeiseringen innebära en lägre välfärd som leder till sämre jämställdhetsförhållanden? En alltför smal jämställdhetspolitik från EU:s håll, befarades ha negativ effekt på den inhemska Svenska arenan, och födde därför många svenska EU-skeptiker.110
De nya nätverken, genom förvaltningar, företag, organisationer och mellan politiker,111 som europeiseringen för med sig leder till att fler i samhället kan påverka politiken men även att politiken blir mer anonym, det blir allt svårare att urskilja vilka aktörer som egentligen påverkar politiken och därmed blir även ansvarsutkrävandet allt svårare.112
Europeiseringens påverkan på den svenska förvaltningen har visats sig genom viss svensk anpassning, till exempel har Sverige fått utöka sina internationella kontaktytor för att kunna delta i kommittéer och expertgrupper i EU. Det är viktigt att organiseringen på nationell nivå fungerar för att landet ska kunna påverka på EU-nivå. Europeiseringen påverkar inte bara Sverige på statlig nivå utan även på kommunal och regional nivå. I Sverige ligger större delen av ansvaret för den offentliga sektorn på kommunerna till skillnad från i många andra länder. Europeiseringen har för kommunerna främst inneburit harmoniseringar i regelsystem. Men många beslut som innan togs nationellt har även förflyttats upp till EU-nivå medan konsekvenserna fortfarande ligger på nationell nivå.113 Vi tog kontakt med Eva-Britt Svensson, 2:e vice ordförande i kvinnoutskottet i Europaparlamentet för en intervju om europeisering och jämställdhetsintegrering. Hennes uppfattning är att europeiseringen alltjämt tar plats inom jämställdhetsområdet. Unionens påverkan på Svensk jämställdhetspolitik går främst genom finanspolitiken. Som vi nämnt
109
Milena Sunnus, EU Challenges to the pioneer in Gender Equality: The Case of Sweden.. (Gendering Europeanisation. - (Multiple Europes, no 19. ) Bruxelles : P.I.E - Peter Lang 2001) s.223
110
Ingvar Mattson, Kerstin Jacobsson, Sverige och EU:s sociala dimension: marknad eller reglering? i Karl Magnus Johansson, Sverige i EU, (SNS Förlag, Stockholm 2002) s. 208
111
Jacobsson, Mörth, 1998, s. 198
112
Karl Magnus Johansson, Sverige i EU, (SNS Förlag, Stockholm 2002) s.15
113
tidigare har ekonomirådet Ecofin år efter år krävt att Sverige minskat sin offentliga sektor för att stämma överens med unionens ekonomipolitik. Då stora delar av arbetskraften inom denna sektor utgörs av kvinnor är det ett hårt slag mot kvinnorna. Hon berättar att Europaparlamentets makt inom jämställdhetsområdet har minskat sedan förra mandatperioden eftersom det vid den senaste utvidgningen, 2004, trädde in många av de östeuropeiska länderna in i unionen och härmed även många konservativa åsikter.114
Undersökningar visar att antalet personer som får ta del av den offentliga äldreomsorgen har sjunkit markant under 1990-talet samt att omsorgen riktar sig mer mot de mest omsorgsbehövande medan individer med ett mindre hjälpbehov alltmer ställs utanför den offentliga verksamheten. Närstående till den omsorgsbehövande har därmed fått ett allt större ansvar för vården.115 Eva-Britt Svensson menar att orsaken till att omsorgen i allt större utsträckning ligger hos de anhöriga är nedskärningarna i den offentliga sektorn och den försämrade ekonomin inom kommunerna. Nedskärningar leder till mindre personaltäthet samt att den personal som finns till hands tvingas utföra mer sysslor på kortare tid.Att koncentrera vården till de mest omsorgsbehövande är inte alltid det bästa kostnadsmässiga alternativet om man jämför med länder som tillämpar andra modeller. Danmark arbetar i större utsträckning med en förebyggande omsorg vilket i sin tur resulterat i minskade kostnader. Danska anhöriga har inte blivit tilldelade samma informella ansvar för omsorg som de svenska.116 Beträffande könsfördelningen bland de anhöriga omsorgsgivarna visar undersökningar att 70% av dessa är kvinnor.117
I och med att Sverige är medlem i EU innebär att landet måste anpassa sig efter ett system av organisationer, bestämmelser och förfaranden. Förändringar inom svensk politik är inte endast anpassningen till EU:s regler och förordningar, europeisering, utan det är även en del av den internationalisering och globalisering som sker i världen.118
114
Eva-Britt Svensson, 2:e vice ordförande i kvinnoutskottet Europaparlamentet. 2005.12.02
115
Forskarrapporter till jämställdhetspolitiska utredningen s.133f
116
Svensson, Eva-Britt, 2005.12.02
117
Forskarrapporter till jämställdhetspolitiska utredningen s. 167
118
6. Analys
I detta kapitel kommer vi att analysera materialet vi presenterat i empirin och koppla samman det med våra teorier. För att göra det så tydligt som möjligt kommer vi att behandla våra frågeställningar en i taget.
