Det är viktigt att gå efter sin känsla och lyssna på sig själv! It´s Importent to Go by Feeling and Listen to One Self

Examensarbete

Det är viktigt att gå efter sin känsla och

lyssna på sig själv!

Motiv, påverkan och framtidstro hos elever på omvårdnadsprogrammet

It’s Important to Go by Feeling and Listen to One Self!

Motives, influence and belief in the future by pupils attending the Health Care Programme

Maria Magiera

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Examensarbete 15hp

Examinator: Marita Flisbäck

Handledare: Therese Vincenti Malmgren

Sammanfattning

Som blivande Studie- och yrkesvägledare har författaren velat undersöka, vaför ungdomar väljer omvårdnadsprogrammet (OP). Syftet med studien är att undersöka varför de som går på OP valt att göra det och besvara ovanstående genom frågor om motiv, påverkan samt förhoppningar inför framtiden? Syftet och forskningsfrågorna har undersökts utifrån ett sociologiskt perspektiv med hjälp av Giddens struktureringsteori och Webers handlingsteori. Författaren har valt en kvantitativ ansats och som metod valt att konstruera en enkät om 29 strukturerade frågor samt en öppen fråga. Undersökningsmaterialet bestod av 77 omvårdnadselever på två strategiskt utvalda skolor med OP i sitt gymnasieprogram, fördelade på tre klasser. Studiens resultat baseras på 30 enkätfrågor och visar att det som fått eleverna att välja OP är ett intresse av att arbeta med människor i ett vård och omsorgsrelaterat arbete. Av resultatet att dömma önskade eleverna fler samtal med Studie- och yrkesvägledaren trots att de var nöjda med den information de fått. Eleverna var också mycket nöjda med sitt gymnasieval, vilket de ansåg vara intressant och spännande. Resultatet visade även att ungdomarna ansåg att de själva valt utan påverkan av andra. Eleverna hade också önskemål om att media visade fler positiva sidor av vården. Lönen, var ett argument för att inte vilja arbeta i vården men hos de som svarat att de kan tänka sig ett arbete där var lönen varken viktig eller oviktig. Angående framtida arbetsplats pekar resultaten i föreliggande studie på att de som gått OP är beredda att stanna i ett vårdrelaterat arbetsområde samt att de flesta vill vidareutbilda sig inom sitt område. Ett interssant fynd i denna undersökning är att socialbakgrund inte verkade ha betydelse för programvalet vilket annan forskning hävdar.

Sökord:

Innehållsförteckning

1 Inledning... 7

1.1 Syfte och Problemformulering ... 9

1.2 Begrepp... 10

2 Teoribakgrund ... 11

2.1 Studie- och yrkesvägledarnas roll i valprocessen... 13

2.2 Vad menar eleverna har påverkat dem? ... 15

2.3 Föräldrar ... 17

2.4 Intresse... 18

2.5 Förväntningar på framtida yrke samt medias roll i valprocessen... 19

2.6 Var vill ungdomarna arbeta? ... 20

2.7 Internationella attitydstudier till ett arbete i vården... 21

2.8 Rekryteringsåtgärder ... 22

2.9 Könsperspektiv ... 23

3 Avgränsningar och preciseringar... 24

4 Metod... 25

4.1 Enkäten ... 27

4.2 Urval ... 28

4.3 Datainsamling och genomförande ... 29

4.4 Analys och bearbetning ... 30

4.5 Etiska överväganden... 30

5 Resultat ... 32

5.1 Bakgrund ... 32

5.2 Motiv ... 33

5.3 Förväntningar ... 36

5.4 Påvekan och information ... 37

5.5 Framtid ... 39

5.6 Elevernas egna synpunkter ... 41

6 Sammanfattande slutdiskussion... 42 6.1 Fortsatt forskning... 47 Referenser... 48 Resultat (bilaga 1)... 54 bil. 2 ………64 bil. 3 ………74 bil. 4 ………75

1 Inledning

Vad är det som får elever att välja Omvårdnadsprogrammet (OP)? Den frågan har jag ställt mig många gånger eftersom författaren haft ett förflutet i vården. Efter att ha funderat beslöt jag mig för, att i mitt examensarbete börja i andra änden, nämligen med att fråga varför eleverna som går OP valt just detta, deras motiv, vad som påverkade dem i deras val och förhoppningar inför framtiden samt var eleverna tror de kommer att arbeta i framtiden? Väljer man OP finns det många möjligheter efter gymnasiet. Stämmer det som forskning menar påverkar ungdomarna mest, nämligen föräldrar och föräldrars utbildningsnivå? Föreliggande studie kan, utifrån författarens sätt att se, därför vara av intresse för både blivande och verksamma studie- och yrkeslärare då det är de som dagligen ställs inför ungdomars funderingar och önskemål om framtiden och hjälper och guidar dem i deras studie- och yrkesval. Ur det perspektivet och som blivande studie- och yrkesvägledare är det intressant att få ta del av ungdomarnas attityder till vården som arbetsfält. Ska man se till individ eller samhälle när man vägleder elever?

Om man ser till behovet av utbildad personal och chansen till arbete efter gymnasiet skulle det rimligtvis inte finnas det stora rekryteringsbehov som det finns. Därför menar författaren att det är intressant att få veta hur ungdomarna som valt OP vill arbeta och om de kommer att stanna kvar? Skolornas vägledare har ett ansvar att dels hjälpa eleverna att vidga perspektiv, hjälpa ungdomarna göra väl underbyggda val lika väl som krossa glastaket d.v.s. motverka de begränsningar kvinnor möter som klättrar på karriärstegen och därför endast når upp till en viss nivå. Män i kvinnoyrken åker däremot glashiss och passerar kvinnorna som bara kan se på, genom glastaket. Författaren har också tittat på hur ungdomar och vårdpersonal i andra länder ser på att arbeta i vårdrelaterade yrken och det ser tyvärr inte bättre ut där (se kap. 2;7). Att tycka att det är tråkigt att t.ex. arbeta med äldre människor ser ut att vara en internationell företeelse vilket är förödande för framtiden med tanke på att allt fler lever längre och därför med all säkerhet kommer att behöva vård och omsorg i någon form.

Vårdpersonalens yrkesroller har också genom åren genomgått många förändringar. Trots det är de flesta instanser överens om att de i allra högsta grad behövs. Ändå finns det för få som vill arbeta inom företrädesvis äldrevården, det gäller både sjuksköterskor

och undersköterskor enligt Ura (2002:5). I och med den växande andelen äldre växer också behovet av kompetent personal, och det talas mycket om bristen på sådan inom vård och omsorg. Samma källa tar också upp problem som uppstår i och med en allt mer kvalificerad hemsjukvård och behovet av en bättre rustad personal vad gäller medicinska baskunskaper och kunskaper i demensvård samt rehabilitering. Det finns således ett akut rekryteringsbehov och för kommunernas del är det angeläget att lösa personalförsörjningsfrågan.

Statistik för gymnasieskolans läsår 2006-2007 i Sverige visar att endast 12266 elever av alla 376087 gymnasieelever valt omvårdnadsprogrammet. Vilket kan jämföras med byggprogrammets 13450 och naturvetenskapligt programets 43244 elever. 3410 elever hade omvårdnadsprogrammet som första val och av dessa var 86 % kvinnor (Skolverket 2007). Landsorganisationen (LO) och Lärarnas Riksförbund (LR) har i sin senaste gemensamma rapport, visat att av de elever som gått färdigt sin utbildning på OP har 79 % fått arbete efter gymnasiet. Problemet hävdar rapporten är således inte att hitta ett arbete, det svåra ligger i att locka elever att välja, i detta fall omvårdnadsprogrammet. Som ett led i detta anser de att man ska certifiera arbetsplatser för att ta emot elever då mycket talar för att praktiken (PRAO, APL) på arbetsplatser har en avgörande roll för elevernas framtida yrkesroll (Lundby- Wedin & Fjelkner 2007). Löfström ser möjligheter i att erbjuda spetskompetens och precisera undersköterskekompetensen så som görs för t.ex. maskinoperatörer för att locka fler till OP (Löfstöm 2004 s.s. 66-67).

På Utbildningsinfo.se (2007) kan man läsa att vård- och omsorgsarbete alltmer sker i hemmen vilket ställer stora krav på personalen avseende lyhördhet för sina vårdtagare samt att det behövs ett stort mått av kreativitet för att lösa ovana problem. I SKOLFS 1999:12 finns omvårdnadsprogrammets syfte beskrivet vilket är att främja hälsa och stödja varje individs förmåga att utveckla sina resurser med utgångspunkt från såväl hälso- och sjukvård som vård och omsorg. Vidare ska man ta hänsyn till solidaritet, lika rättigheter oavsett kön, ålder, hudfärg, etnicitet eller klass. Programmet ska också ge kunskap om människan ur ett biologiskt, psykologiskt, socialt och existentiellt perspektiv och omfatta hela människans livslopp. Utbildningen utgår från en värdegrund som betonar människors lika värde, mänsklig värdighet och välbefinnande. APU/APL (arbetsplatsutbildning/lärande) utgör en viktig del och utvecklar bl.a.

förmågan att hantera mänskliga relationer i vård och omsorg. OP betonar också vikten av kommunikationsfärdigheter i arbetet med människor.

