Det här kapitlet är uppbyggt på samma sätt som kapitel sju och innehåller tre avsnitt. Det första avsnittet handlar om tolkningsrepertoarerna i elevernas tal utifrån Räcker maten. I avsnitt två presenterar jag hur eleverna använder tolkningsrepertoarerna. Avsnitt tre redogör för vilka subjektspositioner som möjliggörs i elevernas tal och hur medborgaren/medborgarskap konstrueras utifrån dessa subjektspositioner.
Min ambition är även i detta kapitel att lyfta fram elevernas röster, därför väljer jag också här att först presentera utdrag från elevernas diskussioner och min analys av dessa för att sedan beskriva själva repertoaren. Elevernas tal utifrån Räcker maten? liknar också talet utifrån Jorden om natten med avseende på hur sammanvävt talet är och ibland finns flera tolkningsrepertoarer representerade i samma utdrag. I min analys fokuserar jag då enbart på den repertoar som jag för tillfället presenterar. Uppgiften är beskriven i metodkapitlet sid 62-63 samt finns som bilaga (bilaga 3).
Tolkningsrepertoarer
I elevernas diskussioner kring uppgiften Räcker maten? har fem olika tolkningsrepertoarer utkristalliserats. Dessa presenteras i tabell 10.
Tabell 10. Tolkningsrepertoarer i elevernas diskussioner som utgår från uppgiften Räcker maten?.
Tolkningsrepertoar Talet handlar om
Jag vill — jag bestämmer Individens rätt att bestämma över sig själv Rädda miljön Att människan ska visa omsorg om och
ansvar för naturen, miljön, djuren och sin egen hälsa
För mycket djur Att det finns en balans i naturen som människan är med och upprätthåller
Räcker till alla Att maten måste räcka till alla människor och människan måste minska resurs-slöseriet, en form av rättvisa inom de begränsade resurserna förespråkas
Inte många vegetarianer Talet placeras i en svensk kontext; svenska matvanor och att det inte är många vegetarianer i Sverige
Jag vill — jag bestämmer
Föreställningen att individen bestämmer själv är ett genomgående tema i elevernas diskussioner. Ett exempel på det är den här gruppen som just har diskuterat och försökt förstå lärobokstexten i uppgiften. De säger att de inte förstår resonemanget och My, en av eleverna, bryter då diskussionen och säger att hon faktiskt vill äta kött:
My: Okej då .... men alltså jag vill äta kött.
Mona: Jag vill också äta kött. Jag gillar kött.
My: Jag också.
Mona: Då äter vi kött.
My: Mmmm.
Alex: Vi kör på kött.
RM3e 180-190
Elevernas resonemang leder fram till slutsatsen att om de vill äta kött så kan de äta det. Detta kan tolkas som att individen ska bestämma själv, det vill säga, individen får göra som den vill.
Ytterligare exempel är när en annan grupp diskuterar uppgiften där de ska ta på sig rollen som deltagare i stadens kommunfullmäktige och fatta beslut i frågan om det av miljöskäl ska serveras mer vegetarisk mat i stadens skolor eller ej. När vi kommer in i diskussionen har flera gruppmedlemmar direkt sagt att de röstar nej till förslaget. Fanny avbryter då diskussionen:
Fanny: NEJ ...stopp ...avbryt.
Ella: Det är klart att man ska ha vegetarisk mat till dom som inte äter det men man behöver ju inte göra så att alla måste äta ... vegetariskt.
Astrid: Man behöver ju inte överdriva…
Fanny: Näe, eller hur (alla pratar)....det är ju samma sak som att tvinga ...som att tvinga någon som är inte vegetarisk att äta vegetarisk ...är samma som att tvinga någon som är vegetarisk att äta ovegetarisk… (andra skrattar) mat.
Skratt Astrid: Precis.
Ella: Näe.
Fanny: Jo.
Ella: Näe, det är det inte.
Fanny: Men nästan ... det är väldigt gott med kött.
Astrid: För vi tror ju på kött och dom tror inte på kött.
Skrattar
Fanny: Det är ju som så här, det är religion…
Astrid: Jaa.
Fanny: Mat o religion, den går att kombinera.
Astrid: Jaa, vi tror på en grej, och dom tror på icke kött och vi tror på kött.
RM2c 800-843
I utdraget hävdar eleverna att det är klart att man ska servera vegetarisk mat till de som inte äter kött, men man behöver inte överdriva och göra så att alla måste äta vegetariskt. Man ska inte tvinga någon att äta det den inte vill. Att få äta vad man vill liknas vid religion (i det att man ”tror på” kött).
