Sammanställning av remissvar på allmänna delen i Ålands nya läroplan för grundskolan

(1)

1

Sammanställning av remissvar på allmänna delen i Ålands nya läroplan för grundskolan

Notera: Kapitelindelning i sammanställningen enligt remissutkastet – kapitelnumreringen förändrats i den reviderade versionen

Innehåll

Sammanställning av remissvar på allmänna delen i Ålands nya läroplan för grundskolan ... 1

Kapitel 1 Inledning... 2

Kapitel 2 Grundskolans uppdrag och värdegrund... 5

Kapitel 3 Läroplikt ... 22

Kapitel 4 Verksamheten i grundskolan... 33

Kapitel 5 Elevhälsa ... 63

Kapitel 6 Stöd för lärande och skolgång ... 73

Kapitel 7 Fostrande samtal och disciplinära åtgärder ... 95

Kapitel 8 Bedömning och utvärdering... 106

Kapitel 9 Elevens arbetstid och timfördelning ... 122

Allmänna kommentarer icke kopplade till något specifikt kapitel ... 125

Inkomna svar efter remisstidens avslut ... 152

(2)

2

Kapitel 1 Inledning

Remissvar Kapitel Kommentar

Ålands lärarförening

Man använder väldigt många olika begrepp i texten. Bör tydligt definiera vad man avser med skolpersonal. Man lyfter fram att man ska ligga i framkant i digitaliseringen.

Samtidigt påtalar man vikten av att basera läroplanstexten på forskning, då bör man tydligt hänvisa till aktuell forskning.

1 Noteras Förord och inledning revideras

Kumlinge skola

s. 3 “Grundskolan ska samarbeta med hemmen i fostringsuppdraget. Det är ett stort ansvar på lärarna, som kanske kan ha en annan uppfattning än föräldrarna om vad det innebär.

Jag ser problem för lärarna framför mig.

Förord Noteras Förord och inledning revideras

Jomala kommun Inledning

Sid 4 Stycke 2, Att digitaliseringen ligger i framkant är ingen garanti för fortsatt framgång i den åländska skolan.

Sid 5 Stycke 3, sista meningen. Föräldrar får ha förväntningar på skolan, medan lärarna får ha förhoppningar. Lärarna/skolan borde också få ha förväntningar på eleverna.

1 Beaktas Förord och inledning revideras Ytternäs skola

s. 4: byta ut “garantera” till “eftersträva/möjliggöra” en likvärdig utbildning med hög kvalitet. Förord Beaktas Förord och inledning revideras s. 4 och 6: vad är “ett gott liv”? -ur vems perspektiv menas den formuleringen. Förord Noteras Förord och inledning revideras s. 4: förmågor som räknas upp, samarbetsförmåga saknas. Förord Beaktas Förord och inledning revideras s. 4: “sovra” i informationsmängden-byta ut mot sålla. Förord Beaktas Förord och inledning revideras I förordet står det “Eleven behöver kunna tillgodogöra sig information men framförallt lära

sig att sovra i informationsmängden.” Jag fastnade på “sovra informationsmängden”, det känns som att detta skulle kunna ändras för att förtydligas vad som egentligen menas med detta.

Beaktas delvis

Förord och inledning revideras

Föglö grundskola

”Lärandeförutsättningar” har en del regerat på. Är inte de medfödda? Konstig formulering. 1 Noteras Förord och inledning revideras Övernäs skola

Tvärvetenskaplig/mångvetenskaplig

I förord s 4: hänvisar till att undervisning ska ligga i framkant vad gäller digitalisering, sista raderna på samma sida lyfter att läroplanstexten ska basera sig på lagstiftning eller

förord Noteras Förord och inledning revideras

(3)

3 forskning. Vilken forskning visar att det per automatik ger bättre resultat eller livslångt

lärande om man ligger i framkant inom digitalisering?

Sid 5. Utbildning ska vila på vetenskaplig grund.

Varför ska vi då vara i digitaliseringens framkant. Den senaste forskningen talar om att digitaliseringen kanske inte har så positiv inverkan på inlärning som vi trott.

På samma sida står det att läroplanen ska stöda skolan i att möta förväntningar från vårdnadshavare och elever medan lärare endast får ha förhoppningar på eleven. Bör inte skolan även få ha förväntningar? Ändra till att även lärare får har förväntningar (sedan kanske de inte uppfylls men det gäller ju åt båda håll).

1 Noteras Beaktas

Förord och inledning revideras

Sid 6. Skolan ska bemöta hemmens fostran med öppenhet. Vad innebär fostran? Ska vi vara öppna till all sorts fostran?

s. 4 Förord. Vi ifrågasätter ordet ”fostran” Noteras Förord och inledning revideras

s. 6 Grundskolans uppdrag och värdegrund.

Utrymme och tid för kontinuerliga värdegrundsdiskussioner – Behöver finnas tid.

1 Noteras Förord och inledning revideras Inledning Finns det ett exakt datum för när lagen träder i kraft? 1 Noteras 1.1.2021

Strandnäs skola

s.4 stycke 3-”Eleven ska få rätt stöd i rätt i tid och ...”Byt ut till: ”Eleven ska erbjudas rätt stöd i rätt tid och ”

Förord Beaktas Förord och inledning revideras s. 4 står det ”Grundskolan på Åland är en helhet som omfattar undervisning och fostran”.

Vi reagerar på att fostran lyfts fram som lika viktigt som undervisning men vi anser att vårt huvudsyfte måste få vara undervisningen.

I den gamla läroplanen står att vi i skolan ska stödja vårdnadshavarna i deras fostran. På s.6 står det dock att vi ska samarbeta kring fostran. Vi är tveksamma till den formuleringen eftersom det kan uppfattas som att föräldrarna kan ha krav på hur vi fostrar.

Fostransuppdraget är otydligt! Vi i skolan måste få bestämma hur vi fostrar eleverna i skolan. Det står väldigt mycket om fostran. Det behöver skiljas på hemmets fostran och skolans fostran.

Resurser och utbildning till personal behövs. Förord Noteras

Vad skall in och vad skall bort. Det kan inte komma in mer utan att det plockas bort stoff. Förord Noteras

Vem avgör vad som är rätt stöd, i rätt tid, finns mycket åsikter. Förord Noteras Ansvarsfördelningen finns formulerad i kapitel Stöd för lärande och skolgång Aktiva elever. De som ej är aktiva vems ansvar är det? Förord Noteras Övergripande målsättning att skapa

möjligheter att alla elever får vara delaktiga och aktiva

(4)

4

Riktlinjer behövs för värdegrundsarbetet. Förord Noteras

s.5 stycke 3 –”.. att skapa en enhetlig grundskola på Åland.” Det är viktigt att detta lyfts fram. 1 Noteras Förord och inledning revideras

Vem bestämmer vad som är relevant forskning? 1 Noteras

Förväntningar och kritik av föräldrar och elever kan bli tolkningsbar. Detta måstevara väldigt tydligt, formuleringarna skall vara tydliga för att slippa konflikter. Skall ej hållas emot lärare. Detta skall vara lärarens arbetsdokument.

(5)

5

Kapitel 2 Grundskolans uppdrag och värdegrund

Strandnäs skolas elevråd

Jämlikhet, jämställdhet och demokrati

Stycket som börjar med ”Ett normkritiskt förhållningssätt…” anser elevrådet är synnerligen viktigt. Dessutom bör det förtydligas att läraren ska behandla alla elever lika oberoende av kön, religion etc. Många elever upplever att det inte är så idag.

2.1 Noteras Lagstadgat. Hänvisning till både LL om Bo och Gr samt grundlagen gällande icke- diskriminering.

Åland och omvärlden

Stycket som börjar med ”Undervisningen ska stödja elevens kulturella identitet…” är bra och viktigt.

2.3 Noteras

”Undervisningen kring hållbar utveckling bör ha ett lokalt och globalt perspektiv…” är också bra och viktig.

2.4 Noteras Vardagskompetens

- Förståelse för ekonomi är viktig

- Redskap att stärka både den fysiska och FRAMFÖRALLT den psykiska hälsan är viktig.

