Eleverna

Även om lärarna och deras syn på sitt yrke är den centrala delen i undersökningen är det svårt att helt släppa elevperspektivet. Eleverna syns på så sätt att det är de som är med och skapar de mönster som går att urskilja i målningarna men undertiden gestaltningen tog form tog mina tankar kring eleverna över med jämna mellanrum. Lärarnas utmaningar i undervisningen av nyanlända synliggörs i föreliggande studie, men hur de nyanlända eleverna hanterar de utmaningarna de möter i en ny skola redogörs det inte för. Nyanlända elever slussas in i både det svenska skolsystemet och i det svenska samhället, där de ständigt blir bedömda och kategoriserade utifrån hur bra svenska de kan och vilken nivå de tros ligga på. När målningarna nästan var klara beslöt jag mig för att lägga till ytterligare ett element som kunde symbolisera eleverna så att de också fick synas i undersökningen. Föreliggande studie och allt som görs och sägs i och om skolan handlar egentligen om dem, eleverna. Därför ramades en del av de mönster som syns i målningen in med hjälp av en vit bläckpenna, se närbild nedan.

35

6.3 Reflektion

Det visuella ska bidra med något som texten inte kan, ge en inblick i hur jag upplevt den här undersökningen men också låta läsaren se nya aspekter och göra andra tolkningar. Därför ges ingen mer förklaring eller analys av bilderna, det är nu upp till dig som läser att ta över och förhoppningsvis föds nya tankar och idéer.

Att gestalta resultatet gav mig en möjlighet till att göra ytterligare en analys av mitt resultat och det bidrog till att låta den här undersökningen växa. Förhoppningen med ett delvis gestaltande arbete var att det skulle hjälpa mig komma åt något mer än vad en text gör, dock var jag inte medveten om hur mycket målningarna som färdiga verk skulle bidra med. När gestaltningen var klar visades bilderna upp för klasskamrater och tankar var att jag skulle presentera dem, istället ledde det till med hjälp från andra att jag gjorde en bildanalys av mina egna verk. I bildanalysen där jag reflekterade över vad jag tänkt och vad jag såg, hur de visuellt skilde sig åt kom jag fram till nya insikter kring mitt resultat från intervjuerna som jag annars inte hade gjort. Därför vill jag hävda att det sätt som undersökningen är gjord med hjälp av att gestalta ett resultat har gynnat det här arbetet, en ny dimension tillfördes. Som blivande bildlärare är det av extra stor vikt att kunna lägga det visuella i samband med text och att kunna använda sig av det visuella för att visa på något som text inte kan komma åt. Därför är min förhoppning att gestaltande arbeten blir vanligare, åtminstone att fler blivande bildlärare väljer det här arbetssättet då jag känner att det absolut gynnar en blivande yrkesprofession.

36

7. Avslutande diskussion

Tidigare forskning av Stevi Cumming & John Visser, 2009; Felicity McArdle & Nerida Spina, 2007; Sascha Wellman & Sharif Bey, 2015; Lisa Lefler Brunick, 1999; Becca Barniskis & Jane Oxton, 2013, kopplat till mitt resultat visar på vinsten med att nyanlända elever läser bildämnet redan i början av sin utbildning. Under bildundervisningen får eleverna möjlighet till att uttrycka sina känslor men, att genom till exempel bildanalys träna på att reflektera och analysera och på så sätt också träna på att prata svenska. Dock är den viktigaste aspekten att låta det visuella få tala för en, att kunna uttrycka sig genom bilder dels för att lägga en grund till fortsatt lärande men också för att få uttrycka sig och bearbeta vad de varit med om. Studier har också visat på hur bildundervisning kan hjälpa eleven träna upp sin emotionella styrka och sin sociala förmåga och på så sätt lägga en grund för fortsatt utbildning (Cumming & Visser, 2009).

