Ekonomiska studier och arbetssätt

Även om dessa tre sätt att uppnå ekonomisk lönsamhet kan ses som relativt lättförståeliga, och även i många fall enkla att uppnå, ligger det stora problemet i hur olika kulturhistoriska värden skall kopplas till den ekonomiska lönsamhet som respektive värde kan besitta. Stora delar av kulturavårdsarbetets relation till ekonomisk lönsamhet utgår från mikronivå, och därmed socioekonomiska värden. Det finns idag redan upprättade metoder och modeller för att beräkna ekonomisk lönsamhet både i relation till socioekonomiska värden, men även inom stadsplanering och byggnation. Ett antal försök har gjorts i att ta fram metoder för att kunna beräkna ekonomisk lönsamhet för socioekonomiska värden i relation till

utvärdering av ekonomisk lönsamhet i kulturhistoriska värden, och som även kan vara till nytta för den privata sektorn, såsom privata eller kommersiella fastighetsägare som arbetar med kulturhistoriskt värdefulla byggnader (Mason, 2005).

 Grundläggande kostnadsstudier – är en metod som syftar till analysera de

parametrar som på olika sätt påverkar kostnader, arbeten och beslutsfattanden. Det viktigaste är att alla relevanta parametrar tas hänsyn till och att inga utesluts. Den tar hänsyn till både nuvarande kostnader såväl som framtida kostnader, och kan ses som ett hjälpmedel vid beslutsfattanden då man står inför flera val. Metoden kan utnyttjas på samma sätt som i många andra byggprojekt, för att beräkna både kostnader för ombyggnationer såväl som estimerade drift- och underhållskostnader som väntas uppstå under byggnadens liv.

 Ekonomisk påverkan (”impact”) – är en metod som anses vara den mest använda metoden för beräkning av ekonomisk lönsamhet i relation till kulturhistorisk värden. Metoden används för att beräkna lönsamhet i konkreta pengavärden och hur detta kan nås på lång sikt. Metoden baseras på bruttovärden, vilket representerar en investering, som i sin tur multipliceras med en variabel, för till exempel ökade hyresintäkter, som resulterar i den totala vinsten. Metoden används huvudsakligen för att beräkna lönsamhet i direkta värden, men syftar kunna leda till att investering i direkta värden genererar indirekta värden, såväl som att privata investeringar leder till lönsamhet på mikro- och makronivå. Ett problem med denna metod är att endast de variabler som anses enklast att beräknas tas hänsyn till, där de mer komplexa utesluts. Ett annat problem ligger i osäkerheten om att det resultat och ekonomiska lönsamhet som har genererats från ett visst arbete, inte skulle skett om en annan investering, som inte relaterar till kulturhistoriska värden, hade gjorts.

 Regressionsanalys – är en metod som studerar ett flertal olika variabler, där relationen mellan dessa analyseras för att lättare kunna göra förutsägelser. Även denna metod anses vara en av den mest använda metoderna för att beräkna ekonomisk lönsamhet inom ett antal områden som berör kulturhistoriska värden. Två huvudsakliga metoder finns upprättade, där ekonomisk lönsamhet på makronivå beräknas med hjälp av travel-cost method och på individnivå med hjälp av hedonic method.

o Travel-cost method – handlar om människors villighet att betala för att få uppleva ett kulturhistoriskt värde. Detta kan mätas i både tid och pengar, till exempel hur lång tid man är villig att spendera på en specifik plats eller i en byggnad, hur mycket pengar man är villig att spendera för att resa till en viss plats men även kostnaden som spenderas när man väl är på plats. Ett problem med denna metod är hur man kan skilja på kostnader då människor besöker flera kulturhistorisk värden under samma besök. Ett annat problem är relationen mellan hur mycket en människa tjänar och hur mycket denne är villig att lägga på en resa eller ett besök. Detta skiljer sig stort mellan olika människor. Ett tredje problem är hur man kan skilja på sträcka människor reser för att besöka kulturhistoriskt värdefulla platser. En del människor som

bor i kulturhistoriskt värdefulla områden kan själva ha ett eget intresse för det byggda kulturarvet medan andra reser långan väg för att besöka

kulturhistoriskt värdefulla områden.

o Hedonic method – är en annan metod som även denna beräknar människor villighet att betala, men istället i relation till marknadsvärden på en fastighet. Metoden anses relativt enkel att arbeta med. Genom att undersöka hur

marknadsvärdet på byggnader ser ut i omkringliggande områden, i områden med liknande typ av bebyggelse eller genom att titta på hur marknadsvärdet och bostadsmarknaden har förändrats under de senaste åren kan man få en översiktlig bild på hur marknadsvärdet ser ut och i sin tur hur mycket människor är villiga att betala.

 Stated-preference studies: Contingent valuation & Choice modelling – är en metod som baseras på hypotetiska analyser och undersökningar istället för insamling av data för hur det faktiskt ser ut. Genom undersökningar, både kvantitativa och kvalitativa, kan allmänheten vara med och påverka kulturhistoriska värden såväl som bidra med information om villigheten att betala. Metoden baseras på indirekta värden som huvudsakligen påverkar värden på mikro- och markonivå.

 Fallstudier – är en metod som används för att analysera och undersöka specifika fall, inte enbart i relation till ekonomisk lönsamhet, utan hur det ser ut i verkligheten. Att enbart utföra teoretiska ekonomiska undersökningar, kan ofta inte visa hur det verkliga resultatet kommer att se ut. Fallstudier kan användas både som ett

komplement till ekonomiska kalkyler, men även som en enskild metod där man till exempel jämför en planerad ombyggnation med ombyggnationer som redan utförts i liknande områden och liknande typ av byggnad, eller hur man kan påverka

marknadsvärden i byggnader genom att jämföra marknadsvärden med andra byggnader eller områden. (Nijkamp, 2012; Mason, 2005)