2.5 Noteras

Digital kompetens

Hela stycket om digital kompetens är viktigt.

2.5 Noteras Lärande och social kompetens

Här är det framförallt fyra punkter som är extra viktiga:

- Lära sig att lära

- Utveckla empatisk förmåga och konflikthantering - Förståelse för sociala normer och oskrivna regler - Utveckla sina lärstrategier

2.5 Noteras

Medborgerlig kompetens

Förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är viktigt

2.5 Noteras

Åland och omvärlden “Undervisningen ska stödja elevens kulturella identitet” - även om det inte är Åländskt? Ska vi ha hemspråksundervisning? Bra i så fall.

2.3 Noteras Kommunen kan erbjuda

hemspråksundervisning enligt ny lag LBG

(6)

6 Hållbar utveckling Vad avses med hållbar utveckling? Sista stycket i denna punkt “ Genom

val och sitt handlande i vardagen visar lärare och övrig personal....” Den delen inkräktar på privatlivet.

2.4 Beaktas ”vardagen” ändras till ”skolvardagen”

Nyckelkompetenserna D: Med tanke på rådande situationen borde det läggas värde i att beskriva en väl fungerande distansundervisning, t.ex. i meningen ”Det behövs ett etiskt, säkert och ansavarsfullt förhållningssätt till användningen av dessa verktyg.

2.5 Noteras Texten under digital kompetens revideras

F: Kulturell kompetens: frasen ‘egen åländsk identitet’ verkar som man försöker få en likformig kulturell identitet inom samma stycke där det står ‘ Eleven ska lära sig att se kulturell och språklig mångfald och olika åskådningar som en positiv resurs’. Kanske

‘egen identitet’?

2.5 Beaktas Ändras enligt förslag

G: När det påtalas att skolan skall öva sig att arbeta i grupper och projekt skulle det kunna påpekas att detta går att göras på ett utmärkt sätt i olika EU-projekt som t.ex. Erasmus+, iTwinning men även Leader etc.

2.5 Noteras Specifika projekt väljs att inte nämnas eftersom de lätt blir inaktuella.

Strandnäs Hem och skola 1. Identitet

På sid 13 står det åländsk identitet. Vad menas med det? Hur är det med individens egen identitet? Betydelse av sin egen bakgrund?

2.5 Beaktas Ändras till ”egen identitet”

Kumlinge skola

En bärkraftig samhällsutveckling… à och bärkraftig samhällsutveckling…

”En bärkraftig samhällsutveckling är en del av det åländska samhällets ursprung.”

Vad avses?

2.4 Noteras Text hänvisar till hållbarhetsagendan där man avser att Åland har en tradition av hållbarhetstänk och entreprenörskap som grund.

A: För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.

Bra!

…att lära sig att lära.

Sammanfattar läroplanens mål B: Språkutvecklande arbetssätt..

Bra!

D: En tonvikt på ämnesövergripande undervisning kan hjälpa eleven att utveckla förståelse hur AI fungerar och vad den innebär för samhället och medborgarna.

2.5

2.5 2.5

Noteras

Noteras Noteras

(7)

7 Viktigt bland annat eftersom AI är ”osynligt” för medborgare och kunskap kring fenomenet

är viktigt för den personliga integriteten.

De åtta kompetenserna är strålande men kunde vara bra att tydliggöra dem genom att praktiska tips som inte behöver finnas i läroplan.

2.5 Noteras Att utveckla mångsidig läskunnighet eller att lära sig lära är en lysande kommentar som

verkligen utmanar samtliga lärare till eftertanke. Likadant med, Språkutvecklande arbetssätt, är en sak som alla i skolan berörs av.

2.5 Noteras

Mariehamns bildningsnämnd

Sid 12 ” En tonvikt på ämnesövergripande undervisning kan hjälpa eleven att utveckla förståelse hur AI fungerar och vad den innebär för samhället och medborgarna”. Denna skrivning är svårtolkad och kunde med fördel tas bort.

2.5 Noteras Texten under digital kompetens revideras.

Sid 13 under rubriken kulturell kompetens sägs att ” Drama, musik, rörelse är uttryckssätt som ska ha lika stor betydelse som att skriva, läsa och räkna.” Denna skrivning ger ett helt nytt fokus på skolans arbete.

2.5 Noteras

Tillägg av bildningsnämnd:

Skrivningen på sidan 9 under rubriken 2.5, ”De åtta nyckelkompetenserna ska synas i alla årskurser och i alla läroämnen i grundskolan, olika mycket vid olika tidpunkter” förtydligas och får mer synlighet. Orsaken är att nyckelkompetensernas kravnivåer annars kan bli väldigt höga för de yngre barnen.

2.5 Noteras

Ålands idrott

C. Vardagskompetens

Vardagskompetens innebär förmågan att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter och rörelseförståelse (physical literacy). Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag.

Eleven ska lära sig att hantera sin ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.

Bakgrund om rörelseförståelse:

https://www.youtube.com/watch?v=ZY3YD2hRmPc https://www.youtube.com/watch?v=Nj8FR9EPyak https://www.youtube.com/watch?v=aHL-LLDSbd4

2.5 Beaktas inte

Rörelseförståelse tas in i ämnesdelen för idrott

(8)

8 F. Kulturell och idrottslig kompetens

Kompetens inom kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer innebär att ha

förståelse och respekt för hur idéer och tankar uttrycks kreativt och förmedlas i olika kulturer genom olika konstarter och kulturformer. Här ingår att försöka förstå, utveckla och uttrycka sina egna idéer och sin känsla av tillhörighet eller roll i samhället, på olika sätt och i olika sammanhang.

Skolan har som uppdrag att förmedla att det är lika viktigt att lära sig att använda matematiska symboler och text som att använda bilder och andra visuella uttryck för att kommunicera. Drama, musik och rörelse är uttryckssätt som ska ha lika stor betydelse som att skriva, läsa och räkna.

2.5 Beaktas inte

Ålands socialdemokrater

Rubriken kunde ändras från Åland och omvärlden till Åland i världen. 2.3 Beaktas inte Ordvalen kan uppfattas väl nationalistiska, t.ex. unikt örike, bara örike räcker. Meningen

”Eleven ska lära sig att uppskatta det svenska språket och samhörigheten... känns inte tillräckligt neutral. Här behövs en tilläggsmening för att balansera upp texten.

(t.ex. uppskatta olika språk och samhörighet med och respekt för andra länder el.dyl)

2.3 Beaktas ”unikt” tas bort

”respektera andra befolknings- och språkgrupper” läggs till

s.12 C Vardagskompetens.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, normkritik (kan läggas till), ett intresse för...

2.5 Beaktas inte

Normkritik beskrivs under kapitel Jämlikhet, jämställdhet och demokrati.

s. 13. F Kulturell kompetens

Upplevs för snävt, kulturell kompetens är mycket mera än konstarter, kulturformer och att arbeta med händerna. Vi föreslår att en skrivning om att utveckla sin kreativitet och använda alla sina sinnen läggs till.

Kulturen omformas av media och normer kring genus, klass och enticitet.(läggs till)

2.5 Beaktas ” använda alla sina sinnen och utveckla sin kreativitet” läggs till

Ändras enligt förslag s.14 H. Medborgerlig kompetens

Följande meningar tas bort (överflödiga och normativa): Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Åtminstone de två sistnämnda kan tas bort, eftersom samma sak kommer fram i styckets sista mening: Eleven ska uppmuntras till...

2.5 Beaktas inte

Rädda Barnen

(9)

9 I det första stycket står det att “Alla som jobbar i skolan behöver reflektera över sin egen del

som påverkare i skolan och ta till sig av den värdegrund som formuleras i läroplanen för Åland”. Det är viktigt att alla vuxna som finns i skolmiljön, också de som inte är anställda direkt av skolan, involveras i denna process. Exempelvis vaktmästare och kökspersonal kommer också i kontakt med elever och kan spela en viktig roll som påverkare i skolan.

Därför rekommenderar vi att det tydliggörs: “Alla som jobbar i skolan, också de som inte har ett uppdrag att arbeta direkt med grupper av barn eller enskilda barn samt de som inte är anställda direkt av skolan, behöver...”

