Nedan finns en beskrivning av verksamhetens förutsättningar i form av faktauppgifter om elever och personal. Uppgifter som bör användas som en del i det fortsatta analysarbetet om hur den pedagogiska verksamhetens lyckats med uppdraget att få eleverna att nå de uppsatta
kunskapsmålen.
Malmös elevunderlag
Läsåret 2011/12 gick drygt 2 700 elever i förskoleklass och drygt 23 700 elever i årskurs 1-9 i Malmö kommun. Av det totala antalet elever gick 16 procent i en fristående skola. Nedan följer en tabell som visar antalet elever per årskurs samt andelen elever i fristående skola.
Tabell 6: Antal elever i förskoleklass och i årskurs 1-9 i Malmö kommun fördelat på kommunala och fristående skolor samt per årskurs läsåret 2011/12
Huvud- man
Förskoleklass Årskurs 1-9
Antal Andel Antal Andel Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal
elever flickor elever flickor elever elever elever elever elever elever elever elever elever
(%) åk 1-9 (%) år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9
Kommunen totalt
2 749 49 23 753 49 2 947 2 761 2 676 2 567 2 479 2 508 2 545 2 625 2 645
Kommunala skolor
2 344 48 19 961 49 2 516 2 337 2 268 2 199 2 113 2 044 2 074 2 174 2 236
Fristående skolor
405 53 3 792 51 431 424 408 368 366 464 471 451 409
Andel elever i fristående skolor
15% 16% 15% 15% 15% 14% 15% 19% 19% 17% 15%
Källa: Skolverkets databas SIRIS
Bakgrundsfaktorer som oftast används vid förklaringar av skolresultat är kön, svensk eller utländsk bakgrund samt föräldrarnas utbildningsbakgrund.
I uppföljningsrapporter visas ofta att pojkar, elever med utländsk bakgrund och barn till föräldrar med låg utbildning når ett lägre skolresultat än jämförande grupper och den nationella statistiken presenteras ofta uppdelad utifrån dessa bakgrundsfaktorer. Dessa faktorer är som ett exempel bärande i Skolverkets analysmodell ”SALSA” där elevernas faktiska resultat ställs mot ett modellberäknat resultat med de nämnda faktorerna som vikter. På detta sätt kan Skolverket visa avvikelse mellan förväntat resultat och faktiskt resultat för kommuner och skolor.
Malmö kommun har en stor andel befolkning med utländsk bakgrund, vilket även speglar sig på elevsammansättningen i skolorna. Nedanstående diagram visar andelen elever med utländsk bakgrund4 i kommunens kommunala och fristående skolor jämfört med riket totalt. Malmö har en betydligt större andel elever med utländsk bakgrund än riket i övrigt och i Malmö har de kommunala skolorna en större andel än de fristående skolorna.
4 Utländsk bakgrund definieras som personer som är födda utomlands eller som är födda i Sverige och vars båda
Diagram 19: Andel (%) elever med utländsk bakgrund i riket och i Malmö kommun, totalt samt uppdelat på kommunala och fristående skolor läsåret 2011/12
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Totalt Kommunala skolor Fristående skolor
Andel (%) av totalt antal elever
Riket Malmö
Källa: Skolverkets databas SIRIS
Eleverna i Malmö kommun har också i genomsnitt föräldrar med något lägre utbildningsnivå än i övriga landet. På samma sätt som i övriga landet har föräldrarna till elever i fristående skolor högre utbildning än föräldrar till elever i kommunala skolor.
Diagram 20: Andel (%) elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning i riket och i Malmö kommun, totalt samt uppdelat på kommunala och fristående skolor läsåret 2011/12
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Totalt Kommunala skolor Fristående skolor
Andel (%) föräldrar med eftergymnasial utbildning
Riket Malmö
Källa: Skolverkets databas SIRIS
Befolkningsansvaret för antalet malmöbor 7-15 år födda i utlandet eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet varierar stort mellan stadsdelarna vilket redovisas i tabellerna nedan.
