1
Malmö högskola
Lärarutbildningen
Kultur, språk och medier
Examensarbete
15 högskolepoäng
ART
En studie om hur konflikthanteringsmetoden ART fungerar enligt pedagoger
och elever i en svensk skolklass.
A study about how the method of conflict ART works according to
pedagogues and pupils in a Swedish school class.
Åsa-Lina Mattsson
Lärarexamen 270 högskolepoäng
Kultur, medier och estetiska uttrycksformer med inriktning visuell kommunikation och gestaltning 2014-05-27
Examinator: Feiwel Kupferberg
3
Förord
Det är mycket som hänt sedan jag påbörjade detta examensarbete om konflikt-hanteringsmetoden Aggression Replacement Training hösten 2006. Det arbete som jag då påbörjade med en annan KME-student såg mycket annorlunda ut. Det går dock inte att frånse att detta arbete har sin grund i det projekt om ART som vi genomförde tillsammans oftast sida vid sida. Arbetet är sedan hösten 2006 både omskrivet och redigerat och det är inte mycket som ser ut som det gjorde då. Men förmodligen hade inte detta arbete funnits alls om det inte vore för det arbete som hon och jag lagt ner tillsammans. En person till som också är mycket viktig i skapandet av detta arbete är min kära make som pådrivit, stöttat, korrekturläst och tagit hand om våra barn så att jag har kunnat sitta ostört framför datorn. Speciellt tack till er två men också ett stort tack till övrig familj, släkt, vänner och kolleger. Jag tackar också er övriga som korrekturläst och ni som trott och ibland tvivlat på mig under alla år. Utan er alla hade inte detta arbete kommit till och jag hade inte varit den jag är idag.
5
Sammanfattning
Mitt examensarbete behandlar konflikthanteringsmetoden ART (Aggression Replacement Training) och hur denna fungerar i en klass i årskurs 6 på en skola i Skåne. ART är en konflikthanteringsmetod som använder sig av tre olika komponenter. Dessa består av social färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning.
Syftet med arbetet är att ta reda på vilka förutsättningar som krävs för att konflikt-hanteringsmetoden ART ska fungera i en klass i åk 6. Min intention är också att redogöra för vilka eventuella resultat som pedagogerna och eleverna i berörd klass kan se under arbetet med ART. Syftet är också att redogöra för om alla elever har nytta av att ta del av ART.
Valet att skriva ett arbete med fokus på ART bygger på mitt stora intresse för konflikthanteringsmetoder. Kunskap om dessa kan vara värdefull inför kommande lärarjobb. Mitt examensarbete grundas på filmade möten där ART presenteras av de pedagoger och elever som är insatta i arbetet med konflikthanteringsmetoden. Men även litteraturstudier ligger till grund för arbetet.
Den generella slutsats som framkommer i resultatdelen är att ART kan fungera som konflikthanteringsmetod. En förutsättning för detta är att ekonomiska resurser finns. Dessa resurser krävs eftersom det bara är specialutbildade ART-tränare som får genomföra ART-möten och denna utbildning kostade 13 500 kronor år 2006. Även att det är få elever i träningsgruppen och att denna behöver en egen lokal kräver resurser i form av bland annat pedagoger och planering. De resultat som enligt pedagogerna är synliga i klassen är att de elever som tidigare var ganska tysta och blyga har börjat räcka upp handen mer. De är mer verbala överlag enligt pedagogerna. Någon av de eleverna med vissa aggressionsproblem har börjat kontrollera sin ilska på ett bättre sätt. Avslutningsvis verkar nästan alla elever enligt pedagogerna ha fördel av ART. Eleverna utvecklas positivt på olika sätt, vissa blir mer verbala och vissa blir lite lugnare i stressade situationer.
7
Innehållsförteckning
1 Inledning och bakgrund………... 9
1.1 Syfte och frågeställningar..………... 11
1.2 Disposition……… 11 2 Litteraturgenomgång….………..……...…….. 13 2.1 Konflikt….………..………..…… 14 2.2 Konflikthanteringsmetoden ART……….……….……..…. 17 2.3 Aggressivitet….………..……….…. 18 2.4 Social Kompetens..……….………..… 19 2.5 Moral………..……….……….… 20 3 Metod……..………..………... 21 3.1 Val av metod ……….………... 21 3.2 Metodövervägande……….…….. 22 3.3 Undersökningsgrupp……….……..…. 23 3.4 Forskningsetik……….…………. 24 3.5 Genomförande……….. 24 3.6 Metodkritik………... 25 4 Resultat……….……..… 27 4.1 Presentation av filmen………..…... 27 4.2 Filmreflektion………..………. 30
4.3 Resultat och analys………..……….………… 31
4.3.1 Vilka förutsättningar krävs för att ART ska fungera i praktiken?... 31
4.3.2 Vilka resultat är synliga under arbetet med ART i klassen?... 33
4.3.3 Har alla elever fördel av ART?... 34
5 Diskussion………..……….………..….….…… 37
5.1 Vilka förutsättningar krävs för att ART ska fungera i praktiken?... 37
5.2 Vilka resultat är synliga under arbetet med ART i klassen?... 37
5.3 Har alla elever fördel av ART?... 38
5.4 Slutdiskussion………...… 39
5.5 Rekommendation till vidare forskning………. 41
6 Källförteckning... 42
Litteratur………..……. 42
8
Bilaga 1: Enkät till föräldrar……….……..…… 44
Bilaga 2: Första informationsblad till pedagoger……….….…………. 45
Bilaga 3: Andra informationsblad till pedagoger……….……….. 46
Bilaga 4: Intervjufrågor till elever……….…………. 47
9
1 Inledning och bakgrund
Konflikter förekommer mer eller mindre på de flesta skolor i Sverige. Lärare runt om i landet jobbar troligtvis på många olika sätt med att hantera konflikter. Oavsett hur konflikter hanteras kan de vara tids- och energikrävande för alla involverade och konflikter kan uppstå både mellan elever och mellan elever och lärare. Jag har under mina praktikperioder ute på olika skolor börjat intressera mig för konflikthantering. Efter egen arbetslivserfarenhet som vikarierande lärare har detta intresse vuxit sig ännu starkare. Behovet av konflikthanteringsmetoder kommer att finnas så länge det finns miljöer som sammanför personer. Skolan är en av många sådana miljöer där det är viktigt att känna till mekanismerna bakom konflikter för att i ett tidigt skede kunna förebygga dem.
Det undersökande arbetet visar att konflikthanteringsmetoder ofta är förberedande eller bearbetande i olika hög grad. När jag skulle börja jobba med mitt examensarbete läste jag först om ett antal olika konflikthanteringsmetoder. Den som verkade ha gett bäst resultat och som väckte störst nyfikenhet hos mig var ART – Aggression Replacement Training. Denna konflikthanteringsmetod beskrivs i en bok som heter Tanke, Handling,
Konsekvens utgiven av Ungdomsalternativet/UngArt. ART är en multimodal
konflikthanteringsmetod som använder sig av tre olika komponenter. Dessa består av social färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning.
I huvudämnet KME på lärarutbildningen i Malmö arbetas det en del med dramatisering av konflikter. Under en kurs som bedrevs i projektform tillsammans med barn ute på en grundskola i Malmö låg fokus på konfliktlösningar med hjälp av statyövningar, rollspel och andra visuella uttrycksmedel. Temat för projektet var vänskap och kärlek. Delar av detta projekt finns beskrivet i texten ”Det gäller att hitta undervisningsmetoder som berör” av Daniel Lundquist och texten är en del i boken ”Först såg vi en film” som är ”ett inspirationsmaterial utgivet av Svenska Filminstitutet och Myndigheten för skolutveckling”.1
Under arbetets gång ute på skolan dök det upp svårlösta konflikter som öppnade upp tankarna för vilka alternativa sätt det finns att lösa konfliktsituationer med hjälp av huvudämnet KME, kultur, medier och estetiska uttrycksformer.