Av diskussionen framgår att människan har rätt att äta det den vill och att varje individ har rätt att bestämma över sig själv.
Föreställningen om individens rätt att bestämma över sig själv innehåller också uttryck för att människan alltid har ett val.
Disa: Det står ju mer animaliska produkter mänskligheten äter desto färre människor kan mättas, fattar ni?
Sofi: Jaa.
Sigrid: Ja vi slösar ju bort massa mat ... som vi kan äta, på djur.
?: Jamen vi kan ju fortfarande inte äta ... Vi måste ju äta djuren.
Agda: Jamen, vi måste ju mata djuren för att kunna äta.
Disa: Ja.
Agda: (Samtidigt) För att om dom inte växer…
Sofi: (Samtidigt) Fast vi måste inte äta kött.
RM1eg 143-158
I slutet av ovanstående meningsutbyte uttrycker Sofi att vi människor inte måste äta kött, det är något man kan välja att avstå från. Individen väljer alltså sina handlingar i enlighet med föreställningen att människan har ett val att bestämma hur man handlar.
I elevernas diskussioner finns också en sida av individen som framförallt tänker på sig själv. Människan kan göra handlingar som gynnar individen men som kanske inte är så bra för andra människor, djur eller miljön. Här är ett exempel från en grupp som pratar om djuruppfödning.
Disa: Men förr åt väl djuren bara gräs. Kan dom inte äta det nu också?
Sigrid: Ja precis, gå ut och ge [djuren] gräs, dom behöver ju inte äta upp våran [mat].
Agda: Jamen, dom [djuruppfödare] vill att dom [djuren], dom vill att dom, ska bli feta så att det ger någonting.
Disa: Jamen för jamen, det är ju så dom gör med kor dom … Agda: Dom ska föda upp dom fort som fasen.
Disa: Dom göder ju dom så att det ska bli saftigare kött.
RM1eg 232-243
I citatet föreslår Disa att djur (kor) kan börja äta gräs igen som de gjorde förr i tiden. Agda tar då upp att djuruppfödare vill att djuren ska födas upp fort så de kan tjäna pengar på det. Jag tolkar elevernas ordval – djuren ska bli feta, födas upp fort som fasen, gödas – som att de är laddade med idén att djuruppfödning är något negativt för djuren. Utdraget visar att människor, bara för att tjäna mer pengar, kan föda upp djur på ett sätt som gör att djuren inte har det så bra. Detta, menar jag, är ett exempel på föreställningen att människan tänker på sig själv fastän andra kan fara illa.
I denna uppgift använder sig eleverna således av en tolkningsrepertoar som uttrycker föreställningar om människan som en fri individ med rätt att bestämma själv och över sig själv. Dessutom agerar människan ofta egoistiskt fastän det kan vara negativt för andra människor, djur och natur.
Rädda miljön
En annan tolkningsrepertoar som framträder under elevernas diskussioner uttrycker att människan måste ta ansvar för hälsa, djur och miljö.
Miljöaspekten får ge namn till repertoaren. Utdraget nedan visar hur eleverna talar om hälsa. Diskussionen handlar också här om huruvida det ska serveras mer vegetarisk mat eller ej i stadens skolor.
Vera: [Läser] Ska serveras mer mat i Stadens skolor av miljöskäl, fundera först på vad du som individ anser ...Ha sedan en diskussion, debatt i frågan för att slutligen komma fram till ett beslut ... okej.
Gerd: Men av miljöskäl ... om alla äter vegetarisk mat så måste man ju fortfarande äta vitaminer och sånt här för att få i sig ..
Ann: Proteiner och skit.
Vera: För att få i sig det som är ifrån kött och sånt där…
[]
Gerd: Fast i och för sig om alla skolor servera vegetariskt så åt man kött hemma så kanske det skulle gå.
Vera: Jaaaa.
Gerd: Fast då gäller det ju att alla äter kött hemma, … annars behövs det ju…
RM3a 516-526 [] 554-559
Eleverna uttrycker att människor måste få i sig alla näringsämnen. Det finns proteiner och viktiga vitaminer i kött som människan behöver.
Lösningen, som denna grupp presenterar, till att elever ska få i sig alla nödvändiga näringsämnen är att vegetarisk mat ska serveras i skolan medan kött får ätas hemma. Jag tolkar det som att eleverna genom att föreslå denna kompromiss uttrycker ansvar - både för miljön (skoluppgiftens argument) och för elevers möjlighet till en god hälsa.
