Elevernas egna synpunkter

44 elever valde att delge författaren sina tankar om framtiden 33 st avstod. De som svarade, var alla mycket målmedvetna och medvetna om varför de valt OP. En del är insiktsfulla avseende vem eller vad som påverkat dem och om sina motiv. Som några skrev, ”att man ska gå på sin egen känsla och lita på sig själv, det är de själva som ska gå valt program inte föräldrar, vänner och inte SYV” en annan skrev att ”man själv ska välja gymnasieprogram annars kommer man att ångra sig efteråt”.

En annan gör reflektionen ”att programmet borde ha högre intagningspoäng så eleverna förstår att det inte är ett lätt program”. En anmärkte att informationen i årskurs ett var jättebra men i åttan och nian var den nästan obefintlig. Denna elev anser även att det är viktigt att informera om OP och kan tänka sig att gå ut i skolor och informera och prata om OP. De flesta skrev också att anledningen till att de valde OP var att de har en önskan om att vara nyttiga och hjälpa andra. Många vill arbeta något år hemma eller utomlands för att sedan studera vidare och uppfylla sina drömmar som företrädesvis sjuksköterska i någon form eller inom tandväsendet vilket också var den enda anledningen till att en elev valde att gå OP, att det fanns kurser i tandvård. Det finns dock kritik som en elev skrev, att de fått dålig information om vad det innebar att gå OP så hon var väldigt besviken. Andra skriver att de ser ljust på framtiden men många skrev också att de skulle önska att lönen var högre. Vidare att programmet är jättebra och de skulle rekommendera det till andra, för det är, som de säger en bra framtid.

Sammantaget är de flesta nöjda med sitt programval som de anser sig, i de flesta fall, valt själva. Att de vill göra en insats och känna sig nyttiga är också genomgående för varför de valt OP. De ser också ljust på sin framtid och tror att de efter vidareutbildning kommer att arbeta i något omvårdnadsrelaterat arbete. De skulle dock önska mer tidig information från SYVoch att några sätt att höja statusen är att höja intagningspoängen och att OP ledde till en yrkesexamen, samt att lönen var högre.

6 Sammanfattande slutdiskussion

Syftet med studien var att ta reda på varför elever på Omvårdnadsprogrammet valt just detta med forskningsfrågor som motiv, vad som påverkade dem i deras val, förhoppningar inför framtiden, samt var eleverna tror de kommer att arbeta i framtiden. Författaren anser att en enkätstudie var ett bra sätt för att få fram studiens syfte.

Resultatet av föreliggande studie visar att över 75 % valt OP i första hand och att så gott som alla, 80 % är nöjda eller mycket nöjda. Att faktorer som att ha personer med ett omvårdnadsbehov eller anhörig som arbetar i ett vård- och omsorgsrelaterat arbete skulle öka viljan att välja en framtid i vården eller skolan, som även Lundqvist och Hagnefur (2006) och Lookinland och Anson (1999) belyste, stämmer väl med författarens resultat då flertalet (53/77) mödrar arbetade antingen i vården eller i skolan (se figur 5.1).

Respondenterna menar också att det behövs någon form av yrkesexamen för att locka fler och höja statusen på programmet. Glädjande är att statistik visar om än en svag ökning så en ökning av sökanden till Omvårdnadsprogrammet. På fråga sex om vad som fått respondenterna i denna studie att söka sig till OP, var svaret ett genuint intresse för att hjälpa människor i något vård- och omsorgsrelaterat arbete det som fick de högsta värdena, men att arbeta som undersköterska var det inte många som kunde tänka sig vilket också Sjölin (2004) funnit i sin studie. Vad som inte framkommer i denna studie är att social bakgrund, som annan forskning där i bland Giddens, menar är en av de saker som spelar störst roll för vilken utbildningskarriär vi väljer d.v.s. att individer som väljer utbildningar av t.ex.vårdkaraktär har gjort de utefter sina föräldrars sociala bakgrund. I denna studie menar respondenterna att de själva valt utan någon större påverkan från föräldrar.

Resultatet i författarens studie visade att sammantaget, mamma, pappa, hade de flesta föräldrar en gymnasieutbildning (71%) men också att många var universitets/ högskoleutbildade (41%) vilket paradoxalt nog inte visade sig överensstämma med inom vilket yrke/område elevernas föräldrar arbetade, men som stämmer med Arnell Gustavssons (1999) teori om att ungdomar inte per automatik väljer yrke som sina

föräldrar. Men då författaren inte frågade efter etnicitet i bakgrundsfrågorna blir det problematiskt att dra några slutsatser om dessa 41% var föräldrar med annan härkomst, relaterat till var de arbetar. Det man kan säga är dock att det inte, enligt författarens sätt att se, går att vara för kategorisk och generaliserande, med tanke på att ungdomarna som svarat dessutom sagt att de tänker vidareutbilda sig och att det var en av anledningarna till valet av OP.

