Det här kapitlet handlar om hur elever använder naturvetenskap i sina diskussioner. Närmare bestämt vilka roller eleverna ger sina kunskaper i naturvetenskap och hur själva naturkunskapandeprocessen ser ut.
Jag har kategoriserat hur eleverna använder sina kunskaper i och om naturvetenskap under diskussionerna i fyra kategorier (se tabell 12). Jag visar både på funktionerna som elevernas kunskap i naturvetenskap har inom respektive kategori och på de naturkunskapande som sker i diskussionerna. I kapitlet presenterar jag utdrag från elevdiskussionerna utifrån de två uppgifterna Jorden om natten och Räcker maten? samtidigt under respektive kategori.
Naturvetenskap för att göra ”världen” mer begriplig
I den här kategorin använder eleverna naturvetenskap till att göra världen mer begriplig. De olika funktionerna som naturvetenskap har handlar om att skapa eller utöka sin förståelse om världen. Världen är i min studie de hållbarhetsproblem uppgifterna utgår från och de människor som är involverade i problemen. Jag börjar presentera exempel på hur eleverna använder naturvetenskap när de diskuterar uppgiften Jorden om natten.
När eleverna tittar på en satellitbild över jorden om natten diskuterar de frågan om hur framtidens satellitbilder kommer att se ut:
Yrsa: Jag tror det är mycket mer gult överallt.
Erik: Vanja: Mm, ja.
Yrsa: För att det eh …
Vanja: Men det röda kanske försvinner … för då kanske oljan är slut.
Erik: Yrsa: Mm, jajamän.
Vanja: Men vad ska man ha då för lampor? ... Eller vadå? … Använder man inte olja till lampor?
Yrsa: Inte alla väl?
Erik: Då använder man el.
Vanja: Jamen är inte olja el?
Erik: Näe.
Vanja: Nähä.
Yrsa: Oljelampor finns det ju men det är annat.
JON3g 297-319
Tabell 12. Tabellen visar hur eleverna använder sina kunskaper i och om naturvetenskap när de diskuterar hållbarhetsfrågor och vad som karaktäriserar talet i kategorierna.
Kategori Elevernas kunskap i och om naturvetenskap används
Gruppen pratar om att framtidens satellitbilder kommer att innehålla mer gult. Vanjas kommentar om att den röda färgen på satellitbilden kanske försvinner för in diskussionen på att oljan kanske tagit slut om hundra år.
Kunskaper om oljan som begränsad resurs används alltså för att fundera över framtidens energiförsörjning och har därmed funktionen att klargöra förutsättningar för människans energiförsörjning. Vanja ställer då frågan om vilka lampor som människor kommer att ha i framtiden. Här använder hon kunskapen om att oljan kanske är borta i framtiden och ser att det kan få konsekvenser för vilka lampor man kommer att ha. Hon uttrycker sedan en tveksamhet om huruvida olja används till lampor. Hon uttrycker en osäkerhet om vad som får lampor att lysa och efterlyser indirekt naturvetenskapliga kunskaper för att svara på frågan. Erik besvarar frågan och säger att det är el som får lampor att lysa. Vanja frågar då om olja inte är el. Hon frågar efter kunskaper för att belysa elproduktionen. Erik svarar dock ett tydligt nej och stänger på så sätt diskussionen som Vanjas frågor öppnat upp för. Frågan är om Vanja skulle ställt sina frågor om hon inte hade en viss kunskap om att el kan produceras på flera olika sätt och även ifrån olja. I diskussionen ovan har naturvetenskap flera funktioner. De har funktionen att klargöra förutsättningar för människans energiförsörjning i framtiden samt att se möjliga konsekvenser för framtiden. Dessutom efterfrågas naturvetenskapliga kunskaper i diskussionen för att skapa ytterligare förståelse om frågan de diskuterar.
En annan grupp diskuterar frågan om rimligaste framtidsscenario också är ett önskvärt scenario. Gruppen har tidigare pratat om att de tror att framtidens satellitbilder är ljusare. Deluppgiften om vad de anser önskvärt skapar förvirring i gruppen. Det råder osäkerhet om vad satellitbilden egentligen visar.
Martina: Jamen vad var det på, vad var det på uppgiften?
Vendela: Vad var det det gula visade?
Tyra: (Samtidigt) Jag tror det var en lampa.
Martina: (Samtidigt) Jag tror det var energianvändningen.
[ ]
Vendela: Jag tänker inte så här inomhus. Jag tänker ute i städerna. Det är alltså inne på gatlyktor och allt möjligt att det ska vara ljusare, så där mer… (mhm) Fattar du?
