Sveriges fyra storbanker har alla arbetat fram sin hållbarhetsredovisning med hjälp av GRI:s riktlinjer. Däremot skiljer omfattningen sig åt mellan de fyra. Att redovisa enligt GRI:s riktlinjer ger ett professionellt intryck och är enligt Farneti & Guthriea (2009), Hedberg & von Malmborg (2003) de enda som accepteras på en global, internationell arena. Detta leder till att den som är insatt i ämnet får en trovärdig syn på alla fyra hållbarhetsredovisningar. Även om de fyra storbankerna har redovisat enligt samma mall så skiljer de sig ändå relativt mycket från varandra. De har alla sin egen syn på hur de jobbar och presenterar hållbar utveckling på bästa sätt.
Figur 3 visar i tabellform vilka punkter som respektive bank redovisar. Tabellen visar med nyckelord vad bankerna redovisar under de olika punkterna.
Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Aspekt: Ekonomiska resultat
EC1 Högre lönsamhet Utgifter till omgivning Tillgodose intressenters behov Utgifter till intressenter EC2 Begränsad
påverkan Miljömedveten utlåning
Satsa på miljöfrämjande företag Miljömedveten utlåning. inska utsläpp EC3 Rörlig ersättning Anställdas förmåner samt
aktieutdelning Pension Ersättningar
EC4 Inget stöd Inget statligt bidrag 0 kr Inte redovisad Aspekt: Marknadsnärvaro EC5 Tillägg Inte
redovisad redovisad Inte redovisad Inte redovisad Inte
EC6 ”Ej relevant”
Inte redovisad Inte redovisad Inte redovisad EC7 Internrekrytering Inte redovisad Inte redovisad Inte redovisad
Aspekt: Indirekt ekonomisk påverkan
EC8 Lokal närvaro ”Ej tillämpnings- bar” Inte redovisad Inte redovisad EC9 Tillägg Ansvarsfullt företagande Inte
redovisad Ansvarsfullt långivande
Inte redovisad
För att visa vilka belägg bankerna har för de olika redovisade punkterna har de hän- visat till diverse dokument eller sidor i rapporten eller på hemsidan. Detta har dock gjorts med olika tydlighet och efter tolkning vad som skall vara med. Detta leder till att läsaren själv får tolka hur banken jobbar för att uppnå de ekonomiska indikatorer- na de presenterat. För läsaren kan det också vara otydligt vilken del på en sida som menas. Som betraktare kan det ibland tyckas att bankerna har tagit en punkt på GRI:s ekonomiska riktlinje för att sedan finna en del i organisationens arbete som passar in på respektive punkt.
5.2.1 Direkt ekonomiskt värde
Under punkten EC1, om organisationen skapat och levererat direkt ekonomisk värde, fokuserar Handelsbanken på sitt mål. Det är att ha högre lönsamhet än genomsnittet av jämförbara banker och genom att uppfylla detta mål krävs ett ansvarsfullt företa- gande. Detta ser Handelsbanken som ett ekonomiskt värde för både samhället och aktieägarna. SEB däremot skriver att de genom att tillfredsställa sina intressenter skapar ett ekonomiskt värde för samhället. Swedbank hänvisar endast till dokument med finansiella rapporter och Nordea hänvisar till sidor som i stort berättar om deras samhälleliga arbete på den ekonomiska arenan. Även om det är samma punkt som bankerna utgår från så presenteras denna med fri tolkning. Detta kan ses som intres- sant speciellt i de fall där ingen granskning av redovisningen gjorts av en utomstå- ende part.
5.2.2 Finansiell påverkan
Den finansiella påverkan refererad till klimatförändringen, punkt EC2, hävdar Han- delsbanken att de och andra banker har ytterst liten inverkan på. De skriver att även om de kan välja vilka företag de vill finansiera så är det ändå upp till kunden själv att i slutänden ansvara för sin egen klimatpåverkan. De andra bankerna ser sig ha ett större ansvar i denna fråga. Swedbank har till exempel satt upp som mål att de själva skall minska sina utsläpp med 40 % till år 2018. De gör även en hållbarhetsprövning vid företagslån över en miljon. SEB skriver även i sin redovisning att de kan påverka klimatfrågan genom att välja att investera i bolag som tar sitt ansvar och som tillex- empel inriktar sig på förnybar energi.
Alla fyra banker säger sig göra en viss miljöprövning vid utlåning till företag men det framgår inte hur omfattande och avgörande denna prövning är. Inte heller hur och hur mycket banken kan påverka de företag de finansierar tas upp. Handelsbanken är den enda bank som tydligt går ut med att deras påverkan är relativt liten. Som läsare kan man fråga sig om Handelsbanken inte anstränger sin tillräckligt för att påverka klimatförändringen eller är det den bank som är mest ärlig. Återigen ställs krav på läsaren att tolka vad som är det riktiga att göra och ta upp i redovisningen. Enligt GRI:s riktlinjer räcker det dock att företagen redovisar sin påverkan, inte att de skall uppfylla ett visst krav på att minska klimatförändringen. Dock ser vi denna punkt som relativt lika tolkad av bankerna.
