Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för samhälls- och livsvetetenskaper
Samhällskunskap D
Andrine Bråthen
Elevinflytande, inte för alla?
Elevers syn på deras inflytande i gymnasieskolan och utformandet av Gy 2011
Student influence, not for everyone?
Pupils´views on thier involvement in secondary school and the creation of Gy2011
Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet
Datum: 2011-01-21 Handledare: Ann Bernmark
Ottosson
Abstract
The purpose of this study is to examine how pupils in Year 3 in upper secondary school feel about their influence in school and how students perceived their ability to influence the formation of the new secondary school Gy 2011th. In the study, I wanted to see if there were differences of opinion on the students' influence, depending on study orientation and gender.
The choice of method of investigation, surveys and the study was done on both academic and vocational courses.
The results showed that the perception of the degree to which students felt that they had influence in the different groups differed depending on class and gender. Women in vocational courses were those who felt they had the greatest influence. Women in the academic curses experienced a low level of influence, however, was still more of the students were satisfied with their influence. Men in vocational courses and men in the academic curses felt that they had a low influence and was also the groups that were least satisfied with their influence.
It was also shown that students in vocational curses had received more information about the new secondary school Gy in 2011 in opposition to the academic courses. None of the students who participated in the study felt they had the opportunity to influence the formation of Gy 2011th.
.
Sammanfattning
Syftet med denna undersökning är att studera hur elever i år 3 på gymnasiet upplever sitt inflytande i skolan samt hur elever upplevt sin möjlighet att påverka utformandet av den nya gymnasieskolan Gy 2011. I studien vill jag även se om det finns skillnader i synen på elevinflytande beroende på studieinriktning och kön.
Valet av metod i undersökningen är enkäter och studien gjordes på både studieförberedande och yrkesförberedande program.
I resultatet visade det sig att synen på möjlighet att påverka skilde sig beroende på studieinriktning och kön. Kvinnor på yrkesförberedande program var de som upplevde att de hade störst inflytande. Kvinnor på studieförberedande program upplevde sig ha ett lågt inflytande dock var ändå flera av eleverna nöjda med sitt inflytande. Män på yrkesförberedande program och män på studieförberedande program upplevde att de hade ett lågt inflytande och var även de grupper som var minst nöjda med sitt elevinflytande.
Det visade sig även att elever på yrkesprogram hade fått mer information om den nya gymnasieskolan Gy 2011 i motsättning till de studieförberedandeprogrammen. Ingen av eleverna som deltog i studien ansåg att de haft möjlighet att påverka utformandet av Gy 2011.
Sökord: Elevinflytande, Gy 2011, demokrati, läroplan, gymnasieskolan, yrkes- och studieprogram.
Innehållsförteckning
Sida1. Inledning. 5
1.2 Syfte. 6
1.3 Frågeställningar. 6
1.4 Teoretiska utgångspunkter. 6
1.4.1 Beslutsnivåer och läroplanen. 6
1.4.2 Läroplanens olika tolkningsperspektiv. 7
1.4.3 Demokrati- idé och verklighet. 8
2. Bakgrund och begreppsdefinition 9
2.1 Elevinflytande historiska bakgrund 9
2.2 Elevinflytande- idag. 9
2.3 Elevinflytandets tolkningsproblematik. 10
2.4 Varför elevinflytande? 11
2.5 Gy 2011. 11
3. Tidigare forskning 13
3.1 Utvecklingspsykologiskt perspektiv på elevinflytande. 13 3.2 Elevinflytande- en fråga om studieinriktning och kön? 13
3.3 Elevinflytande- ur olika perspektiv. 14
3.4 Elevinflytande i gymnasieskolan. 15
4. Metod 17
4.1 Metoddiskussion 17
4.2 Inför enkäten 17
4.3 Enkätens utformning 18
4.4 Urval 18
4.5 Etiskt förhållningssätt 18
4.6 Datainsamling 19
4.7 Bortfall 19
4.8 Bearbetning och analys 19
5. Resultat 21 5.1 Elevernas syn på sitt inflytande i gymnasieskolan 21
5.2 Eleverna och den nya gymnasieskolan 28
6. Sammanfattning 31
7. Analys 33
8. Diskussion 36
8.1 Didaktiska konsekvenser 36
8.2 Vidare forskning 37
Källförteckning 38
Bilagor:
Bilaga 1 Enkät
5
1.1 Inledning
Så som skolan är uppbyggd idag är det oftast, om inte alltid, vuxna högt uppsatta människor som bestämmer vad som ska göras och inte göras. De bestämmer i grunden hur vi ska läras saker och vad vi ska lära oss. Detta leder till att vi elever blir ganska ofria i våra studier och trots allt prat om elevdemokrati och liknande saker, är vi i slutändan ändå låsta till att följa en utstakad bana som mest liknar ett produktionsschema på någon fabrik.
Vi måste helt enkelt ta tillbaka makten över våra studier.1
Elevers rätt till inflytande kan man läsa om i både skollag och i läroplanerna, trots detta finns det en delad syn hos elever huruvida deras inflytande egentligen ser ut. En elev i gymnasieskolan väljer att uttrycka sitt missnöje följande:
Vem har någonsin haft behov av att förstå randvinkelsatsen? Och i så fall till vad annat än Jeopardy kan den användas? Mitt mål är faktiskt lite högre än att bli stormästare i Jeopardy. Därför anser jag mig inte behöva veta om randvinkeln alltid är dubbelt så stor som spetsvinkeln. Tror ni då att skolan lyssnar på mina argument? Inte en chans, det står i läroplanen. Läroplanen, dessa moderna tiders substitut till gud, Jesus och alla andra auktoriteter. Alla får vika sig i konkurrensen mot den nya allsmäktige guden. Läroplanen.2 Eleven väljer att uttrycka sitt missnöje över att ingen lyssnar på dens argument och heller inte förklarar vad denne skall med randvinkelsatsen. Är det så att lärare inte lyssnar på elevernas argument utan hänvisar till läroplanen? Läroplanen som på samma gång förespråkar att eleverna skall ha ett inflytande över sin utbildning. Jag har därför i min studie valt att närmare studera hur elever ser på sitt inflytande.
I propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan3 fick Skolverket i uppdrag att förbereda gymnasieskolan för de förändringar som regeringen lagt som förslag i propositionen.4 Skolverket har valt att presentera sitt arbete med den nya gymnasieskolan genom ett flertal utgångspunkter som ligger till grunden för arbetet. I dessa utgångspunkter finner man hur Skolverket lagt stor vikt på att knyta arbetslivet, högskolor och experter från skolor samman i arbetet att skapa den nya gymnasieskolan.5
I Skolverkets genomförande planer ser man tydligt att de knutit flera aktörer till sitt arbete. Dock finns det en grupp som får lite utrymme i deras genomförandemål, elever nämns inte direkt i genomförande målen.
1 Brodow, B & Rininsland; K. (2002). En skola som om eleverna betydde något .Malmö: Gleerups. s 98
2 Brodow; B & Rininsland, K (2002) s.97
3 Proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Stockholm: Regeringskansliet
4 Skolverket.(2009). Uppdrag ny gymnasieskola.
5 Skolverket.(2009). De viktigaste förändringarna
6
I min undersökning vill jag därför även studera i vilken grad elever haft möjlighet att påverka utformandet av den nya gymnasieskolan Gy 2011.
