Boverket (2009). Bygg-‐ och fastighetssektorns miljöpåverkan. Boverket. Juni 2009.
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2009/Bygg_och_fas tighetssektorns_miljopaverkan.pdf (tillgänglig 2012-‐05-‐10)
Dokument om DGNB City Districts (2011). Excellence Defined. Sustainable building with a systems approach. S.22. DGNB – German Sustainable Building Council. September 2011.
http://issuu.com/manufaktur/docs/dgnb_excellence_defined_sustainable_buildi ng_with_ (tillgänglig 2012-‐05-‐21)
Dokument om Green Star Communities (2012). Green Star Communities National Framework. Green Building Council Australia. 2012.
http://www.gbca.org.au/uploads/134/2694/Green%20Star%20-‐ %20Communities%20Q%20and%20A.pdf (tillgänglig 2012-‐05-‐21)
Dokument om Living Building Challenge (2012). Living Building Challenge 2.1. A Visionary Path to a Restorative Future. International Living Future Institute. Maj 2012. https://ilbi.org/lbc/LBC%20Documents/lbc-‐2.1 (tillgänglig 2012-‐05-‐21)
Frostell, B & Toller, S (2010). Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara staden materialförsörjning. Kungliga Tekniska Högskolan. 2010.
http://www.tmr.sll.se/Global/Dokument/Verksamhet/workshop17mars/byggs ektorn.pdf (tillgänglig 2012-‐05-‐10)
Planprogram Varvsstaden (2011). Malmö stadsbyggnadskontor. April 2011.
http://www.peab.se/Global/PEAB/Nya-‐omraden/Varvsstaden/Planprogram-‐ 110415.pdf (tillgänglig 2012-‐05-‐22)
Tekniska manualen, BREEAM Communities (2011). BREEAM for Communities Stage 2. BRE Global. mars 2011.
http://www.breeam.org/filelibrary/BREEAM%20Communities/BREEAM_ Communities_Stage_2_Version_1_280211v1.pdf (tillgänglig 2012-‐05-‐10)
Tekniska manualen, CASBEE for Urban Development (2007). Technical manual 2007 Edition. Tool-‐21. Institute for Building Environment and Energy
Conservation (IBEC). November 2007.
http://www.ibec.or.jp/CASBEE/english/download.htm (tillgänglig 2012-‐05-‐10)
Tekniska manualen, LEED for Neighborhood Development (2009). LEED 2009 for Neighborhood Development Rating System. Congress for the New Urbanism, Natural Resources of Defense Council och U.S. Green Building Council. Uppdaterad april 2012. http://www.usgbc.org/DisplayPage.aspx?CMSPageID=148 (tillgänglig 2012-‐05-‐10) 8.3 Internetsidor https://ilbi.org/about/faq (tillgänglig 2012-‐05-‐10) http://masthusen.se/Hallbarhet/ (tillgänglig 2012-‐05-‐22) http://vancouver.ca/commsvcs/southeast/neighbourhood/index.htm (tillgänglig 2012-‐05-‐22) http://www.belvalgold.lu/en/dgnb-‐certification/ (tillgänglig 2012-‐05-‐21) http://www.boverket.se/Miljo/Mal-‐for-‐miljon/ (tillgänglig 2012-‐05-‐10) http://www.breeam.nl/breeam/breeam-‐nl_english (tillgänglig 2012-‐05-‐10)
http://www.breeam.org/ (tillgänglig 2012-‐05-‐10) http://www.dgnb.de/_en/about/Portrait/index_portrait.php (tillgänglig 2012-‐ 05-‐21) http://www.gbca.org.au/green-‐star/green-‐star-‐communities/ (tillgänglig 2012-‐ 05-‐10) http://www.sgbc.se/ (tillgänglig 2012-‐05-‐10) http://www.shuionland.com/sol/tabid/812/Default.aspx (tillgänglig 2012-‐05-‐ 22) http://www.sonomamountainvillage.com/community/index.php (tillgänglig 2012-‐05-‐22) http://www.usgbc.org/ (tillgänglig 2012-‐05-‐10) http://www.worldgbc.org/site2/index.php?cID=83 (tillgänglig 2012-‐05-‐10) 8.4 Personlig kommunikation
Cao, Dong; Teknisk manual, BREEAM-‐NL Area Development. Email 2012-‐04-‐27. Lambert, Sophie; U.S. Green Building Council. Email 2012-‐05-‐02.
