Obligatoriska skolan vårterminen 2012

(1)

Obligatoriska skolan vårterminen 2012

Nationella ämnesprov i årskurs 3, 6 och 9 Betyg i årskurs 9

Uppföljning av kunskapsmålen i årskurs 3

Uppföljning av kunskapskraven för grundsärskolan

Stadskontoret oktober 2012 Avdelning barn- och ungdom Bo-Göran Pettersson Eric Grundström

(2)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 4

Rapportens syfte och bakgrund ... 6

Metoder ... 7

Uppgifter om resultaten i Malmö kommuns skolor ... 7

Uppgifter om resultaten i fristående skolor i Malmö kommun ... 7

Jämförelser med riket ... 7

Uppgifter per stadsdel och skola ... 7

Resultat vårterminen 2012 ... 8

Nationella ämnesprov i årskurs 3, 6 och 9 ... 8

Andelen elever som genomförde proven har ökat ... 8

Drygt hälften klarade samtliga delprov och skillnaderna minskade mellan stadsdelarna i svenska i årskurs 3 ... 9

59 procent nådde målen i matematik i årskurs 3 ... 10

62 procent klarade samtliga delprov i svenska i årskurs 6 ... 10

Bättre resultat i engelska än i svenska i årskurs 6 ... 11

Skillnaderna är mindre mellan stadsdelarna i matematik i årskurs 6 ... 12

Förbättrade resultat och minskade skillnader mellan stadsdelarna i svenska i årskurs 9 ... 12

Liknande resultat i engelska som i svenska i årskurs 9 ... 13

Förbättrade resultat och minskade skillnader mellan stadsdelarna i matematik i årskurs 9 ... 14

Stora skillnader i resultaten på de olika ämnesproven i NO i årskurs 9 ... 14

Uppföljning av kunskapsmålen i årskurs 3 ... 16

Resultat – uppfyllelse av kunskapsmålen... 16

Resultat – åtgärdsprogram ... 17

Samband mellan måluppfyllelsen och att ha ett åtgärdsprogram ... 18

Betyg i årskurs 9 ... 19

Malmös kommunala skolor har en lägre andel behöriga till gymnasieskolan än riket totalt ... 19

En större andel flickor är behöriga till gymnasieskolan även 2012 ... 19

(3)

Lika många behöriga till yrkesförberedande program som enligt tidigare

regler ... 20

Andel elever i förberedelseklass påverkar resultaten ... 21

Andelen elever med anpassad studiegång som når behörighet till gymnasieskolan är låg ... 22

Sommarskola och prövning påverkar resultaten ... 23

Det genomsnittliga meritvärdet har förbättrats ytterligare ... 23

Andelen som uppnått målen i alla ämnen fortsätter öka ... 24

Flest elever når godkänt i svenska, modersmål och de praktisk-estetiska ämnena 2012 ... 26

Uppföljning av kunskapskraven för grundsärskolan ... 28

Uppnår eleverna i grundsärskolan kunskapskraven? ... 28

Fördjupande analys av betygen och ämnesproven ... 29

Årskurs 9-elevernas ämnesprovsresultat över tid ... 29

Betygsresultaten för de elever som blivit kvar på sin skola, bytt skola och inflyttat i kommunens verksamhet ... 30

Elever och personal ... 33

Malmös elevunderlag ... 33

Lärartäthet och andel lärare med pedagogisk lärarexamen ... 37

Slutsatser ... 38

Generella slutsatser ... 38

Årets slutsatser ... 38

(4)

Sammanfattning

Föreliggande rapport är en beskrivning av hur väl eleverna nått kunskapsmålen i Malmö kommuns skolor våren 2012. Syftet med rapporten är ett ge en kommunövergripande bild av elevernas måluppfyllelse samt att fungera som underlag för fortsatta analyser och beslut om insatser för en ökad måluppfyllelse. Rapportens resultat kan sammanfattas i följande punkter:

 Fortsatt få, men fler, elever klarade alla delprov i årskurs 3: I jämförelse med 2011 har andelen elever som klarat samtliga delprov i såväl svenska som matematik ökat. I svenska från 54,5 procent till 57,2 procent och i matematik från 54,3 procent till 59 procent.

 Inget jämförelsematerial finns beträffande resultaten i ämnesproven i årskurs 6:

Tidigare år genomförde eleverna motsvarande prov i skolår 5. Utfallet i årskurs 6

motsvarar det som uppmätts för årskurs 3 i svenska (62,0 procent) och matematik (58,3).

I engelska är motsvarande andel 75,5 procent.

 Resultaten i ämnesproven i årskurs 9 har förbättrats: Resultaten i de nationella ämnesproven i engelska och svenska i årskurs 9 har förbättrats med 1,1 respektive 2,4 procentenheter jämfört med 2011 till 85,2 procent respektive 85,5 procent 2012. I matematik har en ökning skett med över 6 procentenheter från 62,1 procent till 68,5 procent. Detta kan bero på att andelen elever som inte genomför proven i matematik har minskat från 14 procent till 9 procent. Samtidigt har skillnaderna mellan stadsdelarna med högst respektive lägst resultat minskat i alla tre ämnen.

 Skolorna i Malmö måste bli bättre på att hjälpa de svaga eleverna i tidig ålder:

Genom en jämförelse av de kommunala årskurs 9-elevernas nationella provresultat i ämnena svenska, engelska och matematik med samma elevers nationella provresultat i årskurs 5 kan konstateras att det finns ett starkt samband mellan ett svagt nationellt provresultat i årskurs 5 och ett svagt nationellt provresultat i årskurs 9.

 Fortsatt förbättrade betygsresultat sedan 2010: Betygsresultaten har fortsatt sin förbättring i Malmö kommun sedan 2010. Alla tre nyckeltal som presenteras i rapporten indikerar samma utveckling, dvs. en minskning mellan 2009 och 2010 och därefter en ökning (om än en marginell sådan det senaste året beträffande andelen behöriga till gymnasiala studier). Uppgifterna indikerar att utvecklingen framför allt kan förklaras av att fler elever, främst flickor, fått godkänt i fler ämnen.

 Inflyttade elever efter årskurs 5 har mycket lägre måluppfyllelse: En fördjupande analys av betygsresultaten visar att de elever som inflyttat i kommunens verksamhet efter årskurs 5 har större svårigheter att klara behörighet till gymnasiala studier i årskurs 9.

Analysen visar också att de elever som byter skola har bättre resultat än eleverna som blir kvar på samma skola. Differensen i andelen behöriga elever mellan eleverna som inflyttat i Rosengård och eleverna som inflyttat i Västra Innerstaden är cirka 60-65 procentenheter beroende på behörighetsgrupp. Det är uppenbart att det är elever med olika bakgrund som inflyttar till de olika stadsdelarna.

