Sverige, EU och jämställdheten

(1)

Sverige, EU och jämställdheten

En studie av europeisering

Kandidatuppsats

Vårterminen 2006

Författare: Hanna Lunding och Maria Rostedt

Handledare: Lena Agevall

(2)

Abstract

Växjö University, department of political science

Title: Sweden, EU and gender equality – a study of Europeanization Author: Hanna Lunding and Maria Rostedt

Supervisor: Lena Agevall

This study is set out to examine if there is any kind of influence between the EU and Swedish gender policy. More specific the Swedish efforts within the gender policy area, especially in the area of social policy and employment, during the Swedish presidency in the Council of Ministers 2001. And also to examine the impact of Europeanization in Swedish gender policy. We have decided to delimit our study to care of elderly and children when it comes to the area of social policy. We are using a descriptive, examining qualitative method. Our theoretical framework consists of Gösta Esping-Andersen’s welfare state theory, Yvonne Hirdman’s gender theory and the theory of Europeanization.

During the Swedish presidency Sweden choose to focus on putting gender mainstreaming into all policy areas. We found the Swedish presidency being quite effective, concerning gender equality. A lot of discussions about gender equality took place and a few decisions were made. We found some indicators showing that Swedish gender policy and women’s situation has been affected by the EU-membership and Europeanization. But we also found that the EU is not the whole cause of changes in policies affecting women.

Keywords: jämställdhet, Sverige, EU, jämställdhetsintegrering, europeisering, ordförandeskap

(3)

Innehållsförteckning

1. INTRODUKTION ... s. 3 1.1 Problemformulering ... s. 3 1.2 Syfte ... s. 4 1.3 Frågeställningar... s. 4 1.4 Avgränsning ... s. 4 2. BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING... s. 5 2.1 Bakgrund... s. 5 2.1.1 Svensk jämställdhetshistoria... s. 5 2.1.2 EU:s jämställdhetshistoria ... s. 6 2.2 Tidigare forskning... s. 9 3. TEORI OCH BEGREPPSDEFINITIONER... s. 10 3.1 Teori ... s. 10 3.2 Teoridiskussion ... s. 13 3.3 Kritik av teorierna ... s. 14 3.4 Begreppsdefinitioner... s. 15 4. METOD OCH MATERIAL ... s. 16 4.1 Val av metod ... s. 16 4.2 Val av material ... s. 17 4.3 Källkritik ... s. 18 5. EMPIRI... s. 20 5.1 Det svenska ordförandeskapet 2001 ... s. 20 5.1.1 Möten under perioden ... s. 22 5.1.1.1 Norrköping ... s. 22 5.1.1.2 Örebro ... s. 23 5.1.1.3 Stockholm ... s. 24 5.1.1.4 Göteborg... s. 24 5.1.1.5 Sigtuna ... s. 25 5.1.1.6 Luxemburg ... s. 25 5.1.2 Vad innebar ordförandeskapet för Sverige? ... s. 26 5.1.3 Slutsatser av det svenska ordförandeskapet ... s. 27 5.2 Har Sveriges jämställdhetspolitik påverkats av europeiseringen?... s. 28 5.2.1 Omsorg... s. 28 5.2.2 Ekonomiska, politiska och sociala effekter ... s. 30 6. ANALYS ... s. 33 7. KONKLUSION ... s. 36 REFERENSER

(4)

1. Introduktion

I detta kapitel kommer uppsatsens ämne att presenteras, därefter kommer uppsatsens syfte, frågeställningar samt avgränsningar att redovisas.

1.1 Problemformulering

Många vill påstå att Sverige är det mest jämställda landet i världen. Internationella organisationer som UNDP (United Nations Development Program) och WEF (World Economic Forum) har utnämnt Sverige till världens mest jämställda land 1995¹ respektive 2005². Samtidigt kritiseras den svenska jämställdheten från olika håll, både nationellt och internationellt. Kritiken riktar sig bland annat mot att den svenska jämställdhetspolitiken har en idealbild som exkluderar kvinnor med annat etniskt ursprung än svenskt.³ Trots att Sverige sedan 1980 har en jämställdhetslag som förbjuder diskriminering på grund av kön på arbetsmarknaden förkommer detta fortfarande.⁴ Man bör kanske säga att Sverige är mer jämställt än övriga länder istället för att säga att det är det mest jämställda landet av dem alla? För Sverige har jämställdheten länge varit ett viktigt politikområde och när landet trädde in i den Europeiska unionen 1995 sades det att jämställdhetsarbetet inom unionen fick en stark skjuts framåt.⁵ Under sitt ordförandeskap i EU:s ministerråd 2001, fokuserade Sverige bland annat på att jämställdheten skulle genomsyra allt arbete inom unionen, detta betecknas som jämsälldhetsintegrering, gender mainstreaming.⁶ Det talas även om att landet, sedan EU-medlemskapet, skall ha drabbats av en backlash inom jämställdhetsområdet. Det vill säga att jämställdheten har påverkats negativt med en tillbakagång till ett mer konservativt system, istället för att fortsätta att utvecklas framåt i dess tidigare takt.⁷

Med bakgrund av detta anser vi det intressant att undersöka om, och i så fall hur, Sverige arbetat för att utveckla jämställdhetspolitiken inom EU. Vi vill närmare studera

1 Tomas Wetterberg, , Vill Man ha jämställdhet? (Edita Västra Aros, Regeringskansliet 2002) s. 13

2 http://di.se/Nyheter/ Sverige mest jämställt i Världen, 2005-05-16: Cecilia Aronsson, 2005.11.11

3 http://www.petraostergren.com/svenska/artiklar.jämställdhetspolitik_svd.asp 2005.11.07

4 http://www.arbetslivsinstitutet.se/publikationer/samm/samm.asp?ID=1497 2005.12.16

5 Christina Bergqvist, Ann-Chaterine Jungar, Adaption or diffusion of the Swedish gender model, i Linda Hantrais, Gendered Policies in Europe, (Macmillan ; New York2000) s. 161

6 http://www.eu2001.se/static/se/sweden/prioritet_andra.asp#okad 2005.11.07

7 Wetterberg, 2002, s. 11

(5)

vilka aktiva insatser Sverige vidtog under ordförandeskapet 2001. Vidare vill vi undersöka om och i så fall hur Sverige i sin tur påverkats av konservativa eller liberala influenser inom unionen, samt om detta har lett till en backlash eller någon slags förändring inom den svenska jämställdhetspolitiken.

1.2 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon påverkan mellan EU och Sverige inom jämställdhetspolitiken. Inledningsvis vill vi studera Sveriges aktiva insats inom unionens jämställdhetspolitik under ordförandeskapet 2001. Vidare vill vi även undersöka om det finns några indikatorer på att svensk jämställdhetspolitik påverkats av EU-medlemskapet och i så fall hur.

1.3 Frågeställningar

För att uppnå vårt syfte har vi formulerat följande frågor:

– Vad gjorde Sverige under ordförandeskapet 2001 för att aktivt utveckla den Europeiska Unionens jämställdhetspolitik inom social- och sysselsättningsområdet?

– Det talas om en backlash inom svensk jämställdhet, går det att finna indikatorer på att svensk jämställdhet influerats av EU:s politik inom social- och sysselsättningsområdet?

1.4 Avgränsning

Vi har valt att studera den svenska och den Europeiska Unionens jämställdhetspolitik.

När det gäller jämställdhetspolitiken har vi valt att se större tendenser i politiken och inte konkreta förändringar i partiprogram eller liknande. För att avgränsa oss ytterligare kommer vi att lägga fokus på Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd under första halvåret 2001. Då jämställdhet under denna period diskuterades inom många områden har vi valt att närmre studera social- och sysselsättningspolitiken. Vi har inte haft möjlighet att ta upp alla möten som behandlade jämställdhet inom social- och sysselsättningspolitik och har därför valt möten som representerar olika nivåer inom EU:s verksamhet. Om och i så fall hur Sverige har blivit påverkat av den europeiska politiken inom ovanstående områden kommer vi att undersöka genom att studera tiden sedan Sverige blev medlem i

(6)

unionen och inte endast ordförandeskapsperioden 2001. Då eventuella skillnader blir tydligare under en längre period. Inom socialpolitiksområdet har vi valt att avgränsa oss till omsorg, främst äldreomsorg, då en studie av hela socialpolitiken skulle bli allt för omfattande.