Programmet har inga nationella inriktningar. OP leder direkt till undersköterska, vård- och omsorgsassistent, skötare samt personlig assistent men förbereder även för studier till bl.a. sjuksköterska, socionom, lärare och arbete inom räddningstjänst. Av alla program 2004 utgör OP endast tre procent men söktrycket har dock ökat något från 1996 och fram med ca fem procent. Programmet utgörs också traditionellt av fler flickor än pojkar, 82 % respektive 20 %. och av dem som gått ut OP 2004 hade 71,7% högskolebehörighet (Lundqvist & Hagnefur, 2006). Rapporten visar dessutom att det för tillfället råder balans mellan utbud och efterfrågan men hävdar att anledningen till det är att äldrevården av besparingsskäl väljer att anställa outbildade medarbetare (a.a.)

1.1 Syfte och Problemformulering

Eftersom studier, både nationellt och internationellt, visat att det anses tråkigt att arbeta i ett vård- och omsorgsrelaterat yrke finner författaren det relevant att undersöka varför de elever som ändå valt OP gjort det. Ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv är det också meningsfullt så till vida att några av målen med vägledning är att vidga perspektiv, visa alternativ samt att göra eleverna medvetna om sig själv. Författarens syfte med denna studie är att undersöka varför ungdomar väljer OP. Författaren har därför velat analysera motiv, påverkan samt var eleverna kan tänka sig att arbeta efter gymnasiet.

Problemet som författaren ser det, är att få väljer OP trots goda möjligheter till arbete efter gymnasiet (jfr. kap. 1). Författaren menar att om syftet är att undersöka varför ungdomarna valt OP, är det meningsfullt att undersöka vilka personer som haft någon betydelse för gymnasievalet, vilka yttre omständigheter har påverkat t.ex. media, inom vilka arbetsområde kan eleverna tänka sig arbeta efter gymnasiet. Meningsfullt i den bemärkelse att som Studie- och yrkesvägledare kunna göra eleverna medvetna om att föräldrar, kamrater, media och samhället i stort påverkar deras utbildningsval samt att socialt ursprung, i detta fall att föräldrarnas bakgund inte får hindra individen att göra ett val utifrån sina förutättningar och intresse samt informera om alternativ.

Avseende socialt ursprung är författaren medveten om att begreppet innebär mer än endast föräldrars bakgund men har medvetet valt att fokusera på, det som forskning hävdar, nämligen att föräldrarnas utbildning har betydelse för barnens val av utbildningskarriär. I en nyligen gjord rapport av Andersson och Lindblad (2008) initierad av LO har man påvisat att klass har större betydelse än etnicitet vilket kan vara av intresse för föreliggande studies resultat.

1.2 Begrepp

Författaren väljer att för läsarens skull förklara vissa centrala begrepp och vilken betydelse begreppen har i denna studie. Av utrymmesskäl läggs de i bilaga (bilaga 4).

2 Teoribakgrund

Författaren har valt ett sociologiskt perspektiv, angående hur elever som går på OP tänkt om sitt val och sin framtid. Med sociologi menar Giddens att ”sociologi är ett ämnesområde där man tillfälligt ställer sina privata åsikter åt sidan för att mer noggrant studera vad som inverkar på ens eget och andras liv”(Giddens 1994, 1998, 2003 s. 34). Författaren är också medveten om att begreppet sociolog kan stå för andra saker än det som Giddens menar (jfr. kap. 1.2). Författaren skulle även kunnat använda Skeggs (1999) klassperspektiv eller Krumboltz teorier om Planned Happenstans som förklaringsmodeller till varför vi väljer, i detta fall OP, som vi gör. Ytterliggare en metod skulle vara av intresse nämligen, Hollands teori om att vi väljer yrkesområde utifrån vår personlighet. Om man använder dessa känns det nödvändigt, som författaren ser det, att kompletera med intervju, vilket tiden inte medgav.

Skälet till att Giddens och Weber valdes är författarens intresse för deras teorier samt nyfikenhet om de går att använda som instrument för att noggrant studera inverkan/påverkan utifrån en kvantitativ metod som enkät. Giddens ”( 1994, 1998, 2003 s 34) menar också ”att praktisera sociologi inbegriper en förmåga att tänka kreativt och ”fantasifullt” och att försöka avhålla sig från förutfattade uppfattningar om vad det sociala livet går ut på”, vilket är orsker till att författaren valt bort kön och etnictet. Ett annat skäl är, Webers teorier om aktiviteter och passiviteter i sociala handlingssituationer, problem som även Lovén (2000) belyser i sin avhandling Kvalet inför Valet samt att man enligt Weber ”kan utreda faktiska handlingsalternativ, kartlägga olika medel som som kan leda fram till önskade mål, vad som är möjligt och önskvärt, i bästa fall säga något om alternativens troliga konsekvenser” (Törnqvist 2003). Vilket är vad en Studie- och yrkesvägledare ska göra enligt författarens sätt att se.

När man vill veta något om motiv, påverkan och framtid är Webers ”handlingsteori” och Giddens ”stuktureringsteori” relevant enligt författarens sett att se. Struktureringsteorin försöker visa hur, i detta fall, eleverna aktivt bidrar till att reproducera befintliga samhällsstrukturer och sociala system. Man upprepar helt enkelt gamla lagrar, som t.ex. att ungdomar väljer samma bana som sina föräldrar eller har samma uppfattningar om sociokultur osv. (Johansson, 1995). Giddens menar, enligt

Johansson, att människor ständigt är delaktiga i struktureringen av den sociala verkligheten de befinner sig i avseende intentioner, motiv och livsplaner (Johansson, a.a.). Man rutiniserar vardagen för att få struktur och sammanhang vilket är vad Giddens kallar en reflexiv process. d.v.s. man har valt, övervägt och beslutat sig för något men att man samtidigt alltid kunnat handla annorlunda. Giddens pekar även på individens förmåga att själv välja hur man vill handla och samtidigt reflektera över hur man valt men att vissa handlingar är mer omedvetna än andra. Han pratar därför också om reflexitivtet i termer om ”tyst kunskap” när man gör något utan egentligen veta varför, vilket är välkänt i vård- och omsorgsarbeten (a.a.).

Handlingsteori är enligt Wikepedia, ”den del av filosofin där man studerar olika teorier för de processer som ligger bakom avsiktliga handlingar och rörelser”

http://sv.wikipedia.org/wiki/Handlingsteori tillgänglig 2008-10-09. Det är detta som författaren finner intressant avseende motiv för val av i detta fall OP och därför valt att tillämpa. Törnqvist (2003) menar att Webers grundtema är ”aktivitet och passivitet i sociala handlingssituationer” och diskuterar varför många blir passiva i situationer där vi rimligtvis borde ta för oss.

Kortfattat går Webers teori ut på, att genom att förstå aktörernas handlingssituationer om hur aktörerna (eleverna) tolkar motiv och avsikter och därigenom hitta förklaringar och mönster till dessa handlingar kan man förstå det mänskliga handlandet. Weber studerade både samhällsstrukturens inverkan på det sociala handlandet och de bakomliggande mekanismer som förändrar de samma. Han var således intresserad av människans subjektiva handlande men inte ur ett individperspektiv utan menade att handlandet sker utifrån den sociala strukturen man befinner sig i. Här kan man som Peavy (2007, s. 23) referera till Kierkegaard ”att man, om man verkligen skall lyckas leda en människa till en bestämd plats, först och främst måste anstränga sig att finna honom där han själv befinner sig”. Utifrån interaktionen mellan aktörerna och deras samhällsomständigheter kan man få sitt eget behov av kunskap om sitt eget handlande och dess alternativ tillgodosett vilket, enligt författaren, är ett av målen med vägledning. Att han dessutom studerat fenomenet makt som ett sätt att få den underordnade att tro på legitimiteten i maktutövarens maktinnehav, kan man enligt författarens sätt att se applicera på en vägledningssituation i gymnasievalsprocessen.

Reflexivitet i ett samhälle betonar individen som aktivt tar del av samhällets resurser avseende kunskap och information. Ungdomsforskaren Thomas Ziehe beskriver begreppet reflexivitet så här; ”när man som individ ständigt granskar, analyserar och jämför sig själv gentemot ”de andra”. Denna process är tydlig i ungdomars jakt efter identitet, eller en forskares relation till sitt forskningsobjekt. Reflexiviteten är en process där vi genom att jämföra oss med andra förstår både oss själva och de andra mycket

bättre”, d.v.s. individens möjligheter till självreferenser

http://sv.wikipedia.org/wiki/Reflexivitet tillgänglig 2008-10-31.