1
Svenska Filminstitutet i samarbete med myndigheten för skolutveckling på uppdrag av Utbildnings- och kulturdepartementet Först såg vi en film Stockholm 2005 (s 59)
10
En tydlig del i utbildningen till KME-pedagog är drama. Drama som en del av arbetet går att finna i många olika konflikthanteringsmetoder. Det finns också med som en huvuddel i arbetet med konflikthanteringsmetoden ART. Det går det att läsa om ART i en bok som heter Tanke, Handling, Konsekvens och är utgiven av Ungdomsalternativet/UngArt. I boken kan man läsa om hur Arnold P. Goldstein och Barry Glick efter forskningsarbete tog fram konflikthanteringsmetoden ART under 1980-talet.2 Denna metod bygger mycket på rollspel och självreflekterande reception som är något som genomsyrar huvudämnet KME. I plattformen för KME står att läsa:
”Meningen är avhängig av den sociala och kulturella kontext där något yttras, liksom den avhänger av vilket medium som brukas. Det innebär att det är lika viktigt att studera receptions- som produktionsprocesser.”3
Mitt examensarbete kommer att behandla konflikthanteringsmetoden ART som går ut på att deltagarna, i detta fall eleverna får träna sig i social färdighetsträning, ilskekontroll och moralträning. Denna konflikthanteringsmetod är intressant, enligt mig, då min uppfattning är att det sker en ökning av barn med aggressionsproblem i skolorna. Detta kan leda till att obehagliga situationer kan uppstå när elever inte kan hantera sin ilska eller se konsekvenserna av sitt handlande. Ännu obehagligare blir det när ansvariga pedagoger inte vet hur de ska ta tag i de konfliktsituationer som uppstår. Det är viktigt att pedagogen känner sig trygg i sitt arbete med eleverna och att hen har kunskap om en tillförlitlig konflikthanteringsmetod. Denna kunskap kan troligtvis öka tryggheten för pedagogen i sin yrkesroll.
2
Ungdomsalternativet/Ung ART Tanke, handling, konsekvens Klippan 2006 (s 117) 3
Manschetten Kultur, medier, estetik – en huvudämnespresentation, Lärarutbildningen Kultur, språk, medier, Malmö 2006 (s 4)
11
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka förutsättningar som krävs för att konflikthanteringsmetoden ART ska fungera i en klass på en skola i sydvästra Skåne. Jag vill också redogöra för vilka eventuella resultat som pedagogerna och eleverna i berörd klass kan se under arbetet med ART. Syftet är också att redogöra för om alla elever har nytta av att ta del av ART.
Frågeställningar:
Vilka förutsättningar krävs för att ART ska fungera i praktiken? Vilka resultat är synliga under arbetet med ART i klassen? Har alla elever fördel av ART?
Utifrån dessa frågeställningar undersöks om konflikthanteringsmetoden är genomförbar i praktiken och om den ger de resultat som man vill uppnå i klassen på den berörda skolan. För att få svar på ovan nämnda frågor utförs en kritisk granskning av hur ART fungerar. Detta görs bland annat genom att det i de filmade intervjuerna med pedagoger och elever exempelvis ställs många olika frågor. Frågeställningarna återkommer i slutdiskussionen. I litteraturgenomgången kommer begreppet konflikt och konflikthanteringsmetoden ART att förklaras mer noggrant.
1.2 Disposition
Jag har nu redogjort för arbetets syfte och de frågeställningar som jag utgår ifrån och varför detta ämne intresserar mig. Detta arbete är uppdelat i olika kapitel och nästa kapitel, litteraturgenomgången innefattar den litteratur som jag anser är relevant för mitt arbete. Med hjälp av utvald litteratur utreds också olika centrala begrepp som konflikt, konflikthanteringsmetoden ART, aggressivitet, social kompetens och moral.
I kapitel tre diskuteras den metod som jag använder mig av i arbetet ur olika synvinklar. I kapitel fyra presenteras filmen ingående då den på grund av sekretesskäl inte kommer att publiceras. Jag har också med ett stycke som heter filmreflektion, i detta kapitel redovisar jag själva resultatet och analys av resultatet ifrån filmen. I det sista kapitlet
12
finner ni diskussionen där problematisering och svar på frågeställningarna analyseras. Denna analys baseras på de svar som inkommit i mina intervjuer samt utifrån de teorier och den litteratur som finns presenterad i min litteraturgenomgång i kapitel två. I det sista kapitlet ger jag också förslag på vidare forskning.
13
2 Litteraturgenomgång
I LGR 11 under rubriken Skolans uppdrag på sidan 9 andra stycket kan man finna följande citat:
Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.4 Detta går att tolka som att eleverna ska förberedas för att delta i samhället på ett ansvarsfullt sätt där de inser konsekvenserna av sina val och handlingar. Lite längre fram i läroplanen på sidan 12 under rubriken övergripande mål och riktlinjer i kapitel två kan man läsa att alla som arbetar i skolan ska medverka till att solidaritet och ansvar ska råda för och mellan människor. Det står även att alla som arbetar i skolan aktivt ska motverka diskriminering och kränkande behandling och att alla också ska visa respekt för den enskilda individen.5
För att detta ska fungera måste eleverna inte bara känna till de demokratiska arbetsformerna utan även tränas i konflikthantering. Där skulle ilskekontroll kunna ligga som en del i denna träning. Det kan sägas vara självklart att en person med stora aggressionsproblem inte kan fungera normalt i samhället. En tolkning av detta torde därför vara att det kan anses som mycket viktigt att kunna hantera en konflikt. I boken
Hantera konflikter och förebygg våld 6 skriven av Utas Carlsson/Rosenberg Kimblad går det att läsa om hur central självkänslan är för hur vi mår. Självkänslan, som är ett grundläggande behov, behovet att känna att man är okej, att man duger är mycket viktig när det gäller att skapa goda relationer i exempelvis skolan. När människor bekräftar varandra till exempel genom att lyssna och ställa relevanta följdfrågor eller när människor ger varandra komplimanger kan självkänslan öka. Detta kan påverka alla i exempelvis skolmiljön på ett positivt sätt och minska risken för konflikter. Samma bok
4
Skolverket Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Stockholm2011 (s 9) 5
Skolverket Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Stockholm2011 (s 12) 6 Utas Carlsson/Rosenberg Kimblad, Hantera konflikter och förebygg våld Halmstad 2011 (s 27)
14
beskriver också vikten av att lugna ned sig först för att få bättre kontroll över situationen.7 Detta anser jag kan ses som en form av ilskekontroll som är ett av de återkommande begreppen inom ART.
Några centrala pedagogiska begrepp i detta arbete är: konflikt, konflikthanterings-metoden ART, aggressivitet, social kompetens och moral. Dessa begrepp kommer därför att beskrivas närmre.