1.2 Syfte
I min undersökning har jag som främsta syfte att studera vilket inflytande eleverna upplever sig ha i skolan samt, att även studera vilket inflytande gymnasieelever haft under utformandet av den nya gymnasieskolan Gy 2011.
1.3 Frågeställningar
Hur ser gymnasieelever på sitt inflytande i skolan?
Finns det skillnader i synen på inflytande mellan elever på yrkesförberedande och studieförberedande program?
Finns det skillnader i synen på inflytande beroende på kön?
Har gymnasieeleverna kunna påverka utformandet av den nya gymnasieskolan Gy 2011 och i så fall på vilket sätt?
1.4 Teoretiska utgångspunkter
1.4.1 Läroplaner och olika beslutsnivåer
John Goodlad har skapat ett system där han inringat olika verkligheter i läroplanen. I en av dessa verkligheter diskuterar han läroplanen utifrån olika beslutsnivåer. Goodlad delar in beslutsnivåerna i 4 delar, den samhälleliga, institutionella, undervisningsmässiga och personliga.
Goodlad menar att det är viktigt att syna dessa olika nivåer då besluten som tas på varje nivå kan ge konsekvenser för verkställandet och förverkligandet av läroplanen.6
På den samhälleliga nivån sker beslut som gäller generella mål och huvudprinciper. På den institutionella nivån beslutar den enskilda skolan hur den politiskt verkställda läroplanen skall tolkas. Den undervisningsmässiga nivån utgörs av lärarens tolkningar av de institutionella besluten där läraren tolkar dem och omformar dem till praxis.
6 Uljens, Michael. (2009). Didaktik. Malmö: Studentlitteratur . s. 245-256
7
Den sista nivån är den personliga nivån och kan även beskrivas som elevnivån. Det slutgiltiga beslutet ligger hos eleverna personligen då deras egna beslut är en viktig faktor i vilken utsträckning de tar till sig de inlärningsmöjligheter skolan erbjuder.7
1.4.2 Läroplanens olika tolknings perspektiv
Goodlad menar att det finns olika perspektiv av läroplanen, han väljer att kalla dem för idéernas läroplan, den formella läroplanen, den uppfattade läroplanen och den verkställande läroplanen.
Idéernas läroplan existerar på det ideologiska planet och består av idéer för hur man önskar att skolverksamheten skall utformas. Den formella läroplanen är det som skapas utifrån idéernas och blir ett formellt dokument. När idéerna tolkas och formuleras till ett formellt dokument sker det oftast i en bred skolpolitisk enighet. Det formella dokumentet består av flera centrala begrepp som utgör riktlinjer för hur verksamheten skall bedrivas. Här menar Goodlad att det uppstår ett problem då tolkningarna av de centrala begreppen kan variera bland de som skapat dokumentet.8 Den uppfattade läroplanen är hur den formella läroplanen uppfattas av olika grupper, Godland menar att skolpolitiker, lärare, administratörer, elever och föräldrar tolkar dokumentet från olika perspektiv och därför kommer individernas tolkningar att skilja sig från varandra. Till grund för tolkning ligger erfarenhet, sociokulturella skillnader, traditioner samt den personliga bakgrunden.9
Den verkställande läroplanen baseras på lärarnas tolkningar av den formella läroplanen. Deras uppfattade läroplan utgår således från ett och samma dokument. Trots att all undervisning utgår ifrån samma dokument ter sig ofta undervisningen mycket olika. Lärares tolkning är en faktor som gör att undervisningen skiljer sig, men även läromedelssituationen och lärarens förutsättningar är några av de faktorer som gör att undervisningen varierar.10
Den upplevda läroplanen utgår från elevernas syn på undervisningen och inlärningen. Faktorer som påverkar den upplevda läroplanen är delvis hur lärarna uppfattade läroplan, men även elevernas personlighet och kulturella bakgrund spelar in i elevernas upplevelse.11
7 Uljens, Michael (2009) s. 256
8 Uljens, Michael (2009) s.257
9 Uljens, Michael (2009) s.258
10 Uljens, Michael (2009) s.256
11Uljens, Michael (2009) s.258
8 1.4.3 Demokrati- idé och verklighet
I Ann Bernmark Ottosons avhandling Demokratins stöttespelare beskriver hon skillnaderna mellan demokratins idé och verklighet. Idéerna om demokrati bygger på bärande modeller för hur demokratin bör se ut för att fungera i verkligheten.12
Demokrati i verkligheten består bl.a. av formella normer som är regler och stadgar om hur demokratin skall utövas. De formella normerna kan exemplifieras med skollagen. I demokratins verklighet finner man även de verksamma normerna som visar hur de formella normerna fungerar i praktiken. De verksamma normerna blir en utvärdering av hur de formella normerna fungerar och avgör i vilken grad demokratin fungerar i sammanslutningen.13
12 Bernmark- Ottosson, Ann.( 2005). Demokratins stöttepelare . Karlstad: Karlstads universitet. s. 63
13Bernmark- Ottosson, Ann. (2005). s.63
9
2. Bakgrund och begreppsdefinition
I denna del presenteras begreppet elevinflytande och dess historiska bakgrund. Det ges även en sammanfattning över de förändringar som regeringen föreslår i propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan.
2.1 Elevinflytande- historisk bakgrund
Elevinflytande är inget nytt begrepp i skolan utan har växt fram under 1900-talet. 1946 års skolkommission betonade hur eleven skulle förberedas för ett liv i samhället. Eleverna skulle under skolan ges möjlighet att utveckla frihetskänsla, ansvarskänsla och samarbetsförmåga.
Dessa förmågor skulle ge eleven goda förberedelser för deras framtida medborgerliga arbete.
1946 års skolkommission talade även om en elevstyrelse som skulle vara demokratiskt uppbyggd. Skolans myndigheter skulle stödja elevers strävan efter ett ökat sitt inflytande och ansvar samt även ge eleverna tillfälle för samarbete och möjligheten att fatta ansvarsfulla beslut.14
Efter andra världskriget fanns det en stor strävan efter att demokratisera skolan i Sverige då man ansåg att det var den främsta metoden att förebygga det förtryck som skett under kriget. Skolan skulle nu vara en plats där eleverna utvecklades fritt och individuell handledning skulle nu ges eleverna. Detaljkunskaper fick ett mindre värde och man ville istället att eleverna själva skulle lära sig att inhämta kunskap, detta skulle göras genom att ge elever färdigheter och studieteknik som verktyg. Det skulle vara elevernas personliga utveckling som skulle stå i främsta rummet, dock möttes förslaget av kritik då vissa menade att uppfostran kunde ske i hemmet och senare i livet, undervisning kunde man endast få i skolan. 15
2.2 Elevinflytande- idag
Elevinflytande får en allt större tyngd med 1994 års läroplan. Elevinflytande skulle omfatta både arbetet i skolan, skolans miljöer samt de formella beslutsprocesserna i skolan.16
Skollagen föreskriver i kap 5 § 3 ”Eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas.”17 Det är ett tydligt uttryck för att elever skall ha ett inflytande. I Lpf 94 finner man ytterligare uttryck för hur elevers inflytande skall se ut.