Vad gjorde Sverige under ordförandeskapet 2001 för att aktivt utveckla den Europeiska Unionens jämställdhetspolitik inom social- och sysselsättningsområdet?
Jämställdhetsdebatten har varit mycket aktiv de senaste tio åren och Sveriges ordförandeskap innebar ytterligare en skjuts framåt för jämställdhetsdebatten inom EU. Att Sverige sågs och ses som ett föregångsland på jämställdhetsområdet var till nytta under ordförandeskapet, både för Sverige och för unionen. Andra medlemsländer fick möjlighet att studera den svenska modellen och Sverige fick uppmärksamhet.
För Sverige innebar ordförandeskapet en chans till mer inflytande under en period. Ordförandeskapslandet har möjlighet att välja vilka politikområden de ska fokusera på och även om Sverige inte hade jämställdhet som ett av sina huvudområden bestämde man att jämställdhet ändå skulle integreras inom alla områden. Jämställdhetsintegrering är viktigt eftersom alla politikområden påverkar kvinnans jämställdhet gentemot mannen, i hemmet, på jobbet, i sjukvården och alla andra områden i det vardagliga livet. Att Sverige arbetade hårt med just detta visar att Sverige försökte påverka EU och dess medlemsstater, Sveriges insatser var en del i en kedja små men ändå betydande förändringar. Att Sverige under ordförandeskapet försökte foga samman de suveräna staternas olika politik till en gemensam jämställdhetspolitik visar på en form av europeisering, så som det fjärde sättet av europeisering i vår teori.
Det hölls många möten under ordförandeskapsperioden och under Stockholmsmötet betonade Sverige att det är viktigt för jämställdheten att kunna kombinera familjeliv och arbete. För att förverkliga detta krävs förändringar av de djupt rotade normer och uppfattningar om könets roller som vilar i dagens samhälle. I södra Europa kan man se större svårigheter att genomföra dessa förändringar då genuskontraktet där är mer djupt rotat än i norra Europa. Det bästa kanske inte är att få de konservativa modellerna att bli som den skandinaviska utan först och främst att få in ett större jämställdhetsperspektiv i politiken och samhället än vad som finns idag.
Det går att se att Sveriges ordförandeskap var relativt produktivt när det gäller att ta beslut om nya lagar och regler inom jämställdhetsområdet. Det framgår också att det fördes en bra diskussion mellan länderna som gjorde deltagarna mer medvetna om jämställdhetsproblemen i unionen. Genom att öka kunskapen och göra deltagarna mer medvetna är chansen större att förbättringar kan genomföras inom unionens jämställdhetspolitik. Men att ta beslut och genomföra åtgärder tar avsevärt längre tid inom EU än nationellt, då det är fler länder och olika åsikter att ta hänsyn till.
Genom att Sverige under ordförandeskapet tog chansen att sprida sina värderingar så såg man att landet försökte påverka EU och dess medlemsstater, även om det mottogs med differentierande entusiasm medlemsstaterna emellan. Andra skandinaviska länder med en mer liknande välfärdsmodell hade inte lika stora invändningar mot Sveriges förslag till förändring som sydeuropeiska länder med en mer konservativ välfärdsmodell, där genuskontraktet är starkare. Den socialdemokratiska, skandinaviska modellen ger kvinnan möjlighet att arbeta istället för att ta hand om hemmet i större utsträckning än övriga modeller, vilket minskar genuskontraktet samt ökar jämställdheten. I länder med en mer konservativ modell har kvinnorna svårare med detta. Det skulle likaväl kunna vara mannen som tar hand om hemmet, men eftersom det finns starka värderingar och en lång historia av att kvinnan sköter hushållet blir detta genuskontrakt mer befäst i länder med en konservativ modell eftersom den underhåller kontraktet. Den liberala marknadsinriktade modellen som främst går att finna i Storbritannien tillåter fler kvinnor att vara ute på arbetsmarknaden än i den konservativa. Uppfattningen om att kvinnan ska vara hemma och ta hand om hushållet är dock även här vanlig för dem som inte har råd att utnyttja den marknadsbaserade omsorgen, genuskontraktet är således ganska tydligt. Detta visar en anledning till varför EU:s medlemsländer har svårigheter att komma fram till gemensamma lösningar inom social- och sysselsättningspolitiken. Vilket i sin tur förklarar varför mycket handlar om diskussioner istället för konkreta beslut. Med tanke på detta uppfattar vi den Svenska ordförandeskapsperioden som relativt produktiv inom jämställdhetsområdet, då Sverige var det land med flest genomförda beslut under en ordförandeskapsperiod fram till och med våren 2001.
Det talas om en backlash inom svensk jämställdhet, går det att finna indikatorer på att svensk jämställdhet influerats av EU:s politik inom social- och sysselsättningsområdet? Svensk jämställdhet har länge varit en förebild för många länder. För att återknyta till introduktionen där vi sa att Sverige kunde anses vara mer jämställt än andra länder snarare än världens mest jämställda land, ser vi i dagens svenska samhälle många idéer om jämställdhet, och vi måste säga att Sverige har kommit långt i jämförelse med övriga EU-länder. Trots att den svenska lagen uppmuntrar jämställdhet mellan män och kvinnor lever normer om kvinnans och mannens plats i samhället kvar av tradition på många ställen.