Huruvida eventuellt tidigare arbete eller praktik inverkat positivt för programval, som det nämns i Lundqvist och Hagnefurs (2006) studie , visade inte denna studie då allternativ ”praktik/sommarjobb” i fråga 18 kom på delad sista plats. Hur kamraterna valt, brydde man sig inte om då ingen av de 77 svarande eleverna hade angett kompisar som skäl för att välja OP. Många ansåg dock att OP var en bra grund för vidare studier vilket går stick i stäv med andra resultat som t.ex. Fjelkner och Lundby-Wallin (2007) och Skolverket (2007). Då andra studier visar att den sociala bakgrunden har betydelse för val och möjligheter att förverkliga sina drömmar hävdar Svensson (2007) att social bakgrund är starkt begränsande för arbetarklassen vilket inte resultaten i denna studie pekar på för här drömmer flertalet om att vidareutbilda sig. Om författaren kompleterat enkäten med intervju hade kanske resultatet pekat i samma riktning.

Webers handlingsteori om vikten att förstå själva handlandet för att förstå dess konsekvenser, anser författaren att undersökta elever gjort. Lovén (2000) argumenterar om ”were they pushed or did they jump?” avseende valet, här anser författaren att i denna studie ”hoppade” de flesta då resultaten pekar mot att de haft och har en strategi för att komma vidare med sina studier. Författaren kan liksom Lovén (a.a.) hänvisa till Gambetta som menar att elevernas val är en kombination av önskningar och upplevda möjligheter vilket en elev beskrev som att hennes önskan att bli sjuksköterska uppfylldes då OP gav henne möjlighet att dels prova och sedan söka vidare vilket hon var helt inställd på. En annan ville bli något inom tandvård och menade att OP var det enda alternativet för henne. Lovén (a.a.) varnar dock för att vara så målinriktad kan ibland vara ett hinder för att se andra möjligheter. Weber menar avseende motiv, att begreppen handlingsalternativ och valmöjlighet måste vägas mot varandra. Detta måste människa själv göra (Törnqvist, 2003). Författaren anser också att ungdomarna i denna studie har gjort ett medvetet val dels för att programmet stämde överens med deras drömmar om att få arbeta med och ta hand om människor på ett eller annat sätt och dels för att de ansåg att de valt vad de själva ville. Reflexiviteten är stor hos undersökta

elever avseende kunskap och information vilket respondenterna anser sig själva vara orsak till.

Studie- och yrkesvägledarens roll i deras valprocess hade inte så stor betydelse då resultatet visar att 66 % ansåg att SYV inte haft någon större betydelse men att 22 % ändå ansåg att de fått ganska mycket hjälp och stöd. Trots att så många som 66 % inte ansåg sig nöjda med SYV så uppgav 74 % att de fått tillräcklig information om gymnasieprogrammen från SYV och skolan. Detta kan bero på, menar forskning, att ungdomarna väljer vem de vill lyssna på och vad som mest gagnar det egna intresset. Resultatet kan ses i ljuset av Sawyers och Kamalis (2006) studie som hävdar att det kan ligga intressekonflikter bakom att man inte tycker sig fått adekvat hjälp från i detta fall SYV.

Liknande resultat att ungdomarnas förväntningar på och av vägledningen inte till fullo hade uppfyllts fann Lovén (2000) men framhåller att vägledarna informerade mycket men att eleverna var passiva i samtalen vilket kan förklara resultatet i föreliggande studie då de flesta respondenterna ansåg sig ha fått tillräcklig information men ändå var ganska missnöjda. Det kan ha berott på att de fått bra information vilket även Lovén kommit fram till men också för att man sökt stöd hos, som i denna studie vänner, och i det finns en styrka menar Lovén (2000). Men i samma anda säger sig ungdomarna i föreliggande studie att de ändå är ganska missnöjda (26 %) och att de önskat mer information om t.ex. arbetsmarknad och karriärmöjligheter. Dessa svar kan ligga till grund för att gå ut och tidigarelägga vägledning i klasserna samt arbeta gränsöverskridande. Kanske också till att ta efter det danska systemet med s.k. valkompetens. Då kanske lärarna får större betydelse avseende att få eleverna att göra väl övervägda val och således minska avhopp och byte av inriktning, vilket kostar samhället stora summor. Precis som i Svenssons (2000) studie var det som fått ungdomarna att välja OP, intresse samt tanken att det blir lätt att få arbete efter gymnasiet.