 Det finns elever i årskurs 3 som inte har ett åtgärdsprogram trots att de inte uppnår kunskapsmålen: Uppföljningen av kunskapsmålen i årskurs 3 visar att 90-95 procent av eleverna i de flesta ämnena uppnår kunskapsmålen. Andelen är lägre i

matematik (84 procent), svenska (85) och svenska som andraspråk (61). De flesta eleverna som inte uppnår kunskapsmålen har åtgärdsprogram men samtidigt finns det elever på många skolor som inte har åtgärdsprogram trots att de inte uppnår kunskapsmålen.

 De flesta eleverna i grundsärskolan uppnår kunskapskraven: Per ämne uppnår i genomsnitt 55 procent av eleverna som läser ämnen och 70 procent av eleverna som läser

(5)

ämnesområden kunskapskraven i årskurs 5. I årskurs 8 uppnår i genomsnitt 79 procent av eleverna som läser ämnen kunskapskraven medan 73 procent av eleverna som läser ämnesområden bedöms klara kunskapskraven inom samtliga ämnesområden.

(6)

Rapportens syfte och bakgrund

Denna rapport redovisar resultaten i Malmös grundskolor våren 2012. Syftet med rapporten är att visa hur väl eleverna i Malmö kommun når de uppställda kunskapsmålen. I rapporten

redovisas resultaten på Malmönivå men det finns också en del jämförelser mellan stadsdelar och skolor. Rapporten är avsedd att fungera som underlag för fortsatta analyser och beslut om

åtgärder på politisk nivå och de olika tjänstemannanivåerna inom den pedagogiska verksamheten.

Denna typ av rapportering har årligen sedan 1997 lämnats till kommunstyrelsen. I årets redovisning ingår resultat i nationella ämnesprov för årskurs 3, 6 och 9, resultat från uppföljningen av kunskapsmålen i årskurs 3, betygsutfall i årskurs 9 samt uppföljning av kunskapskraven för grundsärskolan.

Kommunstyrelsen har i särskild ordning beslutat att resultaten i de nationella ämnesproven i svenska, matematik och engelska ska redovisas varje år. Kommunstyrelsen har dessutom beslutat att varje år följa utvecklingen av betygsutfallet för skolår 9 i de tidigare behörighetsgivande

ämnena (svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska). Denna rapportering har anpassats till de nya behörighetsreglerna för gymnasieprogrammen men innehåller även en redovisning enligt tidigare behörighetsregler för att möjliggöra jämförelser över tid.

Resultaten i de nationella proven och betygsutfallet är indikatorer på hur väl Malmös skolor lyckas med uppdraget att få eleverna att nå de nationella kunskapsmålen.

Enligt Malmö kommunfullmäktiges budget för 2012 ska följande mål mätas, analyseras och rapporteras i delårsrapporter och årsredovisning inom skolans område:

 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan

 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande

 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola

 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt arbete Denna rapport har fokus på uppgifter kopplade till det första målet, dvs. elevernas möjlighet att uppnå målen.

I slutet av rapporten finns en beskrivning förutsättningarna för den pedagogiska verksamheten läsåret 2011/12. Även vissa demografiska förhållanden för stadsdelarna redovisas i detta avsnitt.

Uppgifterna kan fungera som underlag vid fortsatta diskussioner och analyser kring elevernas måluppfyllelse. Eleverna beskrivs utifrån de bakgrundsfaktorer som ofta används som

förklaringar till variationer i måluppfyllelse och som Skolverket använder i sin officiella statistik;

kön, svensk eller utländsk bakgrund samt föräldrarnas utbildningsnivå.

(7)

Metoder

Uppgifter om resultaten i Malmö kommuns skolor

Uppgifterna om resultaten i de nationella ämnesproven i skolår 3, 6 och 9 samt betygsutfallet i årskurs 9 har hämtats från det nya elevsystemet EXTENS/IST-analys som för den obligatoriska skolan infördes som administrativt IT-stöd i Malmö kommun under november 2011. I rapporten redovisas resultaten 2012 med vissa jämförelser med föregående år.

Uppgifterna om betygsutfall i kommunens skolor våren 2012 baseras på registrerade uppgifter i elevsystemet EXTENS/IST-analys som sammanställts vid vårterminens utgång. Tidigare års uppgifter bygger på information ur det tidigare elevsystemet ELIT.

Förändringar i betygsutfallet till följd av sommarskola och prövningar har inventerats och redovisas i ett särskilt avsnitt i rapporten.

Uppgifter om resultaten i fristående skolor i Malmö kommun

Uppgifter från Malmös fristående skolor har samlats in i särskild ordning och resultaten redovisas på samma sätt som för de kommunala skolorna. Alla fristående skolor har inte lämnat in underlag varför uppgifterna för de fristående skolorna endast redovisas i ett jämförelsesyfte. Bortfallet från vissa fristående skolor innebär samtidigt att jämförelser över tid ska tolkas med försiktighet.

Jämförelser med riket

I nuläget finns ingen nationellt officiell statistik på resultat i nationella ämnesprov eller betygsutfall för våren 2012. Dessa uppgifter publiceras normalt av Skolverket under

november/december. Skolverket har däremot redovisat preliminära uppgifter om behörighet till gymnasieskolan för riket i ett pressmeddelande, dessa uppgifter finns med i rapporten.

I rapporten används officiell statistik när jämförelser över längre tid mellan kommunen och riket görs, dessa uppgifter sträcker sig dock endast till 2011.

Det är viktigt att uppmärksamma att den statistik som kommunerna själva tar fram brukar skilja sig något från de uppgifter som senare redovisas av Skolverket. Detta beror till stor del på att Statistiska centralbyrån, SCB (som samlar in uppgifterna på uppdrag av Skolverket), genomför vissa rättningar av uppgifterna efter insamlingen från skolorna.

Uppgifter per stadsdel och skola

I rapporten redovisas framför allt uppgifter på kommunnivå. I vissa fall görs också jämförelser mellan stadsdelar och skolor. De uppgifter som hämtas från Skolverkets databas SIRIS finns endast på kommun- och skolnivå, medan uppgifter som stadskontoret tar fram ofta baseras på stadsdelnivån. Uppgifter på stadsdels- och skolnivå finns utförligt redovisade i bilagor som redovisas särskilt vid begäran.

(8)

Resultat vårterminen 2012

Nationella ämnesprov i årskurs 3, 6 och 9

Nationella ämnesprov ska användas för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till

kunskapskraven och, i årskurs 9, som stöd för betygssättning. Med stöd av resultaten och lärarens bedömning ska proven också utgöra underlag för utvärdering och uppföljning på lokal och nationell nivå. Proven är obligatoriska och skulle våren 2012 genomföras i matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 3. I årskurs 6 och 9 skulle även ämnesprov genomföras i engelska. I årskurs 9 skulle dessutom ämnesprov genomföras i något av ämnena biologi, fysik eller kemi.

