Har alla elever fördel av ART?

En pojke svarar på frågan om han har haft användning av ART och då berättar han om ett speciellt tillfälle när någon knuffade till honom.

”En gång när vi stod i matkön så knuffade en klasskompis till mig så att jag ramlade in i dem som stod framför mig. Då använde jag mig av en minskare som vi har tränat på under ett ART-möte. Jag räknade ner från 10-0 och efter det

52

Maltén, Arne Kommunikation och konflikthantering Lund 1998 53 _{Maltén, Arne Kommunikation och konflikthantering Lund 1998}

35

kunde jag hantera situationen bättre utan att bråka. Jag sa till en rastvakt.” (pojke i den berörda klassen, åk 6, ht 2006)

Detta tyder på att ART-komponenten ilskekontrollträning har varit värdefull för denna elev enligt mig. Detta för att han kunde hantera en situation som annars hade kunnat leda till bråk. I matkön är ofta eleverna hungriga och ibland är tröskeln till konflikter lägre när man är hungrig. Som tidigare nämnts skriver Utas Carlsson/Rosenberg Kimblad i boken Hantera konflikter och förebygg våld om vikten av att lugna ner sig först för att återfå kontrollen över situationen. Eleven som blev knuffad verkar ha lyckats med just detta.54

Enligt en av pedagogerna märks arbetet med ART tydligt hos de tysta och blyga.

”Genom rollspel och samarbetsövningar har några av de som tidigare var ganska tysta och blyga börjat att prata mer med sina klasskompisar. Man märker att de tycker att ART-mötena är roliga och utvecklande. De blir mer delaktiga även utanför ART-mötena då de till exempel vågar räcka upp handen oftare på lektionerna. Jag tror de är med mer på rasterna nu också när de inte är lika anonyma längre. Deras självkänsla verkar ha stärkts.” (pedagog i den berörda klassen, ht 2006)

Detta citat tyder på att de mer reserverade eleverna utvecklas av arbetet med ART i den berörda klassen. De tar för sig mer i det sociala spelet både på och utanför lektionstid. Deras sociala kompetens tränas och förbättras. Som pedagogen nämner tyder det på att deras självkänsla har ökat. Att det är viktigt att eleverna har en god självkänsla för att må bra är inte unikt för ART. Utas Carlsson/Rosenberg Kimblad skriver också i boken

Hantera konflikter och förebygg våld att självkänslan är central för hur vi mår.

Självkänslan är mycket viktig när det gäller att skapa goda relationer i exempelvis skolan. När människor bekräftar varandra till exempel genom att lyssna och ställa relevanta följdfrågor kan självkänslan öka.55

Dessa två citat visar på två olika typer av elever som haft fördel av ART. Att självkänslan höjs under arbetet med ART tror jag är något som gynnar alla deltagare. Det är dock inget som mitt arbete tydligt kan påvisa och det finns heller inget som motsäger att man skulle kunna få ungefär samma resultat med hjälp av någon annan konflikthanteringsmetod.

54

Utas Carlsson/Rosenberg Kimblad, Hantera konflikter och förebygg våld Halmstad 2011 (s.67) 55 _{Utas Carlsson/Rosenberg Kimblad, Hantera konflikter och förebygg våld Halmstad 2011}

36

En av pedagogerna utvecklar vad målet med ART-träningen i klassen är.

”Tanken är att alla elever som lämnar skolan ska ha genomgått en ART- utbildning och att de ska vara schysta mot varandra i fortsättningen. De ska kunna prata med varandra på ett respektfullt sätt och de ska inte lösa konflikter med händerna. I fortsättningen ska alla som vill få vara med på olika rastaktiviteter och alla ska våga räcka upp händerna på lektionerna när de vill. Även om eleverna inte kommer att sluta reta varandra helt vet de nu att de ska prata med oss exempelvis istället för att trappa upp en liten konflikt till ett stort bråk.” (pedagog i den berörda klassen, ht 2006)

Detta citat sammanfattar en hel del om vad ART förhoppningsvis kan leda till på de skolor där konflikthanteringsmetoden används. Den första meningen i citatet ovan tyder på att alla elever kan ha fördel av att ta del av ART i den berörda klassen enligt pedagogens förhoppning. Måhlberg och Sjöblom skriver i sin bok Lösningsorienterad

pedagogik att när den empatiska förmågan ökar då minskar det destruktiva beteendet. I

deras förhållningssätt ingår att bemöta både elever och kollegor empatiskt och respektfullt. Detta kan stimulera elevernas emotionella kompetens enligt författarna.56 Inom ART jobbar man framförallt med social kompetens och social färdighetsträning men emotionell kompetens är enligt mig också viktigt för att inte trappa upp en liten konflikt till ett större bråk.

37

5 Diskussion

I detta kapitel diskuterar jag resultatet av mitt projekt. Då projektet består av ett relativt litet underlag är de generella slutsatser som går att göra få. Jag kommer ändå att göra försök till att besvara de frågor som tidigare har ställts i arbetet. Detta kommer jag att göra utifrån mitt insamlade material i form av intervjuer och observationer men också utifrån de teorier och den litteratur som presenteras i litteraturgenomgången i kapitel två.

5.1 Vilka förutsättningar krävs för att ART ska fungera i

praktiken?