Tabell 7: Malmöbor 7–15 år födda i utlandet, efter vistelsetid i Sverige den 31 december 2011 Stadsdel
Vistelsetid i Sverige Totalt
antal 7-15 år
Därav med högst 5 års vistelse i Sverige Andel, %
Nästan hälften av de utlandsfödda barnen 7-15 år kommer från länderna:
Irak (1 019), Danmark (732) eller Polen (272)
Källa: Avd. för samhällsplanering, Stadskontoret, Malmö kommun (SCB)
Tabell 8: Malmöbor 7–15 år födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet den 31 december 2011
Nästan hälften av barnen 7-15 år som är födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet har föräldrar som kommer från länderna:
Libanon (1 367), Irak (1 200) eller f.d. Jugoslavien (951)
Källa: Avd. för samhällsplanering, Stadskontoret, Malmö kommun (SCB)
Malmöbornas utbildningsnivå varierar också stort mellan stadsdelarna vilket framgår av tabellen nedan. Stadsdelar som Centrum och Limhamn-Bunkeflo har hög andel med eftergymnasial utbildning medan stadsdelar som Fosie och Rosengård har en betydligt lägre andel.
Tabell 9: Andel av befolkningen 20–64 med förgymnasial, gymnasial eller eftergymnasial utbildning den 31 december 2011
Stadsdel Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas
Total
Antal % Antal % Antal % Antal % Antal
Centrum 2 499 8 10 217 31 19 366 58 1 070 3 33 152
Södra Innerstaden 3 147 12 8 692 34 12 817 50 1 075 4 25 731
Västra Innerstaden 1 338 6 6 934 33 12 500 59 316 1 21 088
Limhamn-Bunkeflo 1 742 7 8 533 37 12 254 53 755 3 23 284
Hyllie 2 958 17 7 875 45 6 098 35 712 4 17 643
Fosie 5 561 21 11 811 45 7 025 27 1 846 7 26 243
Oxie 1 127 16 3 518 49 2 112 30 371 5 7 128
Rosengård 4 007 30 5 170 38 3 058 23 1 277 9 13 512
Husie 1 500 14 5 293 48 3 970 36 276 3 11 039
Kirseberg 1 489 16 4 130 43 3 571 37 379 4 9 569
Malmö 25 732 14 72 666 38 83 115 44 8 424 4 189 937
Källa: Avd. för samhällsplanering, Stadskontoret, Malmö kommun (SCB)
Lärartäthet och andel lärare med pedagogisk lärarexamen
Antalet lärare och lärarnas utbildning är en annan viktig förutsättning för skolornas möjlighet att lyckas med uppdraget att få eleverna att nå de uppsatta målen. Nedanstående tabell visar att Malmös kommunala skolor både har en hög andel lärare med pedagogisk lärarexamen och en högre andel lärare med specialpedagogisk högskoleexamen än övriga landet. Skolorna i Malmö har också en hög lärartäthet, 9,0 lärare per 100 elever.
Tabell 10: Andel (%) kvinnliga lärare, andelen lärare med pedagogisk eller specialpedagogisk högskoleexamen samt antal lärare per 100 elever i riket, i storstäder och i Malmö läsåret 2011/12
Organisation huvudman Helt.tj. Helt.tj. Helt.tj. Helt.tj.
Malmö kommun totalt 72,0 87,0 8,0 8,7
Källa: Skolverkets databas SIRIS
Lärartätheten varierar mellan 6,7 och 11,1 lärare per 100 elever i kommunens stadsdelar.
Skillnaderna mellan lärartätheten inom stadens olika organisatoriska enheter visas i nedanstående tabell.
Tabell 11: Lärare per 100 elever i grundskolan 2005–2011
Källa: Stadskontoret, Malmö kommun
Slutsatser
I denna rapport görs inga ingående ansatser att försöka förklara resultaten. En sådan analys kräver mer kvalitativa metoder, t.ex. intervjuer med representanter från olika stadsdelar och skolor.
Med beskrivna resultat som bakgrund och med tidigare analyser av vilka faktorer som påverkar resultaten kan dock följande slutsatser dras:
Generella slutsatser
Flickor når generellt bättre resultat än pojkar i skolan. Detta gäller nationellt och i alla typer av kommuner. Könskillnader i måluppfyllelsen finns både bland elever med svensk och utländsk bakgrund, och bland elever med olika socioekonomisk bakgrund. Detta gäller även i Malmö även om någon stadsdel visar på motsatt förhållande, dvs. att
flickorna har ett sämre resultat. Könsskillnader är alltid viktiga att diskutera och analysera för att uppnå en mer jämställd skola, både för flickor och för pojkar.