I IST:s analysverktyg finns en modell för att sammanställa resultaten i de nationella proven per skolår och ämne. I denna modell visas för årskurs 3 och årskurs 6 hur väl eleven uppnått kunskapsmålen med begreppet;

 ”nått kravnivån i alla delprov”

För att få en helhetsbild kompletteras också uppgiften med;

 ”antal/andel som deltagit i alla delprov”

För skolår 9 motsvaras resultatredovisningen av provbetyget enligt gällande läroplan, dvs. med begreppen.

 Godkänt (G)

 Väl godkänt (VG)

 Mycket väl godkänt (MVG)

Elever som inte uppnår målen eller som inte genomfört alla olika provmoment redovisas som

 Ej nått kravnivån (1)

 Ej deltagit (2)

Rapporten redovisar en bild av elevernas resultat i de nationella ämnesproven från vårterminen 2012. Ämnesproven prövar inte alla målen i kursplanen, de prövar inte heller alla mål lika mycket och uppgifterna i proven kan skilja sig från år till år. Proven är därmed inte exakta mätinstrument och är därför svåra att jämföra över tid. I rapporten görs vissa jämförelser med tidigare resultat, men större variationer mellan åren bör tolkas med försiktighet.

Andelen elever som genomförde proven har ökat

Andelen elever i årskurs 3 som inte genomförde proven var 4,6 procent i förra årets rapport. I årets rapport är motsvarande andel högre, 8,4 procent i båda ämnena, men det beror på att det med den nya modellen räcker med att inte ha deltagit i bara ett delprov för att klassificeras som

”Ej deltagit”. Förra året var det lärarens sammanvägda bedömning av måluppfyllelsen som var kriteriet. Tillämpas den nya modellen på förra årets årskurs 3-elever är andelen som inte genomförde proven 2011 11,7 procent i svenska och 10,8 procent i matematik, en ökning i deltagandet 2012 på 2,4 procentenheter respektive 3,3 procentenheter.

I årskurs 9 har andelen elever som inte genomförde proven minskat i samtliga ämnen. I svenska och engelska med 1 procentenhet och i matematik med nästan 5 procentenheter.

Elever i årskurs 6 har inte tidigare skrivit ämnesprov så någon jämförelse med tidigare år är inte möjlig för dessa elever. Även för årskurs 6 är skillnaderna tämligen små mellan ämnena.

(9)

Skillnaderna mellan årskurserna i årets rapport är mindre i jämförelse med föregående års

rapport. Det finns emellertid fortfarande större skillnader mellan ämnena och årskurserna mellan stadens stadsdelar samt om man jämför de kommunala skolorna med de fristående skolorna.

I följande tabell redovisas hur stor andel av eleverna i Malmö kommuns skolor som inte deltog i de olika ämnesproven.

Tabell 1. Andel elever som inte blivit bedömda eller som inte har ett registrerat resultat i ett eller flera delprov i de nationella ämnesproven 2012

Svenska Matematik Svenska Engelska Matematik Svenska Engelska Matematik

Centrum 5,8 3,5 11,4 5,7 13,3 7,4 8,5 9,8

Södra Innerstaden 2,2 1,4 16,7 10,9 10,1 12,3 17,2 9,4

Västra Innerstaden 11,7 11,7 5,0 3,1 3,7 12,3 3,8 6,1

Limhamn-Bunkeflo 4,7 4,5 1,5 2,7 3,9 2,6 2,6 6,6

Hyllie 18,8 17,9 16,5 7,5 7,5 4,9 8,0 1,2

Fosie 12,9 11,1 7,8 9,2 17,6 6,5 5,8 10,4

Oxie 4,5 2,3 5,0 7,5 0,8 2,4 4,8 10,5

Rosengård 12,4 10,4 15,2 19,6 16,5 6,7 17,5 12,6

Husie 1,0 1,0 5,9 1,6 9,1 1,6 4,3 11,4

Kirseberg 8,3 29,6 4,3 4,3 1,4 11,1 19,4 13,0

Malmö kommunala 8,4 8,4 8,8 7,5 9,7 6,6 8,1 8,9

Malmö fristående 0,9 2,6 7,5 6,8 10,4 3,1 4,3 7,1

Årskurs 3 (%) Årskurs 6 (%) Årskurs 9 (%)

Källa: Stadskontoret, Malmö kommun

Andelen elever som inte deltog i de nationella proven i NO-ämnena i årskurs 9 i kommunen är i genomsnitt 10,6 procent (biologi – 6,7 procent, fysik – 11,6 procent och kemi – 15,0 procent).

Då olika skolor, och följaktligen ett betydligt mindre antal elever per ämne i kommunen, skrivit de olika NO-ämnesproven bedöms det inte representativt att redovisa siffrorna på stadsdelsnivå.

Det bedöms inte heller representativt att summera ihop resultaten för de olika ämnesproven på lägre nivåer än kommunnivån för redovisning eftersom resultaten avser olika ämnen.

Drygt hälften klarade samtliga delprov och skillnaderna minskade mellan stadsdelarna i svenska i årskurs 3

Den nya modellen för att bedöma elevernas provresultat i årskurs 3 omöjliggör en korrekt jämförelse med tidigare års resultat utifrån andelen som nått kravnivån. I den nya modellen har 57,2 procent av kommunens elever klarat samtliga delprov. Andelen elever 2011 som i den sammanvägda bedömningen ansågs ha ”nått kravnivån helt” (vilket inte förutsatte att man klarat samtliga delprov) var 68,2 procent. Andelen elever 2011 som klarade samtliga delprov var däremot 54,5 procent. En ökning med 2,7 procentenheter har alltså skett 2012.

Variationen mellan stadsdelarna är fortfarande stor 2012 men har minskat. I Limhamn-Bunkeflo nådde 75 procent av eleverna kravnivån. I Fosie var motsvarande andel 39 procent. Jämfört med 2011, räknat enligt den nya modellen, är skillnaden mellan stadsdelen med högst respektive lägst resultat mindre 2012 (36 procentenheter jämfört med 50 procentenheter). I de fristående

skolorna var det 77 procent av eleverna som nådde kravnivån med den nya modellen. Förra året nådde 86 procent av eleverna i de fristående skolorna kravnivån i den gamla modellen.

(10)

Diagram 1. Andel av det totala antalet elever i årskurs 3 som nått kravnivån i alla delprov i det nationella ämnesprovet i svenska våren 2012

57% 60%

71% 75%

50%

39% 45% 45%

63%

55% 57%

77%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Centrum

Södra

Innerstaden Västra Innerstaden

Limh amn

-Bu nke

flo Hyllie Fosie

Oxie Rose

ngård Husie

Kirse berg

Ma lmö

ko mmu

nala

Ma lmö

fristående Andel (%)

59 procent nådde målen i matematik i årskurs 3

I den nya modellen har 59 procent av kommunens elever klarat samtliga delprov i matematik.

