I denna del av resultatredovisningen presenteras i vilken grad eleverna upplever att de fått information om gymnasiereformen Gy 2011 samt även om de anser att de haft möjlighet att påverka utformandet av det nya gymnasiet.
Figur 9: Elevers syn på om de fått någon information om Gy 2011
Källa: Elevenkäter 2010
Den grupp som anser sig ha fått mest information om Gy 2011 är Yp K, 62 % anger att de fått information om Gy 2011. Läraren utgör den största källan till att eleverna har fått information om gymnasiereformen. Den grupp som anser sig fått lite information om Gy 2011 är kvinnor på studieförberedande program där lite över 85 % att de inte fått någon information om reformen. YpK angav även att de fått information från media och branschmöte. Elever på StpM anger flest elever att de fått information om Gy 2011 från media och sedan lärare. För StpK uppges media, lärare och familj som informationskällor.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Nej Yp M Yp K Stp M Stp K
29
Figur 10: Elevers syn på deras möjlighet att påverka utformandet av GY2011
Källa: Elevenkäter 2010
Ingen av de tillfrågade eleverna i enkätundersökningen menade att de haft möjlighet att påverka utformandet av GY2011. Resultatet kan man även koppla samman med tidigare figur 9 som visar att i de flesta grupperna har eleverna upplevt att de inte fått någon information om Gy 2011 och heller inte känner till den.
Figur 11: Elevers syn på vilken utsträckning elever bör ha möjlighet att påverka Gy 2011
Källa: Elevenkäter 2010 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Ja Nej Antal Elever 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Ja Delvis Nej Yp M Yp K Stp M Stp K
30
Figur 11 visar att kvinnor på studieförberedandeprogram är den grupp som flest anser att eleverna skall kunna påverka Gy 2011, detta trots att de var den grupp som hade fått minst information om gymnasiereformen. Över 50 % av eleverna på Stp K anger att det anser eleverna bör kunna påverka utformandet av Gy 2011. Det vanligaste svarsalternativet för de övriga grupperna är att eleverna delvis borde ha möjlighet att påverka. 20 % av eleverna på mansdominerande yrkesprogram anser att eleverna inte skall ha något inflytande på gymnasiereformen.
31
6. Sammanfattning:
Det visade sig i undersökningen att skolmat och schema var kategorier där alla elevgrupper ansåg sig ha mycket lite eller lite elevinflytande. För YpK, StpM och StpK visade det sig att läroböcker/läromedel och terminsplanering vara två områden de ansåg att de hade lågt inflytande över. Arbetsätt blev ett av de områden som alla elevgrupper ansåg sig ha stort inflytande över, dock skiljde det sig mycket mellan elevgrupperna. I Ypk angav 90 % av eleverna att de hade stort eller mycket stort inflytande över val av arbetsätt, Ypm redovisade istället en siffra på nästa 40 %, StpM var det ca 30 % av eleverna som angivit svarsalternativen stort eller mycket stort och för StpK ca 25 % som angivit att de hade stort inflytande.
För YpK Och StpM blev även prov ett område som eleverna upplevde sig ha stor möjlighet att påverka, av Ypk uppgav ca 80 % att de hade stort eller mycket stort inflytande respektive 40 % i StpM. För eleverna i StpK blev istället deras möjlighet att påverka elevrådet och elevrådets möjlighet att påverka på skolan två kategorier som de såg positivt på, trots att dessa var de som hamnade högst angav endast ca 25 % att de hade stort eller mycket stort inflytande.Då eleverna fick frågan om hur de såg på elevinflytande visade resultatet överlag att de olika grupperna såg elevinflytande som viktigt eller mycket viktigt.
Eleverna fick även ta ställning till hur de såg på sitt eget inflytande, StpM och YpM hade mycket likartat resultat ca 5 % uppgav att de var mycket nöjda och ca 15 % beskrev sitt elevinflytande som otillräckligt. YpK var den grupp som var mest nöjda med sitt inflytande där 100 % av gruppen angav att det var nöjda eller mycket nöjda. StpK uppgav ca 50 % att de var nöjda, detta trots att de i figur 4 beskriver sitt inflytande som relativt lågt.