5.2.3 Förmånsbestämda åtaganden
När de fyra bankerna skall redovisa organisationens förmånsbestämda åtaganden, EC3, gör de på lite olika sätt, men det är i stort sett samma delar som de hänvisar till. Förklaringarna till varför dessa utbetalningar sker och vad som krävs skiljer sig dock i omfång, men det är i grunden liknande dokument. Den fjärde punkten, EC4, om
finansiella stöd från offentlig sektor redovisas med siffran noll av Handelsbanken, Nordea och SEB Denna punkt redovisas dock inte av Swedbank.
5.2.4 Löner, leverantörer och lokalanställning
Den femte punkten EC5 som behandlar ingångslöner i förhållande till minimilöner är ett tillägg enligt GRI och den redovisas inte heller av någon av de fyra bankerna. Hur de lokala leverantörerna hanteras, EC6, redovisas inte av någon av bankerna och Handelsbanken har dessutom gjort ett tillägg där de bedömt detta inte vara relevant för nordiska banker. Handelsbanken är den enda bank som redovisat EC7 som hand- lar om lokalanställning. De hänvisar denna redovisning till att de rekryterar den mesta personalen internt.
5.2.5 Allmänhetens nytta och indirekta ekonomiska effekter
Handelsbanken är den enda bank som redovisar EC8, investeringar i infrastruktur och övriga tjänster för allmänhetens nytta. Den redovisas med en hänvisning till ban- kens lokala närvaro.
Den sista punkten EC9 som är ett tillägg enligt GRI:s riktlinjer och beskriver den indirekta ekonomiska effekten, redovisas bara av Handelsbanken och SEB. Varken Swedbank eller Nordea har valt att redovisa denna punkt och anledningen till detta framkommer inte i deras hållbarhetsredovisning. Både Handelsbanken och SEB trycker på att deras indirekta ekonomiska påverkan mestadels ligger i ett ansvarsfullt långivande något som även Swedbank och Nordea gör, men alltså inte redovisat un- der denna punkt. SEB och Handelsbanken trycker även på att de bidrar till fler arbe- ten genom att finansiera företag och att de ger entreprenörer chans att förverkliga sin dröm. De två redovisande bankerna har under denna punkt gjort liknande tolkningar av mening och innehåll.
5.2.6 Kritisk diskussion
Borglund et al. (2009) ser intressentmodellen som en grund i hållbarhetsarbetet. Det är i ett flöde mellan organisationen och intressenterna som organisationen får sin bekräftelse och möjlighet till verksamhet. En dialog dem emellan borde med andra ord vara självklar. Bland de hållbarhetsredovisningar som studerats i denna uppsats betonar framförallt SEB och Nordea sin dialog med sina intressenter . Eftersom in- tressentmodellen är en grund i en organisations hållbarhetsarbete borde denna dialog vara självklar för samtliga fyra storbanker. Läsaren kan bara förmoda och hoppas att det funnits en dialog även om den inte presenteras tydligt i hållbarhetsredovisningen. Borglund et al. (2009) menar att hållbarhetsarbete är en viktig del om företaget vill vårda sitt anseende och det gör det möjligt för intressenter att bedöma företagets etiska ståndpunkt. Detta i sin tur gör det möjligt för omgivningen att ranka företaget i förhållande till andra. Vi ser däremot ett problem i att göra rättvisa jämförelser av företag när det inte finns tydliga gemensamma riktlinjer. GRI har arbetat fram ett gediget dokument med riktlinjer men för att finna belägg lämnas luckor för tolkning. Hur bankerna genomför sin hållbarhetsredovisning skiljer sig åt. Farneti & Guthriea (2009) skriver i sin rapport att många företag bara väljer ut vissa delar ur GRI:s rikt- linjer, de som de tycker passar dem. Bankerna i denna undersökning följer de riktlin- jer som GRI ställt upp men hänvisar till varierande delar av sin verksamhet. Den tolkning som ligger till grund för detta tillvägagångssätt i en redovisning gör det
svårt vid en jämförande analys som i denna uppsats. Till exempel är Handelsbanken den enda bank som redovisar lokalanställning och investeringar i tjänster som görs för allmänhetens nytta. Vi anser dock att det är en fråga om tolkning och kanske ar- betar även de andra bankerna detta. Lokalanställning är väl inte nödvändigt det- samma som att internrekrytera och allmänhetens nytta tror vi fler banker kan skriva under på. Det är i grunden banken själv som avgör om och hur de uppfyllt kraven för respektive punkt. När de dessutom inte har granskats av tredje part så får läsaren helt förlita sig på bankens egen bedömning.