Andelen elever 2011 som i den sammanvägda bedömningen ansågs ha ”nått kravnivån helt”

var 70 procent. Räknat enligt den nya modellen var andelen elever 2011 som klarade samtliga delprov 54,3 procent. En ökning med nästan 5 procentenheter har alltså skett 2012.

Skillnaderna mellan stadsdelarna med högst resultat och lägst resultat har minskat mellan åren (43 procentenheter jämfört med 45 procentenheter). I de fristående skolorna var det 70 procent av eleverna som nådde kravnivån med den nya modellen. Förra året nådde 83 procent av eleverna i de fristående skolorna kravnivån i den gamla modellen.

Diagram 2. Andel av det totala antalet elever i årskurs 3 som nått kravnivån i alla delprov i det nationella ämnesprovet i matematik våren 2012

64% 60%

70% 76%

57%

34%

50% 49%

74%

44%

59%

70%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Centrum

Södra Innerstaden Västra Innerstaden

Limhamn-Bunkeflo Hyllie

Fosie Oxie

Rosengård Husie

Kirseberg Malmö kommunala

Malmö fristående Andel (%)

62 procent klarade samtliga delprov i svenska i årskurs 6

Totalt nådde 62,0 procent av eleverna i Malmö kommuns skolor målen i svenska i årskurs 6.

Någon jämförelse är inte möjlig med tidigare år då detta är första året som eleverna i årskurs 6 skriver nationella ämnesprov. Fem stadsdelar har mellan 75-85 procent elever som klarat alla delprov medan två stadsdelar ligger runt 35 procent eller lägre och de övriga tre stadsdelarna

(11)

ligger mellan cirka 45-60 procent. Skillnaden mellan stadsdelen med högst respektive lägst andel elever som klarat alla delprov är hela 54 procentenheter. I kommunens fristående skolor nådde 78 procent av eleverna målen. En differens gentemot eleverna i de kommunala skolorna med 16 procentenheter.

Diagram 3. Andel av det totala antalet elever i årskurs 6 som nått kravnivån i alla delprov i det nationella ämnesprovet i svenska våren 2012

54%

37%

76%

85%

60% 58%

82%

31%

77%

46%

62%

78%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Centrum

Södra

Limh amn

-Bu nke

flo Hyllie Fosie

Oxie Rose

ngård Husie

Kirse berg

Ma lmö

kommu nala

Ma lmö

Bättre resultat i engelska än i svenska i årskurs 6

75,5 procent av eleverna klarade samtliga delprov i engelska. Åtta stadsdelar har runt 70 procent elever eller fler som klarat alla delproven medan Södra Innerstaden (56 procent) och Rosengård (40 procent) har en betydligt lägre andel. Sex stadsdelar har minst 80 procent elever som klarat alla delprov. Skillnaden mellan stadsdelen med högst andel elever som klarat alla delprov och stadsdelen med lägst andel är även i detta ämne hög, 53 procentenheter skiljer. I kommunens fristående skolor nådde 88 procent av eleverna kravnivån i alla delprov. En differens gentemot eleverna i de kommunala skolorna med 13 procentenheter.

Diagram 4. Andel av det totala antalet elever i årskurs 6 som nått kravnivån i alla delprov i det nationella ämnesprovet i engelska våren 2012

85%

56%

89% 93%

80%

70%

82%

40%

90%

69% 75%

88%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Centrum

Södra

Limh amn

-Bu nke

flo Hyllie Fosie

Oxie Rose

ngård Husie

Kirse berg

Ma lmö

ko mmu

nala

Ma lmö

(12)

Skillnaderna är mindre mellan stadsdelarna i matematik i årskurs 6

Totalt nådde 58,3 procent av eleverna i Malmös kommunala skolor målen i matematik i årskurs 6, vilket är en lägre andel än i de andra två ämnena. Tre stadsdelar har över 70 procent elever som klarat alla delprov. Fyra stadsdelar ligger mellan ungefär 55-65 procent och i tre stadsdelar har mindre än hälften klarat alla delprov i matematik. Skillnaden mellan stadsdelen med högst andel elever som klarat alla delprov och stadsdelen med lägst andel är i detta ämne lägre än i de andra två ämnena för årskursen, 43 procentenheter skiljer. I kommunens fristående skolor nådde 76 procent av eleverna kravnivån i alla delprov. En differens gentemot eleverna i de kommunala skolorna med 18 procentenheter.

Diagram 5. Andel av det totala antalet elever i årskurs 6 som nått kravnivån i alla delprov i det nationella ämnesprovet i matematik våren 2012

56%

45%

73% 77%

58%

49%

64%

33%

68% 63%

58%

76%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Centrum

Södra

Limh amn

-Bu nke

flo Hyllie Fosie

Oxie Rose

ngård Husie

Kirseberg

Ma lmö

ko mmu

nala

Ma lmö

Förbättrade resultat och minskade skillnader mellan stadsdelarna i svenska i årskurs 9 Totalt nådde 85,5 procent av eleverna i Malmös kommunala skolor målen i svenska i årskurs 9.

Det är en förbättring jämfört med 2011 då 83,1 procent nådde kravnivån. Förklaringen till uppgången är främst ökningar i Fosie (6 procentenheter), Oxie (5), Husie (6) och framförallt Kirseberg (13) medan endast en stadsdel, Hyllie, har en tydlig minskning (-5). Jämfört med föregående år har skillnaderna mellan stadsdelarna, för tredje året i följd, minskat. Förra året var skillnaden mellan stadsdelarna med högst respektive lägst resultat 29 procentenheter.

Motsvarande differens i år är 26 procentenheter. I kommunens fristående skolor nådde 96 procent av eleverna målen vilket är en liten ökning jämfört med 2011 då 94 procent klarade godkänt.

(13)

Diagram 6. Andel av det totala antalet elever i årskurs 9 som nått kravnivån i det nationella ämnesprovet i svenska 2011-2012

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Centrum

Södra

Limh amn

-Bu nke

flo Hyllie Fosie

Oxie Rose

ngård Husie

Kirseberg

Ma lmö

ko mmu

nala

Ma lmö

Not: De vänstra staplarna visar fjolårets resultat och de högra staplarna visar årets resultat Källa: Stadskontoret, Malmö kommun

Liknande resultat i engelska som i svenska i årskurs 9

Ungefär en lika stor andel av eleverna, 85,2 procent, uppnådde målen för godkänt i engelska som i svenska och på samma sätt som i svenska har resultaten i engelska också förbättrats något sedan 2011. 85,2 procent är en förbättring jämfört med 2011 då 84,1 procent nådde kravnivån.

Förklaringen till uppgången är främst ökningar i Västra Innerstaden och Husie med över 7 procentenheter. Två stadsdelar står för tydliga minskningar. I Hyllie har en minskning skett med 10 procentenheter.