2 Noteras

Beaktas inte

Med skolpersonal inkluderas även icke pedagogisk personal

I den femte stycket står det att ”Skolans personal ska bemöta hemmens olika religioner, åskådningar och traditioner samt hemmens olika syn på fostran med öppenhet och respekt för att skapaförutsättningar för konstruktiv kommunikation”, vilket Rädda Barnen

välkomnar. Det är viktigt att skolans personal visar förståelse och bemöter vårdnadshavare med respekt eftersom situationen ser olika ut i olika familjer. Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning har uttryckt en vardag som är tungt belastad och önskan att bli hörd, likaså har vårdnadshavare som lever i ekonomisk utsatthet uttryckt en önskan om att skolan ska vara helt avgiftsfri.

Rädda Barnen rekommenderar dock en skrivning om att samtidigt är det viktigt att komma ihåg att individer som arbetarmed barn “har en unik position när det gäller att ta reda på vilka som är eller kan bli offer för skadliga sedvänjor”6. Enligt barnkonventionen ska Åland vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa (artikel 24). Mot den här bakgrunden rekommenderar vi att det tilläggs: “All personal inom skolan har en skyldighet att lämna in en barnskyddsanmälan om de i sin uppgift misstänker att ett barn inte får sina behov tillgodosedda eller far illa och barnets behov av hjälp kan behöva utredas.”

2 Noteras Social- och miljöavdelningen ansvarar för barnskyddet och ger anvisningar om barnskyddsanmälningar.

Jämlikhet, jämställdhet och demokrati

Rädda Barnen välkomnar med glädje de skrivningar som finns gällande barnkonventionen som juridisk grund för grundskolans verksamhet och läroplanens värdegrund. Idet andra stycket står det att ”Enligt barnkonventionen är alla som arbetar med eller för barn skyldiga att följa avtalets grundläggande principer”. Rädda Barnen välkomnar att grundläggande principer lyfts fram i läroplanstexten men det måste tydliggörasatt “alla som arbetar med eller för barn är skyldiga att känna till och följa alla de rättigheter som erkänns i

barnkonvention. Barnkonventionens grundläggande principer är...”. Mot den här bakgrunden måste det också finnas tillräckligt utbildningen för lärare om barnkonventionen och dess praktisk tillämpning i skolan. Det är också viktigt att säkerställa att alla elever i skolan känner till och får utbildning om barns rättigheter.

2.1 Beaktas delvis

”känna till och följa” läggs till

(10)

10 I det första stycket står det att:” Läroplanen följer även FN:s konvention om rättigheter för

personer med funktionsnedsättning”, men vi saknar hänvisningar till

funktionsrättskonventionen och barnkonventionen och dess artiklar i texten. Det finns inte en enda källhänvisning till funktionsrättskonventionen i utkastet. Vi rekommenderar också att ta bort ordet ”även”, eftersom Åland har ratificerat funktionsrättskonventionen år 2016 har en tydlig skyldighet att följa konventionen.

2.1 Noteras Korrekt hänvisning införs

”även” syftar på att Åland följer både barnkonventionen och

funktionsrättskonventionen.

Rädda Barnen välkomnar skrivningar om ett normkritiskt förhållningssätt i det tredje stycket men anser att skrivningarna kunde tydliggöras och konkretiseras. Vi föreslår att stycket börjas med meningar om grundskolans uppdrag att förebygga ojämlikhet och varje elevs rätt till utbildning utan genusbundna rollmodeller, och rekommenderar att det skrivs tydligt att skolan måste aktivt bekämpa stereotypa könsroller. Då ska det tydliggöras att: “Det betyder att all skolpersonal har en skyldighet att arbeta utifrån normkritiskt förhållningssätt som innebär att vara medveten om, synliggöra och sträva efter att förändra normer...”Vad det innebär att jobba normutmanande i skolan kan konkretiseras till exempel genom att lyfta fram skillnader mellan toleranspedagogik och normkritisk pedagogik. Rädda Barnen vill också påminna att byggandet av en normutmanande verksamhet krävs aktivt arbete med jämställdhet-och jämlikhetsplaner där alla inom skolverksamheten involveras.

2.1 Noteras I implementeringsarbetet kommer värdegrundsarbetet på skolorna att behandlas. Läroplanen kan inte fungera som en heltäckande handbok, utan inom varje område behöver specifikt

stödmaterial och anvisningar tas fram.

I det fjärde stycket det står att ”Ingen ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsvariation”, men i LL om barnomsorg och grundskola del 1 § 5 nämns också ”annat skäl” och Rädda Barnen rekommenderar att det lyfts fram också i läroplanen och olika exempel på annat skäl nämns. Läroplanens värdegrund grundar sig på barnkonventionen och enligt barnkonventionen får inget barn diskrimineras, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt. Barnet ska också skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. Enligt Finlands

grundlag får ingen diskrimineras på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion,

övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller funktionsnedsättning eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person.

2.1 Beaktas delvis

”annat skäl” läggs till

I de senaste rekommendationerna till Finland uttryckte Barnrättskommittén sin oro över de svårigheter som barn i sårbara situationer påträffar i utbildningssystemet, bland annat den höga frekvensen av skolkning, dåliga resultat, ett högtantal barn i

specialundervisningsklasser och den höga frekvensen avhopp. Kommittén rekommenderar att Finland a) ökar lärarnas kunskaper om olika kulturer och om svårigheter som barnen

2.1 Noteras Utreds

(11)

11 möter och b) inkluderar minoriteternas rättigheter i utbildningen för lärare och i skolornas

läroplaner. I Ålands landskapsregeringens rapport till barnrättskommittén (som en del av Finska statens rapport) skrev Åland att ”Punkt a och b tas i beaktande vid

landskapsregeringens revidering av läroplan. ”Rädda Barnen vill se tydligare skrivningar i läroplanen om detta.

För att alla elevers rätt till god utbildning förverkligas kan Rädda Barnen inte nog betona vikten av att undervisningen och skolmiljön ska utgå från varje elevs individuella villkor.

Utbildningen ska utvecklas så att den passar varje enskild elev och varje enskild elevs behov, oavsett om det gäller extra stöd i klassrummet eller distansundervisning. Det betyder att det måste finnas specialarrangemang, extra stöd, anpassningar och hjälpmedel enligt

elevensindividuella behov för att alla elever ska kunna delta och ta del av undervisningen på lika villkor. Samarbete och en aktiv och fungerande dialog medvårdnadshavare är också centrala för att lyckas med detta.

I det andra stycket står det att: ”Att marginaliseras från lärandet innebär att rätten till bildning inte förverkligas och detta utgör ett hot mot växande och utveckling”. Vi rekommenderar att det tilläggs att “En sådan marginalisering bryter mot

funktionsrättskonventionens krav om utbildningssystem som är inkluderande på alla nivåer och rätten till utbildning utan diskriminering och på lika villkor (artikel 24).”

Rädda Barnen välkomnar principer som lyfts fram men saknar en källhänvisning till barnkonventionens artikel 29.

2.3 Noteras Oklart vad som avses Rädda Barnen föreslår att de första och andra meningar i det fjärde stycket “Grundskolan

ska i all sin verksamhet och i samarbete med hemmen fästa uppmärksamhet vid

nödvändigheten av en hållbar livsstil. Genom val och sitt handlande i vardagen visar lärare och övrig personal på skolan ett ansvarsfullt förhållningssätt till miljön” tydliggörs eftersom begreppet hållbarhet är mycket bredare än enbart den ekologiska dimensionen. Rädda Barnen föreslår att det istället skrivs: ”Grundskolan ska i all sin verksamhet och i samarbete med hemmen fästa uppmärksamhet vid nödvändigheten av en hållbar livsstil, utifrån ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Genom val och sitt handlande i vardagen visar lärare och övrigpersonal på skolan ett ansvarsfullt förhållningssätt till miljö och klimat, sig själv och andra människor samt samhället och världen i stort.”

2.4 Beaktas Formuleras delvis enligt förslag

Ålands Natur och Miljö r.f.