2.1 Studie- och yrkesvägledarnas roll i valprocessen

I läroplanen står att Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, skall

™ informera och vägleda eleverna inför fortsatta utbildningen och

yrkesinriktningen och därvid särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionshinder samt

™ vara till stöd för övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser Där står även att alla som arbetar i skolan skall

™ verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningar samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som finns i en lärande miljö ™ bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som

grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet

Även i FN’s l, artikel 28 om barns rättigheter, står det att alla barn har rätt till studie- och yrkesvägledning och att de har till uppgift att minska antalet studieavbrott

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet och daghemmet, LpO 94 tillgänglig 2008-10-31 på http://www.escandinavo.com/download/lpo94swe.pdf

Under slutet av 1920-talet började det som kallades yrkesvägledning växa fram, då som en sorts ungdoms- och yrkesförmedling och först 1993 inrättades en studie- och

yrkesvägledar-examen. Man blev professionell vägledare vilket innebar att hjälpa enskilda individer att utifrån sina unika problemställningar hantera och lösa problem inför valet av utbildning, yrke, arbete eller liv Sahlström (jfr. SOU 2001:45).Forskning visar att det växer fram en ny typ av vägledarroll mycket på grund av samhällets decentralisering och att det inte längre finns några utstakade vägar som tidigare när många gick i föräldrarnas spår (Dresch & Lovén 2003). Sahlström (jfr. SOU 2001:45) menar att begreppet studie- och yrkesvägledning kan ses både som en engångsföreteelse likaväl som en pågående process.

Men i dag måste vägledning också ses i ett vidare perspektiv avseende internationalisering och en ökad mobilitet. Sahlström (a.a.) belyser också problemet med att man har blivit mer och mer individcentrerad vilket får till följd att vägledningen måste ompröva metoder, tekniker och förhållningssätt, det som Lovén (2000) kallar multiinstrumentalist. Vidare anser Sahlström (jfr. SOU 2001:45) att saker som ökad valfrihet, självbetjäning, Internet samt mångfald och privatisering ställer större krav på vägledarna att hålla sig à jour än tidigare

En aspekt i valsituationen som Lovén (2000) tar upp i sin avhandling är elevernas passivitet i valprocessen. Han menar att eleverna ofta förväntar sig att vägledarna ska ordna valet åt dem. han kallar det inbyggd hjälplöshet. Konsekvensen blir då enligt Lovén (a.a.) att vägledarna måste bli bättre på att hitta nya vägar, att bli ”multiinstrumentalistiska”. Lundby-Wedin och Fjelkner (2007) fann i sin rapport att eleverna tycker att SYV är viktig och de vill att vägledarna ska vara kunniga och finnas på plats, bli igenkända så de slipper börja om varje gång. Fransson och Lindh (2004) uppmärksammar valprocessen och gör gällande att det borde finnas en lägsta nivå avseende professionellt stöd med att sortera, speciellt med tanke på det stora informationsflödet vilket drabbar alla elever. Dresch och Lovén (2003) menar också de att ungdomar har svårt skilja mellan vad som räknas som information och vad som är marknadsföring. Fransson och Lindh liksom Lovén vill slå ett slag för PRAON för att kunna göra väl underbyggda val i framtiden (Fransson & Lindh, 2004). Skolverket i sin tur menar att studie- och yrkesvägledningen måste se till helheten och ge adekvat information avseende de olika skolövergångarna (UG-95). Dresch och Lovén (2003) gör samma reflektion och hänvisar till vägledningsforskare som bl.a. Peavy som

förespråkar att man inom vägledning ska ha ett holistiskt synsätt, mycket beroende på förändringar i själva samhällsstrukturen.

En fråga som stötts och blötts är hur skolan blir en del av samhället och Nordström argumenterar för att skolan ska bli bättre på att synliggöra yrken och ge ungdomar fler kanaler och vägar in mot näringslivet. I det arbetet är det viktigt att vägledaren inte utövar sin maktposition utan är professionell och vidgar perspektiv samt visar alternativ (Nordström, 2008). Som vägledare behöver man också ta hänsyn till varje individs rätt till meningsfull utbildning och arbete, ta hänsyn ta individuella värderingar samt beakta rätten till den egna integriteten (Lärarnas Riksförbund, 2007). Gredemyr (2008), påpekar att man måste få bort stämpeln som ”syo-tant” och inte vara låst i sina positioner utan vara kreativ och se nya möjligheter. Vidare pushar hon för att vägledarna ska prata mer om entreprenörskap vilket även näringslivet vill och har flera projekt på gång som t.ex. Sommarlovsentreprenörer och Min framtid. Plant (2008) vill integrera studie- och yrkesvägledning i något han kallar partnerskap och menar då att vägledarna arbetar i organisationspartnerskap där de är involverade i större grupper, organisationer, lärare samt hela skolan.

I Danmark har man genomfört detta och där arbetar lärarna och vägledarna tillsammans och lyfter fram en sorts valkompetens vilket visat sig vara ett innovativt sätt att arbeta. I SOU utredningen ”Åtta vägar till kunskap”, finner Svenskt näringsliv också eleverna osäkra och menar att de beror på avsaknaden av information om arbetsmarknaden och att de saknar kunskap om vad som krävs för vissa arbeten och vilken utbildning som behövs. Att det är så menar Svenskt näringsliv beror på den stora osäkerhet som ungdomarna känner inför sitt gymnasieval. Konsekvensen blir att utbildningstiden förlängs och många hoppar av eller ändrar inriktning (SOU 2002:120). Lundby-Wedin och Fjelkner (2006) diskuteras vem som påverkat eleverna mest och utifrån deras rapport så uppgav majoritet av eleverna att de mest värdefulla informationsvägarna är i nämnd ordning var prao samt studie- och yrkesvägledning.

2.2 Vad menar eleverna har påverkat dem

Avseende vad som fått eleverna att välja något yrkesförberedande program, i detta fall OP, har det framkommit att någon form av yrkesinriktad praktik/Prao fått sju av tio att

välja ett program med liknande förutsättningar vilket enligt dem visar att val av utbildningsinriktning styrs både av attityder till och kunskaper om branschen eller yrket (Lundby-Wedin & Fjelkner, 2007). Henryson (1994) fann i sin avhandling att många elever känner oro och osäkerhet inför gymnasievalet. Eleverna upplever att de har svårt att överblicka utbudet av alternativ samtidigt som de har svårt att ta till sig innehållet, vilket gjorde dem passiva i valprocessen (Henryson, 1994). Peavy (1998) anser att man alltid måste göra val och att inte göra det också är ett val, om än negativt. Även Peavy (1998) menar, liksom Henryson, att vi lever i en värld där det förekommer ett otal valmöjligheter men att man själv har ansvar för vilka val man gör. Han argumenterar vidare att det är lätt att fastna i gamla föreställningar, istället för att se möjligheter ser man bara oöverstigliga hinder. Dresch och Lovén (2003) är inne på samma spår avseende dagens ökade valmöjligheter och menar att de många val som eleverna ställs inför försvårar elevernas beslutsprocess.

Gustavsson och Lodin (2008) visade i sin studie att elevernas känslor har en framträdande och förbisedd roll som ibland är avgörande för valet av utbildningsväg. De anser därför att det inte går att bortse från elevernas känslor och upplevelser beträffande gymnasievalet och det inte bara gäller studie- och yrkesvägledare utan hela skolan har ansvar för detta (Gustavsson & Lodin, 2008). Peavy (1998) belyser också känslornas betydelse vilka, enligt honom, betyder mer än de rationella lösningarna i en valsituation. Känslor kan dock blockera och göra att vi inte ser det uppenbara, samtidigt som de är inspirationsenergi anser Peavy och hänvisar till forskning som visar att utan känslor är förändring omöjlig. Collin (1996) menar att om man ber människor berätta om sina känslor kring en viss upplevelse t.ex. gymnasievalet, kan dennes mål, behov och vad de finner meningsfullt synliggöras. Känslorna blir dörren som öppnas för en människas berättelse.

De kontextuella teorierna talar också om styrkan i att söka stöd hos andra om vilket man även kan läsa i Lovéns (2000) studie. Enligt Gustavsson och Lodin (2008) väljer vi också vilka auktoriteter vi ska lyssna på och gör därmed en indirekt riskanalys men påpekar samtidigt att det aldrig går att förutspå resultatet. Vidare menar Gustavsson och Lodin (a.a.) att arbetsvalet är bland det viktigaste val vi gör i livet och hänvisar till Giddens (1999). Sawyer och Kamali (2006) belyser Studie- och yrkesvägledarnas problem med intressekonflikter avseende elevernas framtidsdrömmar som i realiteten

begränsas av betyg och bristande förkunskaper. Detta argumenterar Sawyer och Kamali (a.a.), bidrar till rangordning och hierarkisk värdering av gymnasieprogrammen, där det naturvetenskapliga och tekniska framställs som bättre än mer praktiska som t.ex. det lågt rankade Omvårdnadsprogrammet.