Skillnaderna mellan stadsdelarna har också minskat, precis som i svenska, för tredje året i följd.

Förra året var skillnaden mellan stadsdelen med högst respektive lägst resultat 31 procentenheter, i år är motsvarande differens 29 procentenheter. I de fristående skolorna nådde 95 procent av eleverna godkänt, vilket är en förbättring jämfört med föregående år då 91 procent av eleverna i de fristående skolorna nådde kravnivån.

Diagram 7. Andel av det totala antalet elever i årskurs 9 som nått kravnivån i det nationella ämnesprovet i engelska 2011-2012

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Centrum

Södra

Limh amn

-Bu nke

flo Hyllie Fosie

Oxie Rose

ngård Husie

Kirseberg

Ma lmö

kommu nala

Ma lmö

(14)

Förbättrade resultat och minskade skillnader mellan stadsdelarna i matematik i årskurs 9 Jämfört med 2011 nådde en tydligt högre andel av eleverna i årskurs 9 målen i matematiken våren 2012. Förra året nådde 62,1 procent av det totala antalet elever godkänt i matematik. Våren 2012 är motsvarande andel 68,5 procent. Åtta av tio stadsdelar har en högre andel elever som uppnått kravnivån jämfört med 2011. Sju av dessa stadsdelar har gjort en ökning på mer än 4

procentenheter. Rosengård (8 procentenheter), Fosie (9), Västra Innerstaden (9) och Centrum (14) står för de största förbättringarna. Skillnaden mellan stadsdelen med högst resultat respektive lägst resultat har minskat från 35 procentenheter till 33 procentenheter. Även de fristående skolorna har ett högre resultat i matematik jämfört med föregående år, 87 procent jämfört med 80 procent 2011.

Diagram 8. Andel av det totala antalet elever i årskurs 9 som nått kravnivån i det nationella ämnesprovet i matematik 2011-2012

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Centrum

Södra

Limh amn

-Bu nke

flo Hyllie Fosie

Oxie Rose

ngård Husie

Kirse berg

Ma lmö

kommu nala

Ma lmö

Stora skillnader i resultaten på de olika ämnesproven i NO i årskurs 9

2012 har 12 skolor haft nationella ämnesprov i biologi, 13 skolor har haft nationella ämnesprov i fysik och 9 skolor har haft nationella ämnesprov i kemi. Måluppfyllelsen mellan de olika skolorna och/eller ämnesproven ser olika ut.

I biologi har 76,4 procent nått kravnivån, 67,4 procent har nått kravnivån i fysik medan

motsvarande siffra i kemi endast är 58,6 procent. I genomsnitt så har 68,4 procent av eleverna i kommunen nått kravnivån på sitt nationella ämnesprov i NO.

(15)

Diagram 9. Andel av det totala antalet elever i årskurs 9 som nått kravnivån i de olika nationella ämnesproven i NO våren 2012

Andel (%)

76,4%

67,4%

58,6%

68,4%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Biologi Fysik Kemi NO

(16)

Uppföljning av kunskapsmålen i årskurs 3

På uppdrag av kommunstyrelsen genomfördes en uppföljning av måluppfyllelsen i årskurs 3 mellan den 28 maj och 8 juni i år. Undersökningen gjordes kommunövergripande med en enkät som skickades ut till samtliga kommunala årskurs 3-skolor med stöd av det

kommungemensamma omdömesverktyget, Omdöme24. Enkäten omfattade två återkommande frågor för de tio ämnen i årskursen där det finns kunskapsmål – matematik, svenska, svenska som andraspråk, biologi, fysik, geografi, historia, kemi, religion och samhällskunskap. Frågorna och svarsalternativen var följande:

1. Kunskapsmål för årskurs 3

- Eleven har uppnått kunskapsmålen för årskurs 3 - Eleven har inte uppnått kunskapsmålen för årskurs 3 - Eleven har inte haft undervisning i ämnet

- Underlag saknas

2. Har eleven åtgärdsprogram i ämnet?

- Eleven har inte åtgärdsprogram i ämnet - Eleven har åtgärdsprogram i ämnet - Eleven har inte haft undervisning i ämnet - Underlag saknas

Efter att enkäten i Omdöme24 stängdes den 8 juni insamlades skolornas svar av Nova Software, systemleverantör av Omdöme24. Svaren bearbetades i en färdigkonstruerad Excel-fil för detta ändamål, dels för att vinna tid denna gång och dels för att med större lätthet framöver kunna göra om undersökningen såväl kommunövergripande som av stadsdelarna själva.

Vissa av lärarna besvarade undersökningen motsägelsefullt eller missade att besvara en av de två frågorna. Denna problematik var dock inte omfattande och har endast på marginalen eller inte alls påverkat resultaten för nästan samtliga skolor med möjligt undantag för några skolor i Västra Innerstaden vars siffror i ämnena fysik, kemi, religion, samhällskunskap och svenska som

andraspråk är osäkra.

Resultat – uppfyllelse av kunskapsmålen

Andelen elever i kommunen som har uppnått kunskapsmålen i årskurs 3 är i de flesta ämnena 90- 95 procent. Även om andelen elever som uppnått kunskapsmålen i årskurs 3 varierar en aning mellan skolorna och stadsdelarna är differenserna betydligt mindre i jämförelse med exempelvis slutbetygen i årskurs 9. För de nio ämnena där alla stadsdelar har elever registrerade i

undersökningen (dvs. samtliga ämnen i tabell 2 utom svenska som andraspråk och

svenska/svenska som andraspråk) ligger 44 av 54 skolor över 80 procent i genomsnitt. 32 skolor ligger över 90 procent, 18 skolor ligger över 95 procent och 3 skolor har 100 procent elever i alla ämnen som uppnått kunskapsmålen. Mellan stadsdelarna skiljer det 16 procentenheter mellan Limhamn-Bunkeflo, som har högst andel i genomsnitt – 98 procent, och Rosengård, som har lägst andel i genomsnitt – 82 procent. Det totala genomsnittet i kommunen är 92 procent.

De ämnen som ligger under 90 procent i kommunen är matematik, svenska och svenska som andraspråk där Hyllie, Fosie och främst Rosengård ligger lägre. Förklaringen till de lägre resultaten i de tre ämnena är sannolikt att årskurs 3-elevernas nationella provresultat i svenska och matematik har påverkat lärarnas bedömning i besvarandet av enkäten. I Rosengård har 60 procent av eleverna som läser svenska uppnått kunskapsmålen och 73 procent av eleverna som

(17)

läser svenska som andraspråk har uppnått kunskapsmålen. I fem av kommunens skolor läser inte en enda elev svenska. Samtliga elever på dessa skolor läser följaktligen svenska som andraspråk.

