Remissvar Kapitel Kommentar
Ålands lärarförening
Tillvalsämnen och språkprogram Antalet elever som väljer bort språk ökar. Det är synd att alternativen alla är ämnen med väldigt lite eller ingen arbetsinsats utanför lektionen.
Skulle önska att fler kurser som t ex konversation (engelska, svenska, finska mm), litteraturhistoria mm erbjuds.
9.2 Noteras Tillvalsämnen kan erbjudas av vilket slag som helst, i enlighet med stycke 2 i 9.2
Rekommendation för timfördelning Viktigt att fördelningen av kärnämnen är densamma över hela landskapet.
9.3 Noteras
Kumlinge skola
Gällande ämnet slöjd i årskurserna 7-9 ska eleven få undervisning i både teknisk slöjd och textilslöjd under årskurserna både årkurs 7 och 8. Eleven ska därefter få möjlighet att välja en av slöjdformerna att fördjupa sig i under årskurs 9.
Möjligheten till val i årskurs 9 är en uppenbar risk att ämnet slöjd delvis återgår till ett könsinriktat val. Se hellre till att vidga slöjdbegreppet från trä- och metallslöjd respektive textilslöjd till att omfatta många fler teknikområden som ryms under rubriken slöjd. Det finns flera teknikområden som är varken eller; läderarbeten, plast, etc
9.2 Noteras I läroplansarbetet med ämnesdelen för slöjd har man sett att det är viktigt att skrivningen om möjlighet om fördjupning i åk 9 för att ämnet ska behandlas likvärdigt överallt.
Vikten av att tänka på genusperspektivet och jobba mot könsstereotypa val finns inskrivet i ämnesdelen
s. 50 varför har ämnet engelska nu bara 8 timmar under högstadiet, när det förut var 9 timmar. Kravet på kunskaper i engelska blir bara större.
Engelska har samma timmängd som tidigare (8 i åk 1-6 och 7 i åk 7-9)
Tillvalsämnen och språkprogram
Gällande ämnet slöjd… valmöjligheten under åk 9 kanske inte är möjligt i mindre skolor så en annan formulering skulle behövas?
9.2 Noteras Se kommentar ovan
Ålands socialdemokrater
s.48. Elevens arbetstid och timfördelning.
Vi undrar varför det valts minsta möjliga antal timmar? Vi önskar 8 och 4 för musiken (istället för 4 och 2), och 8 och 4 för slöjd (istället för 4 och 4). Fysik och kemi kunde också vara 1 och 2.
9 Beaktas inte
Den timfördelning som finns i läroplanen anger minimiantal timmar, som tidigare.
Timfördelningen grundar sig på den timfördelning som fastställs i förordning.
Varje skola har fortsättningsvis friheten att ha
123 större timantal i de ämnen de väljer att
prioritera.
Jomala kommun
Sid 48 (9.1) Enligt nu gällande skolförordning 7 § ska en skolarbetsdag bestå av minst fyra lektioner med undantag för läsårets första och respektive termins sista dag. Detta bör hållas kvar då det tillämpas i de flesta skolorna.
9.1 Noteras
Sid 50 (9.3) Minimiantalet gemensamma läroämnen bör vara 136 då årskurserna 1-2 ges 20-21 veckotimmar undervisning, årskurserna 3-4 ges 23-25 veckotimmar och årskurserna 5-6 ges 25-27 veckotimmar. 2 timmar bör alltså läggas till i något utav ämnena.
Förslagsvis kan dessa timmar läggas till svenska då mycket av svenskalektionerna även används till annat.
9.3 Noteras Det var en felskrivning i tabellen som åtgärdats. Ämnet svenska ska ha 34 h i åk 1-6.
Norra Ålands högstadiedistrikt
Räknefel i timfördelningen på minimitimmarna 134-146 i förhållande till lagens text. 9 Noteras Korrigeras Ytternäs skola
Svagheter: Timfördelningen s 48. Här skärs i de skapande ämnenas timantal. Det angivna
exemplet bli normgivande. 9 Noteras Det har inte skurits i några timmar enligt den
timfördelning som finns i nuvarande läroplan.