I elevernas diskussioner finns också tal om att djur måste behandlas väl.
Djuren ska inte lida. Nedanstående resonemang handlar om köttproduktion.
Mona: Men alltså det finns ju djur ändå ... då kan vi lika gärna äta upp dom.
My: Jaa… men det är onödigt med sån här mass ... sån här mass[produktion]. (mm) Dom ger djur så här asmycket mat bara så att dom ska äta sig feta så att vi ska få asmycket mat.
Mona: Men som på den här filmen då… [hänvisar till filmen Home (Carot, Besser, &
Arthus-Bertrand, 2009)]
My: Ja, exakt. Det var det jag tänkte…. Det är ju bara onödigt att ge dom så där mycket mat istället för att … det kan ju vi äta istället.
[ ]
Mona: [-] .... Så vi slänger bort jättemycket mat, som vi kan äta.
My: Ja, och då…
Mona: Och sen får djuren lida.
RM3e 355-365 [] 382-386
I diskussionen ovan vävs de djuretiska resonemangen samman med talet om att resurser försvinner vid djuruppfödning. Mona börjar med att konstatera att eftersom det finns djur kan människan äta djur, och hon får medhåll av My. My hävdar dock att de är onödigt med massproduktion, där djuren äter sig feta, och leder till att djur lider. Dessutom slängs mat bort. De ordval som används visar att den här typen av köttproduktion inte är önskvärd. Eleverna är i denna dialog överens om att människan kan äta djur men att det inte får vara en oansvarig djurhållning. Indirekt förespråkar eleverna här en ansvarsfull djurhållning.
Miljöperspektivet är också närvarande i elevdiskussionerna. I nedanstående gruppdiskussion har eleverna slutligen kommit fram till ett beslut i frågan om det ska serveras mer vegetarisk mat i skolan eller ej.
Yrsa: Jaa, men då har vi alltså kommit fram till ett beslut att man kunde ha mer vegetarisk mat, men inte bara ... men man skulle kunna ha mer… men då skulle det var god mat…och då…
Erik: Spelar det in fortfarande?
Vanja: För det är bra ifall det … miljö … vad heter det? I fall det var det som skulle krävas för att …
Yrsa: För miljön.
Vanja: … För att rädda miljön, då…
Yrsa: Så är det ju bra.
Erik: Då är det bara att göra det.
Vanja: Eller hur?
Yrsa: Då är det bara att tuta och köra.
Erik: Så länge jag får köttet är jag nöjd.
RM3g 167-188
Om det krävs att människan börjar äta mer vegetarisk mat för att hjälpa miljön då är det bara att göra det, säger några av gruppmedlemmarna ovan.
Jag tolkar det som en föreställning om att människor har ett ansvar för att rädda miljön.
Av tolkningsrepertoaren Rädda miljön framgår det således att människan har ansvar för sina handlingar. Människan bör handla ”gott”, vad som sedan räknas som ”gott” är en värdefråga. Repertoaren visar sig genom att eleverna använder värderande ord för olika handlingar. Ord som bra, värre, onödigt, finare sätt samt rädda används för att uttrycka vad de anser vara ”bra” och
”dåliga” handlingar för djur, människor och miljö. Tre olika byggstenar ingår i tolkningsrepertoaren; hälsa, djuretik och miljö. Gemensamt för talet kring dessa byggstenar är att eleverna uttrycker ansvar och omsorg för dem.
Eleverna talar till exempel om att människan måste få i sig proteiner, att djur inte får behandlas illa samt att miljön inte ska skadas. Detta visar på förväntningar om att människan ska handla ansvarsfullt i förhållande till hälsa, djur samt miljö. Att människan bör vara ansvarsfull syns vidare genom att eleverna uttrycker förväntningar på att människor ska handla på sätt som leder fram till bra framtidsscenarier. Eleverna värderar också olika handlingar som, utifrån deras synvinkel, är negativa eller positiva för naturen, djuren och människorna.
För mycket djur
Den här tolkningsrepertoaren har fått sitt namn efter ett vanligt yttrande i elevernas diskussioner: ”det blir för mycket djur”. Nedan följer tre exempel från tre olika grupper där man diskuterar vilka konsekvenser det kan få om människan slutar äta kött.