2.1 Konflikt
Det finns mycket som tyder på att en konflikt oftast uppstår då vi står under någon form av hot antingen direkt mot oss själva som person eller någon/något som vi håller kär/kärt. Det går att finna stöd för denna teori i bland annat Linköpingsforskaren Andrzej Szklarskis definition som Arne Maltén skriver om i boken Kommunikation och
konflikthantering.8 Här delar han in konfliktbegreppet i fyra delar:
- Integritetsrelaterade (retsamhet, maktutövning, anklagelse, utnyttjande, aggression, härmning)
- Objektrelaterade (om föremål, om uppgifter, om personer)
- Individrelaterade (personlig referensram, individuella egenskaper) - Situationsrelaterade (missförstånd)9
Utifrån denna indelning går det att tolka in det upplevda hotet på följande vis:
I första delen handlar det om att vår integritet hotas, någon försöker utnyttja oss. I andra delen handlar det om att någon hotar det som är vårt eller den/det som vi håller kärt. I den tredje delen handlar det om att någon hotar vår person ”mina egenskaper” och att vi då känner oss mindre värda. I sista delen handlar det om rena missförstånd men också här kan det vara så att det är ett upplevt hot gentemot något av våra grundläggande behov som finns i bakgrunden. I boken Hantera konflikter och förebygg våld av Karin
Utas Carlsson och Anette Rosenberg Kimblad går det att läsa mer om hur konflikter kan
7
Utas Carlsson/Rosenberg Kimblad, Hantera konflikter och förebygg våld Halmstad 2011 (s 67) 8
Maltén, Arne Kommunikation och konflikthantering Lund 1998 9 Maltén, Arne Kommunikation och konflikthantering Lund 1998
15
uppstå då vi känner att något av våra grundläggande behov är hotade.10 Dessa
grundläggande behov kan vara bland annat att känna tillhörighet, gemenskap, känsla av eget värde, trygghet, delaktighet, förståelse och mening. Enligt Carlsson och Kimblad nämner också många av de tillfrågade att kroppsliga behov som mat, dryck, husrum, lagom temperatur, vila etc. naturligtvis också är viktiga behov. Även psykosociala behov som till exempel kärlek och vänskap är viktiga för oss människor. Enligt Utas Carlsson och Rosenberg Kimblad kan man undvika upptrappning av konflikter genom att inte hota den andra i hens behov av till exempel känsla av eget värde eller känsla av delaktighet i en viss situation.11
Jesper Juul och Helle Jensen skriver i sin bok Relationskompetens om att barn och vuxna dagligen befinner sig i mer eller mindre innehållsmässigt betydelsefulla konflikter. Dess existentiella värde är helt oberoende av de vuxnas och barnets egen intellektuella värdering av innehållets betydelse.12 Detta är grunden i det som den norska pedagogikforskaren Berit Bae enligt Juul och Jensen kallar ”de vuxnas definitionsmakt”. Det innebär att de vuxna kan definiera om en konflikt med ett barn är väsentlig eller oväsentlig, på allvar eller på skoj, rätt eller fel på bådas vägnar. Vuxnas definitionsmakt är enligt Bae det element i en vuxen-barnrelation som mest effektivt hindrar barn att uppleva att de blir tagna på allvar.13
Enligt Juul och Jensen väljer de flesta barn att samarbeta framför att hålla fast vid sig själva när de upplever en stor konflikt med en betydelsefull vuxen, först och främst föräldrarna eller de som är i föräldrarnas ställe. Detsamma gäller i parrelationer och andra vuxenkonstellationer. Enligt Juul och Jensen tyder allt på att människan i första hand väljer att samarbeta framför att skydda sin integritet.14
Konflikter hanteras olika av olika personer i olika situationer. I boken Kommunikation
och konflikthantering beskriver Arne Maltén bland annat vad det finns för alternativ.
Han delar in dessa i fem olika huvudgrupper:
o Konkurrens/makt som används i nödsituationer när det gäller att handla snabbt och resolut eller när man är helt övertygad om att den egna visionen är den riktiga.
10
Utas Carlsson/Rosenberg Kimblad, Hantera konflikter och förebygg våld Halmstad 2011 (s.20) 11 Utas Carlsson/Rosenberg Kimblad, Hantera konflikter och förebygg våld Halmstad 2011 (s.20-23) 12
Juul/Jensen Relationskompetens Köpenhamn 2002 (s.54-59) 13
Juul/Jensen Relationskompetens Köpenhamn 2002 14 Juul/Jensen Relationskompetens Köpenhamn 2002
16
o Samarbete används när en kompromiss inte känns rätt och när beslutet skall vara långsiktigt. Hanteringen används även när starka känslor är inblandade och för att väcka engagemang.
o Kompromiss är en bra lösning när man snabbt vill komma fram till ett beslut där målet varken är viktigt eller oviktigt. Det kan också vara bra med en kompromiss när man inte kan enas.
o Undvikande används när det inte är värt att ödsla tid och energi på problemet eller när man inte är personligt berörd. Används även provisoriskt för att lugna upprörda känslor och kunna tänka klart.
o Foglighet använder man sig av när man vet att man kan ha fel eller när man känner att motparten har ett större intresse i konflikten än en själv. Foglighet är även bra när man känner att det är viktigare att bevara harmonin än att få sin vilja fram.15
Dessa sätt är bara några man kan lösa konflikter på. I boken Hantera konflikter och
förebygg våld16 skriver författarna om vikten av att lugna ner sig först för att återfå kontrollen över situationen. Utifrån detta går det att anse att det är bra att ha en förberedelse inför konflikter för att öka sin medvetenhet om hur man skall reagera när man hamnar i en konflikt.
I examensarbetet Konsten att lösa en konflikt av Pia Engström Cecilia Kronkvist från 2010 jämförs två olika konflikthanteringsmetoder och dessa metoder är Charlie och Livsviktigt SET. Som författarna av examensarbetet beskriver konflikthanteringsmetoden Charlie påminner den mycket om hur konflikthanteringsmetoden ART ser ut i sitt upplägg. 17 Det vill säga att metoden i första hand går ut, som jag tolkar det de skriver, på att förebygga genom att skapa en förberedelse inför när en eventuell, förväntad konflikt kan uppstå. Engström/Kronkvist skriver också att det är svårt att finna de teorier som ligger till grund för konflikt-hanteringsmetoden Charlie.18 Detta är ett problem som jag också stötte på då jag påbörjade mitt arbete med ART.
15Maltén, Arne, Kommunikation och konflikthantering Lund 1998 16
Utas Carlsson/Rosenberg Kimblad, Hantera konflikter och förebygg våld Halmstad 2011 (s.67) 17
Engström/Kronkvist Konsten att hantera en konflikt MAH 2010 (s.9-10) 18 Engström/Kronkvist Konsten att hantera en konflikt MAH 2010 (s.10)
17
2.2 Konflikthanteringsmetoden ART
Enligt boken Tanke, Handling, Konsekvens som är sammanställd av Ungdomsalternativet/UngArt är ART är en konflikthanteringsmetod som togs fram av psykologerna Dr Barry Glick och Dr Arnold P. Goldstein under 1980-talet. Detta gjordes för att de saknade en konflikthanteringsmetod som tog hänsyn till alla delar av de ofta komplexa problem som många av deras ungdomar led av. Förkortningen ART står för Aggression Replacement Training och innebär att man tränar på att lösa konflikter på ett annat sätt än med aggressivitet och våld. Konflikthanteringsmetoden är enligt denna bok främst framtagen för ungdomar som har hamnat snett i samhället och som har dragits in i kriminalitet och våldsbeteenden.
Förutom att konflikthanteringsmetoden ART används av Ungdomsalternativet i Malmö används den som en del av andra konflikthanteringsmetoder på institutioner och ungdomsvårdsskolor i Sverige och Norge. Tanken är att man ska tränas inför verkligheten så att man vet hur man ska agera när en svår situation uppstår. Träningen ger verktyg som kan användas som alternativ till ett aggressivt beteende. Istället för att bestraffa destruktiva beteenden talar man om de bakomliggande känslorna och vad som är grunden till hur man reagerar och att det finns fler handlingsalternativ och vilken konsekvens som följer vilket agerande. Att man ofta har möjlighet att häva en aggressiv spiral genom att agera på ett alternativt vis. Det är Du som väljer hur Du skall agera.
ART är en konflikthanteringsmetod som är uppbyggd av tre komponenter: Social färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning. Varje komponent är oberoende av de andra och tränas vid tio olika träningstillfällen.19 Boken Tanke, Handling,
Konsekvens beskriver de tre olika momenten på följande vis
Social färdighetsträning:
”Tio sociala färdigheter (alternativ till aggression) tränas i realistiska rollspel, där man gradvis ökar svårighetsgraden, tränar på mer komplexa situationer och kombinerar flera olika färdigheter.”20
19
Ungdomasalternativet/UngART, Tanke, handling, konsekvens Klippan 2006 (s 11) 20 Ungdomasalternativet/UngART, Tanke, handling, konsekvens Klippan 2006 (s 12)
18
Ilskekontrollträning:
”Träningen omfattar tio strukturerade lektioner som förklarar ilskebeteendecykeln. Teknikerna att kontrollera ilskan introduceras och tränas i kombination med sociala färdigheter i verklighetsnära rollspel.”21
Moralträning:
”Träningen baseras på gruppdiskussioner kring moraliska dilemman som utmanar de vanliga kognitiva förvrängningarna (missuppfattningarna om verkligheten). ART kan kompletteras med värderingsövningar, empatiträning, karaktärsundervisning samt program och övningar i beslutsfattande problemlösning.”22
För att undervisa i ART måste pedagogen vara utbildad ART-tränare. Vem som helst får inte ge sig in på att arbeta med konflikthanteringsmetoden ART utan personen måste vara certifierad och godkänd av utbildare inom ART. Detta görs genom att du går en utbildning och sedan skickar in dokumenterat material från träningar du varit ansvarig för. En utbildning på fem dagar kostar 13 500 kronor och är en grundkurs i träningen.23
2.3 Aggressivitet
I boken Barn med socio-emotionella problem beskriver Eva Johannessen begreppet aggressivitet på följande sätt: ”Aggressivitet betyder ”att gå till angrepp” och associeras med krigiska, fientliga och våldsamma handlingar.”24
Johannessen tar upp att kroppen reagerar på ett visst sätt när man blir arg, till exempel dras blodkärlen ihop, pupillerna utvidgas och musklernas prestationsförmåga höjs. Dessa reaktioner är medfödda och syftar till att kroppen ska vara redo för strid.
