Studiemotivationen under de teoretiska lektionerna var varierande i de båda skolorna. Det kunde bero på hur eleverna själva mådde, schemaläggning, gruppsammansättningar, lärarens motivation under lektionen, att kontakten med läraren och elev var bra, hur lektionen var organiserad och om man hade läs- och skrivsvårigheter. För att skapa motivationen hos eleverna återkommer att de måste känna en trygghet samt att de trivs i skolan. Att klimatet är så bra att konflikter undviks som Cardell skriver (Höghielm, 1998). Vi som lärare måste i vår undervisning påverka elevens studiemotivation. En flexibel undervisning av oss lärare och att vi tar till oss de nya undervisningspedagogikerna enligt Ohlsson (Höghielm, 1998). Här styrs det återigen av skolans ekonomi i vad som gäller vidareutbildning för läraren. Finns det inga pengar finns det ingen utbildning att tillgå lärarna.
I skola B framkom läs- och skrivsvårigheter samt annat handikapp t ex. synnedsättning som en av orsakerna till mindre studiemotivation på de teoretiska lektionerna. Som hjälpmedel för synnedsättning i skola B har de fått vissa t ex speciella lampor osv. för att eleven lättare kunna klara av att utföra sina uppdrag. I skola A nämndes inte detta bland eleverna. Orsaken kan vara att då skola A även har elever med läs- och skrivsvårigheter men inte i samma utsträckning som skola B och inte så grava att de anses som ett handikapp.
I de praktiska lektionerna fann vi att det är i allmänhet mer motivation hos eleverna. Men för det så behövdes variation av lärarens lektionsuppläggning. Här bör arbetslaget avsätta tid, kanske en gång i veckan, för att konstruera och planera både praktiska och teoretiska lektioner, så att de blir tilltalande och attraktiva för eleverna. Viktigt är också att förekommer en gemensam lektionsplanering med eleverna som kan ge mer motivation enligt Ohlsson (Höghielm 1998) men även Carlgren och Marton (2002) anser att eleven ska delta i lektionsplaneringen. Läraren ska fånga elevens uppmärksamhet och förtroende samt göra dem delaktiga. Något vi fann i skola B var att de ingav en negativ åsikt om att de inte fick ersättning för de arbeten de utförde på s.k. kundlektioner. Denna åsikt går knappast att genomföras då beroende på att detta strider mot skolans normer.
Enligt Karlberg (2003) är bristen på motivation och disciplin det största hindret för inlärningen i skolan hos eleverna. Det handlar inte bara om hur man som lärare lägger upp sina lektioner. Det kan vara att en elev har inlärningsproblem i kombination med uppförandeproblem. Där behöver läraren ha tillgång till effektiva metoder som hjälper eleverna. Forskning pågår om detta av Karlberg själv då det inte är så vanligt med dessa metoder i Sverige. Vi ser av intervjuerna att det är viktigt hur vi som lärare utformar våra lektioner. Vi måste hela tiden fånga elevernas intresse för att de ska ta till sig kunskapen. Skapa en miljö i skolan där eleverna finner glädje och meningsfullhet att ta till sig ny kunskap.
5.3 Lärarens motivation
I svaren framkom att eleverna upplevde att lärarens engagemang och motivation under de praktiska lektionerna var ganska bra. Då våra lärarintervjuer har varit på våra kollegor som vi känner upplever vi att det stämmer. Det är lärare som har tagit sitt uppdrag som lärare på allvar och vill elevernas bästa. Tempot som lärare är intensivt. Lektionerna går i ett under dagarna och hela tiden ska man som lärare se alla individer och ge dem bästa möjliga undervisning. Samtidigt kommer uppdrag från skolledningen av olika slag som man ska hinna göra. Det gäller att man som lärare kan ha många bollar i luften samtidigt. Det kan vara en stressande situation som man måste behärska.
Lärarna i de båda skolorna ansåg att deras egen motivation till eleverna var viktig under de praktiska lektionerna men även i övriga sammanhang. Hur man som lärare organiserade sina lektioner och hur läraren får sina elever engagerade. När man har tagit på sig läraruppdraget så har man ett stort ansvar. Men hur gör man som lärare om man märker att en kollega brister i sitt ansvar? Detta kan vara en känslig fråga. Vi ska som lärare hela tiden se till att hålla motivationen högt. Både hos oss själva samt att vi överför den till våra elever. Vi måste vara öppna för nya pedagogiska undervisningsätt då eleverna aldrig är lika år från år. Skapa miljöer för lärandet. För att ge kunskap måste vi lärare ha kunskapen om hur man fångar eleven (Carlgren, Marton, 2002). Bli en strateg i sin yrkesroll som lärare efter sin egen erfarenhet och bakgrund som Cardell (Höghielm, 1998) nämner. Steinberg (2001) menar att en gemensam nämnare för de flesta inlärningsmetoder är att få eleven att tro på sig själv och inte vara orolig för att misslyckas. Läraren måste
stärka elevens självförtroende. Först då blir de mottagliga för nya intryck.