Denna undersökning bekräftade att det var intresset för att arbeta med människor samt att göra en insats som man kan känna sig stolt över, som gjort att de valt OP. Löneaspekten var en inte helt ovidkommande parameter för att vilja arbeta i vården.

Om man betänker Gustavsson och Lodins (2008) resultat avseende vad som påverkat eleverna mest var, enligt dem själva, just dem själva vilket också framkom i föreliggande undersökning. Som tidigare nämnts i kap. två, pekar även Giddens på individens förmåga att själv välja hur man vill handla och samtidigt reflektera över hur man valt men att vissa handlingar är mer omedvetna än andra. Samtidigt är de påverkade av sin omgivning i form av studie- och yrkesvägledare, föräldrar, media, vänner (Johansson, 1995). Giddens i Johansson (1995) hävdar att individen själv väljer sin livsstil men att hur man väljer måste förstås mot bakgrund av kön, klass och etnicitet vilket nog inte tonåringar är medvetna om.

Precis som i andra studier som t.ex. Lovén (2000) hade inte lärarna här någon större betydelse för programval. En av eleverna skrev i slutkommentaren (fråga 30)”att det är man själv som väljer för man ska ju själv gå programmet inte föräldrar eller någon annan”. Men Svensson (2006) liksom Weber påpekar dock att avseende det fria valet är det den sociala klasstrukturen som bestämmer i vilken mån man kan realisera sina önskningar, inte individen själv.

Andra som t.ex. Andersson och Lindblad (2008) har i sin rapport för LO kommit fram till att klass styr mer än etnicitet och skillnaden mellan de som invandrat före 13-års ålder jämfört med de med inrikes bakgrund och samma sociala bakgrund, är liten. De menar bl.a. att det inte är föräldrarnas etniska bakgrund som styr ungdomarnas utbildningskarriär utan vad som är avgörande är social bakgrund eller utbildningsnivå när det gäller val av utbildning och karriär. Dessa resultat kan enligt författarens sätt att se, till viss del, förklara föreliggande studies resultat avseende föräldrars bakgrund kontra ungdomarnas val av program.

Resultatet i föreliggande undersökning av motiv- och påverkansfrågorna visar att eleverna satte sig själv främst men att de visste att de befann sig i en kontext som också påverkade i form av SYV, föräldrar, vänner vilket enligt författarens sätt att se till viss del stämmer med Ziehe som menar att ungdomar i dag är väldigt självupptagna.

Lundqvist och Hagnefur (2006) belyser medias stora roll för just medieprogrammet som de menar, är överdimensionerat och av den anledningen har ett större utbud än efterfrågan. Detta reflekterar även medias roll avseende hur man framställer vården och indirekt vårdutbildningarna. I ljuset av det kan författaren tycka att som SYV finns det myckset att ta tag i. Enligt författarens sätt att se, är det ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv svårt att vara neutral och inte tänka samhällsekonomiskt när forskning, trots ovanstående, hävdar att de som valt efter intresse klarat sig bäst avseende avhopp och programbyte. Men hur bra är det då att puffa för intresse när utsikten till arbetslöshet är uppenbar?

Ungdomarna lyssnar som tidigare nämnts till dem som bekräftar dem. Författaren har av den anledningen velat visa att media både har stor genomslagskraft och ansvar för hur de framställer, i detta fall vården, vilket resultatet från denna studie också visar. Över hälften anser att media borde framställa vården i bättre dager, tog upp fler positiva förebilder samt visade fler positiva reportage från vården. Författaren tolkar resultatet som att media har ett visst ansvar för hur vården framställs trots att respondenterna svarat att meda inte haft någon direkt påverkan för deras val men för att få fler att välja OP behövs fler goda förebilder. Löneläget bidrar också till att Op inte är ett attraktivt val för ungdomar. I föreliggande studie kom dock svarsalternativet (fråga 15 ) att min arbetsinsats påverkar lönen, som nummer fem av tio, till vad man skulle önska att vårdyrket innebar vilket författaren tolkar som varken viktigt eller oviktigt.

