Elöverkänslighet - behandling och åtgärder

Resultaten av olika behandlingsstudier och uppföljningsstudier tyder dels på att ett förbättring för en stor del av de drabbade kan ske, och dels på att många olika interventioner och behandlingar kan ha en gynnsam effekt. Sannolikt är ett tidigt omhändertagande, på samma sätt som vid andra medicinska tillstånd, önskvärt och förenat med en bättre prognos. Vi saknar dock fortfarande kunskap om besvärsutvecklingen i ett längre tidsperspektiv.

En omfattande praxis för handlingsprogram föreligger på många arbetsplatser och mottagningar för miljörelaterade besvär. Det finns enligt vår uppfattning ett antal viktiga och centrala komponenter i dessa program:

• Ta individer med hudbesvär vid bildskärmsarbete och ”elöverkänslighet” på allvar.

• Identifiera fall (på arbetsplatser) så att tidigt hanterande möjliggörs. Tidig kon-takt bör tas med företagshälsovård eller specialistklinik vid arbetsrelaterade besvär.

• Medicinska och yrkeshygieniska utredningar fokuserade på att identifiera behandlings-/åtgärdbara orsaker till besvärsbilden, både individuella och miljörelaterade (fysisk och kemisk miljö, ergonomiska förhållanden,

psykosocial situation etc). Noggrann medicinsk utredning baserad på klinisk bild.

• Handlingsstrategier - när det gäller åtgärder i miljön - bör baseras på ett brett perspektiv, och ej innebära låsning till en, eller enstaka, faktorer.

• Målet är att optimera patientens situation. Omplacering eller förändrade arbets-uppgifter kan vara alternativ till sjukskrivning. Vid bildskärmsrelaterade besvär bör möjlighet skapas att variera bildskärmsarbete med andra arbetsuppgifter. • Saklig information om det aktuella vetenskapliga kunskapsläget, möjliga

alternativa orsaker till besvärsbilden och erfarenhet av prognos. Vid kvarstående besvär, utan känd orsak, bör stöd och insatser utifrån en individuell helhetsbedömning inriktas på att minska symptomen och öka funktionsförmågan.

7. Slutsatser

Flera rapporterade studier tyder på att individer med hudbesvär vid bildskärms-arbete respektive en mer komplex symptombild kopplad (även) till annan elektrisk utrustning (elöverkänslighet) bör diskuteras som två separata grupper. Grupperna har uppvisat skillnader både avseende symptombild, personlighetsdrag och prognos.

Även om det föreligger stora svårigheter att i det genomgångna materialet i praktiken skilja på dessa grupper, har vi även för dessa slutsatser valt att - i görligaste mån - separera dem.

7.1 Elöverkänslighet

• Elöverkänslighet beskrivs i denna rapport som besvär och ohälsa som drabbar vissa individer i närhet av elektrisk utrustning. Vi saknar idag någon annan allmänt accepterad avgränsning av elöverkänslighet utifrån symptom eller fynd vid medicinsk undersökning. Rapporterade symptom är ej specifika - liknande symptom förekommer även i andra besvärs- och sjukdomsgrupper.

Antalet individer med allvarliga problem i form av vittgående konsekvenser är sannolikt begränsat. Prevalensen i Sverige är mycket osäker, men sammantagen information från olika grupper och undersökningar pekar på cirka 1000 allvarligt drabbade och mellan 10 000 och 15 000 lindrigare fall där hudbesvär vid

bildskärmsarbete dominerar bilden. Data från sjukvården, från Föreningen för El-och Bildskärmsskadade (FEB) El-och från arbetsskadeanmälningar ger inte belägg för att problemet nu ökar i omfattning. Möjligen finns en tendens att

till-strömningen av nya fall av elöverkänslighet minskar, men osäkerheten i denna bedömning måste påpekas.

•

• Internationella jämförelser indikerar att symtombild och attribuering skiljer sig åt mellan olika länder där begreppet elöverkänslighet finns.

• Konsekvenserna för individen varierar, men för en del leder tillståndet till allvarliga konsekvenser för arbete och livskvalitet.

• Elöverkänsliga rapporterar främst olika hudsymtom och -besvär som hetta och brännande känsla (“liknar solbränna”), sveda och erytem, men i en del fall även en mer divergent symtombild med påtagliga inslag av olika symtom med relation till nervsystemet som huvudvärk, trötthet, koncentrations- och minnessvårigheter samt yrsel. Ögonbesvär är andra vanliga problem som rapporteras av många elöverkänsliga, även om de inte tycks vara framträdande bland mer allvarliga fall.

• För personer med elöverkänslighet har besvären som regel börjat som hud-symtom vid bildskärmsarbete, men detta innebär inte att majoriteten av de med hudbesvär vid bildskärmsarbete nödvändigtvis utvecklar en elöverkänslighet.

• Vid studier av individrelaterade faktorer tycks elöverkänslighet vara vanligare bland kvinnor. Gruppen med huvudsakligen neurovegetativa besvär, uppvisar en högre ålder jämfört med övriga drabbade. Enstaka fynd har också rapporte-rats avseende personlighetsfaktorer, hormonnivåer och dermatologiska

parametrar, men tillräckligt stöd saknas idag för säkra slutsatser avseende dessa faktorer. Ett antal fynd pekar sammantaget på möjligheten av att elöverkänsliga uppvisar instabilitet i det autonoma nervsystemet, vilket skulle kunna utgöra en bas för en ökad reaktivitet på externa stimuli. Denna möjlighet måste dock undersökas mer innan någon slutsats kan dras.

• Individer med elöverkänslighet förknippar ofta problemen med närhet till bild-skärm eller omfattande bildbild-skärmsarbete. Denna arbetssituation innefattar dock en rad olika faktorer, både fysikaliska, ergonomiska, organisatoriska och psykosociala. Modulerat ljus (“flimmer”), luftburna kemikalier och termiska klimatfaktorer är förutom elektromagnetiska fält några exempel på fysikaliska/ kemiska faktorer. Elektromagnetiska fält behandlas i stycke 7.3 nedan.

• Det är av intresse att se vidare på möjligheten av ett samband mellan modulerat ljus och symptom hos elöverkänsliga individer - idag föreligger flera indika-tioner på ett sådant samband.

• Erfarenheter från företag och yrkes- och miljömedicinska kliniker talar för att tidigt insatta åtgärder inom ramen för breda handlingsprogram har en positiv inverkan på besvärsbilden.

• Sammantaget finns det flera skäl att se uppkomst av elöverkänslighet som ett exempel på ett tillstånd med multifaktoriell genes, som i princip skulle kunna innefatta både fysikaliska, stressrelaterade och psykosomatiska mekanismer. Möjligheten att olika kombinationer av sådana mekanismer är orsak till elöverkänslighet måste f.n. stå öppen.