Fast jag vet inte ens vad den där bilden menar.
Martina: För det här tänker jag som lampor som lyser.
Tyra: Jaa, jag tänker också så.
Martina: Alltså energianvändningen … i olika städer … jaja.
Vendela: Men om det blir för mycket alltså ... om det ... Är det dåligt om det är för ljust, är det dåligt för miljön eller nåt?
Martina: Jag vet inte, det lär ju vara sämre med alla oljeutsläpp. Men, att för LAMpor...
Vendela: Jaa.
Tyra: Det är ju inte bra att ha en ... som en … Jag menar, man vill inte att det ska vara
det ska vara så här mycket … (Viskar.) Martina: Man ska höra.
Tyra: Näe, jag låter ju som ett cp.
Vendela: NÄej.
Martina: Jamen, säg.
Tyra: Jag fattar inte, det är väl ändå bra att det är mycket ... ljus och sådär… för man säger ju alltid att man ska stänga av [elektriska apparater] och sånt där, men det är ju för att man inte ska slösa på pengar.
Vendela: Mmm.
Martina: Jaa, det är en själv men man vet ju inte om det är ... drabbar samhället eller världen … eller …
Tyra: Näej.
Martina: Det är det jag menar.
JON3c 730-776
I början av diskussionen ovan frågar eleverna sig vad satellitbilden egentligen visar. Är det lampor, belysning ute eller energianvändning?
Vidare funderar de över relationen mellan ljus och energianvändning.
Eleverna granskar vilken information som satellitbilden egentligen ger.
Vendela ställer då frågan om det är dåligt för miljön att det är ljust. Martina svarar att oljeutsläpp lär vara värre. Yttrandet jämför således indirekt en slags energianvändning (energi till belysning) med en annan slags energianvändning (olja) och miljökonsekvenser som kommer från dem (oljeutsläpp)14. Tyras sätt att fortsätta dialogen, viskande samt med flera omtag, tolkar jag som att det hon vill säga är utanför vad som hon tror förväntas av situationen. Yttrandet om att hon låter som ”ett cp” stärker detta. Hon får dock stöd av gruppen att tala, och säger då att det är väl bra om det är ljust och ger sedan ett ekonomiskt argument till varför det talas om att man ska stänga av elektriska apparater. Martina lyfter då frågan ytterligare en nivå genom att konstatera att det gäller ”en själv” som individ men att man inte vet om det drabbar samhället eller världen. Tyras och Martinas yttranden efterfrågar kunskaper för att kunna skapa ytterligare förståelse kring frågan de diskuterar. Utdraget visar också på hur Tyra positionerar15 sig som okunnig och anger att hon inte förstår fastän hon lyfter en viktig och relevant fråga. Eleverna använder här naturvetenskap till att granska och jämföra. Dessutom ställer eleverna frågor och efterlyser kunskaper för att belysa frågan de diskuterar ytterligare.
Eleverna använder också sina kunskaper i naturvetenskap när de angriper själva uppgiften de fått, bland annat när de analyserar satellitbilden i uppgiften. Nedan börjar en grupp precis prata om satellitbilden.
14 En värderande funktion.
15 Tillhör kategorin ”ge auktoritet”, Tyra positionerar sig som okunnig och ger därmed ingen auktoritet till sin egen fråga.
Boris: Jaja, spela roll. Vad säger den här bilden då?
Ann: Jaa.
Boris: Den visar väl var energianvändningen i världen är som mest, mycket här i Europa, USA.
Ann: Jaa.
Leif: Det lär ju …
Ann: Typ Tyskland, eller … Är det Tyskland?
Leif: Frankrike.
Ann: Frankrike, jaa.
Boris: England.
Leif: Oj åhh (låter som något händer), Storbritannien åhå … Boris: Beijing.
Bea: Men typ industriländerna.
Boris: Mmm, storbefolkade.
JON1c 58-82
Citatet visar hur gruppen identifierar platser som lyser mycket på bilden och sammanför det med vad de vet om dessa platser. Utifrån det drar gruppen slutsatser om vad bilden säger om världens energianvändning.
Eleverna angriper satellitbilden med ett vetenskapligt arbetssätt, systematiskt identifiera platser de känner till på satellitbilden, för att klargöra vad satellitbilden ger för information.
Ytterligare exempel på hur elever använder naturvetenskapliga kunskaper för att ta sig an uppgiften de fått visas nedan. Eleverna är precis i början av sin diskussion och diskuterar vad satellitbilden säger om världens energiförsörjning.