2. Bakgrund och tidigare forskning

För att få förståelse för utvecklingen av Sveriges och EU:s jämställdhetspolitik vill vi göra en kort historisk tillbakablick som förklarar viktiga händelser som ligger till grund för Sveriges respektive EU:s jämställdhetspolitiska utveckling. Därefter följer en presentation av tidigare forskning inom området.

2.1 Bakgrund

2.1.1 Svensk jämställdhetshistoria

Vi börjar med en viktig milstolpe i den svenska kvinnohistorien, nämligen 1921, året då svenska kvinnor fick möjlighet att rösta i allmänna val. Samma år blev kvinnor och män likställda i den nya giftermålsbalken. Efter den ekonomiska krisen på 1930-talet sjönk födelsetalen. För att åtgärda detta infördes allmänt barnbidrag på 1940-talet.⁸ Könsrollsdebatten, diskussionen om vad som var manligt och kvinnligt, tog fart under 1960-talet. Mäns och kvinnors roller i familjen och i samhället förklarades genom

”socialt inlärda normer och förväntningar”.⁹ Könsrollsdebatten ledde till att kvinnorna ville ut på arbetsmarknaden, eftersom situationen på arbetsmarknaden var gynnsam behövdes kvinnornas arbetskraft och detta ledde vidare till en utökning av barnomsorgen.¹⁰ Från 1931-1974 fanns ett bidrag av vilket nyblivna mammor fick ta del av, moderskapshjälp/penning. 1974 omvandlades detta till något som kom att heta Föräldraförsäkring. Denna reform hade målet att föräldrarna skulle dela på föräldraledigheten. Försäkringen har under åren utvecklats, 1995 beslutades det om att införa en mamma/pappa månad vilket innebär att vardera föräldern garanteras 60 dagars

8 Gunilla Fürst, Jämställda på svenska, (Svenska Institutet, Stockholm, 1999), s. 8ff

9 Ibid, 1999, s. 11

10 Yvonne Hirdman, Kvinnorna i välfärdsstaten, Sverige 1930-1990, i Sonja Falk-Thanning(red.) Kvinnohistoria, (Utbildningsradion, Stockholm, 1992) s. 214

(7)

föräldraförsäkring – den är individuell och kan därför inte överlåtas på den andra parten.¹¹ Kvinnors förvärvsarbete och egen inkomst är en viktig del av jämställdheten mellan kvinnor och män. Reformer har utförts på många olika politikområden som till exempel inom social-, arbetsmarknads-, familje-, och utbildningspolitiken för att skapa bättre förutsättningar för kvinnors och mäns lika möjligheter när det gäller arbete. Under 1970-talet bestod den svenska jämställdhetspolitiken av kvinnors möjlighet till ekonomisk självständighet och likabehandling på arbetsmarknaden. Under 1980-talet kom lagen om jämställdhet i arbetslivet, samtidigt inrättades jämställdhetsombudsmannen, (JämO), som kontrollerar att lagen efterföljs. Under 1990- talet och 2000-talet har maktrelationer kommit i fokus för jämställdhetsdebatten, könens representation i maktrelaterade sammanhang har blivit allt viktigare.¹² Jämställdhetsintegrering är ett begrepp som blivit mycket aktuellt i de senaste 10-15 årens politikdiskurs. Jämställdhetsintegrering innebär att de ursprungliga orsakerna till diskriminering mellan könen skall bekämpas, och för att kunna göra det måste ett jämställdhetsperspektiv finnas inom varje politikområde.¹³

De jämförelsevis stora framgångarna vi kan se inom den svenska jämställdhetspolitiken kan härledas ur det lugna politiska läget i landet de senaste århundradena samt den positiva ekonomiska tillväxten under 1900-talets andra hälft.

Skattepolitiken, föräldraförsäkringen och den offentliga sektorn, har haft en stor betydelse för utvecklingen av kvinnans jämställdhet i det svenska samhället.¹⁴

2.1.2 EU:s jämställdhetshistoria

Jämställdhet är även en viktig fråga inom EU.¹⁵ Unionens mål inom området är ”att ombesörja lika möjligheter för och likabehandling av kvinnor och män, dels i att bekämpa alla former av könsdiskriminering.”¹⁶ Redan i Romfördraget 1957 infördes

11 Wetterberg, 2002, s.142f

12 Fürst, 1999, s. 9ff

13 Europeiska kommissionen, 2004, Europa för kvinnor, kvinnor för Europa, (Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, Luxemburg, 2004) s.6

14 Landstingsorganisationen i Sverige, EU och kvinnorna – frihet, jämlikhet och jämställdhet, (Landstingsorganisationen i Sverige, Stockholm 1994 ) s.6

15Utrikesdepartementet, i EU 1995 – om EU:s verksamhet och Sveriges agerande i EU under året som gått, (Fritze, Stockholm 1996) s.9

16 http://www.europa.eu.int/scadplus/leg/sv/cha/c00015.htm 2005.12.04

(8)

principen om lika lön för kvinnor och män i EU. Men inte förrän på 1970-talet började medlemsländerna tillämpa principen om lika lön för lika arbete. Från början var det inte tankar om jämställdhet som präglade principen om lika rättigheter, utan den var främst till för att undvika en snedvriden arbetsmarknad som kunde orsakas av kvinnors lägre löner.¹⁷ 1975 lades även ett antal direktiv fram som innehöll rättigheter för gravida kvinnor och nyblivna mödrar för att förstärka kvinnors rättigheter på arbetsmarknaden.¹⁸ Vid sidan av direktiven har även beslut, rekommendationer och resolutioner¹⁹ på området tillkommit.²⁰ Jämställdhetsarbetet fick en större betydelse när Amsterdamfördraget kom 1997, med detta fördrag tillkom begreppet jämställdhetsintegrering, kvinnors rättigheter skärptes och EU ska sedan dess försäkra kvinnor om lika rättigheter som män.²¹

Viktigt i EU:s jämställdhetsarbete är de speciella handlingsprogram med syftet att förbättra kvinnors inflytande och villkor i arbetslivet – både inom EU:s institutioner och på arbetsmarknaden generellt. Syftet är också att stärka och vidareutveckla lagstiftningen på jämställdhetsområdet.²² Fyra handlingsprogram har ägt rum, ett femte pågår fram till 2006.²³ Unionens handlingsprogram har sex politiska mål som Rådet beslutat om, dessa är:

17 Eva Espmark, Magnus Thysell, Den sociala dimensionen (Team Offsett, Malmö, 1995) s.27

18 Espmark, Thysell, 1995, s. 28

19 ”Direktiv riktas till medlemsländerna och är bindande för dem. De anger emellertid bara det resultat som ska uppnås. Medlemsländerna bestämmer själva hur de ska uppnå detta resultat. Länderna får oftast en tidsfrist för att införliva direktiven, vilket innebär att man stiftar egna nationella lagar och förordningar, som uppfyller direktivens krav. Beslut kallas en rättsakt som riktar sig till en särskild person, ett företag eller ett medlemsland.

Rekommendationer och yttranden är ytterligare två slag av rättsakter, som till skillnad från de andra inte är rättsligt bindande”

Hämtat från: http://www.europa.eu.int/scadplus/glossary/community_legal_instruments_sv.htm 2005.12.15

”En resolution är en slutsats där ministerrådet eller parlamentet kan ge uttryck för gemensamma uppfattningar eller åsikter i frågor inom sitt kompetensområde, och även lämna förslag till särskilda åtgärder. Resolutionen är inte bindande för kommissionen.” Hämtat från:

http://www.kulturradet.se/index.php?pid=1076 2005.12.15

20 Europeiska kommissionen, 2004, Europa för kvinnor, kvinnor för Europa. s.5

21Ann-Cathrine Jungar & Anna-Carin Svensson, Jämställdethspolitiken - e:et som försvann? I Jonas Tallberg (red.) När Europa kom till Sverige – Ordförandeskapet i EU 2001, ( SNS förlag, Stockholm, 2001) s. 135f

22 Espmark, Thysell, 1995, s.28

23 http://www.europa.eu.int/comm/employment_social/gender_equality/actions/index_en.html 2005.12.12

(9)

”– att integrera ett jämställdhetsperspektiv i all politik och alla åtgärder

– att få alla aktörer att engagera sig för att uppnå jämställdhet – att främja jämställdhet i en föränderlig ekonomi

– att förena arbete och familjeansvar,

– att främja en jämn könsfördelning i beslutsfattandet samt – att stärka förutsättningarna för utövandet av

jämställdhetsrättigheter.”²⁴

Det är de enskilda medlemsländerna som ansvarar för frågor som rör till exempel socialförsäkringar och barnomsorg. Trots det tvingar den ökade rörligheten av arbetstagare, mellan medlemsländerna, fram gemensamma lösningar inom EU.²⁵ Trots att principer om jämställdhet mellan kvinnor och män funnits med i EU-fördragen sedan 1950-talet kan man sammanfattningsvis säga att de största framstegen gjorts under 1990- talet.