Eleverna fick även svara på i vilken utsträckning de utvärderar avslutade kurser. YpK var den grupp som ansåg att de i störst uträckning utvärderade sina kurser där ca 75% av eleverna angav att de alltid eller ofta gör utvärderingar. Grupperna StpM och YpM hade liknande svar, ca 80 % av eleverna uppgav att de aldrig eller sällan utvärderar sina avslutade kurser..Det visade sig även att elever på yrkesinriktade program ansåg att de hade större möjlighet att påverka undervisningen i karaktärsämnena än kärnämnena.
StpK blev den grupp som visade sig tagit initiativ flest gånger för att förändra något på skolan, Ypk blev den grupp där flest elever svarade att de inte visste om de tagit några initiativ till förbättringar inom skolan.
32
Eleverna fick även komplettera frågan med att fylla i vem de skulle kontakta om de var missnöjda med något. Eleverna på yrkesprogrammen angav att de i första hand skulle kontakta en lärare, eleverna på studieförberedande program valde istället att i första hand kontakta rektor/skolledning.
Frågan som berörde i vilken utsträckning eleverna fått information om den nya gymnasiereformen visade det sig att YpK var den grupp där flest elever fått information. 60 % av eleverna uppgav att de fått information om Gy 2011 och den vanligaste informationskällan var lärare. Den grupp som hade fått minst information var StpK där 85 % av eleverna uppgav att de inte kände till Gy 2011.Ingen av eleverna i undersökningen ansåg att de har haft möjlighet att påverka utformandet av Gy 2011. Eleverna fick även som följdfråga ta ställning till om de ansåg att eleverna borde få möjlighet att påverka utformandet av Gy 2011. Det visade sig att StpK, den grupp som kände till minst om reformen, blev den grupp flest antal elever ansåg att elever skulle ha möjlighet att påverka utformandet.
33
7. Analys
I läroplanen för de frivilliga skolreformerna kan man tydligt utläsa att elevinflytande skall vara en del av skolan. Dock visar resultatet i min undersökning att de finns variationer mellan elevernas syn på elevinflytande. Resultaten av min undersökning är inte genrealiserbara men man kan se liknande resultat från undersökningen Ung i demokratin. Deras resultat visade att en tjej på ett studieförberedande program eller kvinnodominerande yrkesprogram är de som upplever sig ha störst inflytande. Mitt resultat visar likt det i Ung demokrati att det är en tjej på ett kvinnodominerande yrkesprogram som upplever sig ha störst inflytande. Likt deras studie visar det sig även att möjligheten att påverka val av läroböcker och läromedel upplevs som liten. Dock skiljer sig studierna från varandra då normer och regler inte är en av kategorierna som eleverna i min undersökning finner som ett av de områden de har minst inflytande över. I resultatet visar det sig även att en tjej på ett studieförberedande program inte alls upplever sig ha speciellt stora möjligheter att påverka de olika kategorierna som presenteras i figur 4.47 Trots detta resultat är det flera av eleverna som upplever sig nöjda med sitt elevinflytande. Bengt-Erik Andersson lyfter denna problematik i Ungdomar, skolan och livet och har funnit samma resultat i sin studie. Andersson diskuterar detta från ett utvecklingspsykologiskt perspektiv och menar att även om eleverna upplever att de har ett lågt inflytande kan de vara nöjda med detta. Andersson menar att eleverna anpassar sig till en passiv roll och accepterar denna och finner den sedan bekväm. Eleverna finner det bekvämt att inte behöva ta ansvar och ser det som positivt att andra tar besluten för dem.48
Hur är det då möjligt att det finns så stora variationer bland eleverna och hur de upplever sina möjligheter att påverka? I läroplanen för de frivilliga skolformerna står det uttryckligen ”Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former ska vara viktiga principer i utbildningen.”49