Malmö kommuns skolor har under en lång period uppvisat ett sämre betygsresultat än riket totalt. Det finns stora skillnader i hur väl eleverna i kommunens olika stadsdelar uppnår kunskapskraven. Ofta hänvisas till elevunderlaget men det förklarar inte
skillnaderna fullt ut, vilket bör beaktas i analyser av resultaten på stadsdelsnivå. Exempel på andra faktorer finns i Skolverkets rapport "Vad påverkar resultaten i svensk
grundskola?"5 i vilken forskning som belyst faktorers betydelse för elevernas resultat på olika nivåer, från systemnivå till klassrumsnivå, sammanställts. I rapporten framträder ett komplext pussel av faktorer där den ökade segregeringen i samhället, den decentraliserade styrningen av skolan och den alltmer differentierade och individualiserade undervisningen ges betydelse. Det är viktigt att analyser av olika faktorers betydelse görs på alla nivåer i kommunen, från klassrumsnivå till kommunnivå för att på så sätt få ett välgrundat underlag för utvecklingsinsatser och åtgärder.
Som en del av det systematiska kvalitetsarbetet i Malmö ingår det bl.a. att utveckla ett förbättrat metod- och analysstöd till de pedagogiska verksamheterna i stadsdelarna som syftar till att ge större förståelse för vilka faktorer som ger otillräckliga resultat hos eleverna vilket i förlängningen förbättrar elevernas möjlighet till högre måluppfyllelse. Det systematiska kvalitetsarbetet har också medfört att sammanställningar av resultat i verksamheten har ökat och detta ligger bland annat till grund för alla nyheter i årets rapport: uppföljningen av kunskapsmålen i årskurs 3, uppföljningen av kunskapskraven för grundsärskolan, de två fördjupande analyserna över tid samt analysen av resultaten för eleverna med anpassad studiegång. Ytterligare
resultatsammanställningar kan bli aktuella i nästa års rapport då exempelvis betyg i årskurs 6 och 7 kommer att sättas för första gången läsåret 2012/2013.
Årets slutsatser
I årets rapport redovisas bättre resultat i såväl de nationella ämnesproven i samtliga årskurser som i kunskapsmätningarna i årskurs 9. Förklaringen till det kan vara den ökade fokuseringen på elevernas kunskapsutveckling inom ramen för det pågående systematiska kvalitetsarbetet som innefattar en tydligare inriktning mot kunskapsmålen från både kommunnivå och stadsdelsledningsnivå ända ner till lärarnivå.
5 Skolverket 2009: Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer.
Uppföljningen av kunskapsmålen i årskurs 3 visar att de flesta eleverna som inte uppnår kunskapsmålen har åtgärdsprogram men samtidigt finns det elever på många skolor som inte har åtgärdsprogram trots att de inte uppnår kunskapsmålen. Skolans skyldighet att upprätta åtgärdsprogram för elever som visar svårigheter att uppnå kunskapsmålen måste beaktas. Det är särskilt viktigt att redan i tidig ålder uppmärksamma och stödja dessa elever för att de ska ges möjlighet att nå kunskapsmålen under sin samlade skolgång.
Jämförelsen av årets årskurs 9-elevers nationella provresultat med samma elevers
provresultat i årskurs 5 visar att det finns ett starkt samband, särskilt i matematik, mellan att elever med svaga resultat i lägre ålder även har svaga resultat efter den samlade skolgången. Vikten av skolans kompensatoriska uppdrag blir än tydligare vid dessa jämförelser.
Stadskontoret gör tolkningen att de elever som byter skola inom sin stadsdel har bättre kunskapsresultat än eleverna som blir kvar på samma skola. Därmed förefaller det vara så att skolans attraktivitet och geografiska läge har betydelse för elevernas måluppfyllelse.
Sannolikt är det också så att de elever som inflyttat i kommunens verksamhet har större svårigheter att klara behörighet till gymnasiala studier. En orsak kan vara att många inflyttade elever i Malmö kan ha en annan skolbakgrund och därmed svårigheter att nå de uppsatta målen.