Jämställdhet var tidigare en fråga där EU:s medlemsländer höll sig relativt restriktiva, men sedan Sverige och Finland gick med i unionen har diskussionerna kring jämställdhet blivit allt mer talrika och mer aktiva. Under den senare delen av 1990-talet gjorde EU stora förbättringar inom sin jämställdhetspolitik, främst genom det tidigare nämnda Amsterdamfördraget.²⁶ Den mer intensiva jämställdhetspolitiken som vi på senare tid har erfarit grundar sig även i försöken att föra EU närmare den europeiska befolkningen.

Kvinnor i allmänhet är i större utsträckning mer kritiska till EU än män.²⁷ Svenska kvinnor är många gånger kritiska till EU då de befarar att EU medlemskapet ska innebära en tillbakagång till ett mer konservativt samhälle som många kvinnor i andra medlemsländer lever under. Kvinnor i Sverige förvärvsarbetar mer samtidigt som födelsetalen är högre än i sydeuropeiska länder. Detta beror på att det i Norden finns en generös offentlig organisation när det gäller barnomsorg, föräldraledighet och

24 Europeiska kommissionen, Interimsrapport om genomförandet av gemenskapens handlingsprogram på medellång sikt för lika möjligheter för kvinnor och män(1996-2000), (Byrån för Europeiska

gemenskapernas officiella publikationer, Luxemburg 1999) s. 3

25 Espmark, Thysell, 1995, s.28

26Johan Murray, Jeanette Neij, Taimi Köster, A Europé of equality – Sweden´s EU-policy for gender equality, (Ministry for foreign affairs, Stockholm 2000) s.11

27 Jungar, Svensson, 2001, s. 137ff

(10)

äldreomsorg som inte finns i samma utsträckning i Sydeuropa.²⁸ Unionen skapar sig därmed en större legitimitet genom att arbeta mot en bättre jämställdhet. En annan anledning till ett intensivare jämställdhetsarbete är det ökade engagemanget från EU:s sida för social- och sysselsättningsfrågor.²⁹

2.2 Tidigare forskning

Jämställdhetsforskningen har pågått under en längre tid och tillgång på material på området är således omfattande, vilket också gör det svårt att sammanfatta allt. Om vad den svenska ordförandeskapsperioden betydde för Sverige, EU och jämställdheten fanns det dock inte mycket material tillgängligt. Detsamma gällde forskning kring europeisering av svensk jämställdhetspolitik. Ett antal forskare har dock gjort jämförelser mellan länder inom vissa specifika områden som till exempel vård och omsorg. Två av dessa är Agneta Stark och Åsa Regner. De gjorde, 2001, en studie där de jämförde äldrevården i Spanien, Sverige och Tyskland, I vems händer. Studien påvisar stora skillnader i välfärdsmodellerna länderna emellan. Samt att ländernas omsorgspolitik påverkar kvinnans möjlighet till arbete och ekonomiskt oberoende gentemot mannen. I ett land som Tyskland läggs mycket av omsorgen på familjen som i sin tur lägger arbetet på kvinnan, eftersom det är vanligast att kvinnan sköter hushållet.³⁰

Kvinnomaktutredningen är en forskningsutredning från 1997 som visar att kvinnoyrken har sämre lön samt att det finns en könsmässig segregering på utbildnings och arbetsmarknaden. Denna segregering leder exempelvis till att kvinnor som är teknikintresserade och män som är vårdintresserade inte kommer till sin rätt eftersom de inte behandlas lika. Utredningen visar att kvinnan har under flera olika stadier i sitt liv svårigheter på arbetsmarknaden. Främst när kvinnan får barn, frånvaron från arbetsplatsen resulterar i förlorad löneutveckling. Kvinnor är inte bara ojämställda på

28 Emily Von Sydow, Från ordförandeskap till utanförskap, (SNS förlag, Stockholm, 2004) s. 106f samt Agneta Stark, Åsa Regnér, I vems händer – om arbete, genus, åldrande och omsorg i tre EU-länder, (Linköpings Universitet, 2001) s.173

29 Jungar, Svensson, 2001, s. 137ff

30 Stark, Regnér,

(11)

arbetsmarknaden utan även i hemmet och familjen, detta är en könsmaktordning som bygger på historia, gamla normer och värderingar.³¹

Karin Lundström, verksam vid juridiska fakulteten vid Lunds Universitet, skriver om EG-rätten och jämställdhet i sin avhandling, Jämlikhet mellan kvinnor och män i EG- rätten. Boken behandlar utvecklingen av EG-lagstiftningen 1957-1997, hur den vuxit fram för att avskaffa könsdiskriminering men på samma gång hjälper till att bevara de manliga normer som finns och är på så vis kontraproduktivt för jämställdheten.³²

3. Teori och begreppsdefinitioner

I detta avsnitt kommer vi att beskriva vår teoretiska utgångspunkt och förklara hur vi kommer att tillämpade aktuella teorierna. Därefter kommer vi att diskutera teorierna i anknytning till vårt ämne samt presentera kritik av teorierna och begreppsdefinitioner som är viktiga för vår studie.

3.1 Teori

Vi har valt att använda oss av tre teorier för att analysera det material vi har samlat in.

Dessa är Gösta Esping-Andersens välfärdsteori, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet samt teorin om Europeisering.

Gösta Esping-Andersens teori om välfärdsstatens variationer är indelad i tre regimtyper. Den första är den liberala välfärdsstaten i vilken staten uppmuntrar marknaden både passivt och aktivt. Denna typ av regim maximerar de kommodifierande effekterna. Det vill säga att göra stora delar av omsorgen marknadsbaserad. Den går framförallt att finna i länder som USA, Kanada och Australien.

Den andra är den konservativa välfärdsstaten; dominerande här är att sociala rättigheter inte garanteras. Rättigheter är sammankopplade med klass och status. Denna regimtyp är formad av kyrkan och starkt sammankopplad med familjen. Förskola och äldreomsorg är inte speciellt utvecklat. Här är det subsidiaritetsprincipen som gäller och

31 SOU 1998:6, Ty makten är din… Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige, (Fritze, Stockholm, 1998)

32 Karin Lundström, Jämlikhet mellan kvinnor och män i EG-rätten, (Iustus, Uppsala, 1999)

(12)

staten hjälper endast till när familjen inte kan ta hand om sina medlemmar själv. Exempel på länder med denna välfärdsmodell är Tyskland, Italien och Frankrike.

Den tredje och sista regimtypen är den socialdemokratiska, namnet kommer från den politiska historien i de länder där den förekommer. I Sverige, Norge och Danmark har socialdemokratin länge varit den ledande kraften bakom de sociala reformerna. Den socialdemokratiska modellen går ut på att både använda marknaden och familjen i kombination för att ta hand om barn och gamla. I denna regimtyp vill man uppnå att de flesta arbetar och betalar skatt och så få som möjligt lever på bidrag av olika slag.³³

Då Gösta Esping-Andersen utelämnar genus i sin välfärdsteori har vi även valt att inkludera Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Denna teori behandlar och förklarar genussituationen mellan man och kvinna. Hirdman anser att det finns en ordningsstruktur i samhället som underordnar kvinnan i förhållande till mannen. Denna ordningsstruktur är vad hon kallar genussystemet. Ordet genus kommer från engelskans

”gender”, det kan översättas som socialt kön men Hirdman formulerar det som det kulturellt gjorda könet. Detta därför att hon anser att begreppet socialt har blivit uttjatat och har använts i alltför många sammanhang – vilket gjort att det tappat sin kraft.