Vidare går det att läsa i Tanke, handling, konsekvens som är sammanställd av Ungdomsalternativet/UngART att ”Enligt modern forskning är aggressivitet till stor del ett inlärt beteende, som vi lär oss genom att observera andra.”25
Utifrån dessa två böcker
21
Ungdomasalternativet/UngART, Tanke, handling, konsekvens Klippan 2006 (s 13) 22 Ungdomasalternativet/UngART, Tanke, handling, konsekvens Klippan 2006 (s 13) 23
http://www.ungart.se (2007-01-13) 24
Johannessen, Eva, Barn med socio-emotionella problem Oslo 1995 (s 14) 25 Ungdomsalternativet/Ung ART Tanke, handling, konsekvens Klippan 2006 (s 16)
19
tolkar jag det som att begreppet aggressivitet kan delas in i två delar. Dels det medfödda som är det vi har med oss i våra gener och dels det inlärda beteendet som förstärks genom omgivningens reaktioner, bemötande och observerande. I boken Tanke,
handling, konsekvens går det även att finna belägg för att ett inlärt beteende kan läras
om med hjälp av positiv förstärkning och träning26.
Hasse Hedström menar i sin bok Relationer, ramar och respekt att bland annat preventionsforskningen visar att elever som tidigt visar stark aggressivitet och trotsbeteende riskerar att utveckla ett bestående asocialt beteende. Dessa elever hamnar oftare, än lugnare elever, i konflikter och de har svårt att koncentrera sig vilket försämrar deras skolresultat. Beteendet är svårare att bryta ju äldre barnen blir och därför bör åtgärder sättas in tidigt.27
2.4 Social kompetens
Susanne Mannberg beskriver i sin bok Social kompetens begreppet som följer: ”Social kompetens är förmågan att i relation till andra kunna handla på ett sådant sätt att vi uppnår vårt eget och andras mål.”28
Vidare talar Mannberg om att det finns olika sorters social kompetens. I olika situationer krävs att man agerar på olika sätt, till exempel är det inte alltid passande att vara framåt och utåtriktad, ibland krävs det att man iakttar och lyssnar. Vidare talar författaren om att för att vara socialt kompetent måste man veta vad man själv vill, vem man är och vad man kan samtidigt som man avläser andra och är lyhörd för deras behov, detta kan tränas genom regelbunden självreflektion.29
Även emotionell kompetens kan vara viktigt att känna till för att förstå en konflikthanteringsmetod. Kerstin Måhlberg och Maud Sjöblom skriver i sin bok
Lösningsorienterad pedagogik att när den empatiska förmågan ökar då minskar det
destruktiva beteendet. I deras förhållningssätt ingår att bemöta både elever och kollegor empatiskt och respektfullt. Genom språket sätter de ord på sina egna tankar och känslor
26 Ungdomsalternativet/Ung ART Tanke, handling, konsekvens Klippan 2006 27
Hedström, Hasse Relationer, ramar och respekt, Malmö 2011 (s 105) 28
Mannberg, Susanne Social kompetens Lund 2001 (s 6) 29 Mannberg, Susanne Social kompetens Lund 2001
20
och de frågar alltid hur eleverna känner och tänker. Detta kan stimulera elevernas emotionella kompetens enligt författarna.30
2.5 Moral
I nationalencyklopedin beskrivs ordet moral som ”uppfattning om rätt och orätt som styr värdering av handlingar allmänt rådande el. individuell”31
. Detta går att tolka som att moral i första hand handlar om begreppen rätt och orätt och hur man handlar och förhåller sig till andra med dessa begrepp i åtanke.
Inom ART finns det något som kallas för moralträning där eleverna får träna på att ta ställning till svåra frågor om vad som är rätt och fel, angående exempelvis liv och död. Till exempel när ska man berätta för någon vuxen vad en kompis planerar att göra? I boken Tanke Handling Konsekvens beskrivs en moralträningslektion ingående. Där kommer frågor som berör liv och död och vad som är skvaller och vad som är nödvändig information upp. 32
30
Måhlberg, Kerstin/Sjöblom, Maud Lösningsorienterad pedagogik Falun 2009 (s 138)
31
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O247760&i_word=moral Hämtad 2009 32 Ungdomsalternativet/Ung ART Tanke, handling, konsekvens Klippan 2006 (s 44)
21
3 Metod
I detta kapitel beskrivs vilken metod som jag har valt för att söka svar på mina tidigare ställda frågor angående konflikthanteringsmetoden ART. Jag förklarar också varför jag valde att göra som jag gjorde för att genomföra undersökningen samt varför jag inte använde mig av någon annan metod. Jag beskriver min undersökningsgrupp kort och jag tar också upp forskningsetik och metodkritik.
3.1 Val av metod
Detta arbete är skrivet i form av ett gestaltande arbete, enligt guiden för examensarbete kännetecknas ett gestaltande arbete bland annat av följande:
”Tanken med ett gestaltande arbete är att studenten självständigt genomför en undersökning med relevans för lärarprofessionen där gestaltande, teoretiska och didaktiska aspekter förenas. Det handlar om att kombinera gestaltning med teoretisk reflektion och analys. Tyngpunkten läggs på den gestaltande/praktiska produktionen antingen som utforskande metod eller gestaltning som resultat alternativt gestaltande metod och resultat i kombination.” 33
Detta val byggde på att det från början ingick ytterligare ett medium förutom det skrivna arbetet som ni nu läser. Valet att göra mitt examensarbete som ett gestaltande arbete där film ingick som ett medium var också ett relevant val i förhållande till min utbildning. Kultur, medier och estetiska uttrycksformer är en utbildning där det estetiska uttrycket ges mycket plats och film är ett naturligt och återkommande inslag. Film kan i detta sammanhang ses som ett estiskt uttryck av praktisk karaktär som skildrar verkligheten på ett alternativt vis till det skrivna ordet. Det är tänkt att den film jag har gjort ska ge en tydlig inblick i vad som kännetecknar ART och hur ett ART-möte kan gå till. Arbetet innehåller ett visst inslag av en empirisk undersökning.34 Detta eftersom frågorna jag ställer till mina intervjupersoner i filmen går att relatera till de frågeställningar som jag har i mitt arbete.
Jag valde att filma mina intervjupersoner vid ett antal ART-möten. Produktionen av filmen var från början den stora delen av projektet men blev efterhand som arbetet fortskred en mindre och mindre del. Då det visade sig finnas ytterligare sekretesskäl att ta hänsyn till bestämde jag att filmen enbart ligger med som en beskrivning i mitt
33
Lärande och samhälle, Malmö högskola, Guide till examensarbete höstterminen 2012 (s 5) 34 Lärande och samhälle, Malmö högskola, Guide till examensarbete höstterminen 2012
22
arbete. Det är en ingående och detaljrik beskrivning av filmen, detta för att möjliggöra diskussion utifrån den. Det gestaltande arbetet genomfördes på en grundskola som var igång med att introducera ART som konflikthanteringsmetod. Jag använde en filmkamera och jag filmade vid ett par träningstillfällen samt när jag intervjuade elever och pedagoger. Filmens intention är att visa vad deltagarna i konflikthanteringsmetoden ART anser om träningen och hur den går till. Jag valde att göra en film som liknar en dokumentärfilm utifrån antagandet om att denna typ av gestaltning bäst speglar verkligheten. Definition av en dokumentärfilm: ”Den försöker dokumentera, det vill säga skildra hur någonting verkligen är, och berätta sanningen om en historia.” såsom Fahlborg skriver i boken Mango film.35
Frågeformulären var färdigställda i förväg för att göra så lite inverkan som möjligt på intervjupersonerna. Sett utifrån detta liknar mitt gestaltande arbete en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer som grund.36 Frågeformulären har varit standardiserade och enligt boken Sociologisk metodik av Rosengren och Arvidsson innebär standardisering att i princip samma frågor ställs till samtliga individer. Detta kan höja tillförlitligheten och jämförbarheten.37 Jag har dock använt mig av ett frågeformulär för pedagogerna och ett annat för eleverna.