Understycke 2.4(hållbar utveckling) vill vi ge följande kommentarer:

Landskapsregeringen gick under 2014 in for en gemensam strävan mot en till fullo hållbar utveckling på Åland senast 2051"

2.4 Noteras Stycket om hållbar utveckling omformuleras

(12)

12 Kommentar: Bör omformuleras, det ar samhället som ska bli hållbart till 2051, vilket kräver

en hållbar utveckling. Utvecklingen ska ju även efter att målet nås fortsätta vara hållbar.

"För att nå visionen sattes sju strategiska utvecklingsmål upp Utvecklings- och hållbarhetsagendan for Åland, med målsättningen att uppnås senast 2030.

Kommentar: Dessa följs upp genom årliga statusrapporter

2.4 Noteras

"För att agendan lättare ska kunna tillämpas inom skolan så har en lättläst version av agendan getts ut”

Kommentar: Ha som mål att alla elever ska vara bekanta med innehållet.

2.4 Noteras

"Grundskolan ska all sin verksamhet och i samarbete med hemmen fasta uppmärksamhet vid nödvändigheten av en hållbar livsstil

Kommentar: Lag gärna till ”och inspirera till”

Eleven ska utveckla färdigheter att utvärdera och påverka både sina egna skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid

Kommentar: Detta bör även omfatta att man uppmärksammar hur reklam fungerar, fenomenet grupptryck, status genom prylar och att man inte kan köpa sig lycka, hår finns mycket att diskutera.

2.4 Noteras Framkommer i ämnesdelarna

Kommentar Till stycke 2.5 (nyckelkompetenser): Hållbarhetskompetens borde nämnas som en av nyckelkompetenserna. Den kan funka i kombination med C. Vardagskompetens alternativt H. medborgerlig kompetens.

2.5 Noteras Nyckelkompetenserna grundar sig på EU:s nyckelkompetenser och hållbarhet ingår i flera av dem

Föglö kommun

Sidan 13 under rubriken kulturell kompetens sägs att "Drama, musik och rörelse är uttryckssätt som ska ha lika stor betydelse som att skriva, läsa och räkna.” Denna uppfattning ger ett felaktigt fokus på skolans arbete.

2.5 Noteras Meningen omformuleras

Kökar skola

Sidan 13 under rubriken kulturell kompetens sägs att ”Drama, musik och rörelse är uttryckssätt som ska ha lika stor betydelse som att skriva, läsa och räkna.” Denna

uppfattning ger ett felaktigt fokus på skolans arbete. Om man tycker att de båda delarna har lika stor betydelse, borde timfördelningen se annorlunda ut.

Jomala kommun

Sid 8 (2.4) Förslag: komprimera hela 2.4. Mycket upprepningar i stycke 1 + 2. 2.4 Noteras Delvis omformulerat Sid9 (2.5) I läroplanen framkommer att social inkludering och samarbete är viktiga delar.

Det är problematiskt i förhållande till möjligheten att fullgöra läroplikten hemma, där exempelvis samarbete mellan elever inte kan garanteras.

2.5 Noteras

(13)

13 Sid 12 (D)” En tonvikt på ämnesövergripande undervisning kan hjälpa eleven att utveckla

förståelse hur AI fungerar och vad den innebär för samhället och medborgarna”. Denna skrivning är svårtolkad och kunde med fördel tas bort.

2.5 Beaktas Texten under digital kompetens revideras

Sid 13 (D) Sista meningen i det som handlar om lärande och kompetens blir ofullständig. 2.5 Noteras Oklart vad som menas Sid 13 (F) Under rubriken kulturell kompetens sägs att ” Drama, musik, rörelse är uttryckssätt

som ska ha lika stor betydelse som att skriva, läsa och räkna.” Denna uppfattning ger ett felaktigt fokus på skolans arbete.

Norra Ålands högstadiedistrikt

S. 6 Stycke 5: Skolans personal ska bemöta hemmens olika religioner, åskådningar och traditioner samt hemmens olika syn på fostran med öppenhet...Här bör tilläggas att även hemmet har ett ansvar att ta till sig skolkulturen.

2 Noteras ”Konstruktiv kommunikation” innebär att hemmen är delaktiga i skolkulturen och att de ställer sig accepterande till den.

s.8 andra stycket:

Första tre meningarna ska strykas då det är en upprepning och istället börja med;

Undervisningen ska utgå från demokratiska värderingar...

Tredje stycket stryks.

2.4 Beaktas delvis.

Beaktas

Första meningen tas bort

Tredje stycket stryks och hänvisning till Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland flyttas upp till första stycket

s. 9: Andra stycket och tredje stycket upprepar varandra. 2.4 Beaktas Omformuleras

Ytternäs skola

s. 6: sista meningen i andra stycket. För lång och krånglig! Vad menas riktigt? 2 noteras s. 6: sista stycket “Skolans personal ska bemöta hemmens olika religioner, åskådningar och

traditioner samt hemmens olika syn på fostran med öppenhet och respektför att skapa förutsättningar för konstruktiv kommunikation.” Kan vara svårt då familjer kan ha rasistiska åsikter eller andra missförhållanden.

2 Noteras

s. 7: “Ingen ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsvariation.” Tillägga “eller andra orsaker.”

2.1 beaktas ”eller annat skäl” läggs till

s. 10: “Eleven ska utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket”

-eftersträva är en bättre formulering.

2.5 Beaktas delvis

Ändras till ”eleven ska få möjlighet att”

s. 10: Hållbarhets/miljökompetens borde lyftas som en egen kompetens. 2.5 Beaktas

inte Kompetenserna utgår från EU:s

nyckelkompetenser. Hållbarhet ingår i flera kompetenser.

s. 13: “Drama, musik och rörelse är uttryckssätt som ska ha lika stor betydelse som att skriva, läsa och räkna.” Finns det utrymme i schemat för detta?

(14)

14 Svagheter: De här 8 nyckelkompetenserna förstår jag och tycker är bra, men det skulle

kännas tryggt som lärare att få någon form av fortbildning/kurs/annat för att få mer “kött på benen” då vi skall ta oss an den nya läroplanen. Mycket av detta gör vi ju redan, men på något vis känns dessa som en stor del och något vi måste få lära oss mer om / läsa mer om.

2.5 Noteras I implementeringsprocessen kommer bland annat nyckelkompetenserna vara fokusområde

Svagheter: Jag reagerar i allmänna delen på att texten känns väldigt svulstig, åländskt nationalistisk. Tycker inte det hör hemma i en läroplanstext. Skulle hellre ha rubriken Åland i världen på s. 7.

2.3 Noteras

Svagheter: Vill också vidga formuleringen om språk, att elever skall lära sig uppskatta alla språk/olika språk , inte bara svenska.

2.3 Beaktas Omformuleras Rubriken kunde ändras från Åland och omvärlden till Åland i världen. 2.3 Beaktas

inte Ordvalen kan uppfattas väl nationalistiska, t.ex. unikt örike, bara örike räcker. Meningen

”Eleven ska lära sig att uppskatta det svenska språket och samhörigheten... känns inte tillräckligt neutral. Här behövs en tilläggsmening för att balansera upp texten. (t.ex.

uppskatta olika språk och samhörighet med och respekt för andra länder el.dyl)

2.3 Beaktas delvis

”unikt” tas bort. Meningen omformuleras

s.12 C Vardagskompetens.

Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, normkritik (kan läggas till), ett intresse för...

2.5 Noteras Normkritik beskrivs under kapitel Jämlikhet, jämställdhet och demokrati.

s. 13. F Kulturell kompetens

Upplevs för snävt, kulturell kompetens är mycket mera än konstarter, kulturformer och att arbeta med händerna. Vi föreslår att en skrivning om att utveckla sin kreativitet och använda alla sina sinnen läggs till.

Kulturen omformas av media och normer kring genus, klass och enticitet.(läggs till).

2.5 Beaktas Omformuleras, sinnen läggs till

s.14 H. Medborgerlig kompetens

Följande meningar tas bort (överflödiga och normativa): Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Åtminstone de två sistnämnda kan tas bort, eftersom samma sak kommer fram i styckets sista mening: Eleven ska uppmuntras till..