Eftersom kunskapen kring könsrelationer hela tiden byggs på är betydelsen av begreppet genus ej konstant.³⁴ Genussystemet grundar sig på följande två logiker:

”1. Den ena logiken är just dikotomin, dvs. isärhållandets tabu:

manligt och kvinnligt bör inte blandas.” ³⁵ Till exempel uppfattningen om att bakning är kvinnligt och att tekniskt arbete är manligt.

”2. Den andra logiken är hierarkin: det är mannen som är norm.

Det är män som är människor, därmed utgör de normen för det normala och det allmängiltiga.”³⁶ Till exempel har manskroppen länge dominerat inom den medicinska forskningen.³⁷

33 Gösta Esping-Andersen, The three worlds of welfare capitalism, (Cornwall, 1996) s.26ff

34 Yvonne Hirdman, Maktutredningen rapport 23 Genussystemet - teoretiska funderingar kring kvinnornas sociala underordning. (Uppsala, 1988) s.5f

35 Hirdman, 1988, s.7

36 Ibid, 1988 s.7f

37 I en studie av Gunilla Risberg diskuterar hon förekomsten av könsegregering inom sjukvården. Hon påvisar att människor, beroende på kön, får olika diagnoser och därigenom även olika vård endast på grund

(13)

För att konkretisera detta talar Hirdman om ett genuskontrakt som omedvetet existerar mellan könen. Det kontrakt som tydligt förklarar vad som är manligt och vad som är kvinnligt följer med från generation till generation. ”Kontrakten är i sig de ömsesidiga föreställningarna. Systemet är den process som via kontrakten skapar nya segregering, ny hierarkisering.”³⁸

För att studera om det finns någon process av påverkan mellan Sverige och EU har vi valt att även använda teorin Europeisering. Enligt Johan P. Olsen finns det fem olika användningsområden för Europeisering. 1. Europeisering är förändringar inom Europa, som till exempel utvidgning av EU. 2. Europeisering är utveckling av styrande institutioner på europeisk nivå. 3. Europeisering är export av olika former av europeisk organisation utanför Europas gränser. 4. Europeisering är något som stödjer det politiska projekt som skall skapa ett enat Europa. 5. Europeisering är de europeiska institutionernas påverkan på nationella styrandeformer.³⁹ Det fjärde och femte användningsområdet passar sig bäst för vår studie samt vår syn på europeiseringen. Den fjärde förklarar hur de suveräna staterna enas och formar en europeisk politisk enhet. Det går ut på att foga samman nationella och regionala sätt att styra och även sprida en europeisk lösning.⁴⁰ Den femte förklaringen av europeiseringen fokuserar på förändringarna inom de suveräna staternas institutioner, det vill säga de inomstatliga förändringar som sker på grund av utvecklingen på den europeiska nivån. Kort sagt den effekt EU har på de enskilda medlemsstaterna.⁴¹

För att vidare betona betydelsen av europeiseringen i detta sammanhang kommer vi här att presentera ytterligare två tolkningar. Enligt Bengt Jacobsson, professor i förvaltningsekonomi vid Lunds universitet, innebär europeiseringen att de nationella gränserna blir allt luddigare samtidigt som nya gränser byggs upp. Nätverk skapas inom många områden, på olika nivåer, vilket leder till svagare nationella gränser. Samtidigt uppstår nya gränser mellan folket och de styrande, eftersom det till exempel är svårt att få

av kön. Normen inom sjukvården är mannen vilket påverkar kvinnornas tillgång till vård. Detta diskuteras i en artikel av Bosse Parbring, Olika sjukvård för kvinnor och män i Genus nr 1, 2005.

38 Hirdman, 1988 s.16

39 Johan P. Olsen, Europeanization, i Cini Michelle, European Union Politics, (Oxford university press, New York, 2003) s.334

40 Ibid, 2003, s.341

41 Ibid, 2003, s.343

(14)

insyn i beslutfattandet. EU-medlemskapet innebär även att svensk politik blir allt mer lik övriga medlemsländers på grund av gemensamma beslut görs gällande i hela unionen.

Men som medlem i EU förväntas Sverige också gång på gång delge sin åsikt i diverse frågor. Detta förstärker både den svenska nationalstaten som sådan samt landets identitet.⁴²

Enligt Tanja A. Börzel är europeisering en process som sker i två riktningar, det innebär att de suveräna staterna påverkar EU samt att EU påverkar medlemsstaterna det vill säga det är en process av både ”bottom-up” och ”top-down”. Medlemsstaterna vill påverka den europeiska politiken beroende på sina egna intressen och på samma gång är de tvungna att rätta sina institutioner efter EU:s lagstiftning som är en produkt av alla medlemsländers politik.⁴³

Europeisering är enligt dessa tre debattörer en tvåvägsprocess som både stärker och försvagar statens suveränitet samt har politiska konsekvenser på såväl nationell- som EU- nivå.

Sammanfattningsvis kommer vi att utifrån Gösta Esping-Andersens välfärdsteori identifiera den svenska välfärdsmodellen samt några exemplifierande Europeiska välfärdsmodeller. Genussystemteorin kommer vi att applicera på Sverige och de exemplifierade samhällena för att se könsmässiga skillnader i de olika välfärdsmodellerna. För att få förståelse om, och i så fall hur, Sverige har påverkat EU:s jämställdhets politik och vice versa har vi valt att använda oss av teorin om europeisering. Det intressanta för vår studie är att se om Sverige håller kvar vid sin välfärdsmodell eller om Sverige influeras av de mer kontinentala – konservativa eller liberala välfärdsmodellerna som finns i stora delar av övriga Europa.

3.2 Teoridiskussion

Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, menar att Sveriges omsorgspolitik i praktiken har närmat sig andra europeiska länders modeller. Samtidigt har länder med en mindre utvecklad äldreomsorg byggt ut denna på grund av influenser

42 Bengt Jacobsson, Europa och staten, Europeiseringens betydelse för svensk statsförvaltning, (SOU 1997:30, Stockholm, 1997). s. 6f

43http://www.qub.ac.uk/schools/SchoolofPoliticsInternationalStudiesandPhilosophy/FileStore/Europeanisati onFiles/Filetoupload,5270,en.pdf 2005.11.12

(15)

från länder som Sverige. Det har skett en förskjutning i den svenska äldreomsorgen; från staten till familjen och marknaden. På lång sikt kan detta leda till en minskad offentlig omsorg och en ökad kommodifiering. För de som inte har ekonomiska resurser och kan köpa sin vård och omsorg kan detta i sin tur leda till att kvinnorna, som av tradition sköter omsorgsarbetet, får ta hand om sina anhöriga samtidigt som de måste arbeta och hjälpa till med försörjningen av familjen. Om inte detta fungerar kommer kvinnan troligen gå ner i arbetstid för att hinna med omsorgen. Detta beror på en rad olika faktorer; först och främst gamla normer och traditioner men även löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Mannen tjänar oftast mer och det är därför mer vanligt att han fortsätter arbeta heltid istället för kvinnan. I sin tur bidrar detta till att kvinnor förvärvsarbetar mindre, då en kombination av arbete och omsorg sällan fungerar i längden. Som vi tidigare berört riktar sig den marknadsbaserade omsorgen endast till dem som har råd.⁴⁴ Många kvinnor är även dubbelt beroende av den offentliga sektorn, en nedskärning skulle därför påverka dem extra mycket. Dels för att många kvinnor arbetar inom den offentliga sektorn och dels för att de mister tillsyn och omsorg av sina barn och anhöriga.⁴⁵ Detta leder fortsättningsvis till en ond cirkel, kvinnorna arbetar dubbelt för lägre ersättning eller till och med utan ersättning.

3.3 Kritik av teorierna

Esping-Andersens teori kritiseras för att den främst fokuserat på sambandet stat - marknad och att familjen har en mycket liten roll i detta.⁴⁶ Vi grundar även vår kritik av Gösta Esping-Andersens välfärdsteori i hans utelämnande av ett genusperspektiv. Att utelämna betydelsen av kön inom ett område som välfärd menar vi är ett misstag då det är ett otroligt könssegregerat område.