Svagheter: Om man skall ha en chans att fylla läroplanens mål OCH dessutom vara huvudinslag i alla fester och sammankomster (som nämns på flera ställen) är det ett hån att ge musiken 1 vt tex.
9 Noteras
Föglö grundskola
Nästsista raden: årskurs 7 9.2 beaktas Tryckfel åtgärdat
Antalet elever som läser språk minskar eftersom alternativen i många fall är ämnen som inte medför hemarbete mm. Skulle uppskatta om det uppmuntras att skolorna erbjuder t ex engelsk konversation, svenska litteraturhistoria mm istället för frivilliga språk.
9.2 Noteras Tillvalsämnen är upp till varje skola att forma så det passar
Ålands Handikappförbund
Förbundet konstaterar att alla elever inte passar in i samma mall när det gäller arbetsmängd och fördelning av timmar/lektioner, och att det behöver beaktas om alla elever ska behandlas likvärdigt.
9 Noteras Elever som följer anpassad lärokurs och får mångprofessionellt stöd har möjlighet att frångå arbetsmängd och timfördelning.
Strandnäs skola
Möjligheten att utöka högstadieelevernas arbetsdag ska nog bara utnyttjas i nödfall om det krävs schematekniskt.
9.1 Noteras S. 48stycke 2-20-21 vt i årskurserna 1-2, 23-25 vt i årskurserna 3-4, 227 i årskurserna
5-6. Varför inte ett fastslaget antal timmar?
9.1 Noteras Politiskt ställningstagande att skolorna ska få behålla en viss flexibilitet
124
“Den enskilda elevens timantal kan variera beroende på om eleven läser flera språk eller inte.” Detta gynnar inte språkundervisningen i skolorna. De flesta elever kommer att välja bort extra språk om de riskerar att få längre skoldagar. Skolorna har länge jobbat för att språkvalen ska vara attraktivare än ”andra alternativ”. Detta förslag är verkligt
kontraproduktivt.
9.2 Noteras
Saltviks kommun
S. 50 mening två ”Timfördelningen...”: förtydliga. Samt samhällskunskap: skulle det verkligen bara vara 1 vt.
9.3 Noteras Oklart vad som behöver förtydligas.
Samhällskunskap fick 1 h till i åk 7-9, men har fortsättningsvis 1 vt i åk 5-6.
Det står att skolan ska utöka timantalet med två (utöver de obligatoriska 28-30) för de elever som läser valfria språk i åk 7-9. Borde inte skolan ha möjlighet att utöka med två även för de som inte läser valfria språk utan andra tillvalsämnen?
9.1 Noteras Grundar sig på förordningstext.
Timfördelningen. Minimiantalet höjs vilket ger kommunerna framöver mindre möjlighet till besparingar genom att endast erbjuda minimiantal timmar jämfört med om nuvarande minimi timantal skulle gälla.
9.3 Noteras
Det centrala innehållet gällande kunskaper kunde förtydligas (denna kommentar
framställdes av lärarna i samband med att ämnena svenska och matematik behandlades).
Oklart vad som avses Uppdelningen 1-2, 3-4, 5-6 har fördelar ex i form av att det ger flexibilitet till skolorna men
samtidigt finns skulle det finnas fördelar, vilket lärarna lyfter fram, om exempelvis bedömningskriterierna för respektive årskurs fastställdes centralt.
Beaktas inte
Strukturen för bedömningskriterier följer den man valt i både fasta Finland och övriga Norden. Flexibiliteten har bedömts vara nödvändig för att kunna tillämpa kriterierna.
GHS
Att utöka med 2 veckotimmar är dyrt, man måste ha skjuts och lärare etc. Det funkar i stan men inte på landet.
9.1 Noteras Ökningen i timfördelningen grundar sig på de uppgifter om hur dagens timfördelning ser ut i praktiken. Torde inte ge några merkostnader.