En annan slutsats är att inställningen, statusen till och på OP och ett arbete inom vård och omsorg på olika sätt måste höjas vilket även Törnqvist studie visar där utbildning ses som den enskilt största kvalitetshöjande faktorn när det gäller att höja statusen inom yrket. Det är också författarens uppfattning att samverkan skola/arbetsliv och Prao är viktiga faktorer för att behålla elevernas intresse för yrket. Detta påstående styrks av flera olika studier i Törnquist (2006) litteraturgenomgång.

Att välja en teori som reflexivitet, avseende att man väljer som sina sociala förutsättningar kan författaren i efterhand tycka var mindre lyckad, efter att ha redigerat resultaten. Tanken var att föreliggande studie skulle bekräfta andra studier om att social bakgrun har stor betydelse för hur man använder sitt sociala kapital. Vilket kan tolkas

som att materialet d.v.s. elevantalet varit för litet, att frågorna varit felställda eller att det fanns för få bakgrundsfrågor. Men då författaren velat få veta något om varför och vad ungdomarna menat påverkat dem i valet av OP och inte frågat efter betydelsen av klass, menar hon att dessa frågor om klass får vänta till en annan studie.

Som avslutning vill författaren lyfta att av de 77 elever som ingick i denna studie, inräknat de som inte hade valt OP i första hand, och är två år in i utbildningen är 76 st nöjda med sitt val, kan tänka sig arbeta kvar om tio år, vidareutbilda sig samt känna att de gjort en insats av något slag.

6.1 Fortsatt forskning

Det finns för närvarande mycket forskat och stor kunskap om själva valproceduren men inte lika mycket om hur de som valt det ena eller andra tänkt, vilka motiv som drivit dem eller hur de ser på det som påverkat dem. Tidigare forskning har enligt författarens sätt att se lagt på eleverna teorier om det ena eller andra men få har lyssnat på hur ungdomarna själva ser på sitt, i detta fall gymnasieval. De anser uppenbarligen att det är de själva som väljer trots forskning som säger annorledes. Att de dessutom väljer utifrån intresse när de som gör det överdimensionerar marknaden för vissa arbeten. Dilemmat individ eller samhälle. Dessa områden anser författaren borde utgöra en del av den framtida forskningsgrunden. En annan tanke som uppstod när enkätresultaten var färdiga var; ändras klasstillhörigheten och därmed det kulturella arvet när man byter hemland? Vad författaren menar är; skulle de elever med annan härkomst välja, allt annat lika, lika om de hade möjlighet i sina forna hemländer eller övertar de den rådande, i detta fall skolkulturer med allt vad det innebär. Ändras motiv och vad som påverkar för dessa elever utifrån i vilken kontext man lever i?

Det hade också varit både intressant och viktigt att göra en studie om eventuella skillnader i sökmönster bland de pojkar och flickor som valt att studera på Omvårdnadsprogrammet. En utmaning för studie- och yrkesvägledare enligt författarens sätt att se. Sedan är det fortfarande viktigt att arbeta genderöverskridande och att arbetslivet är berett att anställa dessa genderbrytade personer.

Referenser

Abrahamsson, L. (2002) Arbetsorganisationen, kompetens och kön- i gränslandet

mellan rörlighet och stabilitet (kap 11) i Utbildning, kompetens och arbete,

Abrahamsson, K. m.fl. Studentlitteratur, Lund

Ahlgren, R-M. (1999) Det subjektiva yrkesvalet. I Tom Hagström (red). Ungdomar i

övergångsåldern handlingsutrymme och rationalitet på väg in i arbetslivet

Lund: Studentlitteratur

Arnell, Gustavsson, U. (1999) Från utbildning till arbete. I Hagsrtöm, Tom (red)

Ungdomar i övergångsåldern

Lund Studentlitteratur

Arnell, Gustavsson, U. (2003) Ungdomars inträde i arbetslivet: följder för individen

och arbetsmarknaden s.113-133 I Carsten von Otter (red) Ute och inne, i svenskt arbetsliv. Arbetsliv i omvandling 2 003:8

Arbetsmarknadsstyrelsen, Ura 2 002:3 Den framtida personalförsörjningen inom vård

och omsorg, tillgång och rekryteringsbehov till år 2015

Brown, D. & Associates (2002). Career Choice and Development. Fourth Edition. SanFrancisco: Jossey-Bass Publishers, A Wiley Company, San Fransisco

Collin, A. (2002) I Brown, D. Career Choice and Development Fourth Edition Jossey-Bass, A Wiley Company, San Fransisco