2.5 Beaktas inte

Rådet för idrott, motion och hälsa (RIMH)

(15)

15 Undervisningen och skolmiljön ska utgå från varje elevs individuella villkor och det innebär

att det behövs särskilda arrangemang och hjälpmedel för vissa elever för att de ska kunna delta på lika villkor som andra.

2.1 Beaktas Läggs in under kap 4.5

Utbildning ska vara inkluderande på alla nivåer. Social hållbarhet bör betonas. Beträffande personer med funktionsnedsättning är åtgärder för inkludering, gott bemötande, delaktighet och förståelse för dessa personers rättigheter ytterst viktiga.

2.2 Noteras Ingår i kap 2.1 och 2.2

Meningen ”Vardagskompetens innebär förmågan att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter” bör kompletteras med ...”och rörelseförståelse (physical literacy).”

2.5 Beaktas inte

Rörelseförståelse tas in i ämnesdelen för idrott och funktionella metoder ingår i alla ämnesdelar

Kultur och idrott är två sidor av samma mynt. Därför bör den kulturella kompetensen kompletteras och kallas ”Kulturell och idrottslig kompetens”.

2.5 Beaktas inte Ett tydliggörande behövs för hur läroplanen på ett konkret sätt ska följa

funktionsrättskonventionen så, att behoven på det individuella planet beaktas i alla sammanhang.

2.5 Beaktas inte

Hänvisning till funktionsrättskonventionen tillagd. Noteras bör att läroplanen inte kan vara en handbok för alla olika delområden, utan särskilt stödmaterial behövs tas fram för olika områden

Föglö grundskola

”Unikt örike” Är inte alla platser, orter mm unika? Det hänvisas kanske lite väl ofta till vårt unika örike och Ålands särställning.

2.3 Beaktas ”unikt” tas bort

”Drama, musik och rörelse är uttryckssätt som ska ha lika stor betydelse som att läsa…” Den formuleringen ger ett felaktigt fokus på skolans arbete. Det är klart att det är viktigt, men nog är väl fortfarande det viktigaste att läsa, skriva och räkna. Däremot kan man säkert använda de ämnena mer för att nå målen i många ämnen.

Övernäs skola

De åtta nyckelkompetensernas beskrivning är bra OK 2.5 Noteras

Kulturell kompetens – vi tror barnen idag inte på samma sätt som tidigare har kunskap om sin kulturella bakgrund eller sin roll i generationskedjan. Vi anser att det är en viktigt att de får möjligheten att fundera över det men är lite osäkra på om skolan kommer att klara av att ta ansvar för det (tidsbrist, en del kan vi få in men svårt att genomföra det kontinuerligt).

2.5 Noteras

Entreprenörskompetens

o Det låter väldigt bra men det känns som ett stort område att genomföra. Det är bra att låta skola och samhälle mötas.

2.5 Noteras

Grundskolans uppdrag och värdegrund 2 Beaktar

delvis

Ändras till ”en del av grundskolans mål”

(16)

16 De som jobbar i grundskolan ska stödja alla elevers lärande, utveckling och välbefinnande.

Grundskolans mål är att bygga upp en positiv identitet hos eleven och ge förutsättningar för ett fortsatt gott liv

Denna texten hänvisar enbart till att det är skolans ansvar att ge eleven förutsättningar för ett fortsatt gott liv, medan vi anser att det till största del är hemmets uppgift

Skolans personal ska bemöta hemmens olika religioner, åskådningar och traditioner samt hemmens olika syn på fostran...

Motsägelsefullt. Inte ska skola anpassa sig efter alla hems olika krav

Noteras Bemöta innebär inte anpassa sig enligt

Sid 8 Genom val och sitt handlade i vardagen visar lärare. Bör det inte stå i skolvardagen.

Givetvis ska vi tänka på miljön men vad en lärare eller övrig personal gör på fritiden ska väl inte läroplanen tala om.

2 Beaktas ”Vardagen” ändras till ”skolvardagen”

Vardagskompetens

Mycket vardagskompetens läggs på skolan. Föräldrarnas ansvar?

2.5 Noteras Digital kompetens

Mer verktyg om vi ska utveckla digital kompetens. Datorer?

2.5 Noteras Varje skola behöver se till att

ändamålsenlig utrustning finns för att uppnå läroplanens mål

Vad exakt avses på hållbar utveckling? Det är modernt nu men vad som avses med begreppet är inte helt klart. Definiera!

2.4 Noteras Stödmaterial för undervisning i hållbar utveckling planeras sammanställas som bilaga till läroplanen.

Sista stycket ” Genom val och sitt handlande i vardagen visar lärare och övrig personal…”

Inkräktar på privatlivet om formuleringen är i vardagen!

2.4 Beaktas ”Vardagen” ändras till ”skolvardagen”

Nyckelkompetenserna

Utveckla vad som menas med att ”Kompetenserna bedöms inte med vitsord men fungerar väl som underlag för verbal utvärdering av elevens utveckling”.

2.5 Noteras Meningen omformuleras till ”underlag för den formativa utvärderingen”

Kulturell kompetens

Vi ifrågasätter varför drama ska ha lika stor betydelse som att skriva, läsa och räkna.

2.5 Noteras Meningen omformuleras Ålands Handikappförbund

Vi betonar vikten av att alla vuxna som finns i skolmiljön involveras i

värdegrundsdiskussioner. Exempelvis vaktmästare eller kökspersonal kommer också i kontakt med elever och kan spela en viktig roll för dem. Det är också viktigt att skolans personal bemöter och visar förståelse för föräldrar/vårdnadshavare utgående från deras resurser och ork. Att leva i en familj där det kan finnas både barn och vuxna med funktionsnedsättning är krävande.

2 Noteras

(17)

17 Det står att läroplanen följer funktionsrättskonventionen, men förbundet saknar

hänvisningar till funktionsrättskonventionen och dess artiklar i texten. Det finns inte en enda källhänvisning till funktionsrättskonventionen.

Vi kan inte nog betona vikten av att undervisningen och skolmiljön ska utgå från varje elevs individuella villkor. Med detta menar vi att det ibland behövs specialarrangemang och hjälpmedel för att elever ska kunna delta på lika villkor som andra. Jämlikhet är en fin utgångspunkt, men att jämlikheten inte får ske på bekostnad av de elever som kan behöva 2extra stöd eller anpassningar för att kunna ta del av undervisningen på lika villkor. Vi betonar också vikten av samarbete och en god och fungerande dialog med

föräldrar/vårdnadshavare. Det är bra att utgångspunkten är en demokratisk fostran och att läroplanen utgår från ett normkritiskt förhållningssätt. Det normkritiska förhållningssättet nämns specifikt i stycke 2 och 3 och förbundet anser att skrivningarna kunde tydliggöras och konkretiseras.

2.1 Beaktas

Noteras

Hänvisning till funktionsrättskonventionen inskriven

Alla elever är unika och har rätt till god undervisning

Vi uppfattar att det konstant behövs mera kunskap om, och förståelse för, rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Därför är det viktigt att skolpersonalen får tillräcklig och återkommande utbildning i att bemöta barn med olika funktionsnedsättningar. I det andra stycket står det: ”Att marginaliseras från lärandet innebär att rätten till bildning inte förverkligas och detta utgör ett hot mot växande och utveckling”. Förbundet saknar en skrivning om att en sådan marginalisering helt bryter mot funktionsrättskonventionen och rätten till utbildning. Enligt artikel 24 ska utbildningssystemet vara inkluderande på alla nivåer.

Vi anser att eleverna ska ges en möjlighet till relationer till andra människor och sista meningen i andra stycket kunde ändras så att just möjligheten betonas.

2.2 Noteras Framgår redan i 2.1

Hållbar utveckling

Förbundet saknar i detta kapitel mera fokus på social hållbarhet med allt vad det innebär, som inkluderande arbetssätt, gott bemötande och möjlighet till delaktighet för alla elever fullt ut i skolan. Vi föreslår att första meningen i andra stycket ändras så att skrivningen blir följande: ”Arbetet med hållbar utveckling ska genomsyra grundskolan (liksom

barnomsorgen). Gällande första meningen i fjärde stycket saknar vi ett förtydligande kring vad som avses med begreppet ”hållbar livsstil”.