2.3 Föräldrar

Det sociala ursprunget, det vill säga föräldrars utbildningsnivå är den viktigaste faktorn för barns skolframgång (SOU 2000:39). Fransson och Lindh (2004) delar SOU:s uppfattning och menar att det kulturella kapitalet d.v.s. familjens utbildningstradition, inriktning samt nivå spelar stor roll för elevernas utbildningsval. Andra forskningsresultat har, enligt Löfström (2004), kommit fram till att föräldrainflytandet är beroende av vilken utbildningsnivå de har, vilket också, menar Löfström (a.a.), spelar roll vid otraditionella val. För individens del är det naturligtvis idealiskt om den får en rättvis chans till optimal livskvalitet, genom att kunna välja en utbildning som passar henne/honom för att komma vidare i livet och arbeta med det man helst vill. För samhällets del är det negativt om det finns en outnyttjad reserv som inte tillvaratas på grund av orsaker som inte är relaterade till anlag och intresse. Således kan det ur ett individ- och samhällsperspektiv ses som ett problem att faktorer som kön, socialt ursprung, etnicitet samt hemförhållande påverkar ungdomars utbildningsval.

Law och Arthur (2003) fann i sin studie om vad som påverkat Hong Kong studenters val av en karriär som sjuksköterska var föräldrar, vägledare, vänner samt tidare erfarenheter från vården. Studien visade också att kvinnor som hade mödrar som arbetade som sjuksköterskor oftare valde samma karriär. Andra mer jordnära saker som påverkar ungdomar och deras val är att många har sina föräldrar som förebilder och tar därför efter deras normer avseende den trygghet som bland annat ett fast arbete innebär. De är inte intresserade av att hoppa runt i diverse projektanställningar och tidsbegränsade arbeten trots att arbetsgivarna många gånger ställer sådana krav (Fransson & Lindh, 2004).

Svensson (2007) har i sin undersökning om ungas förväntningar och drömmar funnit att de beslut ungdomarna fattat har gjorts inom familjen. Svensson (a.a.) uttrycker det som att klass och kön samt spänningen mellan alternativen och vilka förväntningar det finns har stor betydelse för individens utvecklingsmöjligheter och vad som är möjligt. Hon

pekar även på skillnader mellan klasser avseende möjlighetshorisont vilken är starkt begränsad i arbetarklassen. Angående det fria valet menar hon precis som Weber att det är den sociala klasstrukturen som bestämmer i vilken mån man kan realisera sina önskningar, inte individen själv. Arnell Gustavsson (1999) anser även hon att föräldrarnas påverkan vad gäller studier och yrkesval är stor men att ungdomarna inte per automatik följer föräldrarnas yrkesval. Lovén (2000) såg också att eleverna ansåg att föräldrarna var viktiga bollplank i valprocessen, vilket även andra forskare kommit fram till, men att de inte var så insatta, så i slutänden var det de egna besluten som avgjorde.

Andra viktiga personer i elevens omgivning var äldre syskon samt studie- och yrkesvägledaren. De som påverkade minst, enligt studien, var lärarna vilket även andra studier visar (a.a.). Gustavsson och Lodin (2008) kom fram till samma sak, att mycket av det som eleverna framhåller som värdefullt i valprocessen är stödet från personer i deras omedelbara närhet.

2.4 Intresse

Lovén (2000) menar att det är elevernas intresse för de olika utbildningarna och yrkena som är det viktigaste i valprocessen men att betygen är avgörande för hur stor chans man har att komma in på sitt favoritprogram. Eleverna i studien hade dock inte reflekterat över om de skulle klara av tilltänkta program. Många hade också en övertro på sin egen förmåga vilket Lovén (a.a.) tror beror på den svaga förankringen i arbetslivet, de flesta har bara PRAO att referera till.

Sandell (2007) som undersökt hur elever i årskurs nio resonerar i samband med valet till gymnasiet kom fram till att det viktigaste när de ska välja gymnasieprogram är att det ska vara något som är roligt. Detta menar Sandell (a.a.) är i samklang med det moderna samhällets syn på ökad individualisering. Svensson (2001) fann liknande resultat nämligen, att det som betydde mest för ungdomarna i fråga om programval till gymnasiet, var att det egna intresset avgjorde. Det har också visat sig att de som gjort sitt val utifrån intresse varit de som klarat sig bäst d.v.s. fullföljt utbildningen och sedan gått ut till ett arbete, inte de som följt föräldrars eller studie- och yrkesvägledares (SYV) rekommendationer.

Gustavsson och Lodin (2008) anser också, att SYV främst beskrivs som den som satte igång tankeprocessen kring gymnasievalet, förutom det såg eleverna inte vägledaren som en person eleverna vänder sig till för att söka stöd. Inte heller de som gjort sitt val på basis av att de trott att det var ett lätt program eller de som hade önskan om att få bra betyg, klarar sig lika bra som de som valt efter intresse, vilket går igen på alla program (Svensson, 2004). Ungdomar kan i viss mån ses som ”seismografer” avseende deras förmåga till att känna av samhället och den rådande tidsandan skriver Fransson och Lindh (2004) och hänvisar till Carle som menar att ungdomar tydligt känner av hur vindarna blåser ute i samhället och rättar sina val därefter.

2.5 Förväntningar på framtida yrke samt medias roll i valprocessen

Viet (1996) frågade vilka förväntningar blivande sjuksköterskor hade på sjuksköterskeyrket och 267 studenter tillfrågades om skälen till att de valt en karriär som sjuksköterskor. Här fann man en uppsjö av motiv, till skillnad från tidigare forskning, vilket enligt Viet (a.a.) bevisar att sjuksköterskestuderande inte i detta fall kan ses som en homogen grupp. Den inneboende uppfattningen om att vara nyttig visade sig fortfarande vara viktig men de yttre omständigheterna som lön, arbetsmiljö osv. som tidigare varit oväsentliga skäl har enligt studien fått en avsevärt ökad betydelse. Ett annat nytt skäl som framkom var möjligheten till personlig utveckling. Därför kan man inte ta för givet att enbart nyttighetsaspekten är ett tillräckligt motiv för val av en karriär i sjukvården. Således, hävdar Viet (a.a.), är det viktigt att kunna säkerställa och behålla arbetstillfredställelsen, genom att ta tillvara nyttighetsmotivet och tillåta personlig växt och utveckling i framtiden.

Löfström (2004) har med sin forskning om ungdomars yrkesval, visat att ungdomar, oavsett kön, i dag har höga förväntningar på sitt framtida drömyrke vilket ska vara intressant och häftigt som exempelvis idrottsproffs eller artist. Detta kan vara svåra mål att nå, då marknaden i det avseendet är något begränsad. Även önskemål om att det framtida yrket ska vara varierande och att det är viktigt med bra arbetskamrater framkom i hennes studier. Löfström (a.a.) belyser också problemet med att de många gånger orealistiska drömmarna finns kvar längre idag. Det Löfström (a.a.) menar är, att ungdomarnas drömyrke inte stämmer överens med vad de verkligen blir senare i livet då arbetslivet inte tillhandahåller så många drömyrken. Det kan också vara så att om fler

ungdomar får möjlighet att i görligaste mån realisera sin önskeframtid skulle det kunna medföra att de når självförverkligande, då en individ som är tillfreds med sig själv också upplevs som mer lönsam i arbetslivets ögon (Brown m.fl., 2002).

Media runt om i världen, såväl Sverige som USA, har ett stort inflytande och ansvar avseende hur man refererar till och hur man ser på omsorgsrelaterade arbeten. Vickers (2007) har undersökt medias oftast stereotypa och spekulativa bild av äldre till allmänheten, genom radio, TV och tidningar. Denna bild anser hon inte är acceptabel i dagens samhälle och frågar sig varför denna form av diskriminering är allmänt godkänd när andra inte är det som t.ex. ras eller könsdiskriminering. Precis som andra konstaterar hon att denna syn inte gagnar den nödvändiga rekryteringen av studenter till vårdrelaterade utbildningar eller personal till sjukvården. Vickers (a.a.) belyser även problemet med att vi lever i en ungdomskultur vilket gör att vi är är rädda för ålder- och sjukdom samt död och därmed är chanserna små att media porträtterar äldre människor i positiv dager. Hon menar också att media skapar en världsbild som unga lätt tar till sig i sitt sökande efter identitet, för de som exponeras i media är vita, unga friska, medel eller överklass individer. Fransson och Lindh (2004) menar att trots medias stora genomslagskraft finns det få undersökningar avseende hur det stora mediautbudet påverkar ungdomarnas föreställningar om yrke och arbetsliv.