Ejlertsson, G. (2005) Enkäten i praktiken En handbok i enkätmetodik Andra upplagan

Studentlitteratur, Lund

Giddens, A (2003) Sociologi Tredje upplagan

Studentlitteratur Lund,

Hagström, T. (red) 1999 Ungdomar i övergångsåldern - handlingsutrymme och rationalitet på väg in i arbetslivet

Studentlitteratur, Lund

Johansson, T (1995) Rutinisering och reflexivitet Studentlitteratur, Lund

Lovén, A. (2000) Kvalet inför valet

Institutionen för pedagogik Lärarhögskolan Malmö Reprocentralen, Lärarutbildningen

Olsson. H. Sörensen. S. (2001) Forskningsprocessen Kvalitativa och kvantitativa

perspektiv

Liber AB, Stockholm

Första upplagan (kapitel 10 är ur Studentens skrivhandbok, Liber (1999)

Nyberg, R. (2000) Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet 4:e upplagan

Studentlitteratur Peavy, V. (2007) Konstruktivistisk väglednings teori och metod Trionom förlag AB, Stockholm

Svensson, L. (2007kap. 8) Red. Olofsson, J. & Thoursie, A.

Ungas framtidsvägar i relation till lokal och regional utveckling i Ungas framtidsvägar

Agora, WS Bookwell, Finland 2007

Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer. Lund, Studentlitteratur

Trost, J. (2001). Enkätboken 2:a upplagan Studentlitteratur, Lund

Törnqvist, R. (2003 kap. 8) i Moderna Samhällsteorier traditioner riktningar teoretiker Månsson, P. (red) Prisma WS Bookwell AB, Finland

Sjätte upplagan

Journaler och rapporter

Happel, B. (1999). When I grow up I want to be..? Where undergraduate students want to work after graduation. Journal of Advanced Nursing, 29, 499-505.

Hemsley-Brown, J., & Foskett, N.H. (1999). Career desirability: young people’s perception of nursing as a career. Journal of Advanced Nursing, 29, (6) 1342-1350.

Henryson, Lennart (1994). Syo-kulturer i skolan. Elevers och skolpersonals

uppfattningar av studie-, yrkes- och arbetslivsorientering på några högstadieskolor.

Akademisk avhandling. Lärarutbildningen: Malmö Högskola

Lo, R. & Brown, R.(1999) Perceptions of nursing students on men entering nursing as a career

Austr. Journal of Advanced Nursing 1999 Dec- Feb 17 (2) 36-41

Lookinland, S. & Anson, K. (1995). Perpetuation of ageist attitudes among present and future health care personnel: implication for elder care. Journal of Advanced Nursing, 21, 47-56.

Näringsdepartementet, (DS 1 999:44). Den ljusnande framtiden är vår, om vård och

omsorg – en arbetsmarknad i utveckling

Rapport från kommissionen för rekrytering till vård och omsorg

Internetadresser

Ahlqvist, T. (2005) Svårt locka pojkar till vårdutbildningar tillgänglig 2008-11-21 på

http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/72/89/fe0a5c7f.pdf

Arnell Gustavsson, U. (2003) I Unga utanför vilka, varför , vad göra tillgänglig 2008- 10-31

http://www.esf.se/upload/Publikationer%20Blanketter/Equal/Publikationer/Unga%20ut anf%C3%B6r.pdf

Al-Omar, B. A. Knowledge, attitudes and intentions of high school students towards the

nursing profession in Riyadh city, Saudi Arabia tillgänglig 2008-10-31 på:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/queryd.fcgi?cmd=Retrieve&db=pubmed&dopt=Ab stract&list_uids=14968208

Andersson, D. & Lindblad, J. (2008) Etablering på arbetsmarknaden Hur klass, kön och etnicitet styr ungdomarnas villkor

Landsorganisationen (LO) tillgänglig 2009-01-23 på

http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidview/9173C5C5B6EC756EC12573FD0029B6 46/$file/Etabl_pa_arbmarknaden.pdf

Björklund, J (2008) Tillgänglig 2008-10-31 på

http://www.folkpartiet.se/FPTemplates/ListPage____80634.aspx Dresch, J. & Lovén, A. 2003 Vägledning i förändring

– om omvärldsförändringar och dess betydelse för vägledning tillgänglig 2008-11-10 på

http://dspace.mah.se:8080/bitstream/2043/919/1/vagledning_i_forandring.pdf

Fransson, K. & Lindh, G. (2004) Ungdomars utbildnings- och yrkes val i egna och