Fokus för arbetet har dock hela tiden varit att genomföra ett gestaltande arbete enligt guiden för examensarbete.
3.2 Metodövervägande
Jag funderade mycket innan min undersökning genomfördes om det fanns någon annan metod än att göra ett gestaltande arbete som bättre hade hjälpt mig att besvara mina frågeställningar. Enkätundersökningar hade varit ett alternativ men svaren i en enkät kan bli snäva då följdfrågor inte kan ställas. Enligt Rosengren och Arvidsson38 är gruppenkäter i regel den mest ekonomiska metoden då man kan få svar från många individer exempelvis elever i en skolklass på relativt kort tid. Det man också undviker är den så kallade intervjuareffekten. Den innebär att i interaktionen mellan den som ställer frågorna och den som svarar finns ömsesidiga och förstärkta förväntningar på
35 Fahlborg, Malin, Mango film, Malmö 2003 (s 51) 36
Patel/Davidson Forskningsmetodikens grunder Hungary 2011 (s.81) 37
Rosengren/Arvidsson Sociologisk metodik Malmö 2002 (s 143) 38 Rosengren/Arvidsson, Sociologisk metodik, Malmö 2002
23
motpartens beteende och reaktioner vilket kan leda till snedvridna svar. Samtidigt kan en enkätundersökning leda till mycket korta svar eller bortfall i undersökningen enligt Rosengren och Arvidsson.39
En annan alternativ metod som också hade kunnat ge en del svar på mina frågeställningar är observationsmetoden. Man brukar enligt Rosengren och Arvidsson40 dela in denna metod i direkt observation och indirekt observation. Den direkta observationen gäller det samtidiga observerandet, det man ser på plats just då. Den indirekta observationen sker vanligtvis då en händelse är filmad. Observationen sker då inte direkt i tid utan i efterhand41. Det som gör den direkta observationen svår att använda är att den hade varit väldigt tidskrävande för mig i sökandet efter svar på mina frågor. Till viss del använder jag mig av indirekt observation då jag har filmat intervjupersonerna under några ART-möten. Att det blivit en form av indirekt observation är dock en bieffekt eftersom min mening var att göra mitt arbete som ett gestaltande arbete i form av en film.
Att göra en film låg nära till hands eftersom detta medium varit en stor del i min utbildning till KME-pedagog. Att omsätta filmen till en studie visade sig svårare än jag väntat men det visste jag inte vid starten. Beslutet att göra ett gestaltande arbete i form av en film grundade sig också i att jag ville få praktisk användning för mina kunskaper inom filmkonsten. Att göra en film var för mig ett sätt att knyta an till den estetiska delen av min utbildning. Sett så här i efterhand, är det möjligt att jag hade fått fram tydligare resultat om jag använt mig av någon av de andra metoderna men valet att göra ett gestaltande arbete var det som låg närmst mitt hjärta.
3.3 Undersökningsgrupp
Den undersökningsgrupp som jag har intervjuat och filmat är fyra elever som var 11 och 12 år gamla samt fyra pedagoger på en skola i sydvästra Skåne. Skolan ligger i en välbärgad kommun och är en mellanstor skola med elever från förskola till och med årskurs nio. Intervjupersonerna gick/jobbade på skolan. Pedagogerna som har varit delaktiga i min undersökning är i varierande ålder och även längden på
39
Rosengren/Arvidsson, Sociologisk metodik, Malmö 2002 (s.141-146) 40
Rosengren/Arvidsson, Sociologisk metodik, Malmö 2002 41 Rosengren/Arvidsson, Sociologisk metodik, Malmö 2002 (s 161)
24
yrkeserfarenheten varierar. Pedagogerna tyckte att min undersökning var intressant och viktig.
3.4 Forskningsetik
För att kunna genomföra filmarbetet lämnades en förfrågan om tillstånd till elevernas föräldrar ut. I denna fick jag godkännande att filma samt intervjua deras barn. Jag har informerat alla deltagare och övriga berörda om hur min undersökning kan användas i framtiden och vilka etiska forskningskrav som jag utgår ifrån. Enligt vetenskapsrådets riktlinjer i dokumentet forskningsetiska principer inom
humanistisksamhällsveten-skaplig forskning42 har jag informerat deltagarna och övriga berörda om de fyra kraven
som jag nedan förklarar kort.
1. Informationskravet innebär att forskaren informerar alla inblandade i
undersökningen om forskningens syfte och om vilka rättigheter deltagarna har.
2. Samtyckeskravet innebär att deltagarna frivilligt ställer upp och kan avsluta sin
medverkan i undersökningen när de vill.
3. Konfidentialitetskravet innebär att alla deltagare har rätt att vara anonyma och
att forskaren ska förvara personuppgifter på ett sådant sätt att obehöriga inte kan hitta eller använda dem.
4. Nyttjandekravet innebär att uppgifter om de deltagande personerna samt det
insamlade materialet endast får användas i forskningssyfte.
3.5 Genomförande
Jag har haft kontakt med en skola i sydvästra Skåne där ART praktiserades. Jag tog kontakt med pedagoger som jobbade med ART hösten 2006 när jag skulle skriva arbetet. Pedagogerna som ville delta i undersökningen frågade sina elever om de ville medverka. Ett antal elever var positiva till att delta i undersökningen. Vid intervjutillfällena genomfördes samtal med en person åt gången för att få ut så mycket av materialet som möjligt. Dessa samtal har jag filmat. Detta har gjorts för att se bland annat hur konflikthanteringsmetoden beskrivs av eleverna och för att se vad de
42
Vetenskapsrådets riktlinjer Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
25
inblandade pedagogerna har för erfarenheter av metoden. Valet att dokumentera detta genom film grundar sig på att jag anser att film är ett medium som ger en klar och lättöverskådlig bild av hur ART fungerar enligt intervjupersonerna. Man kan följa såväl tonlägen som ansiktsuttryck hos deltagarna i ett filmat material. Film som medium gör det möjligt att delge upplevelsen av att vara där. Dessutom är film en stor del av huvudämnet KME. Valet att göra en film med dokumentära inslag som skulle fungera som en del av arbetet innebar att det behövdes göra filmade intervjuer och dessutom filmas vid flera olika möten där ART tränades. Förberedelserna för filmen bestod i att läsa på, både om de centrala begrepp som är relevanta i konflikthanteringsmetoden ART men också om olika undersökningsmetoder såsom Johansson/Svedner43 och Patel/Davidson.44
När insamlandet av litteratur och filmat material var klart var det dags att sammanställa detta till ett färdigt arbete. Det filmade råmaterialet bestod av över 4 timmar film och detta klipptes ner till en 17 minuter lång film. Målsättningen hade från början varit en betydligt kortare film men då filmen var nerkortad till 17 minuter kändes den klar och omöjlig att göra kortare utan att väsentliga delar skulle gå förlorade. Efter detta sammanställde jag den skriftliga delen.
3.6 Metodkritik
Jag är medveten om problematiken som kan uppstå när man själv deltar i insamlandet och konstruktionen av material. Det finns risk för att mina fördomar och min förutbestämda uppfattning styr insamlandet av materialet åt ett visst håll. Jag kan tänka mig att en del forskare söker efter ett visst resultat i sin forskning och att detta säkert kan påverka deras arbete. Jag har försökt att undvika sökandet efter ett visst resultat som exempelvis att ART skulle vara en bra eller dålig konflikthanteringsmetod.