2.6 Var vill ungdomarna arbeta?

För att se var inom sjukvård män vill arbeta framkom det i en undersökning av Lo och Brown (1999) att män helst väljer att arbeta med akutsjukvård, intensivvård eller som operationssköterska. De fann också att samhället i dag uppvisar en större acceptans för manliga sjuksköterskor. Sjölin (2004) har i sin undersökning angående OP-elevers motiv och intresse för omvårdnadsprogrammet funnit att eleverna valde OP på grund av dess yrkesinriktning men att få ville arbeta som undersköterskor i framtiden.

Spjuth (2003) såg också att många trots allt vill arbeta inom vård och omsorg, men nackdelen är, enligt eleverna själva, att arbetet innebär för mycket hushållsarbete. Resultatet visade också att både elever och arbetslivet måste få bättre kunskap och information om omvårdnadsprogrammet samt att arbetsgivarna och utbildningarna

måste klargöra vilka krav på kompetens de ställer (Spjut, 2003). Om man ändå vill arbeta i vårdsektorn är psykolog det man helst vill bli. Att göra karriär som undersköterska var det bara sex procent som ville. Det framkommer också att förutsättningar för att klara kompetensförsörjningen innebär betydande svårigheter för landsting och kommun. Vidare är det angeläget att få en större etnisk mångfald, jämnare könsfördelning samt bättre vidareutbildningsmöjligheter (Ura 2002:3). Det är också uppenbart menar, Lundqvist och Hagnefur (2006) att det finns en differens mellan vilka yrkesförberedande program som lockar ungdomar och vad arbetsmarknaden efterfrågar. Det är också problematiskt att många unga i dag vill arbeta på premisser som inte finns i dagsläget, att det ska passa in i det sociala livet. I dag har det blivit allt viktigare med personliga kontakter för att få ett arbete när egenskaper som flexibilitet, personlighet, karisma samt individualism värderas högre än ren kunskap och relevant utbildning.

2.7 Internationella attitydstudier till ett arbete i vården

En studie gjord i Storbritannien av Hemsley-Brown och Foskett (1999) angående yngres yrkesval visade att endast sju procent av respondenterna hade valt att arbeta inom vården. Orsakerna tillskrevs bristande intresse samt att de inte trodde att de skulle tycka om att arbeta med omvårdnad, detta oavsett kön, ålder eller social tillhörighet. Anledningen till att pojkar i studien inte var intresserade baserades på att de tyckte att det var ett kvinnoyrke. Bara fem procent ansåg att lönen var ett argument till att inte vilja arbeta med sjukvård.

Andra studier visar att personer som haft nära kontakt med äldre redan som unga, uppvisar ett större intresse för att arbeta i vårdrelaterade arbeten senare i livet (Lookinland & Anson, 1995). I Happels (1999) studie av sjuksköterskestuderande framkom det, att äldreomsorgen inte var en attraktiv arbetsplats, på grund av att arbetet ansågs tråkigt och att den negativa inställningen till äldreomsorgen inte förbättrades under utbildningens gång.

I länder utanför Europa, som exempelvis Saudi, har undersökningar angående attityder till sjuksköterskeyrket också gjorts. I Al-Omars (2004) undersökning av saudiska High School elevers inställning, attityd samt kunskap om och till sjuksköterskeyrket var

syftet att identifiera studenternas uppfattning om huruvida de kunde tänka sig ett arbete som sjuksköterska i framtiden. Resultatet visade att ett ganska stort antal elever hade någorlunda hum om vad ett sådant arbete skulle innebära men attityden till det samma gav inte lika positivt utfall. Bara fem procent kunde tänka sig denna framtid. Att känna personer som var sköterskor hade en positiv inverkan på svaren. Dock var tanken på de långa arbetsdagarna och den psykiska påfrestningen som yrket innebär, inget som gagnade ett eventuellt beslut i positiv riktning.

Rongstad m.fl. (2004) frågade 307 norska sjuksköterskestuderande om vilka deras motiv till att vilja bli sköterska var. De fann att efter att eleverna studerat i sju månader var motiv som mänsklig kontakt, behov att hjälpa andra samt insikten om att yrket genererade arbete framträdande. Men efter 2½ års studier hade dessa mänskliga motiv fått stryka på foten, för nu var det nästan 80 % av studenterna som tyckte att det viktigaste motivet till att bli sjuksköterska var att det gav tillträde till högre studier samt bättre karriärmöjlighet inom t.ex. akutsjukvård, primärvård eller anestesi som ansågs ha högre status vilket inte ett arbete med äldre kroniskt sjuka eller äldreomsorgen hade, där det råder brist såväl i Norge som i Sverige.

2.8 Rekryteringsåtgärder

Enligt Socialstyrelsen (2003, a) spås en ökad brist på hälso- och sjukvårdspersonal till följd av de kommande pensionsavgångarna. Personalbristen förväntas bli stor inom hela vårdsektor, främst bland dem med gymnasial omvårdnadskompetens. Utbildningsnivån är generellt låg hos omsorgspersonalen, detta trots att andelen med gymnasieutbildning ökat. AMS belyser de kvalitetsbrister som härleds till bristfällig kompetens hos såväl personal som organisation. Omsorgspersonalen själva anser sig ändå ha tillräcklig utbildning (Socialstyrelsen, 2003, b). Vidare vill man att lägsta utbildningsnivå ska vara gymnasial yrkesutbildning samtidigt som opinionsmätningar visar en nedåtgående trend, se t.ex. Stiftelsen Företagsam 2006, för att arbeta i vården och antalet sökande har följaktligen sjunkit kraftigt de senaste tio åren. Rekryteringsbasen finns bland de växande ungdomskullarna, de delvis arbetslösa, personer med utländsk bakgrund, men också bland de ökande äldre på arbetsmarknaden som kan tänkas byta arbete, som ett

led i arbetsnedtrappningen. Det senare menar man är särskilt viktigt att ta hänsyn till i framtiden (a.a.).

Nuvarande utbildningsminister Björklund vill höja statusen på yrkesutbildningarna och de är, enligt Björklund, lika viktiga att satsa på som de teoretiska programmen (Björklund, 2008). Dilemmat är enligt Abrahamsson (2002) att matcha utbud och efterfrågan vilket han ser som en dröm omöjlig att uppnå. Vidare menar han att, eftersom det kommer att fattas ca 600 000 personer inom den offentliga sektorn inom en 10-års period måste det till fler arbeten, bättre långsiktighet samt kompetens- och kvalitetshöjning för att klara en arbetsmarknadsomställning.

2.9 Könsperspektiv

Jonsson (2004 kap. 6) anser att könssegregering uppstår därför att utbildningsvalet är avhängigt vilka områden som eleverna finner intressanta och meningsfulla tillsammans med uppfattningar om ämnenas lämplighet i ett framtidsperspektiv. Det kan vara så att pojkar taktiskt väljer t.ex. teknik, fast de inte är intresserade av det, för att det ger en högre ekonomisk avkastning än om de skulle ha valt något mindre luckarativt (Jonsson, a.a.). I dag studerar fler än tidigare på eftergymnasial nivå, men snedfördelningen är märkbar åt kvinnor och akademikerbarn, skriver Ahlqvist (2005). 60 % är kvinnor på högskolans grundutbildningar, detta på grund av att flickor generellt har högre betyg än pojkar.

Vissa universitet/högskolor och gymnasier satsar på pojkar med vårdkurser både för högstadieelever och för gymnasieelever för att väcka intresse för vårdutbildningar redan här. Även så kallade sommaruniversitet upprättas i samarbete med kommun och landsting, för pojkar som vill få en vårdutbildning. Trots dessa insatser är det svårt att locka män till vårdrelaterade yrken. Löneargument, menar Ahlqvist (2004) fungerar inte som det gjort i fallet med att locka flickor att studera teknik (http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/72/89/fe0a5c7f.pdf tillgänglig 2009-01-04). För att se var inom sjukvård män vill arbeta framkom det i en undersökning av Lo och Brown (1999) att män helst väljer att arbeta med akutsjukvård, intensivvård eller som operationssköterska. De fann också att samhället i dag uppvisar en större acceptans för manliga sjuksköterskor.