Genom att organisationerna måste göra en tolkning av vad som ger belägg för redo- visad punkt förekommer variationer i hänvisningarna. Ett exempel är Swedbank vilka tycks arbeta mer med hållbarhet än vad som framkommer i GRI-rapporten. De har massor med information via andra delar av sin hemsida, men inte så mycket län- kat till GRI. Det verkar med andra ord som att GRI inte är vad de främst arbetar efter i sin rapportering av hållbarhetsarbete. De visar istället sitt ansvar genom andra kana- ler
Enligt GRI:s riktlinjer får organisationen inte utelämna negativa resultat utan det måste vara en balans mellan positivt och negativt och vara konsekvent för att under- lätta jämförbarhet (GRI, 2006 a). I denna uppsats har förvisso endast en relativt liten del av en GRI-redovisning undersökts, den ekonomiska påverkan, men ingen av ban- kerna tar upp något negativt om sin verksamhet. Det finns en möjlighet att det inte finns några negativa delar, men eftersom många punkter har utelämnats av de flesta bankerna är risken att utrymme lämnas för friare tolkning.
Enligt GRI:s riktlinjer skall det finnas en plan för framtiden och ett långsiktigt tän- kande. Bland bankerna i den här undersökningen är det främst SEB som framhåller detta som viktigt även om både Nordea och Swedbank har med framtida minskning av miljöutsläpp. Det är i sig en framtidsplan med ett gott syfte, men hållbarhetsredo- visning är så mycket mer än miljömedvetenhet.
Vidare ser vi problem i den betygssättning som existerar. Det finns riktlinjer för dessa för att få så likvärdig jämförelse som möjligt, men det är organisationen själv som sätter betyget. En bekräftelse går att få genom granskning av en tredje part, men den är frivillig och i denna undersökning är det bara en bank som tillämpat detta. Nordea, som har gjort denna granskning, har även det högsta betyget av bankerna. Granskningen ger ytterligare legitimitet till ett företags hållbarhetsarbete. Frågan är då varför inte alla organisationer utnyttjar denna möjlighet?
Vid första anblicken kan en fulltecknad hållbarhetsredovisning ge intryck av större ansvarstagande. En jämförelse av betygen som bankerna visserligen ger sig själva, visar däremot på något annat. Nordeas betyg är granskat av tredje part vilket visar att det inte bara är bankens eget tycke. Däremot har de bara inom ekonomisk påverkan bara redovisat fyra punkter till skillnad från Handelsbanken som redovisat alla utom två. Av dessa två är den ena ett tillägg och den andra ser Handelsbanken som icke relevant för branschen. trots denna näst intill heltäckande redovisning har de bara betyget C. Samma betyg, C, har också Swedbank som bara redovisar tre punkter. Eftersom det ekonomiska ansvaret är tyngre för banker tycker vi att det borde ligga i deras eget intresse att redovisa mera flitigt inom detta område. Enligt GRI:s tillämp-
ningsnivåer krävs endast en redovisad resultatindikator från varje område oavsett bransch. Detta ställer vi oss frågande till.
6 Slutsats
I detta kapitel besvaras uppsatsens frågeställning. Till sist ges förslag till vidare forskning.
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur de fyra storbankerna i Sverige redovisar sitt hållbarhetsarbete med utgångspunkt i GRI:s riktlinjer. Problemet är att det inte finns några direkta och klara linjer om hur detta skall göras, utan det är upp till varje företag att redovisa i stort sett vad de vill och hur de vill. Detta har lett oss fram till frågan:
På vilket sätt, i sina hållbarhetsredovisningar, tillämpar Sveriges fyra storbanker GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan?
Samtliga representerade banker i undersökningen redovisar enligt GRI:s riktlinjer men hur de redovisar skiljer sig åt. Att arbeta med GRI:s riktlinjer är till stor del en tolkningsfråga och det verkar som det finns en medvetenhet om detta bland berörda. Redan i GRI:s beskrivning av hur en hållbarhetsredovisning skall utformas öppnas möjligheten till tolkning. De punkter som redovisas skall också kompletteras med vad organisationen gör för att uppfylla dessa. Här blir det med andra ord en tolkning till vad som skall vara med. Till exempel kan samma punkt redovisas av de olika bankerna, men de hänvisar till olika delar av sin verksamhet för belägg. Några av bankerna i denna undersökning väljer även att inte redovisa alla punkter.
Som framkommer i analysen ovan redovisar bankerna de ekonomiska resultatindika- torerna i varierande utsträckning. De uppgifter som ligger till grund för redovisad punkt är inte heller nödvändigt i samma form. Detta ser vi som ett av de stora pro- blemen i denna jämförande studie. Att det inte finns något allmängällande system som alla skall använda sig av och som visar hur en hållbarhetsredovisning skall gå till, gör jämförelserna svåra. Även om GRI:s riktlinjer följs finns det stort utrymme för tolkning av vad som skall tas upp vilket försvårar jämförelser, inte bara för oss i denna undersökning, utan även för intressenterna om de vill göra jämförelser.
Det vi kommit fram till i denna undersökning är att trots GRI:s riktlinjer förekommer stora variationer av innehållet i bankernas hållbarhetsredovisningar. Mycket tyder på att det handlar om en tolkning från organisationens sida om vad som skall vara med och hur det skall redovisas. Så för att svara på forskningsfrågan i denna uppsats rö- rande på vilket sätt bankerna redovisar så blir det korta svaret: på varierande sätt.