Brunick (1999) och McArdle & Spina (2007) skriver att bildundervisningen kan ge eleverna språket de behöver och ge dem möjlighet till att uttrycka sig och kommunicera genom bilder. Men när det finns så många viktiga aspekter av en lyckad bildundervisning läggs också mycket ansvar på bildlärarna, de är förutsättningen för att eleven ska lyckas förskansa sig alla de viktiga förmågorna de behöver för framtiden. Det är mycket ansvar som läggs på lärare som inte har fått några förutsättningar för hur undervisning av nyanlända elevers undervisning ska struktureras. Resultatet i föreliggande studie visar dessutom på hur viktigt redskap bilder är när det kommer till att lära sig ett nytt språk, men bildlärare som verkligen kan bidra till en språkutveckling har inte alltid förutsättningarna för att lyckas.

På samma sätt som bildlärarna inte fått någon utbildning i språkutveckling har de inte i heller fått någon utbildning i hur det är att arbeta med den här typen av elevgrupp, där en del elever gått igenom trauman. Lärarnas förhållningssätt till den här problematiken är att de måste hålla sig till sin roll som lärare och de genom att prata med kollegor förhindrar att de själva ska börja må dåligt på grund av allt de ser och hör. Trots mycket och stor problematik är lärarna positiva och har ett genuint intresse för att få undervisningen av nyanlända elever att fungera. De testar sig fram för att se vad som funkar bäst för de själva och sina elever och de verkar ha utarbetat olika strategier för att lyckas. Lärarna provar sig fram med olika sätt att presentera uppgifter, tid för varje moment och innehållet i undervisningen. Undervisningen anpassas lite extra efter varje enskild elev och extra hänsyn tas till elevernas bakgrund då, som Cumming & Visser (2009) skriver, många nyanlända barn har speciella utbildningsbehov.

37

Det är mycket som krävs från läraren och hens sätt att undervisa för att eleverna ska kunna nå ett betyg i ämnet bild men det är ett av de få ämnen det skulle kunna gå att få ett betyg i utan att helt bemästra det svenska språket. Resultatet visar på att om tillgången till tolkar varit större hade fler elever fått betyg i ämnet bild då det inte är ett måste att en analys sker på svenska, det ska bara till att läraren förstår en. I tolkningen av resultatet framgår det också att eleverna trots brister i språket kan uppnå de flesta av de åtta studio habits of mind, de som eleverna inte når kräver dock kunskaper i det svenska skrift- och talspråket. Men Hetland et al (2013) lägger fram dessa punkter som om det vore en idealisk bildundervisning om eleverna får med sig alla åtta punkter. Att inte alla av de åtta habits of mind kan uppnås kanske inte är idealiskt men det är inte situationen lärarna och eleverna sitter i heller.

Precis som lärarna är en central del i föreliggande arbete är också det visuella det. Med hjälp av det visuella tillförs som Fors & Bäckström (2015) skriver, en ny dimension som bidragit till en djupare analys än vad som hade varit möjlig med enbart text. Bilder och det visuellas vikt i undervisningen av nyanlända elever genomsyrar hela undersökningen och därför ville jag att även det visuella skulle genomsyra textdokumentet. Därför fick lärarna heta färger som sedan fungerade som utgångspunkt till målningarna, på så sätt kunde texten ytterligare en gång till knytas samman med gestaltningen och det visuella genomsyra dokumentet.

Föreliggande studie tillför argument för hur viktig bildundervisning och det visuella kan vara för nyanlända elever i sitt arbete med att komma vidare mot en utbildning och mot ett välmående. Då det är tre olika bildlärares sätt att hantera undervisningen av nyanlända går det inte att se resultatet av föreliggande studie som ett rättesnöre för hur bildlärare bör göra, utan istället kan resultatet fungera som inspiration till utveckling inom området. När enskilda bildlärare görs ansvariga för hur bildundervisningen för nyanlända elever ser ut finns det ett värde i att dela lärarnas olika strategier med varandra för att på så sätt komma fram till nya mer effektiva arbetssätt. Föreliggande studie belyser de utmaningar som bildlärare kan möta och kan därför fungera som grund för framtida utvecklingsarbeten, när utmaningarna som lärarna möter synliggörs kan ett arbete med att förhindra och minska utmaningarna ta sin början. Det finns ett behov av vidare forskning dels för att föreliggande studie inte är generaliserbar, dels för att det under arbetets gång framkommit fler frågor än dem som behandlats. Mina förslag på vidare forskning med föreliggande studie som utgångspunkt är: Har bildundervisningen en positiv inverkar på nyanlända elevers integration in i samhället på längre sikt? Har bildundervisning en positiv inverkan på nyanländas prestationer i andra ämnen i skolan? Kan tillgången till språkstödjare och tolkar öka nyanlända elevers

38

prestationer och på så sätt bidra till att fler elever får betyg i bildämnet såväl som i andra skolämnen?