44 Marta Szebehely, Nya trender, gamla traditioner – svensk äldreomsorg i ett europeiskt perspektiv, i Florin Christina, Bergqvist Christina (red) Framtiden i samtiden. (Institutet för framtidsstudier, Stockholm, 2004) s.190ff

45 Landstingsorganisationen i Sverige, EU och kvinnorna – frihet, jämlikhet och jämställdhet, (AB Östgötatryck Linköping, 1994) s. 7

46 Nermo Magnus, Sida vid sida men inte på jobbet, i Florin Christina, Bergqvist Christina (red) Framtiden i samtiden. (Institutet för framtidsstudier, Stockholm, 2004) s. 110

(16)

Vår kritik av Hirdmans teori är att i takt med att genuskontraktet eventuellt försvinner blir teorin allt mer inaktuell, men så länge det finns diskriminering mellan könen är den fortfarande aktuell.

Europeisering kritiseras för att det kan vara svårt att skilja mellan globalisering och europeisering. Det kan vara svårt att veta skillnaden däremellan samt att veta vad som egentligen är orsaken till förändringar i samhället, det kan både vara europeisering och globalisering var för sig eller en kombination av dem båda.⁴⁷

3.4 Begreppsdefinitioner

Jämställdhet: ”… att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende, att vårda hem och barn, att delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället”⁴⁸

Genus: ”Idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön.[...]Genus används som benämning på den kulturella process som tillskriver såväl människor som symboliska förhållanden och institutioner kollektiva s.k. könsegenskaper, dvs. manligt och maskulint resp. kvinnligt och feminint.”⁴⁹

Kön: ” Kön avser biologiska skillnader mellan kvinnor och män. ” ⁵⁰

47 Bengt Jacobsson och Ulrika Mörth, Europeiseringen av den svenska staten, i Göran Ahrne (red.) Stater som organisationer, (Nerenius & Santérus Förlag, Stockholm, 1998) s. 179ff

48 Svenska Kommunförbundet, Härifrån till jämställdheten, (Kommentus Förlag, Stockholm 1998), s 36f

49 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=181336&i_word=genus 2005.11.12

50 http://www.genusforum.nu/default.asp?ML=1744 2005.11.12

(17)

4. Metod och material

I detta kapitel kommer vi att redogöra för den vetenskapliga metod vi tillämpat i studien;

val av metod, val av material och källkritik.

4.1 Val av Metod

För att besvara våra frågor har vi valt att använda oss av en kvalitativ deskriptiv- undersökande metod. Deskriptiv i den meningen att vi empiriskt förklarar vad som gjorts, till exempel under ordförandeskapet 2001. Undersökande i den meningen att vi ur ett teoretiskt perspektiv analyserar den fakta vi samlat in och därigenom finner svaren till de frågor vi ställt upp. Valet av metod motiverar vi med att vårt syfte inte går att uppnå genom till exempel en komparativ studie. Eftersom studien behandlar unionen och ett medlemsland kan dessa inte jämföras på samma sätt som om det hade varit två länder.

Detta på grund av att det hade blivit allt för omfattande att jämföra fler ordförandeskap eller EU-medlemskapets påverkan på fler länder. Med vårt forskningsproblem tedde det sig mest naturligt att tillämpa metoden kvalitativ litteraturstudie.⁵¹ En litteraturstudie innebär att forskaren tar del av en mängd material vilken sedan sammanställs och analyseras.⁵² Vi har således läst böcker, artiklar och redogörelser vilka vi sedan sammanställt och kategoriserat efter studiens olika delar. Därefter analyserade vi materialet för att uppnå uppsatsens syfte.

Vi har inte haft möjlighet att systematiskt följa de förändringar som skett inom Sveriges jämställdhetspolitik under den period Sverige varit medlem i den europeiska unionen. I stället har vi på ett övergripande plan, genom sekundärlitteratur, sökt indikatorer på förändringar inom EU:s politik som påverkat svensk jämställdhet. Ett alternativ hade varit att undersöka EU-medlemskapets effekter inom jämställdhetsområdet i flera medlemsländer men på grund av utrymmesskäl fick vi göra denna avgränsning. Ännu ett alternativ hade varit att intervjua ett antal aktiva personer på området, till exempel ministrar eller politiker, men vi var även här tvungna att avgränsa oss av praktiska skäl och valde därför att endast göra en intervju.

51 Pål Repstad, Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, (Studentlitteratur, Lund, 1999) s 9

52 Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Lena Wängnerud, Metodpraktikan, (Nordstedts juridik, Stockholm 2003) s. 233

(18)

4.2 Val av material

Vi har valt att utifrån vår första fråga göra ett snävt materialurval och endast studera de dokument som producerats av svenska representationen under ordförandeskapet samt publikationer från några författare och forskare som tolkat händelser under samma period. Vår andra frågeställning krävde ett bredare materialurval för att vi skulle kunna få en uppfattning om de övergripande tendenserna som förelåg. Till studien i sin helhet består det använda materialet av artiklar, böcker, regeringsmaterial samt en expertintervju. Materialet består både till största del av sekundärkällor. Sekundärkällorna är främst böcker och artiklar. Böcker och skrifter producerade av EU, har vi sökt genom biblioteksdatabasen och informationsdatabasen Libris. Då inte allt det önskade materialet funnits tillgängligt på det lokala biblioteket har vi även gjort ett antal fjärrlån. Artiklar från magasin och dagstidningar har vi sökt genom Elin (Electronic Library Information Navigator), Artikelsök och Mediearkivet men även genom olika Internetbaserade sökmotorer som till exempel Google och Altavista. För att få ytterligare information om Sveriges arbete i EU samt EU:s påverkan på svensk politik gjorde vi en samtalsintervju med Eva-Britt Svensson, ledamot i Europaparlamentet och 2:e vice ordförande i kvinnoutskottet. En samtalsintervju ger möjlighet till ett samspel mellan forskare och den intervjuade, forskaren kan med följdfrågor följa upp svar som är extra intressanta för studien.⁵³ På så sätt är samtalsintervjuer ett bra instrument för att få en djupare förståelse för vad personen i fråga tycker och tänker. Eftersom vi var intresserade att ta del av Eva- Britt Svenssons erfarenheter från sitt arbete i Europaparlamentets kvinnoutskott fann vi en samtalsintervju mer passande än tillexempel ett frågeformulär. Att vi endast gjorde en samtalsintervju beror på att vi bara ville använda informationen från denna som ett komplement till vårt övriga material.

I empirin kommer vi att ta upp ett antal möten som ägde rum under Sveriges ordförandeskap 2001. Då mötena var många till antalet valde vi möten utifrån dess innehåll och typ. Dokumenten vi valt att studera består av mötessammanställningar, tal från svenska ministrar under perioden, svenska representationens redogörelser för ordförandeskapet. Våra innehållsmässiga urvalskriterier vid val av möten har varit jämställdhet och social- och sysselsättningsområdet. För att påvisa arbetet inom såväl

53 Esaiasson mfl., 2003, s. 279

(19)

europeiska rådet, ministerrådet samt diverse expertråd valde vi att redovisa möten från alla dessa nivåer. Dessa urval har vi gjort för att finna exempel på hur Sverige arbetade under ordförandeskapet då vi inte kan göra en total bedömning av alla möten.

Sökord vi använt i kombination är: jämställdhet, Sverige, EU, equality, europeisering, europeanization, ordförandeskap.

4.3 Källkritik

För att påvisa studiens reliabilitet bör materialets pålitlighet analyseras. Genom

”Metodpraktikans” fyra regler om äkthet, oberoende, samtidighet och tendens kommer vi att analysera trovärdigheten i materialet.⁵⁴

Äkthet – Äkthetsregeln innebär att materialet skall vara producerat av den som sägs ha framställt det. Genom att jämföra källor med varandra kan man styrka materialets och källans äkthet. När det gäller material hämtat från Internet är det mer osäkert eftersom man inte kan vara säker på vem som publicerat det. Vi anser dock att vårt material är trovärdigt ur äkthetssynpunkt då våra källor är bekräftade i andra källor och då hemsidorna där materialet är hämtat är producerade av pålitliga aktörer.

Oberoende – Källans oberoende undersöks genom att källorna jämförs med andra källor för att kontrollera om innehållet går att finna på andra håll. Vårt material består till stor del av sekundärkällor där risken för förvanskning är aningen större än i primärkällor.

Men vi har av tidsskäl blivit tvungna att studera sekundärkällor. För att försäkra oss om informationens tillförlitlighet och oberoende har vi jämfört fakta från skilda källor med varandra.