Agda: Men om man… om man inte äter djur… Det står ju så här, det står ju så här att äta kött…
Sofi: Jaa, okej om vi skulle sluta äta kött…
Sigrid: Fast… då måste vi… ha annan mat.
Sofi: Då skulle det bli för mycket djur.
//
Sigrid: Jaa, då skulle djuren ta över, då bara aaaa…
Sofi: Då skulle dom vara jättemånga, då skulle man var tvungen att skjuta bara typ för att få bort dom.
RM1eg 741-756
My: Man skjut ju liksom älg (jaa) för att det blir för mycket annars ... och då kan vi liksom äta det.
RM3e 404-405
Martina: Det skulle ju inte gå om alla var vegetarianer… då skulle ju alla djur bara bli mer…mer och mer.
RM3c 122-123
Citaten visar på föreställningen att vi människor har en uppgift med att hålla naturen i balans. Det blir helt enkelt för mycket djur om alla människor slutar äta kött. Konsekvensen av att alla människor slutar äta kött blir i så fall att människan måste fullgöra sin uppgift genom att skjuta bort djuren.
Nedanstående dialog är hämtad från en grupp som tidigare diskuterat lärobokstexten i uppgiften och konstaterat att djuren förr i tiden alltid åt gräs.
Disa: Då kan ju dom [korna] äta gräs, och så … kan dom …
Sigrid: Ja vad är det för fel på det liksom? Det går väl bra ändå, jag vet ju jättemånga kossor som bara äter gräs.
Agda: Jamen är det inte svårt om alla djur ska äta gräs? Jag menar…
Sigrid: Det blir slut på gräs.
Agda: Jaa, och var ska man ha alla djur?
Disa: Det finns ju … man kan odla jättemycket gräs.
Sigrid: Det finns jättemycket gräs här i Sverige, då får man skicka hit kossorna.
Sofi: Gräs. (skratt) skratt
Sigrid: Typ Sverige, Norge, Finland Danmark (skratt i bakgrunden) där det finns gräs (ohörbart).
RM1eg 317-338
I utdraget löser eleverna problemet med att färre människor kan mättas om fler människor äter animaliska produkter, genom att föreslå att kor får börja äta gräs igen. Om korna äter gräs, som de gjorde förr, uppkommer inte problemet. Då återställs den forna balansen i naturen. Idén om en balans i naturen synliggörs också genom yttrandet om att gräset kan ta slut om det blir för mycket kor. Eleverna har tidigare konstaterat att kor är gräsätare och resonemanget i utdraget fortsätter runt det. Olika organismer har olika föda och funktioner i ekosystemet. Organismerna måste fullgöra sina uppgifter och inte förändra sitt naturliga sätt att vara.
Ytterligare ett exempel på hur eleverna talar om att olika organismer har olika funktioner i naturen är meningsutbytet nedan mellan Mats och Viviann nedan.
Mats: Sen bajsar dom [korna] så att vi får gödsel.
Viviann: Vet du att deras bajs innehåller saker som förstör vä, vä vä eller ozonlagret, bara så att du vet.
Mats: Jaha, dom gör ju kossorna gödsel.
Viviann: Jaha, och det gör maskar också.
Mats: Jaha, näe. (upprört)
Viviann: Och dom förstör inte ozonlagret.
Mats: Och dom liksom käka bort …
Viviann: Dom käka bort löven så att det blir jord.
RM2e 183-198
Här säger Mats att kor kan vara bra utifrån fler synvinklar än att de bara är mat; de producerar också gödsel. Viviann hävdar dock att det finns andra djur som kan genomföra den uppgiften utan att förstöra ozonlagret.
Utdraget visar på föreställningen att organismer har olika uppgifter och funktioner i naturen.
Sammanfattningsvis menar jag att tolkningsrepertoaren För mycket djur bär med sig en föreställning om att det finns en balans i naturen som människan är med om att upprätthålla. Detta uttrycks på flera olika sätt, bland annat att djuren blir för många om människan slutar äta kött. Dessutom uttrycks att organismer har uppgifter i naturen. Exempelvis är kor gräsätare, människor köttätare medan grisar äter kompost. Födan i naturen är uppdelad mellan olika organismer. Organismerna har också olika funktioner i naturen, kor och maskar har funktionen att producera näringsämnen. Om organismerna håller sig till sina uppgifter och genomför det de ska så upprätthålls balansen i naturen, men om organismerna däremot inte fullgör sina uppgifter får detta konsekvenser. Alla organismer påverkar varandra eller är beroende av varandra och på så sätt hänger allt samman i en komplex väv. Människan är en del av väven och har en uppgift i att upprätthålla balansen. Människans köttätande görs därmed till en förutsättning för att naturen hålls i balans.