2.4 Beaktas delvis

Meningen omformuleras

Läroplanen kan inte fungera som en handbok i alla delområden. Stödmaterial för hållbarhet planeras att tas fram.

Nyckelkompetenserna

I det första stycket nämns EU-kommissionens pelare för sociala rättigheter. Här saknar vi hänvisningar till funktionsrättskonventionen. Om funktionsrättskonventionen inte ligger till grund kan fokus på varje individuell elev glömmas bort. Vi vill se en grundskola som ger

2.5 Noteras Det är inte ändamålsenligt att upprepa hänvisningar som nämns i inledande text.

(18)

18 möjlighet till ett livslångt lärande, men då behöver varje elev få förutsättningar utgående

från sin situation och sina eventuella funktionsnedsättningar.

Det är viktigt att elever med funktionsnedsättning beaktas särskilt i detta avsnitt, gällande alla de åtta olika kompetenserna. Det behövs allt från ett inkluderande arbetssätt, där bland annat bildspråk ingår som en naturlig del, och förståelse för att vissa barn har utmaningar med exempelvis den kommunikativa kompetensen och vardagskompetensen. Vi vet att alla elever har olika utgångslägen. Hur fungerar allt detta exempelvis för en elev med någon typ av funktionsnedsättning?

Det är bra att ett kritiskt tänkande betonas i läroplanen (A. Multilitteracitet), men hur ska skolan ge alla elever lika goda förutsättningar till det?

Social kompetens och samarbetsförmåga (E. Lärande och social kompetens) är svårt för många barn och unga, exempelvis för barn med intellektuella och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hur blir det då? Hur ska skolan agera för att ta hänsyn till varje elev, också de elever som på grund av funktionsnedsättning har svårt med att exempelvis känna empati eller läsa av andra och förstå sociala normer?

Noteras

I kapitlet om nyckelkompetenserna beskrivs att eleven ska få utveckla kompetenserna på den nivån eleven har förutsättningar till.

Undervisningen i alla ämnen och delområden behöver anpassas enligt elevens ålder, mognad och förutsättningar.

Strandnäs skola

s.6 stycke 1 -”Hemmet har det huvudsakliga ansvaret för barnets fostran men grundskolan ska samarbeta med hemmen i fostringsuppdraget.” –det är bra att det lyfts fram att hemmet har det huvudsakliga uppdraget! Hur nå samsyn på fostrandet? I den gamla läroplanen används ordet stödja föräldrarna istället för samarbeta, kanske rimligare krav.

2 Noteras ”i samarbete med” står i lagtext. Noteras skillnaden uppfostran och fostran.

Vårdnadshavare uppfostrar, skolan har ett fostrande uppdrag.

Att vi skall fostra. Vi i skolan kan ha en annan syn än hemmen. Skolfostran/samhällsfostran?

Skolfostran är det vi jobbar för. Bra om detta är tydligt!

2 Noteras Noteras skillnaden uppfostran och fostran.

Vårdnadshavare uppfostrar, skolan har ett fostrande uppdrag.

s.6 stycke 1 - även här lyfts det fram att vi ska arbeta utifrån läroplanens värdegrundord och inte skolvisa sådana.

2 Oklart vad som menas s.6 stycke 2 –”Grundskolans mål är att bygga upp en positiv identitet hos eleven och ge

förutsättningar för ett fortsatt gott liv” -denna formulering lägger ett väldigt stort ansvar på skolan. En formulering som, Grundskolans mål är att, tillsammans med vårdnadshavare, skapa förutsättningar för att utveckla en positivt identitet...

2 Beaktas delvis

”en del av” har lagts till

”i samarbete med hemmet” läggs till

(19)

19 s.6 stycke 4 – formuleringarna i detta stycke är motsägelsefulla, å ena sidan skrivs det att

kulturell mångfald är värdefullt, men å andra sidan lyfts ett gemensamt kulturarv som viktigt. Vems kulturarv är det som är viktigt?

2 Noteras Delaktighet i det gemensamma kulturarvet och allas lika värde

s.6 stycke 5 – den inledande meningen på stycke fem är bra, det är viktigt att det finns en skrivning kring detta.

2 Noteras

s.6 stycke 5 – sista meningen passar inte in där den står, den kunde med fördel flyttas in i 2.1.

2 Beaktas inte Om vi inte skall ha skolvisa värdegrundsord så känns dessa alltför generella. Vidare står det

på s. 18 att vi i skolans arbetsplan skall beskriva skolans verksamhetsidé och värderingar, skall dessa då utarbetas ifrån läroplanens värdegrundsord?

2.1 Noteras Värdegrundsarbete i skolan ska grunda sig på läroplanens formuleringar kring

värdegrund s.7 stycke 1 –”... alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.” Hur står

detta sig mot att vi i skolan inte får kränka andra eller uttrycka alltför extrema åsikter?

2.1 Noteras Formuleringen grundar sig på FNs barnkonvention och ska naturligtvis användas i förhållande mot att ingen får kränka eller skada någon annan i sina uttalanden.

s.7 stycke 3 – viktigt att detta finns tydligt nedskrivet, bra! 2.1 Noteras

s.7Andlig utveckling? Är det skolans uppdrag? 2.1 Noteras Enligt barnkonventionen ingår detta och

skolan är bunden att följa konventionen.

s.7 Genusbundna rollmodeller? 2.1 Oklart

vad som efterfråg as

s.6-7 Använd konsekvent funktionsvariation istället för funktionsnedsättningar. 2.1 Noteras Begreppen används utgående från vilken källa texten hänvisar till eller

sammanhanget.

Det poängteras att vuxna i skolan ska visa respekt för alla elever men det står ingenting om

att eleverna ska visa respekt för varandra och personalen. 2.2 Noteras Elever är skyldiga att följa ordningsregler formulerade som varje skola ska ha formulerat, i dem bör respektfullt uppförande nämnas,

s.7 stycke 2 –”Varje elev har rätt att lyckas i sitt skolarbete enligt egna förutsättningar.” – Mycket bra formulering!

2.2 Noteras s.8 Sista stycket-Vi kan inte bestämma över hemmen. Och sen behöver vi stryka en mening

”Genom val och sitt handlande...”. Vi lärare ska inte behöva tänka på hur vi skall bete oss utanför skolan. Självklart gör vi det men det kan inte stå i läroplanen. Stryk även sista

2.4 Noteras Omformulerat

(20)

20 meningen ”Eleven ska utveckla färdigheter...” Det står redan att de skall utveckla ett kritiskt

tänkande.

s.7 Ibland skiljer sig skolans normkritiska synsätt från det föräldrarna förespråkar/lär ut hemma. Skolan får ett stort ansvar och vi kan inte ensamma forma eleverna till jämlika, demokratiska och jämställda individer. Föräldraansvaret måste vara stort.

2.2 Noteras

På flera ställen i texten står det att rektorn och läraren har rättighet att göra saker men det står inget om skolcoachen, assistenter eller övrig personal får göra om de behöver ingripa i någon situation. Ett förslag är att byta ut ordet lärare till pedagogisk personal istället. Detta bör innefatta både skolcoach och assistenter däremot inte övrig personal som städ,

vaktmästare och kök.

2.2 Beaktas inte

Utgående från lagtext så är lärare och rektorer tjänstemän och har därför mandat att ingripa i olika situationer, övrig

skolpersonal har inte samma mandat Hur ska man som lärare veta att man har uppfyllt sin plikt i samarbetet med hemmet? Vad

är rimligt?

2.2 Oklart vad som avses s.8Låter konstigt att “stödja”! Kanske kunskap om olika kulturer istället som kan ge

förutsättning för kulturell identitet.

2.3 Beaktas inte Skall agendan vara ett verktyg för oss lärare skall det finnas med tydligt och klart i

läroplanen. Skall ej vara så många hänvisningar till massor med dokument. Bra om det finns ett färdigt material för eleverna att jobba med. Sju tydliga mål, paket, info arbetsuppgifter etc..