14 Selberg, Gunvor.(2001). s. 56-57
15 Selberg, Gunvor. (2001). s 58
16 Skolverket.(1999). s. 5
10
Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska
arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt deltaga i samhällslivet. Elevernas möjligheter att
utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har.18
I Lpf 94 kan man även utläsa följande om elevinflytande:
De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar ska omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former ska vara viktiga principer i utbildningen.19
I målen om elevers ansvar och inflytande kan man även utläsa hur skolan skall sträva mot att elever aktivt utövar inflytande över sin utbildning. Det klargörs även vilka uppgifter lärarna har för att elevinflytande skall utövas. Läraren skall:
se till att alla elever oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen.20
Det framgår även att läraren skall planera sin undervisning tillsammans med eleverna samt ge elever möjlighet att prova olika arbetsformer. Läraren skall även tillsammans med eleverna utvärdera undervisningen.21 Elevinflytande nämns som en del av rektorns ansvarsområden.
Rektorn har ansvar för att de arbetsformers som utvecklas i skolan gynnar ett aktivt elevinflytande.22
2.3 Elevinflytandes tolkningsproblematik
Elevers rätt till inflytande kan man tydligt utläsa i både skollag och i läroplaner, dock finns en problematik kring begreppet och dess tolkning. Trots att begreppet elevinflytande finns med i lagtexterna har det ingen definition. Genom att begreppet saknar en definition blir det därför en fråga om tolkning. Tolkningen av begreppet sker först och främsta av företrädare från skolan då det är de som har tolknings företräde. Detta leder till att de är de vuxna i skolan som tolkar och
17 Skollagen portalparagraf, 5 kap § 3
18Skolverket. (2006). Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Ödeshög: AB Danagårds grafiska. s.4
19 Skolverket.(2006). s.13
20 Skolverket.(2006). s.14
21 Skolverket.(2006). s.14
22 Skolverket.(2006). s.16
11
definierar begreppet elevinflytande. Det ger även de vuxna rätt att bedöma i vilken grad skolans elever har inflytande.23
2.4 Varför elevinflytande?
Inflytande på riktigt. Om elevers inflytande, delaktighet och ansvar är ett betänkande från 1996 från skolkommittén där man gav tre skäl till varför elever skall ha inflytande. Det första skälet är att det är en mänsklig rättighet, eleven skall ha möjlighet att påverka sin nuvarande situation. Det andra skälet handlar om hur skolan skall fostra demokratiska medborgare och hur detta kan tränas genom elevinflytande. Elevinflytande skall inte ske individuellt utan tillsammans och det krävs att eleverna lyssnar till varandra och tillsammans skapar gemensamma frågor. Processen att lyssna och ta hänsyn till varandra är en del av den demokratiska fostran. Det tredje skälet enligt skolkommittén är att delaktighet är en förutsättning för lärande. Elevers lärande påverkas av hur deras inflytande över inlärningsprocessen ser ut. 24
2.5 Gy 2011
I regeringens proposition Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan25 föreslår regeringen flera förändringar av gymnasieskolan. Skolverket har fått i uppdrag att arbeta ifrån regeringes proposition.
De nya förändringarna som föreslås, sammanfattar Skolverket i följande punkter:
Högre behörighetskrav till gymnasieskolan
Valfriheten minskar
Förändrad programstruktur
Större skillnad yrkesprogram - högskoleförberedande program
Mer tid för yrkesämnen på yrkesprogram
En yrkesexamen och en högskoleförberedande examen införs
Lärlingsutbildning införs
Nytt betygssystem
Historia blir obligatoriskt ämne på alla program
Skärpta krav på grundläggande högskolebehörighet
Arbetslivet får inflytande över yrkesutbildningen26
23 Skolverket.(1999). s 6-7
24SOU 1996:22 Skolkommittén: Inflytande på riktigt - Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar. Stockholm:
Skolverket. s 23-24
25 Proposition 2008/09:199. Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Stockholm: Regeringskansliet
12
Varje gymnasieprogram har fått en programgrupp som skall vara med och ge förslag på hur programmen skall utformas. I dessa grupper ingår högskolor, branscher samt experter från skolor m.m. Skolverket beskriver att arbetet skall vara öppet och allmänheten har möjlighet lämna synpunkter via deras hemsida. Eleverna skall under arbetet med den nya gymnasieskolan få information om Gy 2011, detta sker genom träffar med referensskolor samt via elevorganisationerna.27
26 Skolverket.(2009). De viktigaste förändringarna.
27 Skolverket.(2009). De viktigaste förändringarna.
13
3. Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras olika perspektiv på begreppet elevinflytande. I den tidigare forskningen finns bl.a. tidigare undersökningar om elevers syn på sitt inflytande med varierande resultat. Det finns även olika synvinklar på huruvida elevinflytande påverkar elevernas inlärning och utveckling. Den tidigare forskningen har jag funnit i litteratur och Skolverkets publikationer.
3.1. Utvecklingspsykologiskt perspektiv på elevinflytande
Ungdomarna, skolan och livet är en bok som utarbetats av fyra forskare som under ett decennium samarbetat i ett stort forskningsprojekt om ungdomstiden. En av forskarna professor Bengt-Erik Andersson presenterar i boken en undersökning där han frågat eleverna hur de ser på fördelningen i bestämmande mellan elever och lärare. Resultatet visar att eleverna anser att lärarna är de som bestämmer i största utsträckning. Undersökningen har han gjort i årskurs 7 och 9 i grundskolan samt årskurs 3 i gymnasiet. Det låga inflytandet eleverna upplever sig ha är en trend som man kan se i alla årskurser där undersökningen är genomförd. I undersökningen visar det sig även att 70 % av eleverna är nöjda med detta upplägg. Andersson diskuterar resultatet ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv där han reflekterar över hur eleverna kan vara nöjda med en situation där de har tilldelas mycket liten makt över sin egen skolgång. Andersson kopplar detta till roller i skolan och om eleven tilldelas en passiv elevroll och accepterar den rollen kan eleven sedan finna den ganska bekväm. Andersson diskuterar i vilken utsträckning den passiva rollen är önskvärd och kopplar samman detta med vilken vuxenroll som skolan förmedlar till eleverna. Vilka skall lära dem att ta ansvar och initiativ om inte skolan gör detta?28