5.4 Arbetsplatsförlagd utbildning (APU)
Vi förstår av intervjuerna att den arbetsplatsförlagda utbildningen fungerar bra. Eleverna trivs när de är där. Lärarnas kontakt med handledarna är däremot ett problem. Tiden räcker inte till för lärarna att skapa ett bra kontaktnät och kunna ge handledarna återkommande information och respons. I skola A får eleverna själva söka APU-platser. Om någon elev får problem att hitta en bra plats, så försöker läraren hjälpa till att söka efter en APU-plats. Lärare som har arbetat några år har oftast skapat sig ett kontaktnät på bra APU-platser. Tanken har varit att samla alla bra APU-platser i ett register så att man kan lätt ge eleven alternativ på ställen de kan söka till. Men det kan brista p.g.a. att i en stor stad med många gymnasieprogram med samma yrkesinriktning behöver väldigt många elever få tag i APU-platser. Nu är branschen ganska mättad på alla företag inom just frisör och det finns många salonger som inte fungerar som en bra handledning till eleven. Där brister det. Skolan skulle satsa mer på att alla APU-platser samt de övriga fick en utbildning om hur man tar hand om eleverna samt att det har en stor betydelse att man tar emot elever från yrkesinriktade gymnasieprogram.
Kontakten med arbetslivet är en viktig faktor i yrkesutbildningen. I den litteratur vi har läst så har de flesta tagit upp det. Både i Lpf 94 och i programmålen på respektive program står detta. För att få den tysta kunskapen som finns ute i arbetslivet så måste man vara delaktig i miljön. Lära sig språket i yrket. Kommunikationen mellan yrkesman och kund är viktig enligt Andersson- Gustafsson (Höghielm, 1998). För att få den måste man vara ute i yrkeslivet. Vi lärare styrs av det akademiska språket då eleverna får högskolekompetens. Beslut fattas av politiker som inte är förankrade i yrkesutbildningen och samverkan mellan skola och arbetsliv är dåligt (Andersson-Gustafsson, 2002). Vi lärare i de yrkesinriktade programmen måste ta tag i samarbetet med arbetslivet så att eleverna får den utbildning som de ska ha då de är på sina APU-platser (Sandberg, 2000). Carlgren (2002) ger en tankeställare om framtiden i läraryrket. Skolan ska ge kunskapen på riktigt och eleverna ska få en naturlig feed back som det är i arbetslivet. Vi måste då tänka på att skapa rätt miljö i undervisningen. Att det skall finnas ett fungerande programråd på varje yrkesutbildning måste anses
som ett absolut måste. Genom detta råd kan kommunikationen mellan skola och APU-arbetsplats upprätthållas. Genom sammanträden kan skolans krav på handledares utbildning ventileras samt många andra åtgärder som gynnar samarbetet diskuteras och beredas.
5.5 Verklighetsnära praktisk undervisning
I frågan om en mer praktisk verklighetsnära undervisning var det skillnad mellan årskurs två och tre i skola A. Årskurs två tyckte att det fungerade bra som det var, men visst vore det kul. Årskurs tre tyckte att man skulle lära sig mer på det sättet men det vore inte bra i årskurs två att jobba på det sättet. I skola B svarade eleverna att genom att bli mer delaktig i verksamheten och komma närmare kunden ansågs det öka både ansvaret och motivationen. En ganska enad uppfattning var bland eleverna att om man skulle bedriva en sådan form av utbildning skulle det endast gå i årskurs tre.
Att ha en mer verklighetstrogen praktisk undervisning är alla lärarna på båda skolorna rörande ense om. Det kan skapa högre motivation och ett större ansvarstagande av eleven. Man kan jämföra med hur det är på en APU-plats.
Vi kan se hos eleverna att de föredrog det i årskurs tre, men att lärarna kunde tänka sig att ha det tidigare. Det kan vara så att eleverna har mognat mer i årskurs tre och är då redo att ta ansvaret på ett annat sätt. Det kan vara så att som en av lärarna sa i en av intervjuerna så skulle eleverna läsa kärnämnena först av allt för att sedan koncentrera sig på sin yrkesutbildning då de har hunnit mogna mer. Vissa elever är bara 16 år då de börjar och har kanske inte riktigt bestämt sig i sitt yrkesval. Med trycket från branschen att de vill ha nyutbildade yrkesmän med en utbildning som passar in i yrkeslivet menar Ohlsson (Höghielm, 1998) och vi är viktigt. Vi anser att för att få en helhet i yrket som Andersson-Gustafsson (Höghielm, 1998) skriver att man kan inte lära ut vissa bitar i utbildningen i klassrumsmiljö. Skolan måste ge kunskapen på riktigt som Carlgren och Marton (2002) tar upp.
5.6 Funderingar för att öka elevens motivation
Våra funderingar om skolans undervisning är att försöka skapa en mer verklighetsnära undervisning. Det vi har sett utav vår undersökning är att läraren är en viktig del i motivationen hos eleven. Det är det första steget. Att läraren är en strateg i sitt yrke. Då har vi kommit en lång bit på väg. Läraren ska skapa miljön för lärandet och då kommer att organisationen av lektionerna bör anpassas efter elev och utbildning. Erfarenhet är A och O i utbildningen. Desto mer erfarenhet man får ger en större kunskap hos eleven. För att få den måste man ha en mer verklighetstrogen miljö och läraren måste göra sin undervisning på detta sätt. Vidareutbildning för lärare är då viktigt. Vi behöver även som lärare ny kunskap och nya erfarenheter för att kunna ge eleverna ny kunskap. Man får inte tro att man klarar sig på sin lärarutbildning fram till pension. Samhället utvecklas, nya elever kommer varje år, branschen förändras i yrkesinriktningen, nya pedagogiska inlärningsmetoder kommer och utvecklas.