Samtidighet - Att materialet är nedtecknat så nära händelsen som möjligt är viktigt, ju längre tid som går mellan händelse och nedtecknande desto större är risken att berättelsen inte är korrekt. En samtidig källa är oftast mer detaljrik än den icke samtida. Sett utifrån vår studie har samtidigheten inte varit något problem. Det empiriska materialet vi hämtat från EU:s publikationer är pålitligt ur samtidighetssynpunkt då EU:s institutioner tämligen omgående dokumenterar då beslut, möten eller sammankomster ägt rum.

Tendens - Om en källa är tendentiös är den inte objektiv, den främjar då ett speciellt intresse. Det kan vara att författarens personliga åsikt lyser igenom och påverkar

54 Ibid, mfl. 2003, s. 303ff

(20)

materialet eller att en organisation målar upp en falsk bild av verkligheten för att gynna sina egna intressen. Materialet från EU:s hemsida och EDC-publikationer kan anses tendentiöst då unionen producerar allt sitt material själv vilket gör det partiskt. Eftersom stora delar av det svenska folket ända från början varit EU negativa kan det spekuleras om att negativa konsekvenser av EU-medlemskapet har tonats ner av vissa aktörer, då främst EU självt, för att ge unionen större legitimitet. Övrigt material om jämställdhet kan ha varit färgat av politisk tillhörighet vilket vi tagit hänsyn till under skrivandeprocessen.

Speciellt det material som behandlar jämställdhetens framväxt i Sverige då socialdemokraterna kan framhäva sitt arbete på jämställdhetsområdet extra mycket.

För att källkritiskt granska expertintervjun med Eva-Britt Svensson utgår vi ifrån Lennart Lundquists tre analysplan; verklighetsplan, informationsplan och utsagoplan.⁵⁵ Vår ambition med intervjun var att nå Svenssons informationsplan, vi ville ta del av verkligheten inom jämställdhetspolitiken i EU som Svensson uppfattar den.

Verklighetsplanet går inte att nå, det vill säga vi kan genom en intervju inte komma närmare än just hennes uppfattning av verkligenheten. Vi var medvetna om att vi eventuellt bara skulle kunna nå hennes utsagoplan, det vill säga, det hon valde att dela med sig om verkligheten. Men vi kände att vi under intervjun fick en bra relation till Svensson samt eftersom vi var väl inlästa på ämnet kände vi igen mycket av det hon berättade och upplevde där med att vi nått Svenssons informationsplan.

55 Lennart Lundquist, Det vetenskapliga studiet av politik, (Studentlitteratur, Lund, 1993) s. 108f

(21)

5. Empiri

I detta kapitel kommer vi att presentera vår empiri. Inledningsvis förklarar vi innebörden av att inneha ett ordförandeskap i EU:s ministerråd samt Sveriges arbete under 2001 inom jämställdhetspolitiken. Därefter går vi djupare in på utvalda möten som är viktiga för vår studie. Till sist redovisar vi om och i så fall hur Sverige påverkats av EU- medlemskapet inom jämställdhetspolitiken.

5.1 Det Svenska ordförandeskapet 2001

Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd sträckte sig från den 1:a januari till den 30:e juni 2001.⁵⁶ Ordförandeskapet i ministerrådet roterar mellan alla medlemsländer i turordning var 6:e månad, vilket innebär att alla medlemsländer kommer att inneha posten.

Att förfoga över ordförandeskapet i ministerrådet innebär kortfattat:

– att representera rådet i olika sammanhang dels gentemot de övriga institutionerna inom EU, dels gentemot internationella organisationer och NGO:s.

– att driva förhandlingarna i rådet framåt.

– att administrera rådets möten.

– att föra ett eget politiskt program, där landet prioriterar områden, det vill säga ansvarar för rådets dagordning.⁵⁷

När Sverige precis hade blivit medlem i EU, 1995, talades det mycket om att Sverige skulle kunna påverka unionen inom jämställdhetspolitiken eftersom landet kommit så pass långt på området i jämförelse med andra medlemsländer. Därför sågs ordförandeskapet som en stor chans till att kunna påverka.⁵⁸ Förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap började redan 1998, främst genom att förbereda vilka frågor som skulle ligga i fokus under 2001.⁵⁹ Då Sverige i förhållande till övriga medlemsstater är ett litet land var ordförandeskapet en viktig period för landets möjlighet att i större

56 Program för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd. 2000.07.07, EDC Växjö universitet, s.2

57 Jonas Tallberg, Inledning - Sveriges ordförandeskap i EU 2001, i Jonas Tallberg (red.) När Europa kom till Sverige – Ordförandeskapet i EU 2001, (SNS förlag, Stockholm, 2001) s. 13f

58 Espmark, Thysell, 1995, s 39.

59 Ole Elgström & Jonas Tallberg, Den politiska utmaningen - nationella och europeiska intressen i konflikt? i Jonas Tallberg (red.) När Europa kom till Sverige – Ordförandeskapet i EU 2001, (SNS förlag, Stockholm, 2001) s. 39f

(22)

utsträckning påverka de politikområden de ansåg viktigast.⁶⁰ Sverige ville koncentrera sig på miljö, sysselsättning, öppenhet, jämställdhet, unionens utvidgning samt relationen med Ryssland men fick kritik för att detta var allt för omfattande. Det beslutades då om tre huvudområden, dessa var; utvidgning, sysselsättning och miljö.⁶¹ Det sades istället att jämställdhetsaspekten skulle beaktas inom alla områden och i allt beslutsfattande.⁶² Det går att läsa i Sveriges program för ordförandeskapet att ”jämställdhet ska genomsyra allt EU-arbete”.⁶³ Sveriges tre fokusområden var områden där Sverige ansåg sig själva ligga i täten. Genom att välja dessa områden visade Sverige att de gärna ville sprida sina erfarenheter och politiska modeller och detta gällde även jämställdheten.⁶⁴

Sveriges ambition var att föra fram jämställdhet både inom EU-institutionernas interna arbete och inom unionens sysselsättningspolitik.⁶⁵ Just möjligheten att kunna kombinera arbete och familjeliv var och är en viktig fråga och Sverige arbetade mycket med att förbättra villkoren för detta. Den sociala dimensionen med stödorganisationer som förskola och äldrevård är mycket viktigt för kvinnornas möjlighet att kunna komma ut på arbetsmarknaden vilket i sin tur är viktigt för jämställdheten. ⁶⁶

Sverige föreslog att alla medlemsländer skulle formulera nationella sysselsättningsmål som ett led i arbetet mot full sysselsättning i unionen. Inom social- och sysselsättningsområdet skulle Sverige bland annat arbeta för ökad jämställdhet, åtgärder mot diskriminering, löntagares rättigheter och social trygghet.⁶⁷ Sverige anser att jämställdhet är en demokratifråga samt en fråga om rättvisa där män och kvinnor skall värderas lika, åtnjuta lika delar ekonomisk och politisk makt. För att män och kvinnor skall kunna få lika stor ekonomisk och politisk makt krävs det att båda parter kan vara ekonomiskt oberoende. Det är därför mycket viktigt att det inom sysselsättningspolitiken finns ett jämställdhetsperspektiv.⁶⁸

60 Tallberg, 2001, s.9

61 Elgström, Tallberg, 2001, s. 39f

62 Program för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd. 2000.07.07, EDC Växjö universitet, s. 9

63 Jungar, Svensson, 2001, s.139

64 Bjurulf Bo, i Anne Haglund, The EU presidency and the northern dimension initiative : applying international regime theory, Växjö, (Växjö University Press2004) s. 119

65Anders Björnsson, Profile: Sweden in the European union, , (Svenska institutet, Stockholm, 1995) s. 9

66 Björnsson, 1995, s. 22ff

67 Program för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd. 2000.07.07, EDC Växjö universitet, s. 4

68 Ibid. s. 8

(23)

5.1.1 Möten under perioden

Om man ser till antalet beslut tagna under ordförandeskapen under åren som gått så har endast några få tagit så många beslut på lagstiftningsområdet som det svenska ordförandeskapet inom alla politikområden. Sverige drev under sitt ordförandeskap igenom flest medbeslutandeärenden, det vill säga beslut som tas av Europaparlamentet och Rådet gemensamt, som någonsin gjorts fram tills dess. Det hölls 77 möten på 44 svenska orter under perioden, två av dessa var möten med Europeiska rådet.⁶⁹