Valet att göra ett gestaltande arbete verkade relevant eftersom det i KME-utbildningen används mycket alternativa uttrycksformer som exempelvis film, måleri och drama. Denna metod var vid starten för mitt examensarbete 2006 en ny metod med relativt vaga
43
Johansson, Bo/Svedner, Per Olov, Examensarbetet i lärarutbildningen, Författarna och Kunskapsföretaget 2001, Uppsala 2004
26
riktlinjer. Mitt gestaltande arbete kommer därför att påminna om en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer.45 För att minimera egna åsikter och synpunkter föll valet på att ha färdiga frågeformulär under utförda intervjuer. Intervjuerna har dock genomförts under konstruerade situationer och i dessa är det svårt att inte påverka intervjupersonerna i någon riktning. Den intervjuareffekt jag tidigare nämnt har jag reflekterat över och försökt minimera på olika sätt. Dels genom att förbereda mig väl inför intervjuerna och ha genomarbetade intervjufrågor samt föra samtalen på ett avspänt sätt i skolmiljö. De använda intervjufrågorna finns med som bifogade dokument. Då projektet är relativt litet och underlaget lika så är det inte möjligt att dra några långtgående slutsatser eller visa på några säkra tendenser utifrån den inspelade filmen som jag gjort. Diskussionen grundar sig ändå på beskrivningen av den genomförda filmen och på den litteratur jag har läst om det berörda ämnet.
27
4
Resultat
Här följer en ingående presentation av den film som är skapad utifrån det filmade materialet. Beskrivningen är mycket detaljrik och jag försöker vara så målande som möjligt då den inte kommer att publiceras varken som helhet eller i delar. Jag kommer att reflektera över filmen. Jag kommer också att analysera resultatet av mitt arbete efter presentationen av filmen.
4.1 Presentation av filmen
Filmen börjar med en svart ruta med texten: ART i praktiken, Vad är ART? Hur
fungerar det? Efter dessa inledande frågor klipps det mellan olika intervjuer där olika
elever och en pedagog funderar kring vad ART innebär. Dessa intervjuer är filmade i närbild och ur olika vinklar för att få en intimare känsla och för att fånga ansiktsuttryck. Intervjusekvenserna avslutas med en flicka som funderar kring varför man använder ART. Hon uttrycker sig kort och koncist: ”För att man inte ska bråka lika mycket mer.” Efter intervjuerna klipper jag till ett ART-möte där ART:s tre komponenter presenteras av ART-tränaren. Detta förstärks genom att en text visas i bildrutan. I texten står: ”ART:s tre komponenter: -Ilskekontroll – Social färdighetsträning – Moraliskt dilemma”. På mötet diskuteras reglerna för ART som är: hota inte, tryck inte ner någon, lyssna på varandra, håll dig till ämnet och allt vi säger stannar inom gruppen. Detta visas med en stillbild av reglerna som är uppsatta i rummet.
Nästa sekvens inleds med en svartruta med texten: Hur går ett ART-möte till? Detta besvaras med klipp från intervjuer kombinerat med ytterligare delar av ett ART-möte. En flicka talar om vad de gör på sina möten och därefter visas ett klipp av det som flickan beskrivit. I övningssyfte ska alla på mötet säga något som är viktigt för dem själva. En flicka vet inte och då går ordet över till nästa deltagare. Härefter följer rollspel och som tidigare är det en flicka som talar om vad det är tittaren kommer att få se, hon får hjälp av en pojke som förklarar mer ingående vad ett rollspel går ut på. Därefter visas en bit av hur ett rollspel kan gå till. Rollspelarna väljs ut och pedagogen läser upp vad som kommer att hända i spelet för de övriga mötesdeltagarna. Just vid detta tillfälle är det ett rollspel de känner till sen tidigare och som de redan arbetat med. Nu kommer rollspelarna in och vi får se en bit av spelet. Efter detta klipper jag till
28
diskussionen kring rollspelet och detta inleds med en svart ruta med texten: Diskussion kring rollspelet. Eleverna får ta ställning till hur de tycker att karaktärerna i spelet ska agera, detta är en träning i moraliskt dilemma en så kallad moralträning som beskrivs i boken Tanke, Handling, Konsekvens.46 Detta har filmats från en sittandes vinkel för att få en känsla av att man är delaktig i det som händer i rummet, fokus ligger på den som talar men hela gruppen är med i bild. Anledningen till valet att filma på detta vis är för att prova på att ge en mer subjektiv bild av vad som händer så som Malin Fahlborg beskriver i Mango film:
”Subjektiva bilder gör det lättare att leva sig in i personens situation.”47
Återigen visas en svart ruta som säger: Vad gör ni mer? En flicka berättar om att de talar om känslor och annat under mötena. Detta följs av en diskussion kring vita lögner. Samma flicka har en annan åsikt än de andra om vad en vit lögn är. Jag klipper tillbaka till flickan som förklarar vad som händer och hon berättar om att de använder sig av något som kallas Icebreaker. Detta är en lek som är till för att eleverna ska få sträcka på benen. Just denna Icebreaker går ut på att man väljer mellan två olika alternativ: pizza eller kinamat. Detta är en träning i att ta ställning. Denna lek filmas utifrån, det innebär att här är tittaren inte med som deltagare utan som observatör. Dessutom är klippet redigerat på några ställen i mitten för att kortas ner men med bibehållen helhet.
Nästa svarta ruta dyker upp och där står: Reflektion över dagens träning. Nu är jag tillbaka på ART-mötet där tre saker som utförts under dagens pass tas upp. Detta är ett kort klipp som enbart visar på just detta. En pojke följer upp nästa textruta med att beskriva dagens hemuppgift. Han berättar om hur de får läxor och beskriver hur han gör dem, detta är filmat i närbild. Därefter följer ett stillbildsklipp som visar hur en hemläxa kan se ut. Sedan visas utdelningen av uppgiften och hur eleverna sätter igång att lösa denna innan de går hem. I detta klipp visas en pojke som säger: ”Sen slutar vi.” Efter detta visas hur eleverna lämnar in läxan och säger hej då.
Filmen har nu beskrivit och visat hur ett möte går till. Härefter följer frågor om vad ART innebär och hur det fungerar. Dessa sekvenser är filmade på samma vis som tidigare, det vill säga i närbild och som intervjuer. Svaren på frågorna inleds konsekvent
46
Ungdomsalternativet/Ung ART Tanke, handling, konsekvens Klippan 2006 (s 45) 47 Fahlborg Malin, Mango film, Malmö 2003 (s 22)
29
av frågan på svart ruta. I första klippet visas hur en pedagog berättar om hur man arbetar olika inom de tre olika komponenterna i ART. Hon trycker extra mycket på att det inom ilskekontrollträningen är viktigt att eleverna talar 75 % av tiden och tränarna 25 %. Då detta är något som är grundläggande för ART förstärks detta genom en text på bilden där det står 75/25.
Vem är ART till för? Här används samma filmtekniska grepp som i början av filmen då
det klipptes mellan olika närbildsintervjuer av elever och pedagoger. De pratar om vilka som har nytta av ART. En flicka utvecklar resonemanget med vad hon lärt sig om ”minskare” i ilskekontrollträningen. En ”minskare” kan vara att man räknar baklänges från 10 i en stressad situation för att lugna ner sig. Nästa fråga lyder: Hur känns det att
vara med på ett ART-möte? Filmen fortsätter med samma typ av klipp mellan
intervjuerna som tidigare för att få en kontinuitet. En flicka beskriver hur de lägger lappar med positiva saker i godispåsar till varandra och hur detta påverkar positivt. Här klipps det in en bild av påsarna för att tittaren lättare ska förstå vad det är som beskrivs.
Hur känns det efter ett möte? Här ser man återigen närbilder av elever. En flicka och en
pojke talar om hur de känner efter ett möte. Båda är överens om att det känns bra och att de är nöjda. Har du haft användning av ART? En pojke svarar på frågan och berättar om ett speciellt tillfälle när någon knuffade till honom.