Det går att se att genuskontraktet är starkare i andra EU-länder än i Sverige. Sverige försöker i viss mån sudda ut detta kontrakt, att upphäva det genom att aktivt arbeta med jämställdhetspolitik. Det finns dock mycket kvar att göra även i Sverige. Samtidigt som det ständigt arbetas för en förbättrad jämställdhet kan europeiseringen ses som ett hot mot en fortsatt utveckling. Det går att se tendenser på detta och med en ökad europeisk integration blir riskerna för konservativa och liberala influenser större.
Det finns indikatorer som visar på att Sverige influerats av europeiseringen, både direkt och indirekt. En direkt effekt har varit justeringar i lagar och regler. Även Ecofins krav på Sverige att minska budgeten av sin offentliga sektor har resulterat i att Sverige tvingats att skära ner den offentliga sektorn. Att detta direkt drabbar kvinnorna beror bland annat på att den offentliga sektorn är en mycket segregerad arbetsmarknad och att de flesta tjänster i Sverige innehas av kvinnor. I och med nedskärningarna minskar kvinnors traditionella arbetstillfällen inom omsorgen. Det leder också indirekt till att omsorgen av barn och äldre allt mer förskjuts till familjen, vilket av tradition blir kvinnan. Här ser vi tendenser av Hirdmans genuskontrakt, det är de inlärda normerna och värderingarna som styr, dikotomin – i-särhållandets tabu. Kvinnan drabbas dubbelt då hon måste arbeta för att få in pengar till familjen eftersom familjeekonomin oftast behöver två inkomster och samtidigt måste ta hand om barn och/eller äldre anhöriga. Det senare kan bero på att vården blivit allt mer marknadsstyrt och det kan även bero på att samhället i allt större utsträckning räknar med familjen och därmed minskar antalet vårdplatser. Eftersom EU tagit beslut om att sysselsättningen bland kvinnor skall öka menar vi att en fungerande omsorg från annat håll än familjen krävs. Ovanstående kan ses
som en indikator på att Sverige gått tillbaka mot en aning mer konservativ välfärdsmodell – i det hänseendet att kvinnan får vara hemma och ta hand om familjen istället för att arbeta – om hon inte har råd att köpa den, i enlighet med den liberala modellen. Det är ett bakslag för jämställdheten.
7. Konklusion
Elva år har gått sedan Sverige steg in i den Europeiska Unionen. Man kan då undra om eller hur Sverige och svensk politik har påverkats av detta. Stora skillnader bland unionens medlemsländer inom sysselsättningsområdet gör det svårt att påvisa någon direkt inverkan från EU-medlemskapet. Dock kan en lägre handlingsfrihet inom finans- och penningpolitiken vara en indirekt faktor till förändringar inom sysselsättningspolitiken.Strama krav från EU på den Svenska ekonomin har främst fått sina konsekvenser inom den Svenska offentliga sektorn i form av nedskärningar som i första hand påverkar kvinnan som både arbetstagare och omsorgsgivare.
Vår studie visar att Sverige under sin ordförandeskapsperiod 2001 greppade jämställdhetsdiskussionerna redan från start. Ett stort antal möten hölls i Sveriges regi både i Sverige och i övriga medlemsländer under perioden. Det fanns många tillfällen för diskussion om hur unionen skall arbeta för att bli mer jämställd, det togs även ett antal beslut på området.
Vår studie visar även att Sveriges jämställdhetspolitik till viss mån blivit påverkat av andra medlemsländer med konservativa och liberala välfärdsmodeller. Sedan början på 1990-talet har den Svenska omsorgen skurits ned och allt färre får ta del av den offentliga omsorgen. Ur ett könsperspektiv är detta ett bakslag för kvinnorna då de dominerar den offentliga arbetsmarknaden samt att de av tradition ses som ansvariga för att barn och äldre får vård. Färre arbetstillfällen samt omsorgsplatser inom den offentliga sektorn leder kvinnorna tillbaka till hemmet och landet mot en mer konservativ välfärdsmodell. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns ett antal indikatorer på att europeiseringen har haft inverkan på den jämställdhetspolitik som förs både inom EU och nationellt. Dock kan inte europeiseringen läggas skyldig för alla förändringar som sker
inom politiken. Faktorer som internationalisering och globalisering påverkar även det politiska klimatet och de förändringar som sker.
För framtida forskning vore det intressant att följa europeiseringen av svensk politik, undersöka om vi fortsättningsvis kommer att se ökade inslag av konservativa eller liberala välfärdsmodeller samt hur kvinnornas situation utvecklas med anledning av detta. Europeiseringen är intressant att studera ur många synvinklar. Vad betyder det för nationalstaternas suveränitet och kommer en ökad integration leda till en union med mer och mer federalistiska inslag? Och i så fall hur kommer detta att påverka social- och syselsättningpolitiken och jämställdheten mellan könen? Detta är alla intressanta utgångspunkter för framtida studier.