2.4 Noteras Stödmaterial för undervisning i hållbar utveckling planeras sammanställas som bilaga till läroplanen.

s.10# Kompetenserna bild

Layouten är ej professionell. Kunde se mycket tydligare ut tex de finska nyckelkompetenserna ser bättre ut. Ok för Åland att kopiera färger etc.

2.5 Noteras Modellen för kompetenserna planeras göras om i samband med att

marknadsföringsmaterial tas fram.

C. Vardagskompetens Stryk hela sista stycket 2.5 Beaktas

inte Bra att det tydligt kommer fram att undervisningen skall formas så att kompetenserna ingår

i undervisningen och gärna i ett ämnesövergripande samarbete.

2.5 Noteras s.10 Bra att det är skrivet ”För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en

pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.”

2.5 Noteras

s.11 Formuleringen ”...hantera sin ekonomi”, borde formuleringen ändras så att vi pratar om ekonomi och konsumtion

Detta är ju i första hand hemmets uppgift. Här borde det ju åtminstone stå i samarbete med hemmet. Meningen där det står “klara sig i livet” känns väldigt ”farlig”. Det vore bättre med en mening där det står; att försöka utveckla grunder för att klara av vardagen.

Lyft fram att vardagskompetens bör utvecklas i samarbete med hemmet

2.5 Beaktas delvis

(21)

21 F. Kulturell kompetens Multilitteracitet kompetensen och kulturell kompetens går mycket in i

varandra, kanske borde de stå bredvid varandra i kompetensbilden? Varför är kommunikativ och kulturell kompetens skilda åt, de hör ihop mycket och på fastlandet är det en kompetens.

2.5 Noteras Det är en avvägning mellan EUs nyckelkompetenser och hur man formulerat dem på finländskt håll.

Kompetenserna överlappar varandra på många områden

“Denna kompetens gör det möjligt för eleverna att förstå många olika slag av kulturella uttryck och forma sin egen identitet” Hör inte detta mera till kulturell kompetens?

2.5 Beaktas delvis

Omformuleras Ska elevernas vardagsspråk tas in för att de ska lära sig ämnesbegreppen. Kanske kan

använda annat ord än vardagsspråk för att få fram vad som menas?

2.5 Beaktas inte E. Lärande och social kompetens

s.12-13 Hur ska man tänka kring barn med sociala funktionsvariationer? Det borde skrivas något stycke om det eftersom det rör sig om väldigt många barn. Ett bättre samarbete vid överlämningen från förundervisning till skola kring sociala färdigheter borde finnas.

2.5 Noteras Varje barn ska utveckla kompetenser enligt egna förutsättningar

Hur ska NPF eleverna klara alla dessa krav på att man SKA lära sig att sätta sig in i andras situation, lära sig sociala normer och oskrivna regler?

2.5 Beaktas Meningen omformuleras s.13 ”Drama, musik och rörelse är uttryckssätt som ska ha lika stor betydelse som att skriva,

läsa och räkna. ” Vi skulle vilja ändra det till: Drama, musik, BILD och rörelse är uttryckssätt som kan vara komplement till att skriva, läsa och skriva”

2.5 Beaktas delvis

”bild” läggs till och meningen omformuleras

s.13. Hur mycket tid skall vi lägga ner på varje individs sociala, kulturella och språkliga bakgrund. Det finns otroligt många kulturer i vår skola och om vi skall lära dem detta blir det svårt. Vi kan uppmuntra eleverna till att uppskatta sin kultur men vi kan inte lära dem det.

2.5 Beaktas delvis

I tredje stycket står det att “eleven skall bygga en egen åländsk identitet”. Måste man ha med ordet åländsk? Utgår man ifrån att alla elever är ålänningar? Vi tycker halva stycket borde ändras fram till den kulturella bakgrunden.

2.5 Beaktas inte

Saltviks kommun

Att bygga upp LP utifrån nyckelkompetenser är tidsenligt. Kompetenserna och dess beskrivningar är relevanta. Till viss del går de in i varandra men det är säkert svårt att undvika. Bra att kompetenserna uppges i tabellerna för respektive ämne i ämnesdelen.

Noteras

s. 6. Viktig mening: ”Det ligger i skolledarens uppdrag att se till att det finns utrymme och tid för kontinuerliga värdegrundsdiskussioner inom lärarkollegiet.” samt att även hemmet har en skyldighet att ta till sig kulturen i det åländska skolväsendet.

2 Noteras

s. 13. ”Drama, musik och... ska ha en lika stor betydelse som att skriva, läsa...” Vill vi det?

Och vad kan det i så fall få för konsekvenser i praktiken?

(22)

22

Kapitel 3 Läroplikt

Läroplikt och rätt till skolgång Oroväckande hög skolfrånvaro: definiera vad som avses med begreppet.

3.1 Noteras Strandnäs Hem och skola

Det centrala för styrelsen är följande som vi önskar att tas i beaktande:

Hemundervisning

Hemundervisning och hemskola är stor skillnad.

Hemundervisningen borde vara centraliserad på Åland, likväl barnskyddet överlag på Åland.

Detta enbart av orsaken för att skydda det enskilda barnet.

På sid 15 kapitel 3.2. Vårdnadshavaren för barn som fullgör sin läroplikt i hemmet ska läsårsvis skriftligt anmäla till hemkommunen att läroplikten fullgörs genom

hemundervisning. Finns det en färdig mall att ge till förälder eller vårdnadshavare, så att alla ha samma läroplan? Det skall inte vara skillnad på i vilken kommun barnet är skrivet i.

Vilket vi tyvärr kan konstatera att det är i dagsläget.

3.2 Noteras Strukturer för upplägg, innehåll och utvärdering av hemundervisningen avses utredas genom att en arbetsgrupp tillsätts.

Det är ett otroligt stort ansvar att hemundervisa sitt barn. Alla barn borde ha samma rätt till skola, undervisning, utbildad pedagog samt även rätt till den sociala biten som även skolan ger. Även rätt till att bli sedd och hörd och ännu viktigare om det inte mot förmodan är goda hemförhållanden. Få hjälp med inte bara undervisningen utan även sitt mående både det fysiska men framförallt det psykiska. Det kan sätta djupa spår som kan behöva otroliga samhälleliga resurser längre fram i livet.

3.2 Noteras Strukturer för upplägg, innehåll och utvärdering av hemundervisningen avses utredas genom att en arbetsgrupp tillsätts.

Krav borde finnas på de som lär ut även i hemmiljö. Uppvisa kunskaper, pedagogiska färdigheter så det inte är barnet som i slutändan får betala priset för att förälder eller vårdnadshavare har ideologiska tankar som inte i slutändan gynnar barnet.

3.2 Noteras

Barnen borde få möjlighet att tidigare vara med i skolans undervisning än sista året i grundskolan.

3.2 Noteras På sid 16 första kapitlet står det att eleven har rätt till samma elevvårdstjänster. Barnet har

rätt till det men inte obligatoriskt. Vem kollar upp hur dessa barn mår? Om de far illa om det till exempel finns tecknen på misshandel. Vi vet att verkligheten är en helt annan. Dessa

3.2 Noteras

(23)

23 familjer undviker samhället i stort, de flesta av dem i alla fall. De går inte på dagis, skola,

använder sig inte av hälsovårdstjänster undviker det sociala myndigheterna med mera.

Hemundervisarföreningen r.f.

ÅHUF noterar att det i läroplanen skrivs “prövningstillfälle” eller “utvärderingstillfälle”

om det som benämns “tillsynstillfälle” i lagen och dess förarbete.

ÅHUFs uppfattning är att detta bör ändras till lagens benämning så att det är lika.

3.2 Noteras Lagtexten lyder: ”..barnets utveckling och framsteg ska prövas av kommunen en gång per termin” – därav prövningstillfälle.

Tillsynstillfälle nämns inte i lagtext.

Läroplikt som fullgörs hemma, andra stycket. “Vårdnadshavarna för barn som fullgör sin läroplikt i hemmet ska läsårsvis skriftligt anmäla till hemkommunen att läroplikten fullgörs genom hemundervisning.”