Efter detta övergår filmen till enbart samtal med pedagoger för att avsluta filmen med vad de har att säga om det praktiska kring ART som konflikthanteringsmetod. Vad är
bra med ART? Två pedagoger talar om fördelarna med ART. Den ena pedagogen talar
om rollspelets betydelse och eftersom filmljudet är av sämre kvalitet i detta avsnitt förtydligas talet med text i bilden där det står: Rollspelets betydelse. Vad kan göras
bättre? Båda pedagogerna är överens om att det varit enklast om ART hade varit
schemalagt och om man hade haft sin egen klass. De tycker att det kan vara svårt att få ihop tider och lokaler som det är nu. Efter detta kommer frågan: Hur bemöts ni av den
övriga personalen? Pedagogerna tycker inte att de andra pedagogerna förstod vad det
var de gjorde och att de hade det arbetsamt i början, dock blev det bättre när de fick stöd och hjälp av utbildare inom ART. Sedan ställs frågan: Hur har eleverna tagit emot
ART? En pedagog berättar att denne har talat med eleverna om detta och kan se
förändringar hos de flesta. Den andra pedagogen är av samma mening. Det märks tydligast hos de tysta och blyga. Sedan kommer sista frågan i filmen: Vad är målet med
30
ART på er skola? Den ena pedagogen svarar ”Tanken är att alla elever som lämnar
skolan ska ha genomgått en ART-utbildning”. Filmen avslutas med en textruta där jag tackar alla medverkande.
4.2 Filmreflektion
Filmens intention är att visa vad deltagarna i konflikthanteringsmetoden ART anser om träningen och hur den går till. Valet att göra filmen som liknar en dokumentärfilm fattades utifrån antagandet att denna typ av gestaltning bäst speglar verkligheten. Som jag nämnt tidigare är definitionen av en dokumentärfilm: ”Den försöker dokumentera, det vill säga skildra hur någonting verkligen är, och berätta sanningen om en historia.” såsom Fahlborg skriver i boken Mango film.48 Meningen med det filmtekniska grepp som använts har varit att försöka filma på ett sätt som gör att tittaren känner sig delaktig i vad som händer, samtidigt som filmen försöker behålla den dokumentära intentionen. De korta klippen som har använts är till för att betraktaren ska behålla intresset. Den här typen av undersökande dokumentärfilm är svår att genomföra. Oftast får man bara en chans att fånga det som är intressant och viktigt. Misslyckas man då så är ögonblicket förbi. För att ändå få med viktig information behövs mycket råmaterial att arbeta med.
Om man ska arbeta med film på det här sättet med barn krävs det mycket förarbete och att det finns en klar tanke bakom vad som slutligen ska finnas med i filmen. Det kräver dessutom förkunskaper om olika funktioner inom det tekniska området. Jag har funnit att det är givande att använda sig av film som ett undersökningsredskap. Detta för att det är intresseväckande och engagerande enligt min mening och dels därför att man själv ofta minns det man har skapat mycket bättre. Att man bättre minns det man varit med och skapat har jag själv upplevt under arbetets gång.
31
4.3 Resultat och analys
I detta avsnitt redogör jag för de resultat som framkommit i min film. Jag utgår från mitt syfte och mina frågeställningar i resultatredovisningen. Frågeställningarna finns med som underrubriker trots att svaren ibland går in i varandra. Här nedan följer några exempel på hur eleverna och pedagogerna jobbar med ART.
4.3.1 Vilka förutsättningar krävs för att ART ska fungera i praktiken?
På ART-möten diskuteras reglerna för ART som är: hota inte, tryck inte ner någon, lyssna på varandra, håll dig till ämnet och allt vi säger stannar inom gruppen. Dessa regler anser jag borde gälla i alla klassrumsmiljöer och inte bara under ART-möten. Att alla elever respekterar dessa regler är dock en av förutsättningarna för att ART ska fungera i praktiken.
En av pedagogerna trycker extra mycket på att det inom ilskekontrollträningen är viktigt att eleverna talar 75 % av tiden och tränarna 25 %.
”För att eleverna ska känna sig väldigt delaktiga försöker vi pedagoger att lyssna mer än vi pratar när vi ber eleverna berätta vad som gör dem arga. Det är viktigt att de kan kontrollera sin ilska och vi tränar mycket på detta genom olika rollspel. Vi vill att eleverna ska våga dela med sig av vad som upprör dem.” (pedagog i den berörda klassen, ht 2006)
Detta citat kan tolkas som att pedagogen i det här fallet förstår att det kan vara viktigt att lyfta fram elevernas åsikter istället för att pedagogerna ska föreläsa om ilskekontrollträning och prata mer än eleverna. I filmen framkommer att det är precis detta som ART förespråkar och som instruktören i ART ska lära ut. Det är ibland bättre att lyssna än att tala i mötet med eleverna. Att det ibland är bättre att tiga än att tala är dock inget som är unikt för ART.
Det går också att tolka pedagogernas inställning som att de är medvetna om det Juul och Jensen skriver om i sin bok Relationskompetens nämligen ”de vuxnas definitionsmakt”. Detta begrepp som Juul och Jensen har hämtat från den norska pedagogikforskaren Berit Bae innebär att de vuxna kan definiera om en konflikt med ett barn är väsentlig eller oväsentlig, på allvar eller på skoj, rätt eller fel på bådas vägnar. Vuxnas definitionsmakt är enligt Bae det element i en vuxen-barnrelation som mest effektivt
32
hindrar barn att uppleva att de blir tagna på allvar.49 Denna definitionsmakt uppstår säkert ibland också mellan pedagoger och elever. Om pedagogerna lyssnar mer än de talar och reflekterar över denna definitionsmakt kan säkert förtroendet mellan eleverna och pedagogerna stärkas vilket troligtvis leder till färre konflikter mellan elever och pedagoger. Att pedagogerna är medvetna om detta och följer dessa regler kan också ses som en förutsättning för att ART ska fungera i praktiken. Det finns andra förutsättningar som också behöver vara tillgodosedda för att ART ska fungera.
Båda pedagogerna är överens om att det varit enklast om ART hade varit schemalagt och om man hade haft ART-möten med sin egen klass. De tycker att det kan vara svårt att få ihop tider och tillgång till lokaler som det är nu. De uppskattar också att ledningen på skolan satsar på ART trots att det är ganska dyrt att utbilda sig till ART-instruktör.
”Vi har tur som jobbar på en skola med bra ekonomiska förutsättningar annars hade vi inte haft råd att utbilda oss till ART-instruktörer. Till nästa termin vill vi dock försöka få in det på klassens schema för att få bättre kontinuitet, då kan man också bestämma en sal som alltid används till ART.” (pedagog i den berörda klassen, ht 2006)
Enligt min undersökning fungerar arbetet med ART på den berörda skolan relativt bra men de behöver dock se över rutinerna för när och var ART-träningen ska äga rum. Detta för att skapa de ultimata förutsättningarna för att ART ska fungera på ett ännu bättre sätt.
Vissa av pedagogerna tyckte inte att kollegorna förstod vad det var de gjorde och att det innebar mycket extrajobb till en början. Detta blev dock bättre när de fick stöd och hjälp av ART-utbildare.
”Jag tror inte att kollegorna hade satt sig in i vad ART innebär när vi började planera för detta. Det tog en del planeringstid och det var stressigt en kort period innan vi kom igång ordentligt. När ART-utbildaren kom till skolan och föreläste för hela personalen kändes det lättare att jobba vidare med ART.” (pedagog i den berörda klassen, ht 2006)
Som vanligt är det viktigt att alla är någorlunda insatta i ett projekt när det ska startas på en skola annars är det lätt att missförstånd uppstår. Missförstånd som kan leda till konflikter och dålig stämning på arbetsplatsen. Jag har egna erfarenheter från
33
skolvärlden då nya projekt ibland är svåra att genomföra om inte alla blir informerade på ett bra sätt innan projektet ska starta. Min undersökning visar inte att detta är en förutsättning för att ART ska fungera i praktiken men ändå något som kan underlätta arbetet med ART.