3 Avgränsningar och preciseringar

Författaren har valt bort könsperspektiv, så tillvida att det i viss mån avhandlas men analyseras inte statistiskt. Detta för att delmängden pojkar är för få. Det man kan säga om de fyra pojkar som ändå valt OP i denna undersökning är att två hade programmet som första val, en hade barn och fritid, en hade samhällsprogrammet. Deras motiv för valet var att det var lätt att komma in på programmet, önskan att arbeta med människor, lät spännande samt att de tror det blir lätt att få arbete. Två kunde dock ej tänka sig att arbeta i vårdsektorn på grund av lönen eller att det är ett tråkigt arbete. De andra två ville arbeta med människor men vill vidareutbilda sig till polis och tandvård. Här kunde författaren använt Webers teori om idialtyper som Hirdman förklarar som en sorts genuskontrakt vilken enligt henne bekräftar den ”naturliga ordningen i samhället” d.v.s. tanken om kvinnan som den omhändertagande och mannen som försörjare, vilket kanske kan förklara varför männen saknas i vården. Men det får bli en annan uppsats. tillgänlig 2009-01-22 på http://sv.wikipedia.org/wiki/Idealtyp

Eftersom begreppet etnicitet (se kap 1.2). är ett omdiskuterat begrepp och desutom, enligt författaren, stigmatiserande, avseende att tillskriva individer särskilda egenskaper och beteende, valdes dettta perspektivet bort även om detta också är intressant, ville författaren i denna uppsats vara fri från förutfattade meningar. Författaren ville inte att etnicitet skulle vara en förklaringsmodell till varför man väljer respektive inte väljer OP. Författaren menar därför att det är viktigt att skilja mellan etnicitet och social bakgrund (jmf.kap. 1.2). Så klass analyseras som social bakgrund då en del bakgrundsfrågor handlar om föräldrars bakgrund. Om och hur stort inflytandet varit kan författaren inte uttala sig om. Även detta får bli en annan uppsats. Således har inte heller det geografiska perspektivet, vilket skulle kunnat vara ett av motiven för att välja OP, behandlats d.v.s. att man väljer skola eller program efter närhetsprincipen. Det som författaren anser varit intressant att uppmärksamma i denna uppsats är;

™ vilka motiv har legat bakom valet av OP

™ hur påverkas ungdomarna av medias syn på vården ™ vilket inflytande har föräldrar haft

™ har social bakgrund någon betydelse för hur man väljer

™

4 Metod

Författaren har bestämt sig för att använda enkät som metod för att undersöka varför elever valt OP, vad som påverkat dem samt var de tror de kommer att arbeta efter studenten. Som författaren nämnt tidigare i uppsatsen är det ett område som är lite beforskat. Anledningen till att det blev enkät som val av metod är att den passar, enligt författaren, bra för ändamålet dvs. att undersöka mångas attityder till ett ämne. Enkät är därför en vanlig metod när man vill nå ut till många som på så sätt lätt kan nås samtidigt t.ex. skolklasser (Olsson & Sörensson 2001, Nyberg 2000). Författaren sparar porto och slipper skicka påminnelsebrev genom att vara på plats, av det skälet övervägdes inte postenkät. Å andra sidan kommer det att skickas tackkort och resultat till de skolklasser som varit vänliga nog att svara på enkäten, vilket medför förhållandevis liten kostnad.

Ansatsen är kvantitativ och det innebär enligt Olsson och Sörensen (2001) att forskaren står utanför, har distans, kort eller ingen kontakt med försökspersonerna, strukturerad med i förväg entydigt formulerade frågeställningar. Trost (2001) menar att en kvantitativ ansats innebär att det går att räkna fram eller mäta svaren man fått, vilket kan ses som mer tillförlitligt och att man därigenom minskar risken för olika former av intervjuareffekter som att respondenten medvetet eller omedvetet ger det svar som anses vara socialt accepterat eller att respondenten medvetet svarar på ett visst sätt för att man tror att det önskas (a.a.). Nyberg (2000) hänvisar till Patel och Tebelius samt Holme och Solvang när han beskriver vad kvantitativ ansats innebär nämligen, att grovt mäta och förklara, att det insamlade materialet omvandlas till siffror och mängder för att kunna utföra statistiska analyser.

Nackdelen med enkät kan vara att frågorna domineras av egen förförståelse och respondenten kanske inte får möjlighet att berätta om det som denne anser är viktigt. Som motvikt har därför den öppna frågan lagts till för att respondenten ska få tillfälle att uttrycka egna synpunkter vilket Trost (2001) menar är bra. Att besvara en enkät går både fort och är förhållandevis lätt att genomföra för deltagarna. Ejlertsson (2005) å sin sida menar att problemet med enkät jämfört med intervju är att eftersom frågeantalet är begränsat går de inte att komplettera om något är t.ex. oklart. På minussidan kan också enkäten upplevas som svår att fylla i för vissa. Att enkät är billigt, når många samtidigt,

lättolkat och att man undviker påverkan uppväger, enligt författarens sätt att se, eventuella nackdelar.

Kvalitativ metod frågar efter på vilket sätt eller vem och skiljer sig således från kvantitativa där det frågas efter hur mycket, hur många, hur ofta eller i vilken utsträckning och svaren mäts mot olika skalor. Kvalitativ metod däremot innebär att intervjuaren ska se verkligheten utifrån den intervjuades perspektiv för att sedan tolka detta utifrån teorier. Fördelen är man får en djupare kunskap om problemområdet. Nackdelen är att det inte är så lätt att kontrollera då det är den enskilda forskaren som tolkar resultatet samt att de statistiskt sett inte är representativt för befolkningen (Trost, 2001).

En annan metod är att göra en reflexiv intervju som innebär att ämnet belyses ur olika vinklar och att intervjuaren vill få insikt i hur omständigheter påverkar det som sker. En teoretisk idé kan finnas men får inte styra studien. Samspelet mellan intervjuaren och den intervjuade är viktig. I en reflexiv intervju pendlar den som intervjuar mellan den berättade historien, sina egna tolkningar och de teoretiska antaganden som finns och måste då reflektera över detta (Thomsson, 2002). Vilken metod som används beror således på vilken undersökning som ska göras. Att avsikten med denna undersökning varit att undersöka vilka motiv och påverkansfaktorer som ligger bakom valet av OP samt var dessa elever vill arbeta efter programmet, behöver inte betyda att resultaten är giltiga på alla skolor, då det alltid går att ifrågasätta såväl metod som urval när man tittar på en del ur helheten.

Enkäten kommer att delas ut i klassrummet, av författaren, till elever på OP, termin tre. Att vara i klassrummet eller annan för ändamålet lämplig lokal, är bra i den bemärkelsen att författaren kan svara på eventuella oklarheter angående frågorna och eliminerar på så sätt risken att någon väljer att inte svara på grund av detta, s.k. internt bortfall. Dessutom är det trevligt att personligen presentera både sig själv och material, enligt författarens sätt att se det.

4.1 Enkäten

Eftersom författaren valt att undersöka många valdes enkät som metod. Av det skälet föll intevju och observation bort. Tillgång till tid har haft betydelse för hur stort underlag som kunnat komma i fråga avseende antalet respondenter, författaren anser dock att det befintliga underlaget räcker (77st). Nyberg (2000) hävdar att ju fler respondenter ur vald population, desto mer nytta har man av statistiska beräkningar och dra slutsatser för sin undersökning. Frågeformuläret formulerades av författaren utifrån syftet och frågeställningar d.v.s. undersöka varför eleverna valt OP avseende bakgrund, motiv, påverkansfaktorer samt var de vill arbeta efter gymnasiet.

Enkäten består av 29 strukturerade frågor samt en öppen fråga som lagts sist, fråga 30, vilket ger respondenten tillfälle att med egna ord beskriva sina tankar angående motiv, påverkan samt framtid. Med strukturerade frågor menar Trost (2001), att frågorna och förhållandena ska vara så lika som möjligt vid undersökningstillfället, det vill säga, för alla som deltar. Vidare anser Trost (a.a.) att man ska vara försiktig med antalet öppna frågor då det är tekniskt tidsödande och de som svarar kanske inte vet vad de ska skriva och då inte skriver något alls. Trots det rekommenderar han en öppen fråga i varje enkät och den bör ligga sist, vilket författaren också gjort.

Författaren valde att använda påståenden istället för frågor därför att de enklare kan formuleras på ett sådant sätt att tänkbara svarsmöjligheter begränsas. Trost (a.a.) menar också att reliabiliteten anses stabil och mindre utsatt för slumpinflytelser vid val av enkät som undersökningsmetod. Däremot kan förförståelsen hos den som konstruerar frågorna göra att validiteten blir lidande vilket författaren är medveten om. Stabiliteten i detta fall är klassrummens utseende samt att frågorna är formulerade så att de är lika för respondenterna. Enkäten är indelad, huvudsakligen, i fyra delar; bakgrund, motiv, påverkan samt förväntningar.

Bakgrundsfrågorna, sex stycken, lades först vilket av många anses tråkigt men Trost (a.a.) hävdar att det är hela enkätens utseende som är viktigt och författaren anser det relevant att lägga dem först. Dessa handlar om föräldrarnas bakgrund samt om eleverna har kontakt med äldre personer. Författaren bestämde sig för en femgradig Likertskala (se t.ex fråga 16) på 13 av frågorna, ( instämmer, instämmer delvis, instämmer helt,

tveksam, instämmer inte) som huvudsakligen handlar om attityder. Detta för att det är lätt att bearbeta udda antal i statistikprogram. Åtta frågor är rangordningsfrågor, där 1 har värdet mest och 10 minst. Dessa handlar mestadels om vem eller vad som kunnat påverka valet.