Jane: Jaa, på bilden så ser vi att det är, inte är mycket ... lampor och el och sånt i typ Afrika. (Alla skrattar LITE.)
Fanny: Det är väl natt där och förmodligen och kanske alltså ... näe…
Ella: Är det inte dag hos dom och så natt hos oss?
Jane: Jag vet inte.
Fanny: Dom ligger ju så här, på samma sida.
Jane: Jaa.
//
Jane: För i USA och Sverige så är det iallafall inte dag och natt samtidigt.
Fanny: Näe.
Jane: Och det är ju ändå lampor där, på både S[verige och USA], jaa.
JON2c 82-102
Jane konstaterar att det inte lyser så mycket i Afrika och Fanny börjar förklara det med att det är natt. Hon avbryter sig själv och det verkar som om gruppen reagerar på att satellitbilden visar att det är natt över hela jordklotet på bilden, baserat också på Ellas uttalande. Fannys yttrande om att Sverige och Afrika ligger på samma sida tyder på att hon är medveten om att det är natt samtidigt på dessa ställen. Gruppen blir tyst och Jane jämför
då USA och Sverige och konstaterar att det lyser på båda ställena samtidigt på bilden. Gruppen använder här sina kunskaper om dag och natt (jordens rotation om sin egen axel) till att granska vad satellitbilden visar och gör det på ett vetenskapligt sätt. De prövar en hypotes, om satellitbilden verkligen var tagen på en och samma gång så skulle inte satellitbilden visa natt i både Sverige och USA samtidigt.
När eleverna diskuterar uppgiften Räcker maten? använder de också naturvetenskapliga kunskaper till att klargöra frågan de diskuterar ytterligare. Nedanstående grupp diskuterar vilken mat människan bör äta ur ett hälsoperspektiv.
Tobias: Man måste ju typ äta djur ändå för att [ohörbart].
Vendela: Jaa, det är ju proteiner … eller vad det är … Tobias: Mmm.
Tyra: Jamen…
Tobias: Man kan ju få proteiner av allt annat också … böner och skit.
//
Martina: Hellre kött än bönor.
RM3c 148-162
I ovanstående utdrag resonerar gruppen om lärobokstexten i uppgiften.
Tobias och Vendela använder människors behov av att få i sig proteiner som argument för att äta kött. Insikten om att även bönor och andra växter innehåller proteiner fungerar som ett motargument till det påståendet.
Eleverna belyser därmed frågan de diskuterar ur ett hälsoperspektiv.
Tolkningsrepertoaren Räcker till alla uttrycker att resurser ska delas lika och inte slösas bort. Talet bygger här på föreställningar om begränsade resurser, att proteiner och energi går förlorade när djur föds upp, det vill säga en stor del av repertoaren bygger på naturvetenskapliga resonemang. I avhandlingens kapitel sju, där tolkningsrepertoaren beskrivs, finns utdrag från elevers diskussioner som visar hur naturvetenskap används till att begripliggöra läroboksförfattarnas text (sidan 111-113). Ytterligare ett exempel är när nedanstående grupp diskuterar lärobokstexten och försöker förstå författarnas avsikt med texten. De frågar sig till exempel om han hävdar att alla ska bli vegetarianer. Gruppen har konstaterat att de inte riktigt förstår författarnas syfte med lärobokstexten, att de inte tror på vad som står där samt att de anser att författaren har fel. De går då över på nästa fråga i uppgiften och det är där utdraget nedan börjar:
Tyra: [Läser] Författarna hävdar att det är diskutabelt i miljösynpunkt att äta kött.
Diskutera utifrån era kunskaper i ekologi och miljö varför det är diskutabelt ur miljösynpunkt.
Vendela: Vaddå diskutabelt?
Martina: Varför är det dumt.
Tyra: Det är dumt mot djuren kanske.
Vendela: Nämen, det är för att man ska …
Tyra: Vad menar dom? … Jag fattar ingenting. Är det dåligt för miljön om vi äter kött?
Vad då för?
Martina: Men det blir väl så att det blir mindre … (Halvskrattande suck.) Tyra: (Samtidigt) Mindre av vad?
Vendela: (Samtidigt) Har det någonting med att göra det där som du sa?
Tyra: Vadå?
Vendela: För djuren har väl låg verkningsgrad för när spannmålen passerar husdjuren ... går 96 % av kalorierna förlorade och enbart 10 % av proteinet ifrån spannmålet finns kvar i djuret. Har det någonting med det att göra?