Pineo, Helen; BREEAM Communities Manager, England. Email 2012-‐05-‐01.
BILAGOR
Bilaga 1
Indelning av systemens underkategorier i de egna huvudgrupperna:
Bilaga 2
Telefonintervju med Anna Barosen, Diligentia
-‐ Vad har varit din roll i projektet Masthusen?
Jag är projektledare för hållbarhetsfrågor och miljöcertifiering. Ansvaret för BREEAM Communities ligger hos mig.
-‐ Vem har varit initiativtagare till att miljöcertifiera hela stadsdelen? Det var jag tillsammans med två andra personer som sålde in BREEAM Communities hos Diligentia. När initiativet togs var jag konsult åt White arkitekter och jobbade sedan som projektledare i ett års tid.
Jag jobbade då tillsammans med Sven Orefeldt som då var projektansvarig för Masthusen. Sedan ett drygt år tillbaka har jag istället börja jobba på Diligentia och det har nu blivit en annan som är projektansvarig för hela Masthusen.
-‐ Hur kommer det sig då att du ville miljöcertifiera hela stadsdelen? Vi kom fram till det tillsammans. Förut var jag BREEAM assessor och jobbade som miljökonsult och hade jobbat tillsammans med Diligentia i andra
miljöcertifieringsuppdrag. Då de började diskutera det stora utvecklingsområdet Masthusen hade, så frågade jag hur de skulle jobba med miljöfrågan här för att inte glömma bort den. Jag hade då precis hört talas om BREEAM Communities som var precis nylanserat då, och presenterade det för dem. Ingen visste riktigt vad det innebar, men vi tyckte att det lät intressant så vi gick vidare med det och undersökte mer djuplodande: vad är det? Vad skulle det innebära för oss? Vilka kostnader tror vi att det skulle generera? Skulle det bli intäkter? Vad är
fördelarna?
-‐ Hur valdes just BREEAM Communities?
Vi skannade hela marknaden och gjorde en ganska noggrann
omvärldsbevakning. LEED Neighborhood Development höll på att lanseras just då och det fanns ute ett pilotprojekt som man kunde läsa om. Det hade kunnat vara ett alternativ, men LEED-‐NDs upplägg fokuserar väldigt mycket på de problem man har i USA. Där är en miljöfaktor som är väldigt viktig för dem att inte låta staden flyta ut och sprida ut sig så mycket från kärnan, utan att jobba mer med förtätning och att få ihop staden. Vi upplevde att BREEAM Comminities var mer anpassad för den typ av stadsmiljö som vi har i Sverige. BREEAM
anpassar sig också efter nationella lagar och normer, vilket vi tyckte var bra. Man ska hela tiden sträva efter att bli bättre och inte behöva jämföras med då tex amerikanska lagar och normer. Det fanns även ett system i Australien som vi hittade, men det kändes som att värdena var lite för ”mjuka” och inte lika tydliga. Det var år 2009 som vi började undersöka detta.
-‐ När ni bestämt er för BREEAM Communities, valde ni redan då vilken nivå ni ville certifiera er på?
Vi hade gjort en ”pre-‐assessment” utifrån den brittiska tekniska manualen och vi förstod att så kommer inte vår projektspecifika manual att se ut framöver. Vi använde ändå den som ett verktyg för att våga ta lite beslut. Vi visste inte exakt hur manualen skulle komma att ändras senare, så det var ändå på ganska vaga
grunder besluten togs. Vi gjorde då en uppskattning hur det skulle bli om vi ändrade på vissa typiskt brittiska frågor och uppskattade vilken betygsnivå vi då skulle kunna sträva efter. Vi gick helt på magkänsla och tog ett beslut att vi lägst skulle hamna på ”very good” men att vi hela tiden skulle sikta på ”excellent” (näst högsta kategorin). Så det var vårt mål.
-‐ Har ni certifierats någonstans längs vägen eller hur långt har ni kommit med certifieringen?