Tabell 2: Andel elever i kommunen som har uppnått kunskapsmålen i årskurs 3

Bi Fy Ge Hi Ke Ma Re Sh Sv Sva Sv/Sva

Centrum Årskurs 3 261 96 96 97 97 97 82 97 97 88 68

Södra Innerstaden Årskurs 3 138 98 99 97 98 98 83 97 98 81 72 83

Västra Innerstaden Årskurs 3 177 93 82 94 95 58 90 86 85 92 20

Limhamn-Bunkeflo Årskurs 3 419 99 99 100 100 99 93 99 100 92 30

Hyllie Årskurs 3 227 93 94 93 93 94 81 95 94 77 40

Fosie Årskurs 3 320 93 84 89 89 80 77 90 89 80 81

Oxie Årskurs 3 115 98 98 98 98 98 88 98 98 83 14

Rosengård Årskurs 3 190 89 82 87 87 82 72 88 89 60 73

Husie Årskurs 3 210 99 99 99 99 99 91 98 99 82

Kirseberg Årskurs 3 108 91 90 88 91 91 81 90 91 86 20

Malmö kommun Årskurs 3 2165 95 93 95 95 90 84 94 94 85 61 83

Um (%) Um (%) Um (%) Um (%) Um (%) Um (%) Um (%) Um (%) Um (%)

Stadsdelsnivå _elever^Antal

Um (%) Um (%)

Not: Um = Uppnått målen. Tomma fält betyder att stadsdelen inte har registrerat några elever för ämnet i undersökningen.

Not: En skola har redovisat sina elever i ”Sv/Sva” som ett ämne.

Skillnader mellan könen

På kommunnivå har inte några skillnader mellan könen noterats i något ämne utom i svenska och främst svenska som andraspråk där flickorna i båda ämnena har en högre andel som uppnått kunskapsmålen. I svenska skiljer 6 procentenheter och i svenska som andraspråk skiljer 17 procentenheter. Flera stadsdelar har noterbara skillnader på mer än 10 procentenheter mellan könen i dessa två ämnen. Kirseberg har över 10 procentenheters differens mellan könen i samtliga ämnen utom matematik. I samtliga ämnen i Kirseberg är det en högre andel flickor som har uppnått kunskapsmålen. Centrum har en 11 procentenheters differens mellan pojkarna och flickorna i matematik. Fosie har också en 11 procentenheters differens mellan pojkarna och flickorna men i fysik. I båda fallen är det en högre andel flickor som uppnått kunskapsmålen.

Förklaringen till skillnaderna mellan könen i Kirsebergs stadsdel är två skolor där det är stora skillnader mellan pojkarna och flickorna i nästan samtliga ämnen. Åtta skolor till, i olika

stadsdelar, har också minst 10 procentenheters differens mellan könen i de flesta ämnena. Oftast är det en högre andel flickor som uppnått kunskapsmålen men i två fall är det tvärtom en högre andel pojkar som uppnått kunskapsmålen.

Resultat – åtgärdsprogram

Generellt i kommunen förefaller andelen elever som inte har uppnått kunskapsmålen i ämnena tämligen väl överensstämma med andelen elever som har åtgärdsprogram i samma ämnen. Det är sällan, såväl på skol- som stadsdelsnivå, mer än 10 procentenheters mellanskillnad mellan andelen som inte uppnått kunskapsmålen och andelen som har ett åtgärdsprogram. I en handfull skolor, varav tre ligger i Hyllie, verkar man vara restriktiv med åtgärdsprogram i förhållande till andelen elever som inte uppnått kunskapsmålen. Om åtgärdsprogram väl upprättas på dessa skolor verkar de vidare endast upprättas i matematik, svenska och svenska som andraspråk.

Skillnader mellan könen

Tre av de skolor som upprättar få åtgärdsprogram i förhållande till andelen elever som uppnår kunskapsmålen har också skillnader mellan könen i flera ämnen vilket gör att eleverna av det könet på dessa tre skolor som har en lägre andel som uppnår kunskapsmålen inte får det åtgärdsprogram de har rätt till. I övrigt överensstämmer andelen elever som inte har uppnått kunskapsmålen i ämnena tämligen väl med andelen elever som har ett åtgärdsprogram i samma ämnen, även när man bryter ner siffrorna på kön.

(18)

Samband mellan måluppfyllelsen och att ha ett åtgärdsprogram

För att säkerställa grundantagandet att det främst är elever som inte uppnått kunskapsmålen som har ett åtgärdsprogram så genomfördes även en djupare analys av siffrorna. I genomsnitt per ämne är det av eleverna som har ett åtgärdsprogram cirka 85 procent som inte uppnått

kunskapsmålen så sambandet är med andra ord starkt. De resterande 15 procenten av eleverna med åtgärdsprogram är således elever som har uppnått kunskapsmålen.

Det finns elever på 35 skolor i kommunen i årskurs 3 som åtminstone i något ämne inte uppnått kunskapsmålen och inte har ett åtgärdsprogram. Ämnesvis rör det sig i allmänhet om cirka 10-15 skolor per ämne där det finns elever som inte har uppnått kunskapsmålen och inte har ett

åtgärdsprogram, förutom i matematik där motsvarande antal är 19 skolor. I genomsnitt per ämne är det cirka 2 procent av kommunens elever som inte uppnått kunskapsmålen och inte har ett åtgärdsprogram. Högst av stadsdelarna ligger Hyllie på 5 procent. Ingen annan stadsdel ligger över 3 procent. I matematik är det exempelvis 10 procent av Hyllies elever som inte uppnått kunskapsmålen och inte har ett åtgärdsprogram.

(19)

Betyg i årskurs 9

Malmös kommunala skolor har en lägre andel behöriga till gymnasieskolan än riket totalt Hösten 2011 ändrades behörighetsreglerna för att få påbörja en gymnasieutbildning. Tidigare krävdes att eleven hade godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att antas på ett nationellt program. Nu krävs godkänt betyg i ytterligare ämnen samtidigt som reglerna skiljer sig mellan yrkesförberedande program och högskoleförberedande program:

 Förutom godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik måste den som väljer att studera på ett yrkesförberedande program ha godkänt betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta.

 För det estetiska programmet gäller godkänt betyg i ytterligare nio ämnen, sammanlagt tolv ämnen. Detta är grundkravet för de högskoleförberedande programmen.

 För ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammen ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap.

 För naturvetenskaps- och teknikprogrammen måste eleven ha godkänt i biologi, fysik och kemi.

Nedanstående tabell visar att Malmös kommunala skolor, precis som tidigare år, uppvisar ett lägre resultat än riket totalt. Skillnaden är densamma som 2011, 11-12 procentenheter beroende på behörighetsgrupp. Tabellen visar också att de fristående skolorna i kommunen både har ett bättre resultat än riket i övrigt och Malmös kommunala skolor.