Tyra: Jag fattar inte vad det betyder liksom. (Skratt)
Vendela: Nää … Det kanske är som att maten inte är så himla bra som vi tror … eller näe…
Tyra: Kött är väl bra.
Vendela: Jaa vi kanske tror det … jag vet inte. Fast ändå det har gjorts hur många undersökningar som helst [som visar att kött är bra].
Tyra: Suck, vad svårt det här är.
[Tal om att det är svårt.]
Tyra: We need help.
RM3c 334-368 [ ] 380
I ovanstående utdrag försöker gruppen begripliggöra lärobokstexten och vad författarna menar med den, något som inte tycks vara helt enkelt för dem. Tyra är den som sätter ord på det genom att säga att hon inte förstår och undrar varför det är dåligt för miljön att äta kött. Hon efterfrågar förklaringar och argument för påståendet. Vendela läser lärobokstexten i uppgiften och funderar om det har något att göra med att det anses diskutabelt att äta kött ur miljösynpunkt. Tyra påpekar igen att hon inte förstår vad texten betyder och frågar indirekt efter förklaringar. Vendela kommer med ett förslag på en förklaring, att kött kanske inte är så bra som de tror. Tyra ifrågasätter förklaringen genom att säga att ”kött är väl bra”.
Vendela tvekar själv på sin förklaring och hänvisar till ”hur många undersökningar som helst” som visar att kött är bra. I den här delen av diskussionen lyckas inte gruppen begripliggöra texten och vad författarna egentligen menar med den. Tyra avslutar med att de behöver hjälp för att komma vidare. I den här delen av diskussionen efterfrågar eleverna således naturvetenskapliga kunskaper för att förstå texten. De använder också naturvetenskapliga kunskaper till att försöka finna förklaringar till texten och ifrågasätter också förklaringen.
Sammanfattningsvis visar jag att elevernas kunskaper i naturvetenskap har
begripliggöra frågan de diskuterar. Naturvetenskapliga kunskaper hjälper eleverna att klargöra förutsättningar för frågan de diskuterar och att se konsekvenser av olika handlingsalternativ. Eleverna använder också sina kunskaper i naturvetenskap till att granska information och använder ett vetenskapligt arbetssätt för att tolka och granska information. Eleverna anger också argument och motargument för olika ståndpunkter och perspektiv. Vidare söker eleverna förklaringar till påståenden och ifrågasätter också förklaringar. I de flesta utdrag som jag presenterat syns även hur eleverna ställer frågor. Genom frågandet skapar eleverna relationer mellan problemet de diskuterar och det de redan vet. De försöker således att skapa sig en bättre förståelse för problemet och deras tidigare kunskaper utmanas. I diskussionerna väcks ett behov av ytterligare (naturvetenskapliga) kunskaper för att förstå frågan de diskuterar än mer.
Samtliga dessa funktioner som eleverna använder i diskussionerna ger naturvetenskapliga kunskaper rollen att begripliggöra ”världen”.
Jag visar också på den naturkunskapandeprocess som sker i diskussionerna. Eleverna tillämpar sina kunskaper i naturvetenskap på den fråga de diskuterar och får därmed en större erfarenhet i hur naturvetenskapliga kunskaper kan användas. Genom att använda naturvetenskapliga kunskaper och dess funktioner belyser eleverna frågan de diskuterar från flera håll, samtidigt som innebörden av vad naturvetenskapliga kunskaper är och kan användas till utökas.
Naturvetenskap för att värdera, ta ställning och agera
I den här kategorin använder elever sina naturvetenskapliga kunskaper till att värdera olika handlingar, människor och deras agerande. De jämför och bedömer olika handlingsalternativ och positionerar handlingar och människor.
Ett första exempel på vad elever använder sina kunskaper till kommer inte från någon specifik grupp eller diskussion utan snarare från observation av klass 2 när de sitter och diskuterar uppgiften Jorden om natten. Några elever reser sig upp och går och släcker lamporna i klassrummet. Eleverna agerar utifrån vad de diskuterar. Det går inte att avgöra vilka skäl som ligger bakom agerandet, det är en implicit användning av kunskaper. Jag tolkar att eleverna använder sina kunskaper som ett underlag för att agera.
Naturvetenskap får här rollen som värderande av en handling (ha lyset tänt) som de sedan agerar utifrån.
I nedanstående utdrag diskuterar eleverna att man bör spara energi. Det är ytterligare ett exempel på hur elever använder naturvetenskap i diskussionerna.