Man kan ju säga att det är uppbyggt i tre steg för att nå certifiering för planen. Först är processen med att ta fram ”technical manual” som anpassas efter just det här projektet. Sedan följer OPS, Outline planning stage, där man sätter sina ambitioner inom alla de här frågorna och bevisar det för en assessor. Man gör alltså en formell administrativ process, samtidigt som det pågår en massa arbete i det verkliga projektet med utredningar, konsulter och stora formella beslut. Just nu är vi i slutet av denna fas. Vi har skickat in alla dokument och har uppnått betyget ”excellent” och nu ska bara BRE godkänna det också. Det väntar vi på nu, och när det är klart då påbörjar vi DPS, Detail planning stage. Då ska vi gå vidare och verkligen fördjupa oss i alla dessa frågor och förankra det i projektet.
-‐ Så man går alltså igenom flera olika stadier innan man börjar att bygga? Ja, vi ska ta första spadtaget och börja bygga nu i maj, så det kommer ju att pågå parallellt med DPS.
-‐ Är nivån på certifiering som vi har valt något som påverkar på något sätt i planeringen?
Ja, absolut. De frågor som BREEAM tar upp i den nivå vi valt är starkt relaterade till allt vi gör hela tiden. Det är ju inte bara att certifiera det vi redan gör, för då hade det ju inte varit någon poäng att använda det här systemet, då hade det endast varit en kostnad. Men för oss är ju det här en investering, vi gör på det här sättet och vi ser att det blir jättemånga fördelar när vi planerar hela tiden. Det är många frågor som man kanske inte hade tänkt på om vi inte hade gjort den här certifieringen.
-‐ Kan du säga några fördelar med att certifiera, jämfört med att inte certifiera alls?
Man tänker mer på de sociala frågorna när man bygger ett sådant här projekt, det är ju inte bara ett hus vi bygger, utan det som är intressant är att fundera på hur man bygger en hållbar stad. Det är inte bara miljöfrågan som är intressant, det är så väldigt mycket större än så. Vad man får för känsla när man rör sig i det här området och hur mixen mellan kontor, bostäder, handel, skola och service är, sätter ju prägeln på hela det här området. BREEAM Communities som verktyg hjälper oss att tänka redan nu på frågor som vi normalt sett skulle ha tänkt på långt senare, för vi hade inte förstått nu att just de frågorna är viktiga.
-‐ Kan du ge något exempel på en sådan fråga?
Till exempel, inom de sociala frågorna, så jobbar vi just nu med en
socialantropolog. Det är något som vi inte hade gjort annars. Socialantropologen hjälper oss att ta fram en målgruppsanalys för vilken typ av målgrupp vi ser att området kommer att ha, så att vi kan profilera oss. Detta är en jätteomfattande
process med workshops, undersökningar och intervjuer med människor som kan tänkas flytta hit eller jobba här. Men man jobbar även med något som kanske är det mest intressanta, som kallas ”det tredje rummet”. Alltså att detta ska kunna vara en plats för människor som varken bor eller arbetar här. Just att jobba med det tredje rummet är något som är väldigt intressant och det är något som Diligentia inte hade jobbat med om det inte hade varit för den här
certifieringen. En annan fråga kan vara till exempel cykelparkering. Vi har ju ett krav från staden, en cykelnorm, hur många cyklar det ska finns per lägenhet eller viss arbetsplats. Totalt sett inom hela vårt område så ska vi in med 4200 cyklar. Vad man hade kunnat göra är ju att bara göra cykelrum och plats för de här 4200 cyklarna, men det är ju inget som säger att folk kommer cykla mer för att man gör så. Men vi har nu istället dragit igång ett projekt som handlar just om
cykelparkering, där man går ner djupt i den här frågan. Hur kan vi få människor som rör sig i området att tänka att de vill cykla utan att man skriver det i ansiktet på dem? Vi tänker till när det handlar om hur vi drar cykelvägarna, hur
cykelparkeringarna utformas, var de placeras, hur lätt det är att ta sig från sin bostad till sin cykel, om det attraktivt att ta cykeln om man t.ex. ska åka och handla eller ta sig runt inom området. Vi har dragit igång en massa liknande delprojekt där man gör en fördjupning inom en fråga och sätter den i ett helt annat ljus och ser dessa mindre frågor som jätteviktiga. Det är inte så att vi hade fuskat bort cykelparkeringsfrågan om vi inte hade arbetat med BREEAM
Communities, vi hade ändå uppfyllt normer och lagar som finns, men vi hade gjort det på ett enklare sätt. Det är alltså inget konstigt vi gör, något som ingen sett innan, utan det är mest bara att vi tar hjälp av experter som kan mycket om dessa frågor, i ett tidigt skede när vi fortfarande har möjlighet att påverka. Det är det som är den stora nyckeln med BREEAM Communities, att man inser att en fråga är viktig medan det fortfarande finns chans att göra någonting åt det.