Problemet blir att valen blir få, men svåra. Det kanske funkar om man har ämnen som går utanför skoltid. Vi blir mer begränsade än vi var tidigare. Varför står inte timmarna för B2-språk i tabellen? Det verkar som att man inte rekommenderar B2.
9.2 Noteras B2-språk ingår inte i timfördelningen
eftersom kommunen inte måste erbjuda det.
125
Allmänna kommentarer icke kopplade till något specifikt kapitel
Remissvar Kommentar
Inför en handlingsplan mot sexuella trakasserier
I senaste Hälsa i skolan (2019) framkom det att en hög andel av ungdomarna på Åland utsatts för sexuellt våld och/eller sexuella trakasserier. Forskning visar på att strama,
traditionella könsroller ökar på risken för att utsättas av sexuella trakasserier och sexuellt våld.
Främst drabbas kvinnor men även män kan utsättas. Det finns också en risk att om normalisering av nedsättande ”skämt” och tafsande normaliseras så kan det eskalera till olika former av våld. Utifrån det här borde det införas ett krav på läroanstalterna att ta fram en handlingsplan mot sexuella trakasserier. Det ska i planen tydligt framgå vad som är sexuella trakasserier, vem elever kan vända sig till om de blir utsatta eller har iakttagit någon
annan bli sexuellt trakasserad, hur processen på skolan går till och vilka sanktioner du kan förvänta dig om du utsätter någon för sexuella trakasserier.
Noteras I anvisningarna som ska ges ut gällande arbetsplanen och de planer som ska ingå kommer att finnas specificerat att sexuella trakasserier och det förebyggande arbetet ska beskrivas i antimobbningsplanen. En
seminariehelhet gällande en trygg lärmiljö med fokus på sexuella trakasserier riktat till
skolledare och - personal planeras att ordnas.
De värdegrunder som lyfts i läroplanen delas av Folkhälsan på Åland. Vi ser det som mycket viktigt att elevens hälsa lyfts fram ur ett salutogent perspektiv och att vardagskompetenserna betonas. Det är viktigt att eleven får redskap att stärka både den fysiska och psykiska genom att känna till var som kännetecknas en sund, kropp och livsstil. De åtta nyckelkompetenserna är centrala och det lan inte nog betonas vikten av att de integreras i all undervisning.
Noteras
Studier visar att regelbunden fysisk aktivitet har en positiv effekt på minner, inlärningsförmågan och minska stress, Inledningen bör därför kompletteras med innehåll som stimulerar och uppmuntrar till rörelseglädje och fysisk aktivitet.
Noteras
En meningsfull fritid är en viktig faktor till det allmänna välbefinnandet och inlärningen. Alla barn och ungdomar på Åland bör ha samma möjligheter och rättigheter till fritidsaktiviteter inom ramen för skolans verksamhet. T.ex. kan Islandsmodellen utredas närmare, Grundskolan kan med fördel samarbeta kring aktiviteter med aktörer inom tredje sektorn för att skapa en meningsfull fritid.
Noteras Fritidsaktiviteter är inte något som beskrivs eller regleras i Ålands läroplan för grundskolan.
Ålands lärarförening r.f har på begäran av landskapsregeringen tagit del av utkastet för den
allmänna delen till Ålands nya läroplan för grundskolan. Vi är positiva inställda att resurser lades på att ta fram läroplanen och att lärarna fick ett stort inflytande på ämnesdelarna. Därför tror vi att resultatet över lag blir bra. För den allmänna delen har lärarföreningen dock några kommentarer.
Överlag är det väldigt viktigt att man i alla lägen verkligen tar i beaktande den ökande arbetsbördan, dokumentationen och administrationen som flera av förändringarna kommer
Noteras
126 att leda till. Vi har i styrelsen diskuterat utkastet och valde att be er att reflektera över
följande punkter.