5.1.1.1 Norrköping

Den 21-23 januari 2001 hölls det första informella ministermötet i Norrköping. Temat var

”jämställdhet och socialförsäkringar – en motor för ekonomisk tillväxt.”⁷⁰ Ordförande för mötet var dåvarande socialförsäkringsminister Ingela Thalén samt dåvarande jämställdhetsminister Margareta Winberg. Diskussionerna koncentrerades kring betydelsen av möjligheten att kunna kombinera arbete och familj för både män och kvinnor, vilket kräver jämställdhet såväl inom familjen som på arbetsplatsen.⁷¹ För en ökad ekonomisk tillväxt krävs ett ökat deltagande av kvinnor på arbetsmarknaden och för att kvinnor skall ha möjligheten att delta på arbetsmarknaden krävs väl utvecklade stödfunktioner som förskola och äldrevård i samhället. I många familjer ligger ansvaret för hemmet på kvinnan som därför får bära ett dubbelt lass, ett betalt och ett obetalt arbete. En ökad jämställdhet mellan man och kvinna är därför viktig även inom den privata sfären.⁷² Mötet resulterade i att ministrarna beslutade om att starta arbetet med att ta fram fler indikatorer utifrån vilka jämställdhetens utveckling i unionen kan granskas.⁷³ De svenska ministrarna presenterade sina ambitioner för jämställdhetsarbetet under mötet och hade vid mötets slut de övriga ländernas ministrars stöd. Alla deltagande ställde sig i princip bakom följande slutsatser:⁷⁴

69 Redogörelse för det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens ministerråd första halvåret 2001, s.

10

70 http://eu2001.se/eu2001/calendar/meetinginfo.asp?iCalendarID=140 2005.12.17

71 ibid.

72 http://eu2001.se/eu2001/news/news_read.asp?iInformationID=11275 2005.12.05 samt http://eu2001.se/eu2001/news/news_read.asp?iInformationID=11274 2005.12.05

73 http://eu2001.se/eu2001/news/news_read.asp?iInformationID=11131 2005.12.05

74 http://eu2001.se/static/se/norrkoping/rapport6.asp 2005.12.05

(24)

- ”Både kvinnor och män måste delat i förvärvsarbetet så att Europa kan utvecklas och uppnå ekonomisk tillväxt.

- Jämställdheten ska genomsyra den ekonomiska politiken och socialförsäkringarna i Europa.

- Det behövs en väl utbyggd föräldraförsäkring.

- Ett gemensam ansvar för barnomsorgen behövs för att göra det möjligt att kombinera barn, familj och arbete.

- Pensionssystemen måste vara hållbara för att fattigdom bland äldre kan undvikas.”⁷⁵

5.1.1.2 Örebro

Under ett expertmöte den 16 mars 2001 samlades experter från EU:s medlemsländer och kandidatländerna i Örebro för att diskutera män och jämställdhet. Länge har jämställdhetsarbetet drivits av kvinnor eftersom det är de som drabbas av ett mansdominerat samhälle. Därför har fler och fler länder i EU börjat driva frågan om mäns involvering i jämställdhetsarbetet. Mötets syfte var att diskutera hur män ska engageras i jämställdhetsarbetet och hur EU ska kunna uppnå sina mål angående detta. På mötet diskuterades även vikten av förbättrade möjligheter till arbete för kvinnor, minskade löneskillnader mellan könen samt ett rättvist socialförsäkringssystem för att nå en förbättrad situation för kvinnorna. Vidare betonades det att betald föräldraledighet ska gälla för båda föräldrarna, vilket är något som blir mer och mer av en verklighet i EU:s länder. Samt att både män och kvinnor ska kunna kombinera familjeliv och arbete.

Fördelarna och vikten av att män tar ansvar för familjelivet och att män och kvinnor delar ansvaret lika måste förstärkas och bli tydligare. Det finns ett stort behov av forskning som visar hur mansdominansen i samhället påverkar kvinnornas situation, forskningen ska vara till hjälp för att öka medvetenheten om vad mansdominansen i samhället har inneburit ur ett könsperspektiv. Ett antal medlemsländer betonade vid mötet nödvändigheten av ett europeiskt jämställdhetsinstitut som skulle vara ett centrum för forskare, politiker och andra engagerade i jämställdhetsarbetet för att kunna samarbeta, byta erfarenheter och skapa modeller och metoder för analys.⁷⁶

75 http://eu2001.se/static/se/norrkoping/rapport6.asp 2005.12.05

76 http://www.eu2001.se/eu2001/news/news_read.asp?iInformationID=13600 2005.11.15

(25)

5.1.1.3 Stockholm

Det första toppmötet med Europeiska Rådet hölls i Stockholm 23-24 mars 2001, detta möte var en uppföljning till mötet i Lissabon år 2000. Under Europeiska Rådets möte i Lissabon beslutades det att EU inom tio år skulle bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. För att förverkliga detta sattes ett antal konkreta och mätbara mål upp. Ett av de viktigare målen var att sysselsättningen i EU skulle höjas till 70% för män och 60% för kvinnor senast 2010.⁷⁷ Vid toppmötet i Stockholm var sysselsättningspolitiken ett av huvudområdena. De två huvudtemana var ”moderniseringen av Europas ekonomi” och

”moderniseringen av den europeiska sociala modellen”.⁷⁸ Den senare handlar bland annat om att se över sociala trygghetssystem. Mötet handlade mycket om att definiera tidigare tagna beslut och även att sätta upp nya mål. När det gäller barnomsorgen bestämdes det att nya gemensamma måttstockar skulle etableras för att medlemsländernas barnomsorg ska kunna jämföras och granskas. Sverige undvek att driva frågorna om gemensamma målsättningar för ett ökat antal förskoleplatser samt fördelar med särbeskattning och individbaserade socialförsäkringar speciellt hårt. Detta på grund av att Sverige sedan tidigare hade erfarenheter av att de i dessa frågor inte fått önskat gensvar från övriga medlemsländer.⁷⁹ Toppmötet i Stockholm gav ett givande resultat. Rådet beslutade att kvinnors sysselsättningsgrad skulle nå 57% före 2005. Samtidigt skärptes likabehandlingsdirektivet.⁸⁰(se 5.1.3)

5.1.1.4 Göteborg

Det andra toppmötet hölls i Göteborg 15-16 juni 2001, detta koncentrerades på miljöområdet hållbar utveckling. En strategi om hållbar utveckling klubbades igenom under mötet. Strategin var ett komplement till besluten tagna under mötet i Lissabon samt under mötet i Stockholm ett par månader tidigare. Den innebar att alla förslag som läggs fram inom unionens mer betydande politikområden skall studeras ur ekonomisk, social

77 Redogörelse för det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens ministerråd första halvåret 2001 s.

14

78 Kerstin Jacobsson, Sysselsättningspolitiken - att förvalta ett arv, i Jonas Tallberg (red.) När Europa kom till Sverige – Ordförandeskapet i EU 2001, (SNS förlag, Stockholm, 2001) s. 94f

79 Ibid, 2001, s. 94f

22

(26)

och ekologisk synpunkt innan några beslut kan tas.⁸¹ Ur social- och sysselsättningssynpunkt underströk Rådet att medlemsstaterna skulle fortsätta verka för att öka sysselsättningen bland kvinnor.⁸²

5.1.1.5 Sigtuna

I Sigtuna, 16 maj 2001, hölls ett expertmöte⁸³ om jämställdhet. Temat var "Integrering av ett köns och jämställdhetsperspektiv i Europa - tillämpning, erfarenheter och hur vi kan gå vidare".⁸⁴ Syftet med detta möte var att byta kunskaper med varandra inom jämställdhetsintegrering, för att kunna komma vidare i arbetet och för att kunna tillämpa det mer praktiskt i verkligheten. Vikten av att infoga ett jämställdhetsperspektiv på alla områden där beslut tas, som berör män och kvinnors ställning, diskuterades. Det diskuterades att det borde finnas nationella instrument som till exempel könsanpassad budget samt jämställdhetsexperter och en stor medvetandegrad om vad jämställdhet egentligen innebär. Det fanns en enighet på mötet om att ett utbyte av erfarenheter är mycket viktigt för att kunna implementera jämställdhetsintegrering inom alla områden.