3.2 Elevinflytande – en fråga om studieinriktning och kön?
Ung i demokratin är en publikation från Skolverket där man undersökt gymnasieelevers demokratiska kompetens. I studien ingick 2768 gymnasielever som var fördelade på 88 gymnasieskolor och alla gick i år 3. Syftet med studien var att kartlägga elevers attityder, kunskaper och engagemang i frågor om samhället och demokrati.29
Studien Ung i demokratin visar en annan syn om elevers inflytande där de upplever att de har inflytande, de områden där de uppfattar att de har minst inflytande är vilka regler och normer som skall gälla samt möjligheten att påverka val av läroböcker och läromedel. Undersökningen visar att eleverna har inflytande över vissa aspekter i skolan dock visar det sig att två tredjedelar
28Andersson, Bengt-Erik. (2001). Ungdomarna, skolan och livet. Stockholm: HLS Förlag. .s.37-38
29 Skolverket. (2000). Ung i demokratin. s. 8
14
av ungdomarna som ingick i studien är missnöjda med sin situation i skolan. Det visar sig att hälften av de ungdomar som är missnöjda inte tagit något initiativ till förändring. Ett av resultatet i undersökningen är att gymnasieeleverna har ett litet inflytande då det gäller deras möjligheter att påverka det de är missnöjda över.30 En annan problematik som man ser i undersökningen visar att det finns skillnader i elevinflytandet beroende på kön och val av studie inriknting. Det visar sig att en tjej på ett studieförberedande program eller en tjej på ett kvinnodominerande yrkesprogram är de som upplever sig ha mest inflytande. Minst inflytande upplever sig en kille på ett mansdominerande yrkesförberedande program ha.31
I undersökningen dras även slutsatsen att om eleverna får verka i en demokratisk miljö gynnas både kunskaper och värderingar om samhället och demokrati samt ökar det allmänna välbefinnandet i skolan. Ett slutgiltigt konstaterande i studien är att forskarna ser positivt på elevinflytande, dock ser man att det ökade inflytandet inte ges alla elever utan det finns stora variationer i utbildningssystemet.32
3.3 Elevinflytande – ur olika perspektiv
Elever och lärare om elevinflytande i gymnasiekolan är en studie av Ingrid Mattson & Gunnar Svensson. Rapporten gjordes 1994 i och med den nya skolreformen och de kom fram till att elevinflytande var en viktig faktor i reformarbetet. I deras undersökning ser de även en skillnad mellan hur lärare och eleverna uppfattar elevinflytandet. Lärarna anser att elevinflytandet på skolan fungerar bra men eleverna väljer i istället att beskriva sitt inflytande som ringa. Mattson och Svensson såg även att synen på elevinflytande skiljer sig mellan lärarna. I undersökningen visar det sig att eleverna vill ha möjligheter att påverka, utveckla kreativitet, kritiskt tänkande och ta initiativ. Eleverna anser att vissa lärare inte alls bryr sig om att fråga hur de vill ha undervisningen utan att läraren forstsätter i sin gamla bana. Eleverna menar att brist på inflytande gör att de blir passiva. Lärare i undersökningen menar att eleverna inte är mogna att ta detta ansvar än. 33
I Elevinflytandets många ansikten menar Eva Forsberg, i sin doktorsavhandling i pedagogik, att resultaten som visar på lågt elevinflytande delvis är fel. Forsberg pekar på att resultaten i undersökningarna beror på hur man valt att definiera begreppet elevinflytande samt på vilket sätt
30Ung i demokratin, (2000). s 135-136
31Ung i demokratin, (2000). s 137 -138
32 Ung i demokratin, (2000). s 138
33 Sellberg, Gunvor.( 2001) Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund: Studentlitteratur. s.37
15
man valt att studera begreppet. Forsberg ser även en konfliktsituation mellan rådande tolkning av elevinflytande och skolans kunskapsmål. Elevernas önskan och kunskapsmålen kan dra åt olika håll och det menar Forsberg kan tolkas som att läraren och kunskapsmålen måste böja sig för elevernas inflytande. Forsberg menar därför att begreppet elevinflytande bör breddas.34Forsberg anser att makt/inflytande varken innehas av lärare eller elever utan är ett resultat av ett samspel i bl.a. undervisningens innehåll, motiveringar m.m. Elever skall ses som medproducenter av makt i relationen mellan lärare och elev som kommer i uttryck genom samspel och motspel. ”Därmed undviker vi att framställa elever som passiva offer för omständigheter som de aktivt bidrar till att skapa och/eller upprätthålla”35 Forsberg menar att man istället för att fokusera på om elever har inflytande bör man studera huruvida deras inflytande är gynnande eller missgynnande. Utifrån David West analys om makt menar Forsberg att det formativa autentiska intressebegreppet kan positivt bidra till hur man förstår och studerar elevinflytande. Intressebegreppet kan användas som verktyg för att studera om elevinflytandet är positivt eller negativt. Det formativa autentiska intressebegreppet lägger vikt på att studera hur elevernas intressen formats och utifrån detta fastställa om det finns en maktrelation. Studerande av processen gör att man får ett bredare perspektiv än om man endast skulle studera elevernas subjektiva intressen då de kan vara missvisande. Problematiken ligger i att eleverna inte alltid vet sitt eget bästa eller inte har nog med information om att skapa sig ett intresse. Därför anser Forsberg att det är samspelet som skall vara i fokus och att tidigare studier kan ge en missvisande bild på elevinflytandet då man låtit elever själva utvärdera hur de upplever sitt elevinflytande i skolan.36
3.4 Elevinflytande i gymnasieskolan
Med demokrati som uppdrag? – En tema bild om värdegrunden är en publikation från Skolverket som presenterar en problematiserande bild över skolors arbete med det demokratiska uppdraget. Publikationens problematiseringar bygger på tidigare studier gjorda av Skolverket. I rapporten framkommer det att under 1990-talet har man sett ett ökande av elevinflytande dock uppger nästan hälften av eleverna i gymnasieskolan att de har ringa inflytande över sin situation i skolan. Elevernas brist på inflytande leder oftast till att de upplever uppgivenhet. Områden som eleverna vill ha mer inflytande över är bl.a. läromedel, innehåll i undervisningen samt val av arbetsätt. Eleverna vill även ha inflytande vad det gäller resurser, arbetsmiljö och de vill även påverka val av lärare. Eleverna uttrycker även att om de ska börja ta mer eget ansvar och påverka
34 Forsberg, Eva. (2000) Elevinflytandets många ansikten. Uppsala: Tryck och medier. s. 140-142
35 Forsberg, Eva.(2001). s. 143
36 Forsberg, Eva. (2000) s. 140-144
16
vill de även känna att deras ansträngningar ger avkastning. Lärare är överlag positivt inställda till elevinflytande, dock visar det sig att elevernas positiva inställning minskar ju äldre de blir.37
37Skolverket. (2000). Med demokrati som uppdrag? – en temabild om värdegrunden. Stockholm: Liber distribution. s. 25
17
4. Metod
I detta avsnitt presenteras det metodiska tillvägagångssättet som använts i min undersökning. Jag diskuterar även mitt val av metod, enkätutformning, urval och bortfall.
4.1 Metoddiskussion
I min undersökning har jag valt att använda mig av enkäter som är en kvantitativ metod. Martyn Denscombe skriver i sin bok Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna att enkäter är en bra metod om man vill nå ett stort antal respondenter. 38 En annan fördel med metoden att den eliminerar den personliga effekten mellan forskaren och respondenten.39
Det negativa med valet av metod att jag som forskare inte har någon möjlighet att ställa följdfrågor till respondenterna. I min studie kunde jag även använt mig av interjuer och som fosrkare ha möjlighet att ställa följdfrågot, dock valde jag att använda mig av enkäter då det ger mig möjlighet att nå flera respondenter.