4.2 Urval

Anledningen till att författaren valt andraårselever är att de har sitt gymnasieval i relativt färskt minne men ändå haft tid att känna efter. Eftersom inte alla Sveriges elever på OP´s tredje termin kan undersökas (totalundersökning), begränsades antalet, först till Skåne, sedan till de skolor i städer/kommuner där författaren bor. Där valde författaren, med hjälp av respektive kommuns hemsida, ut de gymnasier med OP i sitt utbud. Slutligen valdes tre av dessa gymnasieskolor, en i en storstad, en i en mindre stad samt en i en liten stad.

Således blir urvalet ett klusterurval ur populationen omvårdnadselever på termin tre i Skåne. Med klusterurval menar Trost (a.a. s. 35) att man delar in populationen, i detta fall, omvårdnadselever i delar, klustrar, så att man får med både stora och små delar. Delarna i föreliggande uppsats är små och stora skolor som erbjuder OP i Skåne. Då det inte varit möjligt att ta med alla omvårdnadselever på termin två har författaren slutligen valt att dela ut enkäten på två skolor med OP i sitt utbud. Författaren valde gymnasieskolor i sin närhet av bekvämlighetsskäl, vilket innebär att de ligger inom en radie om maximalt sex mil från författarens hemort, ett rimligt avstånd enligt författaren. Gymnasieskolor med OP i sitt utbud valdes ut med hjälp av respektive kommuns hemsida, då författaren inte visste vilka gymnasieskolor som hade OP. Efter det togs kontakt via telefon med respektive rektor eller programansvarig på tre presumtiva skolor, varav två gav positivt besked. Detta gjordes av två anledningar, dels för att spara tid, men också för att författaren ville presentera sig. En skola föll bort då den efter första samtalet inte hörde av sig igen. Det återstod alltså två skolor. En i storstaden och en i den mindre staden. Ett missivbrev (bilaga 3) skickades via mail där syftet och motivet till varför författaren velat komma till respektive skola, är beskrivet.

4.3 Datainsamling och genomförande

En pilotstudie utfördes i samma form som författaren ämnar utföra huvudstudien i, det vill säga med enkäter. Testpersonerna i pilotstudien bestod av elever på OP. Pilotenkäten genomfördes för att testa hur författarens enkät föll ut och om eleverna förstått vad författaren menat. Utfallet genererade att fler (nio ) frågor om syv´s, medias samt föräldrarnas roll lades till, att fler alternativ lades till vissa frågor, en del frågor bytte plats för logikens skull. Tillstånd för att genomföra enkäten (bil.3) inhämtades från rektorer via telefon och missivbrev. Tidsåtgången i varje klass beräknades till 15 minuter, vilket inte visade sig vara tillräckligt, det åtgick 35 min. Enkäterna samlades därefter in av författaren. Möjligheten till internt bortfall på grund av oklarheter anses liten då författaren fanns tillgänglig för frågor i klassrummet. Bortfall som uppstår på grund av sjukdom eller liknande råder författaren inte över. Som tack för klassens och skolans medverkan meddelades att efter sammanställning av resultaten skickas ett exemplar av den färdiga uppsatsen till respektive skola plus ett tackkort till berörda parter.

Eftersom tiden för våra uppsatser sammanföll med elevernas praktikperiod blev antalet respondenter begränsat. Ambitionen var ca 100 elever men författaren fick nöja sig med 78 elever fördelade på två skolor. En av eleverna valde att inte besvara enkäten och tre var på annat håll men svarade senare så författaren hämtade de resterande tre, dagen efter. Klasserna var blandade utifrån vad de valt för profil vilket innebar att det inte var möjligt att få hela intakta grundklasser.

Skolorna besöktes två dagar vecka 43 då eleverna var inne på respektive skola och hade sina individuella val och hade möjlighet att avsätta ca. 30 min. för att svara på enkäten. Författaren kom till skolorna på utsatt tid. Efter en kort presentation av författaren och syftet med undersökningen delades enkäterna ut i respektive klassrum. Det poängterades samtidigt att deltagandet var frivilligt och att eleverna när som helst kunde avbryta sin medverkan. Författaren talade även om att svaren kommer att behandlas konfidentiellt, de kommer inte att kunna härledas till någon enskild elev i det sammanställda materialet och att etiska hänsyn tagits enligt gällande regler. Tiden som åtgick att besvara enkäten var 25 minuter i samtliga klasser vilket var något längre än vad som angavs i missivbrevet. Den totala tiden i klasserna var 35 minuter, inklusive

presentation, utdelning samt insamling av material. Förfarandet har varit lika i samtliga klasser som besöktes.

4.4 Analys och bearbetning

Enkätsvaren analyserades i Excel (bil 1). Författaren numrerade enkäterna 1- 77, av den anledningen att det var lättare att se vilka som lagts in i datorn och inte. Resultaten redovisas i tabell och diagramform samt i löpande text för att på så sätt deskriptivt åskådliggöra materialet samt resultatet för läsaren. Resultatet visas, som % av n och som antal av n. I några figurer visas både och.

4.5 Etiska överväganden

Författaren anser inte att det föreligger några etiska hinder för denna typ av undersökning, då den inte har ett känsligt ämne, känsliga personuppgifter enligt personupplysningslagen (PUL) eller kan åsamka skada behöver således inte svar från Etiska nämnden inväntas eller inhämtas. Författaren är dock medveten om eleverna inte är myndiga vilket författaren påpekat för rektorer och lärare vilka inte såg något hinder att genomföra enkäten eftersom författaren meddelar eleverna om att det är frivilligt att delta och att etiska frågeställningar och regler angående forskning som avser människor har övervägts enligt fyra huvudkrav, vilka är:

1. informationskrav 2. krav på samtycke 3. konfidentialkrav 4. nyttjandekrav

Utdrag ur, Lagen om Etikprövning om forskning som avser människor (2003:460), innebär enligt § 16 att ”forskningspersonen skall informeras om:

- den övergripande planen för forskningen, - syftet med forskningen,

- de metoder som kommer att användas,

- de följder och risker som forskningen kan medföra, - vem som är forskningshuvudman,

- att deltagande i forskningen är frivilligt, och

- forskningspersonens rätt att när som helst avbryta sin medverkan”

Vidare § 17 att ”forskning får utföras bara om forskningspersonen har samtyckt till den forskning som avser henne eller honom. Ett samtycke gäller bara om forskningspersonen dessförinnan har fått information om forskningen enligt § 16. Samtycket skall vara frivilligt, uttryckligt och preciserat till viss forskning. Samtycket skall dokumenteras”.

Dessutom om forskningspersonen inte har fyllt 18 år gäller vad som sägs i §18, vilket är: ”Om forskningspersonen har fyllt 15 år men inte 18 år och inser vad forskningen innebär för hans eller hennes del, skall han eller hon själv informeras om och samtycka till forskningen på det sätt som anges i § 16 och § 17” , tillgänglig 2009-01-23 på

http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/20030460.HTM

Utifrån ovan har författaren inte funnit några hinder för att göra studien med hänvisning till den samma, då författaren i samband med enkätundersökningen berättade för respondenterna/eleverna vad som ligger till grund för önskan att få ta del av motiven till deras gymnasieval samt vilken skola författaren kommer från. Det poängteras återigen att att det är frivilligt, att eleverna när som helst kan avbryta utan att ange något skäl samt att svaren kommer att bearbetas konfidentiellt dvs. att inget svar kommer att kunna härledas till en enskild elev (SFS 2003:460).

Pappa 1 (1%) 0 (0%) 19 (25%) 7 (9%) 6 (8%) _(22%)17 27 (35%) Mamma 0 (0%) 3 (4%) 1 (1%) 5 (6%) 21 (27%) 20 (26%) 27 (36%) Grundskola Gymnasie Universitet Yrkesskola KY Annat vet ej

5 Resultat

Resultatet av enkäten, som delats ut till elever på omvårdnadsprogrammets tredje termin, presenteras nedan som cirkel och stapeldiagram där författaren anser det befogat samt i löpande text. Siffrorna skrivs både som % och absoluta tal utom i de figurer som visar rangordning.

5.1 Bakgrund

Enkäten besvarades av 73 kvinnor och fyra män, totalt 77 (n=77). Den sista frågan som är en öppen fråga besvarades av 45 elever medan 32 avstod. Av de 77 som besvarade enkäten hade 60 respondenter OP som första val, 17 hade andra program som första val t.ex. samhällsprogrammet, media och barn och fritid (se fråga 1, bild 1).

I bakgrundsfrågorna ville författaren att eleverna skulle ange var föräldrarna arbetade, yrke samt vilken utbildning dessa hade.