Tabell 3. Andel (procent) elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolan per program i riket och i Malmös kommunala och fristående skolor våren 2012

Riket 87,6 86,5 85,1 83,5

Malmö kommunala 76,1 75,2 73,0 72,1

Malmö fristående 93,4 91,8 91,5 88,5

Andel behöriga (%)

Naturvetenskaps- och teknikprogrammet Ekonomi- humanstiska- och

samhällsvetenskaps- programmet Estetiska

programmet Yrkesförberedande

program

Källa: Uppgifterna avseende riket är preliminär statistik presenterad av Skolverket i ett pressmeddelande den 23 augusti 2012.

Slutgiltig nationell statistik publiceras i november. Uppgifterna avseende Malmös kommunala och fristående skolor är beräkningar gjorda av Stadskontoret, Malmö kommun.

När det gäller Malmös kommunala skolor är skillnaderna stora mellan stadens stadsdelar. Lägst andel behöriga, i alla behörighetsgrupper, återfinns i Rosengård (mellan cirka 40-50 procent) och högst andel behöriga, även det inom alla behörighetsgrupper, finns i Limhamn-Bunkeflo

(uppemot 90 procent). Skillnaderna är också stora mellan skolorna. Som exempel är 98 procent av eleverna på Bäckagårdsskolan i Husie behöriga till yrkesförberedande program. Motsvarande andel på Rosengårdsskolan i Rosengård är 29 procent.

En större andel flickor är behöriga till gymnasieskolan även 2012

Generellt har flickor bättre skolresultat än pojkar. Det gäller även i Malmö kommun. Ungefär 5 procentenheter fler av flickorna når behörighet till gymnasieskolan. Det är samma differens mot pojkarna som 2011. I ett par av stadens stadsdelar är könsskillnaderna betydligt större. Rosengård utmärker sig mest 2012, precis som 2011, med en stor könsskillnad, detta år på mellan 13-16 procentenheter beroende på behörighetsgrupp. I Centrum var situationen den motsatta 2011, dvs. fler pojkar än flickor nådde behörighet, samtidigt som skillnaden var betydande. I år är det istället en högre andel av flickorna i Centrum som når behörighet. I Kirseberg har däremot 7-8 procentenheter fler pojkar än flickor nått behörighet till gymnasiala studier. Förra året var det

(20)

Förklaringen till det är att andelen pojkar i stadsdelen som är behöriga har ökat med 10-15 procentenheter jämfört med 2011 medan andelen behöriga flickor endast ökat marginellt.

Diagram 10. Andel elever i årskurs 9 i Malmö kommuns skolor behöriga till yrkesförberedande program våren 2012 uppdelat per kön

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

CE FO HU HY KI LB OX RO SI VI MÖ

Andel (%)

Flickor Pojkar

Även om vissa stadsdelar utmärker sig så kan det finnas ännu större variationer inom vissa stadsdelar. I Centrum når 26 procentenheter fler flickor på Västra Hamnens skola behörighet till yrkesförberedande program medan 21 procentenheter fler pojkar på Johannesskolan når

motsvarande behörighet.

Lika många behöriga till yrkesförberedande program som enligt tidigare regler För att möjliggöra en jämförelse över tid har beräkningar enligt de tidigare och de nya

behörighetsreglerna gjorts på betygsresultaten från 2009, 2010, 2011 och 2012. Figuren i diagram 11 visar att tidigare behörighetsregler och reglerna för behörighet till yrkesförberedande program inte innebär några större förändringar i andelen behöriga elever.

Nationellt är det 0,2 procentenheter färre som var behöriga till yrkesförberedande program 2012 jämfört med 2011. I Malmö är det 0,1 procentenheter fler som var behöriga 2012 jämfört med 2011. Figuren visar att andelen behöriga till de högskoleförberedande programmen minskat något mellan 2011 och 2012.

(21)

Diagram 11. Andel (procent) behöriga till gymnasieskolan enligt tidigare och nya behörighetsregler vårterminen 2009–2012

60 65 70 75 80 85 90

2009 2010 2011 2012

Andel (%)

Behöriga enl tidigare regler (godkänt i sv, eng, ma)

Yrkesförberedande program

Estetiska programmet

Ekonomi-

humanstiska- och samhällsvetenskap s-programmen Naturvetenskaps- och

teknikprogrammen

En jämförelse över längre tid visar att andelen behöriga elever i Malmö kommuns skolor varierat mellan att ligga omkring 9-12 procentenheter lägre än riket totalt mellan 2000–2010. 2011 är dock differensen den lägsta hittills på 2000-talet, 8,5 procentenheter. Förklaringen är den fortsatta minskningen i riket och att andelen behöriga elever i Malmö 2011 ökat med 2,6 procentenheter jämfört med 2010.

Andel elever i förberedelseklass påverkar resultaten

Andelen behöriga till gymnasieprogrammen påverkas av de nyanlända elevernas vistelsetid i Sverige. En redovisning av behörighetsnivån där eleverna i förberedelseklasserna exkluderas ger en bild av hur andelen nyanlända elever påverkar betygsutfallet för Malmös skolor.¹

Våren 2012 var 54 elever, 19 flickor och 35 pojkar, registrerade som elever i förberedelseklass.

Det motsvarar cirka 2 procent av den samlade elevgruppen i skolår 9. Det är nästan en halvering av antalet elever jämfört med 2011.

Om dessa 54 elever exkluderas i beräkningen av andelen behöriga till yrkesförberedande program i gymnasieskolan så ökar andelen behöriga från 76 procent till 78 procent. För flickorna ökar behörigheten från 79 procent till 80 procent och för pojkarna ökar behörigheten från 74 procent till 76 procent.

Malmös nyanlända elever är ojämnt fördelade i stadens skolor vilket innebär att olika skolors genomsnittliga betygsutfall påverkas i olika hög grad. För skolor som Västra Hamnens skola i

1 En redogörelse för bland annat de nyligen inflyttade elevernas (däribland de nyanlända elevernas) resultat görs

(22)

Centrum, Stenkulaskolan i Södra Innerstaden och Apelgårdskolan i Rosengård påverkas betygsutfallet med cirka 10 procentenheter om eleverna i förberedelseklass exkluderas.

Tabell 4: Andel behöriga till yrkesförberedande program i Malmö kommuns stadsdelar våren 2012 inklusive och exklusive förberedelseklasser

Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt

Centrum 89,3% 81,2% 85,2% 91,5% 88,5% 90,0%

Centrumskolan 0,0% 0,0% 0,0%

Västra Hamnens skola 100,0% 74,1% 84,4% 100,0% 90,9% 95,0%

Södra Innerstaden 72,4% 60,8% 66,8% 74,5% 65,6% 70,3%

Sofielundsskolan 51,5% 41,9% 46,9% 53,1% 44,8% 49,2%

Stenkulaskolan 85,2% 60,0% 73,1% 92,0% 75,0% 84,4%

Hyllie 75,6% 67,7% 71,3% 77,6% 74,7% 76,1%

Lindeborgsskolan 67,3% 57,6% 62,0% 69,8% 66,7% 68,2%

Fosie 73,2% 66,5% 69,7% 74,6% 67,4% 70,8%

Munkhätteskolan 34,3% 33,3% 33,8% 38,7% 36,1% 37,3%

Rosengård 56,9% 42,5% 50,2% 60,9% 45,9% 54,0%

Apelgårdsskolan 70,0% 50,0% 61,1% 77,8% 60,0% 70,2%

Rosengårdsskolan 39,4% 18,8% 29,2% 46,4% 21,4% 33,9%

Malmö 78,7% 73,8% 76,1% 80,1% 76,0% 78,0%

Andel behöriga till yrkesförberedande program

(exkl. FB-elever) SDF/Skola

Not: Stadsdelar och skolor som inte har några elever i förberedelseklass redovisas inte i denna tabell.