4.2 Inför enkäten
Göran Ejlertsson förespråkar enkelhet i språket vid enkätundersökningar för att eliminera risken för missförstånd mellan forskaren och respondenten. Ejlertsson anser att detta är speciellt viktigt i en enkätundersökning där elever utgör målgruppen och forskaren bör därför använda ett språk som ligger dem nära. 40
Ejlertsson förespråkar även att forskaren bör göra en pilotstudie för att se hur respondenterna tolkar frågorna.41 Jag valde att använda mig av fem personer i min pilotstudie där respondenterna var i ungefär samma ålder som målgruppen. Pilotstudien gav mig möjlighet att se hur frågorna tolkades och eliminera risken för missförstånd. Pilotstudien gav mig även möjlighet att diskutera språket med deltagarna och kontrollera att språket var enkelt och låg dem nära.
Frågorna i enkäten är delvis konstruerade av mig samt hämtade från tidigare undersökningar om elevinflytande.
38 Denscombe, Martyn.(2000). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund:
Studentlitteratur. s. 107
39Denscombe, Martyn. (2000) s.107
40 Ejlertsson, Göran.(2005) Enkät i praktiken. Lund: Studentlitteratur. s.52
41 Ejlertsson, Göran. (2005).s.36
18 4.3 Enkätens utformning
Enkäten inleds med att respondenten fick ange kön, sedan följer fråga 1-9 som handlar hur eleverna upplever sitt elevinflytande, samt i vilken utsträckning vissa demokratiska inslag förekommer i skolan. Fråga 10-12 handlar om utformandet av den nya gymnasieskolan, Gy2001, och i vilken utsträckning elever fått information om reformen samt deras möjlighet att påverka utformandet.42
Frågorna i enkäten är huvudsakligen slutna, förutom fråga 6-7 som är öppna. Vid vissa slutna frågor gavs dock möjligheten för respondenterna att komplettera de slutna frågorna med andra svarsalternativ eller ytterligare information. I enkäten använder jag mig av både frågor med fyra och fem svarsalternativ. I frågorna med endast fyra svarsalternativ ville jag att respondenterna skulle ta ställning i frågorna.
4.4 Urval
Eleverna som ingick enkätundersökningen var från både studie- och yrkesförberedande program.
Respondenterna som deltog i enkätundersökningen gick sista året av sin gymnasieutbildning.
Skolorna som valdes ut att delta i enkät undersökningen ligger i Västvärmland.
Enkätundersökningen genomfördes i fyra klasser och av praktiska skäl valde jag skolor som låg inom samma geografiska område.
Könsfördelningen blev något ojämn då det blev 26 tjejer och 40 killar i studien. Dock ses fördelningen som mer jämn om man studerar den från perspektivet att 11 av tjejerna går på yrkesförberedande program och 15 av tjejerna på studieförberedande program. 19 av killarna går på yrkesförberedande program och 21 av killarna går studieförberedande program. Jag anser därför inte den ojämna könsfördelningen skall påverka resultatet anmärkningsvärt genom att det är i de ovanstående grupperna resultatet redovisas.
4.5 Etiskt förhållningsätt
Göran Ejlertsson tar i boken Enkät i praktiken fyra olika krav som man skall fullfölja när man gör en enkätundersökning. Det första kravet är informationskravet, de deltagande skall tydligt informeras om vilket syfte enkätundersökningen har och att det är frivilligt att delta.43
42 Se Bilaga 1
43 Ejlertsson, Göran. (2005).s.29
19
Informationskravet uppfylldes i samband med enkätundersökningarna då jag informerade eleverna om undersökningens syfte samt upplyste eleverna om att det var frivilligt att delta.
Samtyckeskravet innebär att om respondenten är under 15 år skall den ha vårdnadshavarens godkännande för att delta i undersökningen.44 Detta var inte aktuellt då alla elever var över 15 år och därför kunde de själva bestämma om de ville delta.
Konfidentialitetskravet skall garantera respondenterna att ingen i undersökningen skall kunna identifieras.45 Genom att varken nämna skola eller klasser som ingått i studien anser jag att det är omöjligt att kunna identifiera någon av respondenterna.
Nyttjandekravet, de insamlade uppgifter om enskilda personer får endast användas för det ändamål enkäten avser och inte i något annan sammanhang.46 Jag informerade eleverna att jag var den enda som skulle ta del av enkäten och enkäten har sedan använts endast till det syfte som eleverna informerades om.
4.6 Datainsamling
Vecka 45 utfördes enkätundersökningar på de två skolorna. Enkäterna delades ut i början av samtliga lektioner för att eleverna skulle känna att de hade gott om tid att fylla i formulären. Jag var närvarande när alla enkäter delades ut, detta gav även eleverna möjlighet att ställa frågor.
Klimatet var positivt i klassrummen och jag upplevde eleverna som mycket samarbetsvilliga.
4.7 Bortfall
I undersökningen blev det inga externa bortfall då jag inte använde mig av postenkäter, dock blev det ett interntbortfall då några elever inte svarade på fråga 12. Bortfallet på fråga 12 blev 3
%, detta tror jag beror på att vissa elever ansåg att det var svårt att ta ställning till frågan då det upplevde att de inte visste något om Gy 2011.
4.8 Bearbetning och analys
Bearbetning av det insamlade materialet skedde sedan i dataprogrammet Excel. I programmet sammanställde jag enkäterna samt skapade diagram. I sammanställningen delade jag in respondenterna i fyra olika grupperingar: kvinnor på yrkesförberedande program, män på yrkesförberedande program, kvinnor studieförberedande program och män studieförberedande
44 Ejlertsson, Göran. (2005).s.29-30
45Ejlertsson, Göran. (2005).s.30
46 Ejlertsson, Göran. (2005).s.30
20
program. Dessa indelningar gjordes för att ge mig möjlighet att studera likheter/skillnader mellan både kön och programtillhörighet.
21
5. Resultat
I detta avsnitt presenteras resultatet av undersökningen. Resultatet kommer delvis redovisas i diagram. I diagrammen har jag valt att dela in respondenterna i olika kategorier. De olika kategorierna benämns följande, YpM = Yrkesprogram män, YpK= Yrkesprogram kvinnor, StpM= Studieförberedandeprogram män och StpK= Studieförberedandeprogram kvinnor.
5.1 Elevers syn på sitt inflytande i gymnasieskolan
I första delen av enkäten fick eleverna redovisa för hur de uppfattade deras möjlighet att påverka flera områden inom skolan. I resultatet redovisas var och en av klasserna för sig.
Figur 1: Elever i Yp M syn på deras möjlighet att påverka
Källa: Elevenkäter 2010
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Schema Undervisningens
innehåll Elevrådets möjlighet
att påverka i skolan Dina möjligheter att påverka elevrådet
Normer och regler Läroböcker och
läromedel Prov Läxor Terminsplanering Arbetssätt Skolmat Arbetsmiljö
Mycket Lite Lite Sådär Stort Mycket Stort
22
I figur 1 visade det sig att skolmaten var det område de ansåg sig ha minst möjlighet att påverka där nästan 80 % av eleverna anser att det har mycket lite att säga till om. Andra områden där eleverna anser sig ha mycket lite eller lite att säga till om är terminsplanering, val av läroböcker och läromedel samt schema. Området läxor anser över 60 % av eleverna att det har mycket lite eller lite inflytande dock finns det olika syn då 20 % av eleverna anser sig ha stort eller mycket stort inflytande i frågan. Det område de upplevde ha störst möjlighet att påverka var val av arbetsätt.