Allmän uppfattning
Strandnäs hem och skola rf styrelse har tagit del av utbildningsbyråns utkast. Vi vill börja med att tacka för att vi fått möjligheten att ge våra kommentarer och synpunkter på utkastet till den allmänna delen för den nya läroplanen på Åland.
Strandnäs hem och skolas styrelse bjöd in Specialsakkunnig Halme-Wiklund Katarina för att diskutera utkastet för den nya läroplanen. Mötet ägde rum 09.03.2020. Intressanta och givande diskussioner fördes.
Noteras
5. Förutsättningar
Viktigt att det är samma utrustning och samma förutsättningar för alla barn oberoende av vilken samhällsklass man tillhör. Ekonomi skall inte få ha betydelse. Alla skall ha samma möjligheter.
Noteras
6. Språket
Språket är ibland vilseledande och klumpigt i utkastet. Känns som det ibland är stycken som är översatt direkt av från finska? Borde även utgå från att alla inte är specialister på området och inte har full insyn så fackspråk bör undvikas i mån av möjlighet.
Språket kommer att språkgranskas avslutningsvis externt. Läroplanen är dock främst riktad till lärare och personal inom skolverksamheten, vilka förutsätts ha vokabulären som används i läroplanstexten 7. HLR och första hjälp
HLR eller hjärt- och lungräddning och kunskaper i första hjälp borde finnas med inskrivet även i den allmänna delen för läroplanen.
Det finns redan med i skolornas undervisning i dagsläget men det får inte glömmas bort. Forskning visar att ju tidigare man lär barnen om HLR och första hjälp, desto bättre resultat får man när någon drabbas av tex ett hjärtstillestånd. HLR om något är vardagskompetens som alla bör besitta redan från tidig ålder.
Noteras HLR och första hjälp finns insatt i ämnesdelarna omgivningskunskap och hälsokunskap
8. Hälsokunskap
Hälsokunskap borde vara med redan i lågstadiet från årkurs 5 och 6 och inte först i högstadiet. Här skulle även tex första hjälp och HLR kunna vara en naturlig del.
Hälsokunskap finns infört från åk 5-6
127 Även i hälsokunskap kunde det utnyttjas mer till sin fullo om det gavs mer friheter till ansvariga
lärare att tex anlita fler experter inom de olika områden. Här tänker vi tex sjukvårdspersonal, barnmorskor för sexualundervisning, erfarenhetsexperter, fältare med flera. Alltså personer som i sin yrkesroll är bekväma med att utbilda och informera om olika ämnen som tex sex och samlevnad, prevention, tonår, alkohol, droger, näthat med mera. Ämnen som inte är självklara att undervisa i för en lärare alla gånger.
9. Religion och livsåskådningskunskap
Ämnet religion och livsåskådningskunskap är bra. På detta vis får man det bredare, värderingar åsidosatta, neutralt och fler kan ta del av båda ämnena. Ämnet får även ihop religion med historia, för mycket av dagens religionsundervisning är historia.
Etik och värdegrund blir då mer centrala. Det svåra och utmanande med detta är naturligtvis att det är ett nytt ämne som behöver arbetas fram.
Avslutning
Avslutningsvis vill vi säga att en god undervisning bygger på att skolan och lärare både följer och stödjer elevernas kunskapsutveckling och individuella variationer bör få förekomma. Det är viktigt att kunskapskraven inte görs till mål för undervisningen utan allting är en helhet och att varje barn ses som en enskild individ med även långsiktiga mål i åtanke.
Noteras
Lärarkollegiet vid Kumlinge skola har tillsammans och enskilt gått genom förslaget till ny läroplan för grundskolan på Åland. Den upplevs som helhet som tidsenlig och framåtsträvande. Språkmässigt kan den fortfarande höjas en hel del, där vissa stycken och meningar upplevs som utkastskrivningar, det finns en del upprepningar, etc.