Utifrån de intervjuer som gjorts inser jag att ART kan vara svårt att jobba med på en del skolor. Det kan säkert i vissa fall vara svårt att engagera pedagoger då det inte handlar om en helt vedertagen konflikthanteringsmetod. De pedagoger som jag har samtalat med känner att de mött ett visst motstånd från kollegor angående ART som konflikthanteringsmetod. Istället prioriteras vanliga lektioner och vissa pedagoger vill inte gärna låta sina elever delta i träningen då det blir mindre tid till den vanliga undervisningen. Svårigheten ligger också i att frigöra pedagoger från ordinarie lektioner. Även en sådan sak som att hitta en ledig lokal som är lugn och trivsam kan försvåra för ART-träningen.

För att undervisa i ART måste pedagogen vara utbildad ART-tränare. Vem som helst får inte börja lära ut konflikthanteringsmetoden ART utan personen måste vara certifierad och godkänd av utbildare inom ART. Detta görs genom att du går en utbildning och sedan skickar in dokumenterat material från träningar du varit ansvarig för. Men i de fall där ovanstående praktiska detaljer lösts har många positiva effekter synts av arbetet med ART enligt min undersökning.

5.2 Vilka resultat är synliga under arbetet med ART i

klassen?

Det har inte bara synts vissa resultat hos de lite mer aggressiva eleverna utan även hos de blyga och tysta. En av pedagogerna som jag talade med tryckte extra mycket på hur

38

hen sett att elever som tidigare inte vågat tala inför grupp och säga sin mening efter ART-träningen fungerade på ett nytt sätt. De hade ett helt annat självförtroende och deltog i diskussioner med säkrare attityd. Pedagogen berättar att många av dem som tidigare ofta satt tysta har förändrats och att de tar för sig socialt på ett positivt sätt. Några av eleverna som tidigare varit lite stökiga har också blivit lugnare efter ART- träningen. Generellt har eleverna enligt pedagogerna också börjat vårda sitt språk mer och de retar inte varandra lika ofta längre.

Det går dock inte att säga att dessa effekter inte skulle ha uppnåtts vid användandet av någon annan konflikthanteringsmetod. Jag anser också som Engström/Kronkvist skriver i sin slutdiskussion att det hade varit intressant att jämföra hur kunskapsinhämtandet ser ut på en skola som använder sig av förebyggande konflikthantering med en skola som inte använder sig av någon konflikthanteringsmetod.57 En sådan skola tror jag dock är svår att finna för i dagens läge använder mest troligt och enligt mig lyckligtvis de flesta skolor sig av någon typ av konflikthanteringsmetod. Jag anser också att det är mycket viktigt att alla skolor har tillgång till någon form av konflikthanteringsmetod. Men det allra viktigaste är enligt min mening att alla skolor arbetar konfliktförebyggande och tar tag i de konflikter som uppstår i ett tidigt skede, innan konflikterna hinner växa sig starka.

5.3 Har alla elever fördel av ART?

Utifrån min undersökning har jag insett att ART-träningen är till nytta för många olika elever. De tysta och blyga som får mod att prata, de aggressiva som kan ha svårigheter att behärska sig i vissa situationer och de som får tillfälle att öka sin förståelse för att det finns mer än ett sätt att lösa en konflikt. Efter avslutat arbete anser jag att ART är en konflikthanteringsmetod som har en viss effekt på flertalet elever. Utifrån pedagogernas svar har jag också kunnat utläsa ett ännu tydligare resultat hos de elever som har haft lite större svårigheter att anpassa sig socialt. En nackdel med konflikthanteringsmetoden är att den inte är gjord för att fungera tillsammans med den ordinarie undervisningen på en ”vanlig”58

skola. Konflikthanteringsmetoden är svår att introducera i skolans vanliga rutiner, det krävs både fler pedagoger och klassrum. Det är utifrån undersökningen osäkert att svara på frågan om alla elever har fördel av ART-träning. Det är inte heller

57

Engström/Kronkvist Konsten att hantera en konflikt MAH 2010 (s.39)

39

möjligt att utifrån undersökningen säga om det föreligger någon skillnad om man jämför med en skola som arbetar med konflikthantering enligt någon annan metod.

Det naturliga är att konflikthanteringsmetoden ART används på skolor där kriminaliteten är påtaglig och där de sociala svårigheterna är tydliga. Från början togs metoden fram för att användas på ungdomsvårdsskolor och liknande ställen.59 Det är dock inte i dessa sammanhang som jag genomfört min studie och jag har därför ingen synpunkt på hur metoden fungerar på dessa ställen. Det jag däremot, efter att ha genomfört min undersökning och efter att ha talat med insatta pedagoger, förstått är att även skolor där problemen inte är tydliga har glädje av denna konflikthanteringsmetod. På dessa skolor finns också barn med aggressionsproblem och dessa är i behov av träning i ilskekontroll lika mycket som de som stänger in sin ilska och är arga i det tysta. Vi blir alla arga och vi har alla behov av att lära oss hantera vår ilska för att fungera i sociala sammanhang. Precis som det nämns i filmen kan jag se att konflikthanteringsmetoden fungerar på de blyga och tysta barnen. Dessutom finns det många barn som behöver öva på sin sociala kompetens. Det finns många barn som har problem med sociala koder och som har svårt att veta hur man bäst handlar i en situation. Detta är något som också tränas i ART och som dessa barn har nytta och glädje av även om de går på en relativt välfungerande skola med få sociala problem.