”Emil” i årskurs 3 på skola Charlie, menar att man måste förstå vad man har gjort för fel när det uppstår en konflikt. Enligt Wennberg, är förmågan att lugna ner sig själv A och O för att bli en god problemlösare. Utöver förmågan att lugna ner sig spelar elevernas sätt att kommunicera en viktig roll för hur konflikten utvecklar sig.48 ”Emil” i årskurs 3 på skola Charlie, tror att Olle slog på Pelle för att han tappade balansen eller hade en dålig dag. ”Han kanske har vaknat på fel sida”, säger ”Nils” på skola Charlie. ”Max” i årskurs 3 på skola Livsviktigt, menar att Olle skulle ha frågat Pelle, varför han råkade putta till honom och om det var med vilje. Prosocialt beteende innebär ofta ett positivt beteende som exempelvis handlar om att hjälpa, dela med sig eller samarbeta med andra. Att byta socialt perspektiv eller ta andras roller, det vill säga sätta sig in i andras situation och förstå vad de tänker och känner, är en grundläggande förutsättning för den prosociala utvecklingen.49 ”Hanna” i årskurs 5 på skola Livsviktigt, menar att en orsak till att Lina skrev lappen var att hon tyckte att tröjan var ful, eller att hon inte gillade Anna. Lättnadskänslan vi får av att döma andra frestar oss till att granska andra människor kritiskt. ”Det är när det blir för svårt för oss att bära vår inre domares dom över oss själva som vi dömer andra. Det är inte något vi gör för att vi är onda utan för att vi försöker lindra den egna smärtan”.50 ”Maria” och ”Ines” i årskurs 5 på skola Charlie anser, att Olle blev arg för att han trodde Pelle gjorde det med vilje. Att avgöra om man själv är en svag eller stark person kan vara svårt. Olle kan känna sig svag medan andra upplever honom som stark. Vi tror att vi är kraftfulla och starka fast vi i själva verket agerar utifrån svaghet.51
48 Wennberg. 2001. Sid. 69.
49 Evenshaug, Hallen. 2001. Sid. 263-265. 50 Wennberg. 2001. Sid. 38.
”Maria och ”Ines” i årskurs 5 på skola Charlie, menar att Anna som fick lappen kände sig ledsen, och inte så välkommen i klassen. Hon undrade säkert också varför Lina skrev lappen till henne. Svag självkänsla kan ta sig burdusa och kaxiga former, bristande sympati och oförmåga att leva sig in i hur andra människor kan uppfatta ens agerande. Den svaga självkänslan är roten till många av våra mer osympatiska sidor.52
”När någon säger så är det precis som de menar att du är jättefattig, du har inte råd med någonting”, säger ”Emma” i årskurs 5 på skola Livsviktigt. I vissa skolor kan eleverna riskera att bli retade om de inte har märkeskläder. Om elever handlar kläder på loppmarknader kan de bli retade för att vara fattiga.53
Lösningar
I skoldemokratiundersökningen finns det ett intressant resultat. Eleverna säger att där klassammanhållningen är god föreligger det samtidigt ofta oenigheter. Att diskutera sådant man är oense om och ha en bra gemenskap hör ihop. Eleverna menar också att de i högre grad kan vara sig själva om gemenskapen är bra.54
EQ betraktas inte enbart som en stabil och genetiskt styrd egenskap som är given en gång för alla, utan den verkar också vara något som kan skapas genom fostran och vägledning under barndoms- och ungdomstiden. I både USA och Sverige är det allt fler skolor som lägger in EQ på schemat, och såväl lärare som oberoende observatörer har värderat dessa insatser (Goleman, 1997).55
52 Wennberg. 2001. Sid. 35-36. 53 Skolverket. 2009. Sid. 72.
54 Christiansen, Jacobsen, Sand Jespersen. 2004. Sid 22. 55 Evenshaug, Hallen. 2001. Sid. 208.
Slutdiskussion
I efterhand kan vi konstatera att det har varit svårt att få tag i information om vilka teorier som Charliemetoden stödjer sig på. Vi har ringt och mailat men ej fått några svar. Vi har fått tag i teorier bakom Livsviktigt (SET) men kan inte riktigt se kopplingen mellan metoden och social inlärningsteori, vilken går ut på att de två könen tillägnar sig specifika könsroller via inlärning i den sociala miljön.