Andelen elever med anpassad studiegång som når behörighet till gymnasieskolan är låg

Av 3 kap 12 § skollagen (2010:800) framgår att om det särskilda stödet för en elev som är i behov av särskilt stöd inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen, så kallad anpassad studiegång.

2012 har enligt elevsystemet 115 elever i årskurs 9, varav 46 är flickor och 69 är pojkar, haft anpassad studiegång. Det är 5 procent av samtliga elever i årskurs 9. 9 av dessa 115 elever nådde behörighet till yrkesförberedande program. 29 procent, eller 33 av de 115 eleverna, gick i

förberedelseklass vilket samtidigt innebär att 61 procent av eleverna i förberedelseklass hade anpassad studiegång, enligt elevsystemet.

Det genomsnittliga meritvärdet för eleverna med anpassad studiegång var 53,6 poäng. I

genomsnitt är antalet ämnen som anpassas bort per elev med anpassad studiegång 5 ämnen. NO- ämnena kemi, fysik och biologi anpassas bort för över hälften av eleverna, därefter följer samtliga SO-ämnen, teknik och engelska som anpassas bort för mellan cirka 30-40 procent av eleverna.

Resultaten är i huvudsak samma som 2011. Jämförs resultaten från i år med resultaten från 2010 har dock andelen elever som har anpassad studiegång av samtliga elever minskat från 7 procent till 5 procent, andelen behöriga elever med anpassad studiegång har minskat från 17 procent till 8 procent och NO- och SO-ämnen väljs bort för en högre andel elever 2012. En förklaring till detta kan vara skolornas anpassning till de nya antagningsreglerna till gymnasiet:

(23)

Att andelen elever med anpassad studiegång minskar kan bero på att prövningen om en elev ska ha anpassad studiegång är hårdare idag då sannolikheten att en elev ska klara behörighetskraven till gymnasiet ökar desto fler ämnen en elev kan bli godkänd i. Det innebär samtidigt att det är än mer lågpresterande elever nu som har anpassad studiegång vilket samtidigt förklarar varför andelen elever med anpassad studiegång når behörighet till gymnasiala studier minskar.

Varför det är NO- och SO-ämnena som främst väljs bort bottnar sannolikt i att behörigheten till de estetiska programmen och de yrkesförberedande programmen endast kräver godkänt i nio respektive fem ämnen samt svenska, engelska och matematik. Ämnena behöver inte vara NO- eller SO-ämnen. I och med att måluppfyllelsen generellt är högre i de praktisk-estetiska ämnena tycks det finnas en tendens att anpassa bort NO- och SO-ämnen.

Sommarskola och prövning påverkar resultaten

Elever kan komplettera sina betyg efter avslutad skolgång med stöd av s.k. sommarskola och prövning. Trots de ändrade statliga bidragsreglerna för sommarskola i år har mer än hälften av stadsdelarna under sommaren 2012 genomfört sommarskola för de elever som så önskat.

Antalet elever som utnyttjat denna möjlighet att komplettera sina betyg har emellertid ändå minskat under 2012 i jämförelse med tidigare år.

Sommaren 2012 deltog drygt 100 elever i sommarskolan och ytterligare 1,6 procentenheter av eleverna i skolår 9 (35 elever) nådde på detta sätt behörighet till gymnasieskolan. Den samlade andelen elever som nådde behörighet till yrkesförberedande program efter sommarskolan 2012 blev därmed 77,7 procent. 2011 innebar möjligheten att ytterligare 3 procentenheter av eleverna i skolår 9 (65 elever) nådde behörighet till yrkesförberedande program.

Det genomsnittliga meritvärdet har förbättrats ytterligare

Meritvärde beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg Det högsta möjliga meritvärdet är 320 poäng.

Flickor har generellt högre betyg än pojkar vilket både gäller nationellt och i Malmö kommun.

Diagram 12 visar betygsutvecklingen för flickor och pojkar i Malmö kommuns skolor 2009–2012.

Meritvärdet gick, precis som andelen behöriga till gymnasieskolan, ner något mellan 2009 och 2010 för att sedan öka igen 2011 och fortsätta öka 2012. Förklaringen till ökningen är främst att flickornas genomsnittliga meritvärde ökat. Våren 2012 hade eleverna i Malmö kommuns skolor i genomsnitt ett meritvärde på 195.

(24)

Diagram 12. Genomsnittligt meritvärde i Malmö kommuns skolor 2009–2012 totalt och per kön

150 160 170 180 190 200 210 220 230

2009 2010 2011 2012

Genomsnittligt meritvärde

Flickor Pojkar Totalt

Not: Skolverket räknar inte med eleverna som har 0 i meritvärde när de räknar fram det genomsnittliga meritvärdet.

Stadskontoret har valt att räkna med alla elever i rapporten. I bilagor 1 och 2, som redovisas särskilt vid begäran, redovisas de genomsnittliga meritvärdena på skol-, stadsdels- och kommunnivå räknat enligt Skolverkets sätt för att möjliggöra en nationell jämförelse.

Det genomsnittliga meritvärdet för elever i Malmö kommuns skolor är, precis som andra

resultatmått, lägre än i riket totalt. De senaste tre åren med jämförbara uppgifter (2009–2011) har det genomsnittliga meritvärdet i Malmö varit 6-7 procentenheter lägre än i riket. Könsskillnaden i Malmö har varit något mindre än i riket totalt och är så även 2012. Differensen mellan Malmö och riket minskade dock en aning 2012.

Andelen som uppnått målen i alla ämnen fortsätter öka

Ytterligare ett resultatmått som baseras på betygsutfallet är hur stor andel av eleverna som nått målen i alla ämnen. 62,7 procent av Malmö kommuns elever nådde målen i alla ämnen våren 2012. Jämfört med våren 2011 är det en ökning med 1,3 procentenheter. Även 2011 hade en ökning skett jämfört med föregående år. Förklaringen till ökningen är att andelen flickor som når målen i alla ämnen ökar. Andelen pojkar som nått målen i alla ämnen är 2012 ungefär samma som de tre senaste åren.