Det finns begrepp som används inkonsekvent:
kommunen, ansvariga nämnden,
Skolföreståndare, skoldirektör, utbildningschef, grundskolechef Klasslärare, klassföreståndare
Noteras Språket kommer att genomgå en extern språkgranskning. Gällande begreppen så ska en övergripande genomgång av dessa göras
Tycker att den nya läroplanen, bjuder på många kloka ord och inbjuder till utmanande
undervisning och skolutveckling. Jag har flera gånger försökt omfatta texten till vår arbetsenhet som är en liten skola så därför kanske kommentarerna är av den grad att hur det skulle fungera på en mindre skola.
Noteras
I utlåtandet beskrivs det som upplevs som problematiskt på ett eller annat sätt. Det som anses bra och oproblematiskt beskrivs inte. Till absolut största delen innebär det nya läroplansförslaget förbättringar jämfört med tidigare läroplan.
Noteras
128 Sammanfattning
Det finns i läroplanens allmänna del oroande många skrivningar som ökar den administrativa bördan på skolan. Varje ny administrativ uppgift tar tid bort från skolans huvuduppdrag. Detta är inte en väg att gå om man vill bibehålla hög kvalité i grundskolan. När det blir krav på planer av olika slag och uppföljningar så är det viktigt att kunna klargöra hur detta merarbete höjer
grundskolans kvalité och vem som förväntas ta del av dokumenten och ha nytta av dem. Nytta och ökad kvalité måste sedan vägas mot merarbetet, innan läroplanen fastställs.
Generellt är dokumentet väldigt omfattande, men en tydlig rubriksättning underlättar genomläsningen.
Noteras De tillägg i de administrativa uppgifterna som finns i läroplanen är direkta hänvisningar från den nya lagen och förordningen. Vissa delar har reviderats i lagförslaget efter att läroplanen gått på remiss och kommer revideras i
läroplan.
Sid 51. Ett minimiantal elever som behövs för att starta en utbildning bör fastställas, t ex 10 elever, annars kan en dylik utbildning bli oerhört dyr. På fastlandet får kommunerna statsandelar för dessa utbildningar och det vore önskvärt med landskapsandelar
Noteras Regleras inte i läroplan
En skrivning tas in i läroplanen som påtalar vikten av att en utemiljö som inspirerar till lek och utevistelse finns vid skolorna samt att det finns möjlighet att odla.
Noteras Utevistelse uppmuntras i flera ämnesdelar och odling finns som centralt innehåll i ok och biologi
Åldersintegrerad undervisning omnämns i positiva ordalag i läroplanen.
Hemuppgifter ska formuleras som en möjlighet, inte ett måste och skall främst ges i form av repetitionsuppgifter.
Noteras Hemuppgifter formuleras redan nu i läroplanen som repetition.
I utlåtandet beskrivs det som upplevs som problematiskt på ett eller annat sätt. Det som anses bra och oproblematiskt beskrivs inte.
I läroplanens allmänna del finns det oroande många skrivningar som ökar den administrativa bördan på skolan. Varje ny administrativ uppgift tar tid bort från skolans huvuduppdrag. Detta är inte en väg att gå om man vill bibehålla hög kvalité i grundskolan. Generellt är dokumentet väldigt omfattande och modernt gällande pedagogiskt nytänkande. En tydlig rubriksättning underlättar genomläsningen. Följande synpunkter vill vi framföra:
Noteras
Sid 4 Stycke 2, Att digitaliseringen ligger i framkant är ingen garanti för fortsatt framgång i den åländska skolan.
