Ekvivalentparet koma í ljós/visa sig

Det uttryck som oftast förekommer som ekvivalent till koma í ljós är det reflexiva visa sig, nämligen i 12 av de 22 förekomsterna. Subjektet är i 11 av dessa 12 fall abstrakt medan det i ett fall är konkret. De abstrakta subjekten består i sin tur i sju fall av en bisats varav sex utgörs av en att-sats. I två av dessa språkprov kompletteras att-satsen av ett spetsställt formellt subjekt það (ex. 3 och 4). Även översättningarna konstrueras på ett parallellt sätt med det formella subjektet det. De enskilda språkproven kommer i det följande att upprepas allteftersom nya perspektiv anläggs. Som exempel återges de då vanligen med ny numrering.

(3) það kom í ljós að <ég hafði misskilið þetta> det visade sig att <jag hade missförstått detta>

(4) það kom í ljós að hún var prýðilega pennafær det visade sig att hon var en utmärkt skribent

Av de övriga fyra språkproven där subjektet utgörs av att-bisats inleds tre av ett adverbial bestående av prepositionsfraser (ex. 5–7), medan ett av dem (ex. 8) illustrerar isländskans möjlighet att spetsställa ett infinit huvudverb.

(5) við nánari aðgæslu kom í ljós að bíllinn var bensínlaus

när vi tittade närmare efter visade det sig att vi hade fått bensinstopp (6) við nánari athugun kom í ljós að við erum skyldar

(7) til að kóróna allt saman kom í ljós að bíllinn var stolinn till råga på allt visade det sig att bilen var stulen

(8) komið hefur í ljós að börn sjúga oft á sér hendurnar í móðurkviði

det har visat sig att barn ofta suger på sina händer redan i moderlivet

Förutom de sex att-bisatserna förkommer en interrogativ bisats (ex. 9) som subjekt.

(9) í síðari hálfleik kom í ljós hve mannvalið var mikið í liðinu

i andra halvlek visade det sig vilka utmärkta spelare laget består av

I samtliga översättningar kompletteras subjektsbisatsen med ett formellt subjekt, det, medan subjektsfunktionen i de isländska källtexterna endast upprätthålls av bisatsen. Denna skillnad är dock ett utslag av svenskans generella subjektstvång och inte av konstruktionsrestriktioner specifika för just visa sig.

I exempel (5) som upprepas nedan, har den svenska lexikografen fört in en agent i översättningen av det isländska språkprovet vilket lett till en mera aktiv motsvarighet än vad som är nödvändigt med utgångspunkt i den isländska förlagan. Den isländska prepositionsfrasen við nánari aðgæslu har ersatts av en temporal bisats med personligt pronomen, vi, som subjekt och ett finit verb tittade. Matrissatsen har utökats med det formella subjek-tet det och det personliga pronomenet återkommer som subjekt i att-satsen.

(5) við nánari aðgæslu kom í ljós að bíllinn var bensínlaus [vid närmare granskning kom i ljus att bilen var utan bensin] när vi tittade närmare efter visade det sig att vi hade fått bensinstopp

Denna modifikation kan möjligen tillskrivas semantiska faktorer. I svens-kan motsvaras frasen vera/verða bensínlaus snarare av få bensinstopp än av vara/bli utan bensin och rollen patient till frasen få bensinstopp innehas oftare än i isländskan av ett mänskligt subjekt (som refererar till bilförare, passagerare etc.) än av ett inanimat (t.ex. ett fordon). Den metonymiska relation som råder mellan bilen och dess förare och passa- gerare är dock möjlig att uttrycka på båda dessa sätt i båda språken: bíllinn

var/við vorum bensínlaus respektive bilen/vi fick bensinstopp.

Övriga språkprov som försetts med ekvivalenten visa sig inleds i den isländska versionen med subjektet. I exempel (10) utgör hela satsen þetta

kemur í ljós ett typiskt, fakultativt komplement till ett annat idiom: þegar fram líða stundir. I exemplen (11) och (12) består subjektet av tunga

nominalfraser medan subjektet i exempel (13) och (14) består av ett enkelt substantiv i bestämd form.

(10) <þetta kemur í ljós> þegar fram líða stundir <det visar sig> med tiden

(11) miklir listamannshæfileikar hans komu snemma í ljós hans stora konstnärliga talang visade sig tidigt

(12) stórvægilegir gallar á húsinu hafa komið í ljós det har visat sig att huset har allvarliga fel

(13) gallinn kom síðar í ljós felet visade sig senare

(14) <ég tók mynd> um leið og <fuglinn kom í ljós> <jag tog ett kort> så fort <fågeln visade sig>

I samtliga fall är ekvivalensen mellan koma í ljós och visa sig oprob-lematisk. Varken det isländska idiomet eller den svenska reflexivkon-struktionen visa sig tycks vara underkastade särskilt stränga semantiska restriktioner när det gäller subjektets egenskaper. Det isländska subjektet tycks dock främst vara inanimat och även om de flesta subjekten här är abstrakta illustrerar fuglinn i exempel (14) att de även kan vara animata och konkreta.

7.1.1. Det omvända perspektivet: ekvivalenter till visa sig i Islex

Här ovan har utgångspunkten varit de isländska språkprov där koma í

ljós ingår och som har fått en översättning som innehåller visa sig. I det

elektroniska formatet fungerar som sagt den tvåspråkiga ordbokens båda språk som ingångar i ordbokstexten. Lika enkelt som det är att få fram alla

förekomster av koma í ljós i Islex är det därför att få fram alla förekomster

av visa sig.

En fritextsökning på de olika formerna av visa sig ger sammanlagt 79 förekomster, dvs. betydligt fler än de 12 som redovisats ovan. I dessa fall, som ekvivalent till koma í ljós, kan noteras den relativt sparsamma före-komsten av enkla, spetsställda subjekt av den typ som finns i exempel (10)

þetta, (13) gallinn och (14) fuglinn ovan. Framför allt är det

personbeteck-nande subjekt som i denna kontext lyser med sin frånvaro. En genomgång av de sammanlagt 79 förekomsterna av visa sig i översättningar av språk-proven och en granskning av de isländska formuleringar som ger upphov till dessa avslöjar en syntaktisk asymmetri mellan koma í ljós och visa sig när det gäller konstruktionernas valens. Koma í ljós kan, till skillnad från

den isländska utgångspunkten för översättningen ”professorn visade sig

vara en bra kock” inte innehåller idiomet koma í ljós utan dess partiella

närsynonym reynast: ”prófessorinn reyndist vera góður kokkur”. Av de

två närsynonymerna reynast och koma í ljós förekommer reynast mer än dubbelt så ofta som koma í ljós, dvs. i 49 språkprov, ofta just i strukturer med nexusinfinitiv. Reynast i språkproven har i 35 fall fått motsvarigheten

visa sig i den svenska översättningen.

7.1.2. Kontrastivt perspektiv i den enspråkiga beskrivningen

Det kontrastiva perspektiv som är kärnan i den tvåspråkiga lexikografin kan bidra till nya insikter som också gagnar den språkinterna beskrivning- en. En distinktiv semantisk beskrivning kan belysa fina betydelseskill-nader mellan närsynonymer som exempelvis koma í ljós och reynast. Vid-are illustrerar diskussionen om ekvivalensrelationerna mellan koma í ljós och reynast å ena sidan och visa sig å den andra behovet av en kontrastiv lexikalisk teori och modeller för hur partiell ekvivalens kan hanteras i den digitala, tvåspråkiga ordboken.