I Lpf 94 kan man utläsa att elevernas inflytande skall vara viktiga principer i utbildningen, men likt studien Ung i demokratin visar min studie på att det finns stora variationer bland elevgrupper och deras inflytande. John Goodlad analyserar läroplanen utifrån olika beslutsnivåer i samhället. Goodlad menar att besluten som tas kring läroplanen på olika nivåer i samhället kan ha konsekvenser för hur läroplanen förverkligas. De generella målen skapas och beslutas på den samhälleliga nivån, den enskilda skolan beslutar sedan hur de generella målen skall tolkas och verkställas på det
47 Skolverket (2000). s.135-136 48 Andersson, Bengt-Erik. (2001) .s.37-38 49 Skolverket. (2006).s.13
34
institutionella planet. Dock skall man heller inte glömma bort den personliga nivån som är elevernas egen nivå, eleverna kanske inte själva utnyttjar sina möjligheter att utöva elevinflytande på skolan.50
Goodlad tar även upp ett ytterligare perspektiv på läroplanen och hur den tolkas. Goodlad presenterar fyra olika läroplaner, Idéernas läroplan är de generella läroplanerna som skall gälla alla, dock kan denna skilja sig från den verkställande läroplanen som baseras på lärarens egen tolkning. Goodlad styrker detta påstående med att även om all undervisning utgår från samma dokument ter den sig ofta mycket olik, dock är inte endast lärarens tolkning den enda faktorn utan även av läromedel och lärarens förutsättningar faktorer som påverkar undervisningen.51 Enligt Goodlad teorier kan den enskilda skolan och lärares tolkningar vara faktorer som påverkar i vilken grad elevinflytande praktiseras på skolan.
Ann Bernmark Ottosen tar i sin avhandling upp skillnaden mellan demokrati som idé och verklighet. Jag anser även att denna teori kan appliceras på resultatet. Det finns en idé om hur demokrati skall fungera som bygger på demokratiska modeller. De formella normerna är en del av demokratins verklighet som kan exemplifieras med t.ex. skollagen.52 I skollagen finner man i kap 5 § 3 att ”Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas”53
När man sedan utvärderar hur dessa verksamma normer fungerar finner man om de formella normerna efterlevs och kan avgöra i vilken grad som demokratin fungerar i sammanslutning. Elevernas syn på sitt inflytande var överlag relativt lågt, det var dock en av grupperna som upplevde sig ha ett relativt högt inflytande. Det visar på att graden av demokrati varierar i de olika elevgrupperna trots att de utgår från samma verksamma normer.
I undersökningen visade det sig att det fanns även skillnader i vilken utsträckning elevgrupperna fått information om Gy 2011. Ingen av eleverna i undersökningen upplevde att det haft möjlighet att påverka arbetet. Vid en kontakt med Skolverket frågar jag dem på vilka sätt gymnasieelever inkluderats i utformandet av Gy 2011 samt på vilka sätt elever haft möjligheter att lämna synpunkter. Kontakten sker via skolverkets upplysningstjänst och svaret blir följande:
50 Uljens, Michael. (2009) s.245-256 51 Uljens, Michael. (2009). s.256-258 52 Bernmark-Ottosson, Ann. (2005). s.63 53
35
Skolverket genomför reformen med stor öppenhet och har bjudit in till en dialog om de förslag som tagits fram.
Varje gymnasieskola har haft möjlighet att utse representanter som ansvarar för att sprida och förankra reformen på skolorna.
Skolverket har också arbetat med ett antal programreferensskolor.
Just nu pågår implementeringsarbetet. Skolverket träffar skolhuvudmän, rektorer, studie- och yrkesvägledare, lärare och annan skolpersonal i olika sammanhang för att direkt nå ut till så många som möjligt.54
I svaret från Skolverket finner man inte att eleverna haft någon större möjlighet att påverka utformandet enligt deras upplysningstjänst. Elevernas betydelse i skapandet av Gy 2011 ser jag därför som mycket liten, baserat på min undersökning och Skolverkets svar.
36
8. Diskussion
I denna del diskuterar jag didaktiska konsekvenser utifrån mitt reslutat samt vidare forskning.