Det togs inga beslut men mötet ledde till ökad medvetandegrad inom jämställdhetsområdet.⁸⁵

5.1.1.6 Luxemburg

Att inneha ordförandeskapet i ministerrådet innebar även att Sverige ansvarade för ministerrådsmöten utanför Sveriges gränser. I juni 2001 hölls ett möte i Luxemburg med medlemsstaternas ministrar inom sysselsättnings-, social- och jämställdhetsfrågor.⁸⁶ Under detta möte gjordes ändringar och tillägg i det likabehandlingsdirektiv som kom 1976. Detta var ett direktiv som var prioriterat under Sveriges ordförandeskap, och några av huvudpunkterna i de beslut som togs var:

19

82 http://www.eu2001.se/static/se/eusummit/goteborg_ekonomi.asp 2005.12.22

83 Expertmöte är ett möte ”med högre statstjänstemän med ansvar för jämställdhetsintegrering[…] och experter som strategiskt arbetar med jämställdhetsintegrering” Hämtat från

http://www.eu2001.se/eu2001/news/news_read.asp?iInformationID=15710 2005-11-15

86 http://www.eu2001.se/eu2001/calendar/meetinginfo.asp?iCalendarID=199 2005.12.10

(27)

”– Kvinnor som har varit barnlediga garanteras rätt att återuppta sitt arbete eller en motsvarande tjänst utan försämrade arbetsvillkor. De skall också få tillgodogöra sig de eventuella förbättringar av arbetsvillkoren som har skett under deras bortovaro.

– Liknande rättigheter skall gälla även för fäder. I de medlemsländer som har inrättat pappaledighet skall fäder som tar ut sin pappaledighet skyddas mot uppsägning och försämrade arbetsvillkor.

– Medlemsstaterna skall inrätta organ för att främja principen om likabehandling av kvinnor och män. De skall kunna ta emot och driva klagomål från enskilda som diskriminerats på grund av kön.”⁸⁷

Sveriges jämställdhetsminister, Margareta Winberg, uttryckte att det var en stor framgång att medlemsländerna kunnat enas om detta direktiv. Det här var även första gången som pappaledighet nämndes i en EU-rättslig lagtext.⁸⁸

5.1.2 Vad innebar ordförandeskapet för Sverige?

En följd av ordförandeskapet var att de inblandade; politiker och tjänstemän, ökade sina kunskaper om EU och det hävdas även att en generell kompetenshöjning har ägt rum vad det gäller EU-frågor i Sverige. Ännu en följd av ordförandeskapet är att många svenska aktörer knutit fler viktiga kontakter internationellt.⁸⁹

Olof Petersson, statsvetare och forskningsledare på SNS, menar att Sverige till stor del har bidragit till en utveckling av EU:s demokrati. Då den svenska offentlighetsprincipen är ett viktigt kapitel i svensk politik förde Sverige, under sitt ordförandeskap, relativt hårda förhandlingar i utvecklingen av EU:s öppenhetsförordning och detta med framgång. Samma sak gällde framgångarna inom jämställdhetsområdet, Sverige fick igenom att en framtida konstitution för EU skulle bestå av en könsneutral text.⁹⁰ Jessica Lindvert, forskare i genusvetenskap, understryker dock problematiken med att neutralisera politiken på ett sådant sätt. I sin avhandling Feminism och politik visar hon

89 Hans Hegeland och Karl Magnus Johansson, Ordförandeskapet och riksdagen - borgfreden som höll, i Jonas Tallberg (red.) När Europa kom till Sverige – ordförandeskapet i EU 2001, (SNS förlag, Stockholm, 2001) s. 186

90 http://www.sns.se/document/2004-12-14op.pdf 2005.12.05

(28)

på två motstridiga principer i strävan efter rättvisa mellan könen, likhetsprincipen samt olikhetsprincipen. Likhetsprincipen menar att könen är lika och att rättvisa kan skipas genom att behandla dem lika. Olikhetspricipen menar att könen är och förblir olika och måste därför behandlas därefter. Det går dock inte att endast tillämpa en av principerna inom politiken. En könsneutral text kan därför kritiseras då den endast ser till könens likheter och inte dess olikheter.⁹¹

Ett ordförandeskap kan påverka ordförandelandet på flera plan. Först måste landet lägga ner pengar och tid på att administrera ordförandeskapet. Det handlar även om vilka resultat som nås under perioden, om landet har lyckats leda gruppen till beslut. Till sist, och i detta fall mest intressant, får även ordförandeskapet följder för medlemslandet på den nationella arenan. Ett ordförandeskap kan förstärka den europeisering av statsförvaltningen som redan sker. Detta kan visa sig genom till exempel att organisationers strukturer blir mer EU-anpassade och/eller att vi får större insikt i EU:s system.⁹²

5.1.3 Slutsatser av det svenska ordförandeskapet

Mynnade då det Svenska ordförandeskapet ut i några förändringar inom jämställdhetspolitiken på social- och sysselsättningsområdet? Det sattes som vi tidigare nämnt upp ett nytt delmål om sysselsättningen inom unionen, 2005 skulle sysselsättningen för båda könen ligga på 67%, och 57% endast för kvinnor. Sverige drev även igenom tre nya direktiv inom social- och sysselsättningsområdet.⁹³ Två av dessa var relevanta för jämställdhetspolitiken:

” – Information och samråd: kan liknas vid ett Europa-MBL. Ett genombrott för arbetstagarnas inflytande i Europa.

[…..]

– Likabehandlingsdirektivet omfattar principen om likabehandling

av män och kvinnor i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning, befordran samt arbetsvillkor. Mödrars rät att

91 Jessica Lindvert, Feminism och politik, (Boréa, Umeå, 2002) s. 24f

92 Tallberg, 2001, s. 21f

93 http://www.eu2001.se/static/pdf/se/resultatfinal_0701.pdf 2005.12.05

(29)

återvända till sitt arbete efter barnledighet stärks. För första gången nämns pappors rättigheter. Gemensam definition av sexuella trakasserier.”⁹⁴

Medlemsländerna kom överens om att ”gemensamma mått skall etableras för att EU- länderna skall kunna jämföra tillgången till barnomsorg, i syfte att förbättra möjligheterna att kombinera familj och yrkesliv.”⁹⁵ Liknande mått skulle även tas fram till äldreomsorgen samt till studien av löneskillnader mellan män och kvinnor.⁹⁶ Två andra resultat av ordförandeskapet var en strategi om hållbar utveckling vilket innebar att alla beslut som tas måste först analyseras ur ekonomisk, social och ekologisk synpunkt samt att ta fram gemensamma indikatorer utifrån vilka jämställdhetens utveckling i unionen skall kunna granskas.⁹⁷

5.2 Har jämställdhet i Sverige påverkats av europeiseringen?

5.2.1 Omsorg

I Sverige ligger inte det formella ansvaret för äldre och vårdbehövande på de anhöriga utan på staten. Alla äldre ska bli bedömda och ska få den hjälp de behöver med utgångspunkt i deras egna behov, inte hur familjesituationen ser ut. I verkligheten är det dock så att den offentliga omsorgen blir tillgänglig först när det saknas (kvinnliga) anhöriga, det informella ansvaret läggs ofta slutligen på familjen. Det finns också skillnader mellan olika kommuner och hur de ser på behovet av vård, samtidigt som det finns skillnader mellan vilket ansvar manliga och kvinnliga anhöriga förväntas ta. Även skillnader i hur män och kvinnor agerar om ingen organisation tar ansvaret eller om organisationen inte sköter sitt arbete kan skönjas Familjen är i detta fall enligt Stark och Regnér "makor, döttrar, svärdöttrar och andra kvinnliga anhöriga."⁹⁸

Anhörigvård är ett arbete oftast utfört av kvinnor utan ersättning eller med en mycket låg ersättning. Att arbeta inom äldreomsorg innebär ofta låga löner, dåliga arbetstider och

94 ibid.

95 ibid.

96 ibid.

97 Redogörelse för det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens ministerråd första halvåret 2001 s. 19 samt http://eu2001.se/eu2001/news/news_read.asp?iInformationID=11131 2005.12.05

98 Agneta Stark, Åsa Regnér, I vems händer, (Linköpings Universitet, 2001) s. 201