Siv: Jaa, vi kan ju spara mer, bara det att vi är så jävla dum så att vi inte gör det.
Camilla: Ja.
Joakim: Ibland så går man ut, (pratar i munnen på varandra) man går hemifrån och så släcker man inte lampan och då står de på hela tiden. (ja) Om alla släckte, om alla skulle släcka lamporna …
Camilla: (Samtidigt) Och inte ha så mycket onödigt, typ låta tv:n stå på och … Siv: (Samtidigt) Jag har datorn på hela tiden.
JON2g 297-305
I citatet ser vi hur eleverna använder sina kunskaper till att positionera sig själv och andra som dumma för att de inte agerar som de anser att de bör agera (spara energi som de sedan preciserar som släcka lampor, låta TVn och datorn stå på). Naturvetenskap har funktionen att värdera handlingar och sedan positionera handlingarna och utövarna som, i detta falla, ”dumma” - oansvariga.
Ett tredje exempel på hur elever använder naturvetenskap till att värdera något är när en grupp diskuterar vad man anser vara ett önskvärt framtidsscenario. Medlemmarna i gruppen säger att det inte är ett önskvärt scenario att satellitbilder visar mer ljus i framtiden.
Vanja: Jaa ... nämen ja. Det är inte ett önskvärt scenario [mer ljus] säger vi.
Yrsa: Yes.
Vanja: Därför att ...
Yrsa: Because …
Vanja: Eller joo, om man använder såna förnyningsbara, förnybara [energikällor].
Erik: Mm.
Yrsa: Jaa.
Vanja: Då spelar det ingen roll.
Erik: Näe.
Yrsa: Näe.
Erik: Det är alltid trevligt med lite ljus. (Skratt) Vanja: Jaa, det blir så dystert annars.
JON 3g 595-615
Utdraget visar att gruppen först enats om att det inte är önskvärt att framtidens satellitbilder visar mer ljus. Vi vet dock inget om varför gruppen anser det. En av eleverna, Vanja, för då in resonemanget på förnybara energikällor. Hon konstaterar att det spelar mindre roll om framtidens satellitbilder visar mer ljus om energikällan är förnybar. Hennes yttrande om förnybara energikällor innebär att hon kontrasterar det mot icke förnyelsebara energikällor. Vanjas uttalande visar på att människan har olika handlingsmöjligheter och att naturvetenskap kan visa på olika alternativ som människan har och vilka konsekvenser som kommer av dessa. Eleverna synes också värdera att om förnybara energikällor används till att producera
tyst närvaro av naturvetenskap i diskussionen. Däremot går det inte att utläsa hur komplext det naturvetenskapliga resonemanget bakom yttrandet är.
I de tre ovanstående exemplen går det inte att ur talet urskilja skälen till varför eleverna värderar dessa handlingar som dåliga. Det är en implicit användning av kunskaper. Tre tänkbara förklaringar kan vara: 1) mycket energianvändning ses helt enkelt som dåligt 2) hög energianvändning har negativa miljökonsekvenser 3) energi finns bara i begränsad mängd.
Nästa utdrag kommer från en gruppdiskussion utifrån Räcker maten.
Eleverna diskuterar huruvida utrotning av arter är en konsekvens av att människan äter kött. Det uppkommer då meningsskiljaktigheter om detta och om vad som eventuellt blir utrotat; växter eller djur. Gruppen har haft ett långt meningsutbyte om detta. Astrids första yttrande i utdraget anspelar på att växter kan komma tillbaka efter några år men om kor försvinner kan de inte komma tillbaka. Detta ifrågasätts dock av Fanny.
Astrid: Men efter några år kan ju det [växter] komma tillbaka … men då är korna borta, så här typ i 100 år. Då kanske alla har utrotats och djur kan ju inte bara komma tillbaka.
Fanny: Nä men dom kan ju inte bara försvinna heller.
(Skratt)
Fanny: Men grodor är inte samma sak.
Astrid: Men isbjörn.
Fanny: Det [torsk] vet man ju inte hur mycket det finns så det bara fortsätter man ju och fiskar och fiskar och fiskar.
Ella: Joo.
Fanny: För man vill tjäna pengar.
Astrid: Men om man inte har fått upp någon torsk på några år då kanske man ska inse att …
Fanny: Men det där … (skratt)
Fanny: Det handlar ju om boskap nu och inte om fisk.
RM2c 615-667
I ovanstående diskussion försöker gruppen reda ut om djur bara kan
I ovanstående diskussion försöker gruppen reda ut om djur bara kan