4.3.2 Vilka resultat är synliga under arbetet med ART i klassen?
En flicka som har deltagit i några ART-möten funderar kring varför man använder ART. Denna elev uttrycker sig kort och koncist:
”För att man inte ska bråka lika mycket mer.” (flicka i den berörda klassen, åk 6, ht 2006)
Detta tolkar jag som att flickan upplever att ART tränar eleverna på att hantera sina konflikter på ett konstruktivt sätt. ART ska förebygga att konflikter urartar i större bråk. Jag tycker också att flickan fångar en del av det som läroplanen (LGR 11) på sidan 12 (under rubriken övergripande mål och riktlinjer) i kapitel två förklarar att ”alla som arbetar i skolan ska medverka till att solidaritet och ansvar ska råda för och mellan människor. Även att alla som arbetar i skolan aktivt ska motverka diskriminering och kränkande behandling och att alla också ska visa respekt för den enskilda individen.”50 Detta citat pekar mot ett resultat som framgår under arbetet med ART, att konflikter förebyggs.
Eleverna får under ett ART-möte ta ställning till hur de tycker att karaktärerna i ett rollspel ska agera, detta är en träning i moraliskt dilemma en så kallad moralträning som beskrivs i boken Tanke, Handling, Konsekvens.51
En av pedagogerna berättar om rollspelets betydelse.
”När vi har olika rollspel till exempel hur det kan vara i en matkö får eleverna träna på hur det kan vara att bli knuffad eller retad i kön. De får spela olika roller för att få en bättre helhetsbild av hur det kan kännas att bli knuffad eller retad. Efter att vi har kört rollspelet ett par gånger utvärderar vi det tillsammans. Ibland tycker vi pedagoger och eleverna olika om vad som är en konflikt och inte.” (pedagog i den berörda klassen, ht 2006)
50
Skolverket Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Stockholm2011 (s. 12) 51 Ungdomsalternativet/Ung ART Tanke, handling, konsekvens Klippan 2006 (s 45)
34
Detta tolkar jag som att det är värdefullt att eleverna får träna på hur det är att ha olika roller i exempelvis en grupp. Dessa olika roller kan vara till exempel den som retar eller blir retad, den som knuffar eller blir knuffad, den som bara iakttar utan att agera eller den som går emellan när det är bråk på gång. Genom ett rollspel kan eleverna säkert få en större förståelse för hur det kan vara för olika personer i olika situationer eller för elever i exempelvis en grupp som står i en matkö. Detta relaterar jag till Linköpingsforskaren Andrzej Szklarskis definition av konflikter som Maltén skriver om i boken Kommunikation och konflikthantering.52 Han delar in konfliktbegreppet i fyra delar:
- Integritetsrelaterade (retsamhet, maktutövning, anklagelse, utnyttjande, aggression, härmning)
- Objektrelaterade (om föremål, om uppgifter, om personer)
- Individrelaterade (personlig referensram, individuella egenskaper) - Situationsrelaterade (missförstånd)53
Utifrån min undersökning tolkar jag det som att det går att träna på att förebygga många av dessa konflikter genom rollspel. Även citatet om rollspelets betydelse pekar mot att konflikter förebyggs. Det går troligtvis att se resultat av denna konfliktförebyggande träning genom rollspel i klassen på ART-möten men det är inget resultat som jag säkert kan påvisa i mitt arbete.
Även de citat som kommer i nästa stycke som försöker besvara frågan: Har alla elever
fördel av ART? Kan ses som tecken på resultat som framkommit under arbetet med
ART i klassen.
4.3.3 Har alla elever fördel av ART i klassen?
En pojke svarar på frågan om han har haft användning av ART och då berättar han om ett speciellt tillfälle när någon knuffade till honom.
”En gång när vi stod i matkön så knuffade en klasskompis till mig så att jag ramlade in i dem som stod framför mig. Då använde jag mig av en minskare som vi har tränat på under ett ART-möte. Jag räknade ner från 10-0 och efter det
52
Maltén, Arne Kommunikation och konflikthantering Lund 1998 53 Maltén, Arne Kommunikation och konflikthantering Lund 1998
35
kunde jag hantera situationen bättre utan att bråka. Jag sa till en rastvakt.” (pojke i den berörda klassen, åk 6, ht 2006)
Detta tyder på att ART-komponenten ilskekontrollträning har varit värdefull för denna elev enligt mig. Detta för att han kunde hantera en situation som annars hade kunnat leda till bråk. I matkön är ofta eleverna hungriga och ibland är tröskeln till konflikter lägre när man är hungrig. Som tidigare nämnts skriver Utas Carlsson/Rosenberg Kimblad i boken Hantera konflikter och förebygg våld om vikten av att lugna ner sig först för att återfå kontrollen över situationen. Eleven som blev knuffad verkar ha lyckats med just detta.54
Enligt en av pedagogerna märks arbetet med ART tydligt hos de tysta och blyga.
”Genom rollspel och samarbetsövningar har några av de som tidigare var ganska tysta och blyga börjat att prata mer med sina klasskompisar. Man märker att de tycker att ART-mötena är roliga och utvecklande. De blir mer delaktiga även utanför ART-mötena då de till exempel vågar räcka upp handen oftare på lektionerna. Jag tror de är med mer på rasterna nu också när de inte är lika anonyma längre. Deras självkänsla verkar ha stärkts.” (pedagog i den berörda klassen, ht 2006)
Detta citat tyder på att de mer reserverade eleverna utvecklas av arbetet med ART i den berörda klassen. De tar för sig mer i det sociala spelet både på och utanför lektionstid. Deras sociala kompetens tränas och förbättras. Som pedagogen nämner tyder det på att deras självkänsla har ökat. Att det är viktigt att eleverna har en god självkänsla för att må bra är inte unikt för ART. Utas Carlsson/Rosenberg Kimblad skriver också i boken
Hantera konflikter och förebygg våld att självkänslan är central för hur vi mår.
Självkänslan är mycket viktig när det gäller att skapa goda relationer i exempelvis skolan. När människor bekräftar varandra till exempel genom att lyssna och ställa relevanta följdfrågor kan självkänslan öka.55
Dessa två citat visar på två olika typer av elever som haft fördel av ART. Att självkänslan höjs under arbetet med ART tror jag är något som gynnar alla deltagare. Det är dock inget som mitt arbete tydligt kan påvisa och det finns heller inget som motsäger att man skulle kunna få ungefär samma resultat med hjälp av någon annan konflikthanteringsmetod.
54
Utas Carlsson/Rosenberg Kimblad, Hantera konflikter och förebygg våld Halmstad 2011 (s.67) 55 Utas Carlsson/Rosenberg Kimblad, Hantera konflikter och förebygg våld Halmstad 2011
36
En av pedagogerna utvecklar vad målet med ART-träningen i klassen är.
”Tanken är att alla elever som lämnar skolan ska ha genomgått en ART-utbildning och att de ska vara schysta mot varandra i fortsättningen. De ska kunna prata med varandra på ett respektfullt sätt och de ska inte lösa konflikter med händerna. I fortsättningen ska alla som vill få vara med på olika rastaktiviteter och alla ska våga räcka upp händerna på lektionerna när de vill. Även om eleverna inte kommer att sluta reta varandra helt vet de nu att de ska prata med oss exempelvis istället för att trappa upp en liten konflikt till ett stort bråk.” (pedagog i den berörda klassen, ht 2006)
Detta citat sammanfattar en hel del om vad ART förhoppningsvis kan leda till på de skolor där konflikthanteringsmetoden används. Den första meningen i citatet ovan tyder på att alla elever kan ha fördel av att ta del av ART i den berörda klassen enligt pedagogens förhoppning. Måhlberg och Sjöblom skriver i sin bok Lösningsorienterad
pedagogik att när den empatiska förmågan ökar då minskar det destruktiva beteendet. I
deras förhållningssätt ingår att bemöta både elever och kollegor empatiskt och respektfullt. Detta kan stimulera elevernas emotionella kompetens enligt författarna.56 Inom ART jobbar man framförallt med social kompetens och social färdighetsträning men emotionell kompetens är enligt mig också viktigt för att inte trappa upp en liten konflikt till ett större bråk.