-‐ Finns det några nackdelar med att jobba med certifiering?
Det är en ganska komplicerad bevisskrivningsprocess som tar mycket tid. Men ska det finnas en tredjepartscertifiering så måste vi ju kunna garantera att vi faktiskt jobbar på det här sättet. De måste ju t.ex. kunna se hur vi jobbar under cykelparkeringsfrågan. Vi kan ju inte bara säga att ”vi gör det” och så säger de ”vad bra”, utan vi måste ju bevisa t.ex. att de här workshopparna ska vi hålla och det här är protokollen från dem och dessa personer var involverade och det här är en arkitekt som har erfarenhet av den här typen av frågor. Vi måste samla ihop en massa information och sedan skicka och det är en ganska omständig process. Detta blir såklart en stor kostnad för oss. Jag har t.ex. en projektassistent som arbetar med detta nästan heltid, och det är såklart en kostnad. All tid är ju pengar.
-‐ Hur kommer det märkas/synas att detta är en certifierad stadsdel jämfört med en stadsdel som inte är certifierad?
Det behöver inte märkas rent visuellt om man inte särskilt jobbar med den frågan, att det ska märkas visuellt. Vi vill ju såklart att det ska kännas när man kommer in i det här området så vi försöker ju jobba mycket med den frågan med hjälp av t.ex. grönska. Hur kan vi få in gröna väggar eller gröna tak och vi kanske ska göra något annorlunda med cykelparkeringen, kanske ett
det ser precis ut som vanligt, men att vi har tänkt på de här frågorna. Det är så välgjort att man inte reflekterar över det. Det är inget som kommer att skrika BREEAM Communities över området.
-‐ Du berättade att det finns tre delar i arbetet med certifieringen. Hur går de till och ungefär hur lång tid tar varje del?
Vi var, förutom BREEAM Communities egna pilotprojekt som körts i England, först i världen att göra den första delen, technical manual. Att vara först att göra något är alltid extra omständigt. Idag är detta en lite annan process, de har gjort om lite i processen efter de erfarenheter de fick från oss, så de tider som vi har erfarenhet av kommer antagligen inte att gälla framöver. För oss tog det nio månader att ta fram technical manual, från beslut till att vi hade den i handen. Då hölls workshops på plats i Malmö. Vi hade folk från Diligentia som var med, jag var med, som jobbade på White arkitekter som konsult, Malmö stad var med inom olika förvaltningar, det var brukare och folk från närområdet, företag från närområdet. Det var en massa folk som var med under själva startskedet. Sedan tog de, BREEAM, hem frågan och började skriva på den här manualen och vi höll en kontinuerlig dialog under ytterligare några månader. Den andra delen, OPS, har tagit drygt ett år. Den hade kunnat gå snabbare men vi har haft tidsbrist intern som har gjort att det tagit så pass lång tid. Vi är totalt åtta personer, och alla har en massa andra uppgifter att göra också, både i och utanför projektet. Vi har inte alltid kunnat prioritera frågan med OPS högst, så man hade säkert kunna göra det arbetet på halva tiden. Man måste även vänta in en del
konsultutredningar ibland, och överlag har det varit ett stort antal personer involverade och då tar det tid. Det tar ju tid att bara få ihop och handla upp konsulter, så ett år är ändå en rimlig sträcka. För DPS skulle jag gissa att ungefär ett år är en rimlig tid som det tar. Det kan tänkas att det kommer gå snabbare i framtida projekt, när fler projekt gjorts, men samtidigt finns inget mål med att det ska gå snabbt utan det finns en vits med att låta det ta tid för då kan det smälta in och man kan få med sig folk på ett annat sätt så att de förstår vad syftet verkligen är med det här. Det är inte bara att lösa en uppgift, utan det är viktigt att man hinner få in i sin kropp vad det innebär att faktiskt jobba på det här sättet. Det är lite filosofiskt, men jag tror att det handlar mycket om att
engagemanget måste finnas där, annars blir det inte bra. Detta har varit en resa även internt. Bara för att Diligentia tog det här beslutet, vilket var ett beslut på hög nivå med företagsledningen, så var inte alla på och engagerade på en gång. Det har inte varit någon tvekan om att det ska göras, men det var ändå en del som var skeptiska till en början. Då måste man tänka till hur man ska beskriva det för olika personer med olika bakgrunder, som kanske inte har jobbat med den här typen av frågor tidigare. Vad är viktigt i den personens perspektiv? Det handlar mycket om att hantera människor på vägen och se ”när polletten trillar ner” och då kan man börja jobba på.
