81 vid behandling som sker i underrättelseverksamhet. Ett sådant behov kan
t.ex. uppstå vid myndighetsöverskridande samverkan. Som framhållits tidigare bör regleringen för de olika brottsbekämpande myndigheterna utformas på ett sätt som inte försvårar samarbete mellan myndigheterna.
Det finns ett stort värde i en enhetlig lagstiftning kring vilka typer av uppgifter som får behandlas. Regeringen anser mot den bakgrunden att behandling av känsliga personuppgifter ska vara tillåten även i under-rättelseverksamheten. Vidare måste känsliga personuppgifter få behandlas om det är nödvändigt för diarieföring eller om uppgifterna har lämnats till Skatteverket i en anmälan eller liknande och behandlingen är nödvändig för handläggningen.
I promemorians förslag används uttrycket ”personens etniska ursprung eller annat liknande förhållande”. Begreppet ras förekommer inte i promemorians förslag. Säkerhetspolisen anser att det är oklart vad som utgör ett sådant annat förhållande. Såvitt avser begreppet ras har riksdagen i andra lagstiftningsärenden uttalat att det inte finns någon vetenskaplig grund för att dela in människor i skilda raser och ur biologisk synpunkt följaktligen heller ingen grund för att använda ordet ras om människor. Ordet ras förekommer dock förutom i person-uppgiftslagen även t.ex. i polisdatalagen och kustbevakningsdatalagen. I samband med lagstiftningsärendet om kustbevakningsdatalagen kom regeringen efter omfattande överväganden fram till att det inte var lämpligt att i ett enstaka specifikt lagstiftningsärende utmönstra ordet ras och därmed ändra den vedertagna beskrivningen av känsliga personuppgifter. Även ordet ras skulle därför föras över till den nya lagen. Regeringen avser inte att i detta lagstiftningsärende behandla frågan om en översyn av begreppet. Det kan dock nämnas att frågan behandlas i betänkandet SOU 2015:103 Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner m.m. och även kan komma att aktualiseras i samband med genomförandet av det nya dataskyddsdirektivet.
Uppgifter om en persons utseende omfattas normalt inte av definitio-nen av känslig personuppgift. I 2 kap. 10 § polisdatalagen och 2 kap. 7 § kustbevakningsdatalagen anges att uppgifter som beskriver en persons utseende ska utformas på ett objektivt sätt med respekt för människo-värdet. Regeringen bedömer att det är lämpligt att införa en sådan bestämmelse även i den föreslagna lagen.
Förslaget genomförs genom 2 kap. 8 § i den nya lagen.
9.12 Elektroniskt utlämnande
9.12.1 Utlämnande på medium för automatiserad behandling
Regeringens förslag: Enstaka personuppgifter ska få lämnas ut på medium för automatiserad behandling. I lagen ska det också upplysas om att regeringen kan meddela föreskrifter om att uppgifter får lämnas ut på ett sådant medium även i andra fall.
Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. I promemorians förslag anges i lagen att begränsningen till
82
enstaka personuppgifter inte gäller myndigheter som har rätt att ta del av personuppgifter som gjorts gemensamt tillgängliga. Promemorians förslag är också något annorlunda utformat.
Remissinstanserna: Ekobrottsmyndigheten anser att en reglering som ger parter och deras ombud, biträde eller försvarare rätt att få ut uppgifter elektroniskt är att föredra, eftersom den ger försvararen samma möjlighet som åklagaren att få tillgång till omfattande förundersökningar elektro-niskt. Säkerhetspolisen anser, mot bakgrund av uttalanden i prome-morian, att det är oklart vad som anses vara enstaka personuppgifter och ser gärna en tolkning som överensstämmer med den i polisdatalagen.
Skälen för regeringens förslag: Av effektivitetsskäl kan uppgifter behöva lämnas ut i elektronisk form på medium för automatiserad behandling. Inte bara direktåtkomst utan även utlämnande av person-uppgifter på medium för automatiserad behandling anses dock medföra särskilda risker från integritetssynpunkt. Ett sådant utlämnande innebär nämligen som regel att mottagaren kan bearbeta informationen, t.ex.
genom att samköra den mot elektroniska uppgifter som har hämtats från andra informationskällor. Det ökar riskerna för att uppgifterna ska behandlas i strid med de grundläggande kraven på dataskydd. Utläm-nande i elektronisk form skapar också möjlighet för myndigheter att inrätta rutiner som innefattar dagliga överföringar av större mängder av uppgifter. I lagen om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar finns inga bestämmelser som reglerar när uppgifter får lämnas ut på medium för automatiserad behandling. I polisdatalagen och kustbevakningsdatalagen finns dock särskilda bestämmelser om möjligheten att lämna ut uppgifter på sådant sätt. Mot den bakgrunden anser regeringen att förutsättningarna för utlämnande på medium för automatiserad behandling bör författningsregleras även när det gäller Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet.