Figur 5.1 Föräldrars bakgrund

Resultatet från fråga två visade att, sammantaget, mamma, pappa, hade de flesta föräldrar en gymnasieutbildning (71%) men också att många var universitetsutbildade (41%) vilket paradoxalt nog inte visade sig överensstämma med inom vilket yrke/område elevernas föräldrar arbetade.

Mamma 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 inge t sjuks kriv pens ionä r skol a vård egen f öret agar e kom mun stat_vet e j stud erar Inge t sva r Pappa 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 inge t sjuks kriv pens ionä r skol a vård egen för etag are kom mun sta t vet ej stude rar Inge t sva r

Figur 5.2 Föräldras nuvarande status

Flera av respondenterna angav på frågan om vilket yrke/utbildning deras pappor hade att de hade en högre utbildning motsvarande universitet/högskola i hemlandet. I efterhand kan författaren se at det hade varit relevant att ha med etnicitet som parameter då flertalet elever var av annan nationalitet men författaren ville vara neutral avseende etnicitet. Av papporna var det bara två som uppgavs arbeta i skola eller vård. Papporna hade följdriktigt inte heller någon större betydelse för respondenternas val av program.

5.2 Motiv

a - Jag vill arbeta inom ett vård- och omsorgsrelaterat arbete

b - Det var lätt att komma in på OP

c - Jag tror det blir lätt att få arbete efter OP

d - Min familj ville att jag skulle välja OP

e - Kompisar valde det

f - Jag vill arbeta med människor

g - Jag tyckte det lät spännande och intressant

Figur 5.3 Varför valde du OP?

De som svarat på detta (n=77) menade att det finns en önskan att arbeta med (45st) och bland människor (42st), tror att det är lätt att få arbete (30st) samt att programmet lät

Pappa 28 (36%) 12 (16%) 9 (12%) 13 (17%) 22 (29%) 15 (19%) Ingen liten ganska liten ganska stor mycket stor Mindre eller ingen 71,5% Större

spännande och intressant (28st). Huruvida eventuellt tidigare arbete eller praktik inverkat positivt eller negativt för programval, visade inte denna studie då alternativ ”praktik/sommarjobb” i fråga 18 kom på delad sista plats. Hur kamraterna valt, brydde man sig inte om, ingen av de 77 svarande har angett kompisar som skäl för att välja OP.

Mamma 22 (29%) 12 (16%) 10 (13%) 7 ( 9%) 24 (33%) 31 (42%) ingen alls liten ganska liten ganska stor mycket stor Totalt mindre 58,7% Totalt mer

Figur 5.4 (n=75) Hur stor roll spelade din mamma och pappa för ditt gymnasieval?

Resultatet visar att respondenterna anser mammas roll i valprocessen vara ganska stor, till stor roll. 32 % har svarat att mamma spelat mycket stor roll. 17 % har svarat att pappa spelat ganska stor roll. Skillnaden visar att 45 % fler av eleverna ansåg att mamma spelat mycket stor eller ganska stor roll jämfört med pappa. Två svar räknas som ogilltiga då de inte besvarat frågan.

23 ( 29%) 12 (16%) 16 (21%) 9 (12%) 17 ( 22%) 26 (34%) ingen liten ganska liten ganska stor mycket stor Mindre eller ingen 66 (2%) Större

Figur 5.5 Hur stor roll hade SYV i beslutet?

Resultatet i figur 9 visar att 66 % ansåg att studie- och yrkesvägledaren inte haft någon större betydelse men att 22 % ändå ansåg att de fått ganska mycket hjälp och stöd. Trots att så många som 66 % inte ansåg sig nöjda med Studie- och yrkesvägledarna så uppgav 34 % att de fått tillräcklig information om gymnasieprogrammen från SYV och skolan.

Frågorna 10, 11, 12 och 13 handlar om respondenterna har någon eller några i sin omgivning som behövt/behöver vård samt om de kan tänka sig att arbeta i ett vård- och omsorgsrelaterat arbete. Dessa är ja och nej frågor och av den anledningen visas inte figurerna här (se bilaga1) utan endast resultaten. Här svarade 37 nej, de hade ingen i sin närhet som behöver vård av något slag och 40 svarade ja, det har de. 36 respondenter umgås med någon äldre person över 65 år men 41 gör det inte. På frågan om de kände någon på ett äldreboende eller sjukhem (fråga 12) svarade nästan alla nej (52st). Bara 25 av 77 kände någon som befinner sig på en vårdinstutition. Utav 77 respondenter kan 59 (77 %) tänka sig att arbeta i vård- och omsorgssektorn. 18 respondenter kan inte tänka sig det. 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 a b c d e f g

a - Tror det är ett givande arbete b - Det är lätt att få arbete där c - Min familj tycker det är bra

d - Tycker det är meningsfullt och viktigt e - Kan tänka mig ett tillfälligt arbete inom äldrevården

f - Jag tycker om att arbeta med människor

Figur5.6 Om ja varför?

På frågan om varför de kan tänka sig att arbeta i vården, visar figur 5.6 att flertalet hade alternativ f som anledning till att kunna tänka sig ett arbete i ett vård- och omsorgsrelaterat arbete för de tycker om att arbeta med människor. Som nummer två kom alternativ d, tycker det är meniningsfullt och viktigt och som nummer tre kom allternativ a, tror det är ett givande arbete. Få, tre stycken, kan tänka sig det för att övriga familjen tycker att det är bra. Bara 19 respondenter tror det är lätt att få arbete i ett vårdrelaterat arbete och av den anledningen kan tänka sig att arbeta där. Att de tycker om gamla människor, alternativ g, var det 11 som angav som skäl.

0 2 4 6 8 10 12 a b c d e f g h

a - Jag tycker det är ett tråkigt arbete

b - På grund av lönen

c - Jag tycker det är ett tungt och stressigt arbete

d - Jag tycker det är dåliga karriär-möjlighetert

e - Jag känner ingen som arbetar i vården

f - Det är bara kvinnor som arbetar i vården

g - Jag tycker det är dåliga arbetstider

h - Min familj tycker inte jag ska arbeta där

Figur 5.7 Om nej varför?

Av de 18 som svarat nej är det största skälet, att de ser arbetet som ett tråkigt, tungt, stressigt och att lönen är dålig som figur 5.7 visar (jfr kap 2.7). Att ingen de känner arbetar i vården var inget alternativ till att inte vilja arbeta där. Alternativet d, inga karriärmöjligheter, var också ett skäl att inte vilja ta ett sådant arbete. Inte heller att det är en kvinnodominerad arbetsplats tycks vara ett skäl för att inte vilja arbeta där, allternativ f.

5.3 Förväntningar

Att det finns arbetskamrater av båda könen Att abetstiderna är bra

Att arbetet är självständigt

Att arbetsuppgifterna är varierade och intressanta Möjlighet till kompetensutveckling

Att känna sig stolt mig stolt över min arbetsinsats Att min arbetsinsats påverkar lönen

Att arbetet ger mig chans att hjälpa andra Att det går att kombinera med privatlivet Att det finns karriärmöjligheter

Figur 5.8. Vad skulle du önska att ett arbete inom vård och omsorg innebar?

Här skulle respondenterna rangordna från ett till tio, där ett motsvarade mest viktigt och tio minst viktigt. 75 besvarade frågan varav 7 är ogiltiga och tre valde att inte svara. Det

alternativ som gav högst poäng var alternativet: att det ger mig en chans att hjälpa andra tätt följt av att kunna känna mig stolt över min insats. Vilket visar att möjligheter till att hjälpa och vara stolt över det samt att ha varierade och intressanta arbetsuppgifter är det som får eleverna att vilja arbeta i omvårdnadssektorn. Bra arbetstider och karriärmöjligheter var också viktiga aspekter. Lönen kom först på femte plats, allstså varken viktig eller oviktig. Det som var minst viktigt var möjligheten att arbetet skulle gå att kombinera med privatlivet. Alternativet att det finns arbetskamrater av båda könen verkar inte heller vara så viktigt. I nästa fråga, 16, skulle respondenterna ta ställning till om de fått tillräcklig information om gymnasieprogrammen av syv och kommunen. Som helhet och avrundat instämmer 72 % i det påståendet medan 28 % är tveksamma eller instämmer inte i det.

5.4 Påvekan och information

I fråga 17 figur 5.9, skulle respondenterna tala om hur de skaffat sig information om gymnasievalet. 0 10 20 30 40 50 60 SYV Brosc hyr er Vänn er Me dia Förä ldra r Wo rksho ps Fram tids tåge t

Figur 5.9 (n=77) Hur har du skaffat dig information om gymnasievalet ?

De allra flesta (49st) tycksa ha gjort det via SYV. 36 respondenter har fått tips från vänner. Även det tryckta materialet som finns om gymnasievalet har varit till nytta. 22 av 77 säger sig fått information från sina föräldrar. Ingen anser att workshops varit till hjälp och endast fem respondenter har skaffat sig information via Framtidståget. Media har inte heller haft något större inflytande inför gymnasievalet.