-‐ I vilket skede och hur, gjordes manualen?
BRE hade en inledande workshop i Malmö (se ovan) och sedan drev de
processen för att ta fram manualen. Men denna process håller på att ändras, så nu när vi ska dra igång vårt andra BREEAM Communities projekt här i
Sundbyberg fick vi veta att de precis håller på att ändrar vissa saker. Så antingen kan vi då vara med och vara ett pilotprojekt på detta nya sätt, eller så kan vi
vänta tills det nya sättet är färdigt någon gång i höst. Då kan vi i så fall dra igång med det nya sättet. Vi kommer i alla fall inte att fortsätta på det gamla sättet.
-‐ Vad har varit speciellt lätt eller svårt med certifieringen i samband med planering, vilka hinder har uppstått? T.ex. på grund av att vi är i Sverige? Det finns en massa frågor som de inte har haft möjlighet att ha koll på, de kan t.ex. prata om hur man normalt sett hanterar dagvatten, vilka nivåer man ska klara av att hantera inom sitt område. Men i Sverige så räknar vi på ett helt annat sätt så att det går inte riktigt att få fram de värdena som de får, det blir lite som äpplen och päron. Så då får man diskutera om det är okej att vi mäter på ett annat sätt istället. Det betyder inte att vi sänker ambitionsnivån, utan det betyder bara att vi gör det på ett annat sätt. Den typen av frågor har vi haft ganska många av under resans gång, för att de kan ju inte de svenska
förhållandena, så vi måste ju förklara hela tiden. Eftersom att vi är först i Sverige med att göra detta så har vi ju då varit tvungna att översätta en massa svenska normer och standarder från svenska till engelska så att de ska kunna ta ett beslut om det är ett bra sätt att räkna olika saker på. En massa sådana frågor har det varit under hela processen.
-‐ Finns det något som ni har varit tvungna att ta bort i manualen för att det inte varit tillämpbart för er?
Ja, men det skedde under technical manual processen, under de första nio månaderna. Då diskuterade vi saker och sätt som vi inte tyckte var rimliga och som vi ville ta bort.
-‐ Något speciellt som du kommer ihåg?
T.ex. att ha kompost till varje bostad. I Sverige bygger vi mer flerbostadshus, men i England har man mer en kultur att bygga radhus eller lite lägre flerbostadshus med andra typer av gårdar. Man bygger helt enkelt upp det på ett annat sätt. I Sverige har vi en rätt tät stadsstruktur med höga hus och relativt små
innergårdar. Skulle vi då ha en kompost till varje lägenhet så skulle det inte bli annat än komposter på innergården. Så även om det såklart är jättebra med komposter så kanske vi löser det på något annat sätt, nu kommer vi förmodligen ha avfallskvarnar istället. Så just som de hade specificerat frågan var inte aktuellt för oss, för vi vill ha levande vackra innergårdar. Vi tror att det kommer ge
området mer, än om vi skulle jobba med komposter. Så den frågan togs bort.
-‐ Är det något speciellt man måste tänka på när man miljöcertifierar just för att det är i Sverige?
Ja, det finns ju t.ex. en massa olika lagar som inte är samma i Storbritannien som i Sverige. För att underlätta detta har ett system som kallas A10 listan upprättats, där vi skriver ned alla normer, lagar och standarder som de har som vi vill
ersätta med något svenskt. Vi får sedan översätta det dokument som vi vill skicka