Figur 2: Elevers i Yp K syn på deras möjlighet att påverka
Källa: Elevenkäter 2010
Resultatet i figur 2 visade att de upplevde sig ha minst möjlighet att påverka området schema.
Skolmaten var det område de ansåg ha näst minst möjlighet att påverka. Eleverna ansåg sig ha störst möjlighet att påverka val av arbetsätt och prov. Läxor valde över 60 % av eleverna svara att de har stort eller mycket stor möjlighet att påverka.
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Schema Undervisningens…
Elevrådets möjlighet…
Dina möjligheter att…
Normer och regler Läroböcker och…
Prov Läxor Terminsplanering Arbetssätt Skolmat Arbetsmiljö
Mycket Lite Lite Sådär Stort Mycket Stort
23 Figur 3: Elever i Stp M syn på deras möjlighet att påverka
Källa: Elevenkäter 2010
I figur 3 visade det sig att det område de upplevde ha minst möjlighet att påverka var skolmaten.
Läroböcker och läromedel uppgav över 80 % av eleverna att de hade mycket lite eller lite att säga till om. Schema, arbetsmiljö och terminsplanering var andra kategorier som eleverna upplevde ha lågt inflytande över då över 60 % av eleverna uppgav att de hade mycket lite eller lite att säga till om. Det område eleverna ansåg sig ha störst möjlighet att påverka var prov då över 40 % av eleverna uppgav att de hade stort eller mycket stort inflytande.
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Schema Undervisningens
innehåll Elevrådets möjlighet
att påverka i skolan Dina möjligheter att påverka elevrådet
Normer och regler Läroböcker och
läromedel Prov Läxor Terminsplanering Arbetssätt Skolmat Arbetsmiljö
Mycket Lite Lite Sådär Stort Mycket Stort
24 Figur 4: Elever i Stp K syn på deras möjlighet att påverka
Källa: Elevenkäter 2010
I figur 4 ansåg eleverna att skolmaten var den fråga de hade minst möjlighet att påverka. Val av läroböcker och läromedel blev även de områden som eleverna ansåg sig ha litet inflytande över.
Möjligheten att påverka elevrådet samt elevrådets möjlighet att påverka i skolan och arbetsätt var de områden som eleverna visade sig ha störst inflytande över. Trots att dessa områden var de eleverna såg mest positiv var det endast 20 % av eleverna som svarade att deras möjlighet att påverka var stort eller mycket stort.
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Schema Undervisningens…
Elevrådets möjlighet…
Dina möjligheter att…
Normer och regler Läroböcker och…
Prov Läxor Terminsplanering Arbetssätt Skolmat Arbetsmiljö
Mycket Lite Lite Sådär Stort Mycket Stort
25 Figur 5: Elevers syn på elevinflytande
Källa: Elevenkäter 2010
I frågan om hur eleverna såg på elevinflytande fick de ange svaren på en skala från ett till fem, ett var lika med oviktigt och fem lika med mycket viktigt.Det flesta grupperna valde att ange sina svar i den högre delen av skalan. YpK blev den grupp där eleverna i störst utsträckning ansåg att elevinflytande var viktigt/mycket viktigt. YpM var de som i störst utsträckning såg elevinflytande som mindre viktigt.
Figur 6: Elevers syn på hur de upplever sitt elevinflytande
Källa: Elevenkäter 2010
Eleverna på YpM är de elever som är minst nöjda med sitt inflytande på skolan dock tätt följda av StpM . Lite över 60 % av eleverna anger att de beskriver sitt inflytande som otillräckligt eller
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
1 Oviktigt
2 3 4 5
Mycket viktigt
Yp M Yp K Stp M Stp K
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Otillräckligt Sådär Nöjd Mycket nöjd
Yp M Yp K Stp M Stp K
26
sådär. Kvinnorna på yrkesförberedande program är de som har mest positiv syn på sitt inflytande där 100 % av eleverna anger att de nöjda eller mycket nöjda med sitt inflytande.
Figur 7: Elevers syn på hur ofta de utvärderar ämnet efter avslutad kurs.
Källa: Elevenkäter 2010
I grupperna Yp M och Stp M anger över 80 % av eleverna att de aldrig eller sällan utvärderar en avslutad kurs. Deras resultat skiljer sig stort från Yp K där 80 % av eleverna istället anger att de ofta eller alltid utvärderar en avslutad kurs.
Eleverna fick även svara på huruvida klassen hade klassråd eller inte. Av de tillfrågade eleverna visade det sig att 3 av fyra klasser hade klassråd.
Som en öppen fråga i enkäten fick eleverna i de olika grupperna ange vilka ämnen de ansåg sig ha störst möjlighet att påverka. Det visade sig att båda klasserna som gick yrkesinriktade program ansåg att det var olika karaktärsämnena som de hade störst möjlighet att påverka och olika kärnämnen de som de minst kunde påverka. För eleverna som gick studieförberedande program var det svårt att se något mönster med olika kärnämnen uppgavs både som de ämnen de kunde påverka mest och minst.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Aldrig Sällan Ofta Alltid
Yp M Yp K Stp M Stp K
27
Figur 8: Elevers syn på hur ofta de tagit initiativ till att förbättra något i skolan
Källa: Elevenkäter 2010
I frågan om eleverna tagit initiativ till att förbättra något på skolan blir det vanligaste svarsalternativet för alla grupper att de inte vet. YpK är den grupp som är största representerad i vet ej gruppen där över 80% valt att ange svarsalternativet. Den grupp som anser att de tagit initiativ ett flertal gånger är Stp K störst där över 30 % anger svarsalternativet.
Eleverna fick även en fråga där de skulle ange vilken de skulle kontakta om de ville förändra något i skolan. Eleverna på mansdominerat yrkesprogram angav att de först och främst skulle kontakta en lärare sedan kom klass, rektor och kompisar som andra hands alternativ. Eleverna på kvinnodominerande yrkesprogram angav att även deras första handsval var att kontakta en lärare sedan rektor/skolledning. Kvinnor på studieförberedandeprogram skulle som första handsval kontakta rektor/skoledning sedan skolverket eller kommunen. Männen på studieförberedandeprogram valde även de att kotakta rektor/skolledning i förstahand sedan lärare.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Ja, flera ggr En gång Nej, aldrig Vet ej
Yp M Yp K Stp M Stp K
28 5.2 Eleverna och den nya gymnasieskolan
I denna del av resultatredovisningen presenteras i vilken grad eleverna upplever att de fått information om gymnasiereformen Gy 2011 samt även om de anser att de haft möjlighet att påverka utformandet av det nya gymnasiet.
Figur 9: Elevers syn på om de fått någon information om Gy 2011
Källa: Elevenkäter 2010
Den grupp som anser sig ha fått mest information om Gy 2011 är Yp K, 62 % anger att de fått information om Gy 2011. Läraren utgör den största källan till att eleverna har fått information om gymnasiereformen. Den grupp som anser sig fått lite information om Gy 2011 är kvinnor på studieförberedande program där lite över 85 % att de inte fått någon information om reformen.