ÅHUFs uppfattning är att detta bör ändras till att en skriftlig anmälan gäller tillsvidare

3.2 Beaktas inte

Läroplanstexten följer lagtexten där det anges att vårdnadshavarna läsårsvis skriftligen ska anmäla barnet för till hemundervisning.

Till anmälan ska en uppdaterad plan bifogas där det

framkommer hur vårdnadshavaren planerar att undervisningen ska ordnas så att hela läroplikten fullgörs i enlighet med målen i läroplanen.”

ÅHUFs uppfattning är att detta måste förtydligas. Planen som bifogas anmälan ska endast vara en kortfattad övergripande beskrivning av hur vårdnadshavaren ämnar lägga upp undervisningen. Det är vare sig önskvärt eller ens praktiskt möjligt att lämna en detaljplan i början av en termin vid hemundervisning, eftersom hemundervisning typiskt innebär att det är barnets intressen som styr undervisningen terminsvis.

3.2 Noteras I skrivningen nämns inte att planen ska vara en detaljplan men däremot innebär planen att vårdnadshavaren behöver sätta sig in i hela läroplanen för att på ett övergripande sätt kunna redogöra för hur man ämnar uppfylla läroplanens målsättningar.

“Kommunen kan även erbjuda den hemundervisade eleven att

ta del av samma läromedel som elevens motsvarande årskurs använder sig av.”

ÅHUFs uppfattning är att om de hemundervisande föräldrarna vill ta del av läromedlen som skolan använder så är detta välkommet. Erbjudande om att använda skolans läromedel bör dock ändras så att det är likvärdigt i alla kommuner.

3.2 Beaktas inte

Regleringen gällande erbjudande av läromedel är borttagen i lagtext och kommer därför att fortsättningsvis stå som

”kan erbjuda” läroplan. Det finns inget hinder att skolan delar läromedel med hemundervisade barn men heller inget krav på det.

“Hemundervisade elever kan inte följa anpassade lärokurser

eftersom beslut om mångprofessionellt stöd endast kan fattas för elever som är inskrivna i en skola. Detta innebär att, om vårdnadshavaren beslutar att barnet ska fullgöra sin läroplikt i hemmet, barnets studier och bedömningen av dem kan synas vara strängare

3.2 Beaktas delvis

Följande skrivning läggs till ” ...strängare bundna till läroplanens mål och

kunskapskriterier eftersom utvärderingen av barnets kunskaper inte kan grunda sig på

(24)

24 bundna till styrdokumenten än då läropliktiga barn är elever i en skola.”

ÅHUFs uppfattning är att detta stycke bör förtydligas så att det tydligare framgår vad som menas med “strängare bundna till styrdokumenten”. ÅHUF har lagt märke till att denna skrivelse ibland tas ur sitt sammanhang, att handla om elever som får mångprofessionellt stöd, för att felaktigt motivera en mer allmän tillsyn strängt bunden till skolans arbetsplan ÅHUFs förslag till omformulering:

“Hemundervisade elever kan inte följa anpassade lärokurser eftersom beslut om mångprofessionellt stöd endast kan fattas för elever som är inskrivna i en skola. Detta innebär att, om vårdnadshavaren beslutar att barnet ska fullgöra sin läroplikt i hemmet så kan inte barnet befrias från studier i något gemensamt läroämne som ingår i den

grundläggande utbildningens lärokurs.”

anpassade mål och kriterier utan ska följa den allmänna lärokursen.

Prövning och rapportering om de läropliktigas framsteg, tredje stycket. “Den läropliktigas framsteg ska prövas i slutet av varje termin inom de ämnesområden som vårdnadshavare har nämnt i den läsårsvisa planen.”

ÅHUFs uppfattning är att denna mening bör ändras så att det framgår att det är

redogörelsen för periodens arbete som ligger till grund för tillsynstillfället, i enlighet med vad som står skrivet i avsnitt 3.2, andra stycket: “Därtill ska vårdnadshavaren i god tid

inför varje prövningstillfälle, som ska ske en gång per termin, lämna in en redogörelse för periodens arbete så att utvärderingstillfället kan grunda sig på det som behandlats genom hemundervisningen.”

ÅHUFs förslag på omformulering:

“Den läropliktigas framsteg ska prövas i slutet av varje termin inom de ämnesområden som vårdnadshavare har nämnt i redogörelsen för periodens arbete som skickas in inför

tillsynstillfället”.

ÅHUF vill poängtera att detta är principiellt mycket viktigt och är ett nödvändigt

förtydligande av arbetsgången. Att tillsynstillfället bygger på vad barnet faktiskt har arbetat med under den gångna terminen är i rättvise- och barnperspektivet mycket viktigt.

3.2.1 Beaktas Skrivningen ändras enligt förslag

“Utvärderingen av den läropliktigas kunskaper och färdigheter görs genom samtal, skriftliga och muntliga prov, prestationer i konst- och

färdighetsämnen och med arbetsprover som beskriver studierna och studieresultaten.”

ÅHUFs uppfattning är att en formulering vars innebörd kan tolkas som att prov och tester är obligatoriska är oacceptabel. Läroplanen måste respektera varje undervisningsforms

särskilda förutsättningar. Tester och prov kan i många fall motarbeta

Beaktas inte

Ansvaret för utvärderingen av barnets utveckling och lärande ligger hos kommunen och det ligger i skolans uppdrag att hitta sätt där man kan utvärdera att barnet uppnår de mål som finns uppsatta i läroplanen. Prövningen ska

(25)

25 fungerande hemundervisning. Krav på prov och tester kommer inte att tolereras av

föreningens medlemmar.

ÅHUFs förslag på omformulering:

”Utvärderingen av den läropliktigas kunskaper och färdigheter görs genom samtal, skriftliga och muntliga prov, prestationer i konst- och färdighetsämnen eller med

arbetsprover som beskriver studierna och studieresultaten”

Observera att ordet “eller” är centralt för rätt tolkning av meningen. Formuleringen måste på detta sätt förtydligas så att det framgår att det är de ansvariga för barnets undervisning, det vill säga vårdnadshavarna, som väljer hur barnets framsteg ska utvärderas.

ske i samarbete med barnet och

vårdnadshavarna så man hittar de bästa sätten att se barnets framsteg, men det är inte vårdnadshavaren som enskilt kan bestämma vilken form som utvärderingen ska ske genom.

Avbrytande av hemundervisning:

Prövning och rapportering om de läropliktigas framsteg, handlar om att hemundervisningen för ett läropliktigt barn ska kunna avbrytas under vissa omständigheter.

ÅHUF ser följande formulering som problematisk: “Om barnets utveckling och lärande under ett läsår uppvisar allvarliga brister och skolan gör bedömningen att barnets läroplikt

inte fullgörs genom hemundervisningen …” En sådan formulering kan öppna för stort godtycke rörande vad som betraktas som “allvarliga brister”. Detta måste förtydligas.

Exempelvis måste det vara tydligt att undervisningen av barnet är föräldrarnas ansvar, inte skolans. Dessutom måste “allvarliga brister” preciseras. Det kan exempelvis inte få tolkas så som att hemundervisade barn måste ligga i fas med läroplanens innehåll för varje årskurs eller följa skolans arbetsplan.

3.2.1 Noteras Läroplanstexten följer lagtexten. Strukturer för upplägg, innehåll och utvärdering av hemundervisningen avses utredas genom att en arbetsgrupp tillsätts.

Kumlinge skola

På ansökan av vårdnadshavaren kan kommunen bevilja ett barn…

Kan väl också vara ett kommunförbund – inte just nu men kan bli tänkbart i framtiden.

Finns det lagstöd för detta?

3.1 Noteras I LL om barnomsorg och grundskola kap III

§ 2 formuleras följande ”Kommunen kan av särskilda skäl på ansökan av

vårdnadshavaren ge ett barn rätt att börja sin skolgång ett år tidigare eller senare än då barnet blir läropliktigt” I

motiveringstexter framgår att detta bör göras med stöd av psykologisk och eventuell medicinsk utredning som grund.