Räcker till alla
I diskussionerna finns också ett tal om att maten ska räcka till alla. I diskussionen nedan, till exempel, återknyter eleverna till vad läroboksförfattarna menar med ”att ju mer animaliska produkter mänskligheten äter, desto färre människor kan mättas”.
Bengt: Diskutera, men sluta. Diskutera stycket ... kom fram ... jaa det var det dom menade, att man måste tänka, måste…
Berit: Tänka på vad vi äter.
Bengt: (Samtidigt) Ja, så att det räcker…
Berit: (Samtidigt) Det kanske inte var det dom menade?
Bengt: Huvuds[aken] så det räcker … till alla … Författaren hävdar att det är diskutabelt ur miljösynpunkt att äta kött ...
Berit: Nån gång ibland kan man äta det.
Bengt: Jaaa (tvekande)…
RM1ad 129-143
Dialogen ovan är exempel på tal som utgår från rättvisa. Bengts yttrande om att huvudsaken är att maten räcker till alla, visar på det. Berits yttrande om att man ibland kan äta kött, visar att ”man” kan minska köttätandet om det krävs för att alla ska få mat. Min tolkning av talet är att det uttrycker en föreställning om rättvisa.
Några av elevdiskussionerna kommer in på hur matsituationen förhåller sig i andra delar av världen. I Indien och Afrika kan fattigdom avgöra hur mycket kött man äter. Ett exempel på ett sådant meningsutbyte är när en grupp diskuterar ifall det ska serveras mer vegetarisk mat i stadens skolor.
My: Men vadå ... om det skulle serveras mer vegetarisk [mat] ... då skulle man bli van att äta det. Då skulle det bli så här…
Mona: Mm, men... ja precis. Det är ju bara att vi är vana att äta kött och allting nu (jaa)… så därför så gör vi det ju. Men om vi hade vuxit upp i Afrika … hade ju inte vi ätit kött ... eller … jag vet inte?
My: Äter dom inte kött i Afrika?
Mona: Nämen, fattiga gör nog inte det.
My: Inte lika mycket.
[tystnad]
RM3e 576-589
Eleverna konstaterar att man skulle bli van att äta vegetarisk mat om sådan serverades mer ofta. Eleverna kommer sedan in på att fattiga människor i Afrika antagligen inte har lika möjligheter att äta kött som rika människor. Samtalet går långsamt och övergår sedan i en längre tystnad.
Diskussion visar att eleverna har uppmärksammat det orättvisa i att alla inte har möjlighet att äta kött. Sättet som eleverna talar på (långsamt tal, små pauser och tystnaden) tolkar jag som att eleverna inte tycker situationen är bra, det vill säga, orättvisa är inte önskvärt.
I många diskussioner ägnas också tid till att försöka skapa mening kring lärobokstexten, kött eller vegetabilier, i uppgiften. Nedanstående grupp går direkt in på hur författarna beskriver konsekvenser av djuruppfödning.
Vanja: Författaren menar att om fler människor ska äta kött så måste dom föda… eh upp mer djur, eller vad man ska säga, och då måste man … ha mer mat till djuren … och då eftersom det blir så mycket blir det inte lika bra mat, osså blir djuren inge feta och bra… osså… jaa, kan man inte mätta människorna helt enkelt.
Erik: Näe, det var väl bara typ 10% av proteinet som… som…
Yrsa: Stanna kvar i djuret.
Erik: Jaa, precis.
Yrsa: Då är det alltså inge bra.
Erik: Näe.
//
Yrsa: Och nästa fråga då?
Erik: Författarna hävdar att det är diskutabelt ur miljösynpunkt att äta kött.
Diskutera utifrån era kunskaper ibland annat ekologi och miljö om varför det är diskutabelt ur miljösynpunkt [läser].
Vanja: Jo för att … just som vi sa … Yrsa: Djuren utrotas, höll jag på säga.
Vanja: Nämen det är väl inge bra… Om det är mer som ska äta kött då måste man ju odla mer mat som djuren ska äta… Plus alla andra människor som ska äta spannmåls
Vanja: Nämen det är väl inge bra… Om det är mer som ska äta kött då måste man ju odla mer mat som djuren ska äta… Plus alla andra människor som ska äta spannmåls