39

8. Referenslista

Cumming, Stevi & Visser, John. 2009. Using art with vulnerable children. Support for learning 24 (2): 151-157.

http://eds.a.ebscohost.com.proxy.mah.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=2&sid=b2dd 63e3-229c-40fc-8e78-5f7a9f6028a6%40sessionmgr4010&hid=4113 (Hämtad 2017- 05-16)

Backman, Maria. 2016. 25 000 kan utvisas till ett konflikthärjat Afghanistan. Svenska

Dagbladet. 27 september. https://www.svd.se/1000-tals-kan-utvisas-till-

konfliktharjat-afghanistan (Hämtad 2017-05-08)

Barniskis, Becca & Oxton, Jane. 2013. Children of refugee families as artist – bridging the past, present and future. Teaching Artist Journal, 11 (4): 253-263.

http://eds.a.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=5ac49a01-8fd4-4ef4-9db8- 632143fe948d%40sessionmgr4007&vid=4&hid=4210 (Hämtad 2017-05-16)

Brunick, Lisa Lefler. 1999. Listen to My Picture: Art as a Survival Tool for Immigrant and Refugee Students. Art Education, 52 (4): 12-17.

http://www.jstor.org.proxy.mah.se/stable/3193768?origin=crossref&seq=1#page_sca n_tab_contents (Hämtad 2017-05-16)

Fors, Vaike & Bäckström, Åsa (2015). Visuella metoder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Hetland, Lois (2013). Studio thinking 2: the real benefits of visual arts education. 2. ed.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

McArdle, Felicity & Spina, Nerida. 2007. Children of refugee families as artists - Bridging the past, present and future. Australian Journal of Early Childhood, 32 (4): 50-53.

40

2be1-4a48-9c49-a8710c084d0f%40sessionmgr4009&vid=3&hid=4112 (Hämtad 2017-05-16)

Psykologiguiden. 2017. Trauman. http://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/kris- och-trauma/trauma (Hämtad 2017-05-28)

Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Skolverket. (2016). Språkintroduktion.

https://www.skolverket.se/skolformer/gymnasieutbildning/gymnasieskola/program-och- utbildningar/introduktionsprogram/sprakintroduktion-1.195789 (Hämtad 2017-05- 09)

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Tillgänglig på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (hämtad 2017-04-13)

Wellman, Sascha & Bey, Sharif. 2015. Refugee Children and Art Teacher Training:

Promoting Language, Self-Advocacy, and Cultural Preservation. Art Education, 68 (6): 36-44. http://www-tandfonline

41

9. Bilagor

.1 Bilaga 1

Innan intervjuerna fick lärarna ta del av inledningen till examensarbetet och syftet med undersökningen. På plats fick lärarna veta att ett avtal läses upp under inspelning med deras rättigheter och att de om de vill godkänner muntligt. Följande lästes upp i början på intervjun och samtliga lärare godkände:

Ditt deltagande är frivilligt och du kan därför när som helst utan anledning och konsekvenser avbryta intervjun.

Ditt deltagande kommer att vara anonymt, det är bara jag som intervjuar som vet vem du är.

Intervjun och vår mailkontakt kommer att sparas fram till dess att arbetet är godkänt och publicerat, därefter kommer allt som kan koppla undersökningen till dig att raderas.

Dina uppgifter och det du säger under intervjun kommer inte att användas till något annat än mitt, Sandra Albinells, examensarbete.

Du kommer att få ta del av resultatet från intervjuerna innan det lämnas in för examination om du så önskar och får då möjlighet att ge kommentarer om det är något du anser inte stämmer.

När arbetet är publicerat kommer du att få en länk till det av mig.