YpK angav även att de fått information från media och branschmöte. Elever på StpM anger flest elever att de fått information om Gy 2011 från media och sedan lärare. För StpK uppges media, lärare och familj som informationskällor.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Ja Nej
Yp M Yp K Stp M Stp K
29
Figur 10: Elevers syn på deras möjlighet att påverka utformandet av GY2011
Källa: Elevenkäter 2010
Ingen av de tillfrågade eleverna i enkätundersökningen menade att de haft möjlighet att påverka utformandet av GY2011. Resultatet kan man även koppla samman med tidigare figur 9 som visar att i de flesta grupperna har eleverna upplevt att de inte fått någon information om Gy 2011 och heller inte känner till den.
Figur 11: Elevers syn på vilken utsträckning elever bör ha möjlighet att påverka Gy 2011
Källa: Elevenkäter 2010 0%
20%
40%
60%
80%
100%
120%
Ja Nej
Antal Elever
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Ja Delvis Nej
Yp M Yp K Stp M Stp K
30
Figur 11 visar att kvinnor på studieförberedandeprogram är den grupp som flest anser att eleverna skall kunna påverka Gy 2011, detta trots att de var den grupp som hade fått minst information om gymnasiereformen. Över 50 % av eleverna på Stp K anger att det anser eleverna bör kunna påverka utformandet av Gy 2011. Det vanligaste svarsalternativet för de övriga grupperna är att eleverna delvis borde ha möjlighet att påverka. 20 % av eleverna på mansdominerande yrkesprogram anser att eleverna inte skall ha något inflytande på gymnasiereformen.
31
6. Sammanfattning:
Det visade sig i undersökningen att skolmat och schema var kategorier där alla elevgrupper ansåg sig ha mycket lite eller lite elevinflytande. För YpK, StpM och StpK visade det sig att läroböcker/läromedel och terminsplanering vara två områden de ansåg att de hade lågt inflytande över. Arbetsätt blev ett av de områden som alla elevgrupper ansåg sig ha stort inflytande över, dock skiljde det sig mycket mellan elevgrupperna. I Ypk angav 90 % av eleverna att de hade stort eller mycket stort inflytande över val av arbetsätt, Ypm redovisade istället en siffra på nästa 40 %, StpM var det ca 30 % av eleverna som angivit svarsalternativen stort eller mycket stort och för StpK ca 25 % som angivit att de hade stort inflytande.
För YpK Och StpM blev även prov ett område som eleverna upplevde sig ha stor möjlighet att påverka, av Ypk uppgav ca 80 % att de hade stort eller mycket stort inflytande respektive 40 % i StpM. För eleverna i StpK blev istället deras möjlighet att påverka elevrådet och elevrådets möjlighet att påverka på skolan två kategorier som de såg positivt på, trots att dessa var de som hamnade högst angav endast ca 25 % att de hade stort eller mycket stort inflytande.Då eleverna fick frågan om hur de såg på elevinflytande visade resultatet överlag att de olika grupperna såg elevinflytande som viktigt eller mycket viktigt.
Eleverna fick även ta ställning till hur de såg på sitt eget inflytande, StpM och YpM hade mycket likartat resultat ca 5 % uppgav att de var mycket nöjda och ca 15 % beskrev sitt elevinflytande som otillräckligt. YpK var den grupp som var mest nöjda med sitt inflytande där 100 % av gruppen angav att det var nöjda eller mycket nöjda. StpK uppgav ca 50 % att de var nöjda, detta trots att de i figur 4 beskriver sitt inflytande som relativt lågt.
Eleverna fick även svara på i vilken utsträckning de utvärderar avslutade kurser. YpK var den grupp som ansåg att de i störst uträckning utvärderade sina kurser där ca 75% av eleverna angav att de alltid eller ofta gör utvärderingar. Grupperna StpM och YpM hade liknande svar, ca 80 % av eleverna uppgav att de aldrig eller sällan utvärderar sina avslutade kurser..Det visade sig även att elever på yrkesinriktade program ansåg att de hade större möjlighet att påverka undervisningen i karaktärsämnena än kärnämnena.
StpK blev den grupp som visade sig tagit initiativ flest gånger för att förändra något på skolan, Ypk blev den grupp där flest elever svarade att de inte visste om de tagit några initiativ till förbättringar inom skolan.
32
Eleverna fick även komplettera frågan med att fylla i vem de skulle kontakta om de var missnöjda med något. Eleverna på yrkesprogrammen angav att de i första hand skulle kontakta en lärare, eleverna på studieförberedande program valde istället att i första hand kontakta rektor/skolledning.
Frågan som berörde i vilken utsträckning eleverna fått information om den nya gymnasiereformen visade det sig att YpK var den grupp där flest elever fått information. 60 % av eleverna uppgav att de fått information om Gy 2011 och den vanligaste informationskällan var lärare. Den grupp som hade fått minst information var StpK där 85 % av eleverna uppgav att de inte kände till Gy 2011.Ingen av eleverna i undersökningen ansåg att de har haft möjlighet att påverka utformandet av Gy 2011. Eleverna fick även som följdfråga ta ställning till om de ansåg att eleverna borde få möjlighet att påverka utformandet av Gy 2011. Det visade sig att StpK, den grupp som kände till minst om reformen, blev den grupp flest antal elever ansåg att elever skulle ha möjlighet att påverka utformandet.
33
7. Analys
I läroplanen för de frivilliga skolreformerna kan man tydligt utläsa att elevinflytande skall vara en del av skolan. Dock visar resultatet i min undersökning att de finns variationer mellan elevernas syn på elevinflytande. Resultaten av min undersökning är inte genrealiserbara men man kan se liknande resultat från undersökningen Ung i demokratin. Deras resultat visade att en tjej på ett studieförberedande program eller kvinnodominerande yrkesprogram är de som upplever sig ha störst inflytande. Mitt resultat visar likt det i Ung demokrati att det är en tjej på ett kvinnodominerande yrkesprogram som upplever sig ha störst inflytande. Likt deras studie visar det sig även att möjligheten att påverka val av läroböcker och läromedel upplevs som liten.