Med anledning av den nya lagen om barnomsorg och grundskola, så finns nu ett förslag till läroplan för grundskolan på remiss. Åländsk Demokrati hade tidigare haft möjligheten att delta i det
parlamentariska arbetet vid framtagande av lagen och önskar här komma med några synpunkter på förslaget till ny läroplan. Vi vill inleda med att betona var regeringen skriver i den allmänna
motiveringen till lagen: ”Avsikten med lagförslaget är inte att ändra innehållet i verksamheten eller
Noteras
129 förutsättningarna i barnomsorgen eller grundskolan på ett omfattande sätt i sak.” Avsikten är ju att
modernisera lagstiftningen inte på något sätt ändra verksamheten. Detta är helt naturligt mot bakgrund av de utomordentliga resultat, som de åländska skoleleverna uppvisar exempelvis i samband med PISA-undersökningarna. Därför vill vi från Åländsk Demokratis sida till att börja med att berömma den åländska skolan som generellt håller väldigt hög kvalitet vilket även bekräftas i PISA-resultaten. Därmed ställer vi oss, mot bakgrund av lagens syften, frågan ifall det
överhuvudtaget är nödvändigt med en omfattande revidering av en uppenbart välfungerande läroplan. Den nya läroplanen innehåller dessutom passager som starkt kan ifrågasättas. Framför allt vänder vi oss mot två saker, nämligen övergången mot en mer progressiv pedagogik samt införande av en “officiell värdegrund” i skolan.
Det framkommer tydligt att den nya läroplanen nu tar ytterligare ett steg från att ha varit en mer traditionellt inriktad kunskapsskola mot en mer progressivt inriktad pedagogik i svensk anda. Man verkar vilja frångå den traditionella kunskapssynen som fokuserar på ämneskunskaper till en betydligt mer konstruktivistisk kunskapssyn där elevens utvecklande av olika förmågor eller kompetenser betonas. Man verkar även vilja tona ner den traditionella pedagogiken med lärarcentrerad undervisning till fördel för ett mera elevstyrt eller elevaktivt lärande. Man lägger betoning på att utveckla elevernas analysförmåga, initiativförmåga och kommunikativa förmåga, samt på entreprenörskap och flexibilitet. Dock är det ställt utom all tvivel (och stöds av forskningen) att alla dessa förmågor bygger på en omfattande ämneskunskap som grund.
Noteras Uttalandet gällande läroplanens kärna
stämmer inte överens med innehållet i den nya läroplanen. Målsättningen är att skapa ett styrdokument som stöder en jämlik skola där läraren fortfarande är central för
undervisningen och eleverna har rätt att utveckla kunskaper om ett givet centralt innehåll. Det nya i läroplanen är att
kompetenserna som EU formulerat ska ligga som grund för varje elevs utveckling.
Vi inom ÅD erfar att den svenska skolan betonat liknande färdigheter på bekostnad av
grundläggande ämneskunskaper vilket har lett till väldigt dåliga resultat där många genomgår grundskolan utan elementära kunskaper men med en möjligen god social och verbal kompetens.
Man har i Sverige även upphöjt den konstruktivistiska kunskapssynen (där eleven själv ska
konstruera sin egen kunskap) som norm trots att den fullständigt saknar stöd i inlärningsforskning.
Vi önskar absolut inte samma utveckling på Åland.
Noteras
På senare tid har alltfler röster börjat höras även i Sverige för att återinföra kunskapsskolan. Det finns rikligt med modern kognitionsvetenskaplig- och inlärningsforskning som tydligt visar fördelar med traditionell lärarledd katederundervisning framom elevaktivt lärande, problembaserat lärande eller vilken benämning den progressiva undervisningsmetoden för tillfället råkar ha.
Sveriges läroplan från 1994 innehöll ett flertal formuleringar som tvingade lärarna att lämna den traditionella katederundervisningen. De kommande PISA-resultaten sjönk som en sten.
Noteras Den nya läroplanen grundar sig på den finländska läroplanen, som förespråkar en mer elevaktiverande kunskapssyn.
Finland följde Sveriges väg mot den progressiva elevstyrda pedagogiken 10 år senare. Som följd av detta har Finlands PISA-resultat fallit dramatiskt.
Noteras De finländska resultaten i PISA är inte en följd av den läroplan som gäller just nu.
130 Det råder knappast någon tvekan om att Åland kommer att gå samma öde tillmötes ifall lärarna
130 Det råder knappast någon tvekan om att Åland kommer att gå samma öde tillmötes ifall lärarna