Enligt de ovan nämnda lagarna om behandling av personuppgifter i andra brottsbekämpande verksamheter gäller som huvudregel att endast enstaka personuppgifter får lämnas ut på medium för automatiserad behandling, t.ex. genom e-post, när förutsättningarna för ett utlämnande i övrigt är uppfyllda. En bestämmelse med samma innehåll finns även i lagen om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.
Regeringen anser inte att det finns skäl när det gäller just Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet att ha en annan utgångspunkt. Huvud-regeln bör därför vara att endast enstaka personuppgifter får lämnas ut på medium för automatiserad behandling, t.ex. genom e-post. Regeringen föreslår därmed i likhet med promemorian att enstaka personuppgifter ska få lämnas ut på medium för automatiserad behandling.
Säkerhetspolisen anser att det är oklart vad som anses vara enstaka personuppgifter och ser gärna en tolkning som överensstämmer med den i polisdatalagen. I samband med lagstiftningsärendena om polisdatalagen och kustbevakningsdatalagen har regeringen angett att det är svårt att i lagtext närmare ange innebörden av begreppet enstaka. Det har i sammanhanget även påpekats att begreppet enstaka har en annan innebörd än i vanligt språkbruk (prop. 2009/10:85 s. 333 och prop.
2011/12:45 s. 98). Regeringen har inte någon annan syn i frågan när det gäller nu aktuellt lagstiftningsärende. Uttrycket enstaka i nu föreslagen
83 bestämmelse i den nya lagen ska ha samma innebörd som i
polisdata-lagen och kustbevakningsdatapolisdata-lagens motsvarande bestämmelser om elektroniskt utlämnande.
I lagen bör upplysas om att regeringen kan meddela föreskrifter om att personuppgifter får lämnas ut på medium för automatiserad behandling även i andra fall. Det görs därvid en uttrycklig hänvisning till 8 kap. 7 § regeringsformen. Med hänsyn till att lagen ska vara teknikneutral bör det t.ex. inte gälla några begränsningar i fråga om utlämnande på medium för automatiserad behandling för de myndigheter som medges direktåtkomst.
Regeringen avser att i förordning meddela föreskrifter om detta. Det ankommer på Skatteverket att avgöra vilken form av elektroniskt utläm-nande som bäst tillgodoser det behov som finns och som är mest lämplig.
Vid den bedömningen behöver utvecklingen beträffande begreppet direktåtkomst beaktas (se t.ex. avsnitt 5.4.2). Ekobrottsmyndigheten anser att en reglering som ger parter och deras ombud, biträde eller försvarare rätt att få ut uppgifter elektroniskt är att föredra, eftersom den ger försvararen samma möjlighet som åklagaren att få tillgång till omfattande förundersökningar elektroniskt. Regeringen vill med anledning av detta framhålla följande. Det kan uppkomma behov för Skatteverket att kunna lämna ut större mängder med uppgifter i vissa fall, t.ex. hela förundersökningar m.m. Det finns därför skäl att överväga att i förordning medge utlämnande på medium för automatiserad behandling även i andra fall. Som exempel kan nämnas just utlämnande av en förundersökning eller annan utredning enligt bestämmelserna i 23 kap.
rättegångsbalken till t.ex. försvarare eller annat juridiskt biträde.
Bestämmelser som möjliggör sådant utlämnande har införts i t.ex. 18 § polisdataförordningen (2010:1155) och 8 § åklagardataförordningen (2015:575). Även utlämnande av statistik till Brottsförebyggande rådet kan komma att regleras.
Förslaget genomförs genom 2 kap. 15 § i den nya lagen.
9.12.2 Utlämnande genom direktåtkomst
Regeringens förslag: Utlämnande av personuppgifter genom direkt-åtkomst ska vara tillåtet bara i den utsträckning som följer av lagen.
Det ska införas en bestämmelse som hänvisar till var i lagen det finns bestämmelser om direktåtkomst.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt över förslaget.
Skälen för regeringens förslag: I lagen om behandling av person-uppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar finns inga bestämmelser om direktåtkomst. Bestämmelserna om direktåtkomst i polisdatalagen och kustbevakningsdatalagen innefattar en uttömmande reglering av möjligheten till direktåtkomst, genom att det anges när det är tillåtet med direktåtkomst. För att uppnå tydlighet bör det enligt regeringens mening i den nya lagen finnas en sådan uttrycklig bestäm-melse som finns i 2 kap. 21 § polisdatalagen och 2 kap. 9 §
84
bevakningsdatalagen. Det ska alltså anges att utlämnande genom direktåtkomst bara är tillåtet i den utsträckning som följer av lagen.
Vidare bör det upplysas om var i lagen det finns bestämmelser om direktåtkomst.
Förslaget genomförs genom 2 kap. 16 § i den nya lagen.