Dock skiljer sig studierna från varandra då normer och regler inte är en av kategorierna som eleverna i min undersökning finner som ett av de områden de har minst inflytande över. I resultatet visar det sig även att en tjej på ett studieförberedande program inte alls upplever sig ha speciellt stora möjligheter att påverka de olika kategorierna som presenteras i figur 4.47 Trots detta resultat är det flera av eleverna som upplever sig nöjda med sitt elevinflytande. Bengt-Erik Andersson lyfter denna problematik i Ungdomar, skolan och livet och har funnit samma resultat i sin studie. Andersson diskuterar detta från ett utvecklingspsykologiskt perspektiv och menar att även om eleverna upplever att de har ett lågt inflytande kan de vara nöjda med detta. Andersson menar att eleverna anpassar sig till en passiv roll och accepterar denna och finner den sedan bekväm. Eleverna finner det bekvämt att inte behöva ta ansvar och ser det som positivt att andra tar besluten för dem.48
Hur är det då möjligt att det finns så stora variationer bland eleverna och hur de upplever sina möjligheter att påverka? I läroplanen för de frivilliga skolformerna står det uttryckligen
”Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former ska vara viktiga principer i utbildningen.”49 I Lpf 94 kan man utläsa att elevernas inflytande skall vara viktiga principer i utbildningen, men likt studien Ung i demokratin visar min studie på att det finns stora variationer bland elevgrupper och deras inflytande. John Goodlad analyserar läroplanen utifrån olika beslutsnivåer i samhället. Goodlad menar att besluten som tas kring läroplanen på olika nivåer i samhället kan ha konsekvenser för hur läroplanen förverkligas. De generella målen skapas och beslutas på den samhälleliga nivån, den enskilda skolan beslutar sedan hur de generella målen skall tolkas och verkställas på det
47 Skolverket (2000). s.135-136
48 Andersson, Bengt-Erik. (2001) .s.37-38
49Skolverket. (2006).s.13
34
institutionella planet. Dock skall man heller inte glömma bort den personliga nivån som är elevernas egen nivå, eleverna kanske inte själva utnyttjar sina möjligheter att utöva elevinflytande på skolan.50
Goodlad tar även upp ett ytterligare perspektiv på läroplanen och hur den tolkas. Goodlad presenterar fyra olika läroplaner, Idéernas läroplan är de generella läroplanerna som skall gälla alla, dock kan denna skilja sig från den verkställande läroplanen som baseras på lärarens egen tolkning. Goodlad styrker detta påstående med att även om all undervisning utgår från samma dokument ter den sig ofta mycket olik, dock är inte endast lärarens tolkning den enda faktorn utan även av läromedel och lärarens förutsättningar faktorer som påverkar undervisningen.51 Enligt Goodlad teorier kan den enskilda skolan och lärares tolkningar vara faktorer som påverkar i vilken grad elevinflytande praktiseras på skolan.
Ann Bernmark Ottosen tar i sin avhandling upp skillnaden mellan demokrati som idé och verklighet. Jag anser även att denna teori kan appliceras på resultatet. Det finns en idé om hur demokrati skall fungera som bygger på demokratiska modeller. De formella normerna är en del av demokratins verklighet som kan exemplifieras med t.ex. skollagen.52 I skollagen finner man i kap 5 § 3 att ”Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas”53 När man sedan utvärderar hur dessa verksamma normer fungerar finner man om de formella normerna efterlevs och kan avgöra i vilken grad som demokratin fungerar i sammanslutning. Elevernas syn på sitt inflytande var överlag relativt lågt, det var dock en av grupperna som upplevde sig ha ett relativt högt inflytande. Det visar på att graden av demokrati varierar i de olika elevgrupperna trots att de utgår från samma verksamma normer.
I undersökningen visade det sig att det fanns även skillnader i vilken utsträckning elevgrupperna fått information om Gy 2011. Ingen av eleverna i undersökningen upplevde att det haft möjlighet att påverka arbetet. Vid en kontakt med Skolverket frågar jag dem på vilka sätt gymnasieelever inkluderats i utformandet av Gy 2011 samt på vilka sätt elever haft möjligheter att lämna synpunkter. Kontakten sker via skolverkets upplysningstjänst och svaret blir följande:
50 Uljens, Michael. (2009) s.245-256
51Uljens, Michael. (2009). s.256-258
52 Bernmark-Ottosson, Ann. (2005). s.63
53 Skollag portalparagraf, kap 5 § 3
35
Skolverket genomför reformen med stor öppenhet och har bjudit in till en dialog om de förslag som tagits fram.
Varje gymnasieskola har haft möjlighet att utse representanter som ansvarar för att sprida och förankra reformen på skolorna.
Skolverket har också arbetat med ett antal programreferensskolor.
Just nu pågår implementeringsarbetet. Skolverket träffar skolhuvudmän, rektorer, studie- och yrkesvägledare, lärare och annan skolpersonal i olika sammanhang för att direkt nå ut till så många som möjligt.54
I svaret från Skolverket finner man inte att eleverna haft någon större möjlighet att påverka utformandet enligt deras upplysningstjänst. Elevernas betydelse i skapandet av Gy 2011 ser jag därför som mycket liten, baserat på min undersökning och Skolverkets svar.
54 Skolverket. (2009). Genomförandet. länk given av Skolverket vid mailkontakt 2010-09-15.
36
8. Diskussion
I denna del diskuterar jag didaktiska konsekvenser utifrån mitt reslutat samt vidare forskning.
8.1 Didaktiska konsekvenser.
I min undersökning visar det sig att många av eleverna som deltog i studien ser sitt elevinflytande som relativt lågt. Bengt-Erik Andersson diskuterar lågt inflytande ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv där han menar att ett lågt elevinflytande leder till att elever tilldelas passiva roller i skolan. I min roll som blivande samhällskunskapslärare är ett av målen att skapa aktiva medborgare som vill påverka i samhället, är det då inte i skolan vi ska lära ut detta? I tidigare forskning menar lärare att elever inte är mogna att ta det ansvar som krävs för ett ökat elevinflytande. När blir man då nog mogen för att ha rätt till inflytande? Vissa elever i år 3 har uppnått myndigålder och får med detta ta körkort och rösta i valet till riksdagen, men de är fortfarande inte nog mogna för att påverka i skolan?
Under skrivandet diskuterade jag min uppsats med en verksam gymnasielärare, han uttryckte att elevinflytande inte vara lika ”modernt” längre och det var mycket enklare så. Det tog så mycket tid att låta eleverna få vara med och påverka samt att det borde vara han som bestämde då det var han som hade en akademisk utbildning. Detta påstående kan inte generaliseras då det var en lärare personliga åsikter, men det fick mig ändå att fundera kring lärares syn på elevinflytande.
Finns det en delad syn på elevinflytande bland lärare är det inte anmärkningsvärt att det uppstår variationer i graden av hur elevinflytande som praktiseras. Genom att elevinflytande är ett begrepp utan specifik definition ger det även lärare ännu större tolkningsfrihet.
Personligen anser jag att elevinflytande kan vara en metod att skapa aktiva medborgare, att man i skolan får lära sig hur man kan påverka och sedan applicera kunskaperna i den kommande vardagen. Jag anser även att det är viktigt att elever får gehör för sina förslag och åsikter, om eleverna upplever att ingen lyssnar på dem är det väl heller ingen idé att ha några.
I min undersökning visade det sig även att ingen av elevernas haft möjlighet att påverka Gy 2011. Skolverket lyfter fram högskolor, närningsliv och skolexperter som viktiga aktörer i reformarbetet men eleverna verkar vara en bortglömd grupp, i alla fall enligt dem själva.
Personligen anser jag att vem kan inte utvärdera den nuvarande gymnasieskolan bättre än elever som gått i den i snart 3 år. Eleverna borde ju vara de som bäst känner till bristerna i sin utbildning, vad de vill förändra och vad som fungerar bra.
37 8.2 Vidare forskning.
I denna studie presenteras endast elevernas syn på deras på deras möjlighet till inflytande. Det hade varit intressant att som vidare forskning även studera lärares syn utifrån resultaten.
Eleverna på yrkesprogram ansåg att de hade större möjlighet att påverka karaktärsämnen, det hade därför varit intressant att intervjua lärare i kärn- och karaktärsämnen för att studera hur de tänker kring undervisningen och elevinflytande.