Intervjuerna var svåra med tanke på att alla intervjupersonerna var olika. På skola Livsviktigt visste inte eleverna i tredje klass att vi skulle intervjua dem, trots att vi bestämt tid en vecka innan besöket var de helt oförberedda. Svaren blev därför inte så uttömmande som vi hade hoppats på. Under intervjuerna var det svårt att inte inflika med egna tankar kring metoderna och om hur man som pedagog arbetar med konflikter. Detta kan ha lett till att intervjupersonerna blev påverkade av oss i sina svar.
”Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära.”56 Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna glädje och få uppleva den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.57
Resultatet av studien är enligt vår mening, att båda metoderna arbetar mot samma mål, men det är olika hur de nås. Atmosfären på skola Charlie upplevdes som harmonisk och trygg där eleverna hade lätt för att kommunicera och alla kände sig trygga i gruppen. Atmosfären på skola Livsviktigt var inte lika öppen och familjär som på skola Charlie. Vi kom fram till att pojkarna på skola Charlie var mycket mer insatta i metoden, vilket märktes genom att de kunde prata för den, samt visste hur de skulle agera i en konflikt. Pojkarna på skola Livsviktigt kändes osäkra inför metoden, trots schemalagda lektioner. De hade svårt att redogöra för vad de gjorde på Livsviktigtlektionerna och vilket syfte metoden har.
56 Skolverket. 2006. Sid.7. 57 Skolverket. 2006. Sid.7.
Flickorna på respektive skolor uppfattades som säkra och trygga i sina roller. De visste hur de skulle agera i en konfliktsituation och var också medvetna om metodens syfte och mål. Vi menar att åldern spelar roll samt hur länge eleverna har arbetat med metoden. Vi anser att könstillhörigheten inte spelar någon roll i denna studie eftersom alla, oavsett kön, har samma kunskaper om hur de ska agera och lösa en konflikt. Vi anser också att konflikter är ett ständigt inslag i skolans vardag. Alla elever behöver lära sig att hantera konflikter och få hjälp med att uttrycka sina känslor, även om det kan innebära att någon kamrat blir sårad. Känslorna skall dock uttryckas i syfte att på sikt nå en lösning på konflikten. Barn behöver träna på att vara arga och ändå klara av att uppföra sig på ett sätt som inte skadar andra individer. Om eleven väljer ett dåligt sätt att hantera sin ilska på, kommer andra människor till skada. Ilska är bara en känsla och känslan i sig rättfärdigar varken slagsmål, kränkningar eller elakheter. Vi menar att när skola Charlie arbetar med metoden, så är det både fokus på gruppens och den enskilda individens känslor. Detta innebär att eleverna blir bekanta med sina egna och klasskamraternas känslor och kan på så vis sätta ord på sina känslostämningar. Hela gruppen blir trygg och konflikterna minskar.
Nackdelen med Livsviktigt är att den jobbar mycket med att skriva, rita, där fokus ligger på ”jaget” och problemlösningar. ”Eva” på skola Livsviktigt, vill ha mer av sociala övningar för att förebygga konflikter.
Skolans trovärdighet är beroende av att och hur skolan diskuterar och hanterar frågor om demokrati och lika värde mellan människor. Det viktiga är skolans vardagliga handlande. Vi menar att värdegrundsfrågorna måste föras in för diskussion i klassrummen. Skolan får inte blunda för eller avstå från att ta upp de frågor som är känsliga och som provocerar. Om skolan drar sig undan för sådana diskussioner, avsäger sig skolan därmed sin makt och påverkansmöjlighet i de riktigt känsliga och kanske mest avgörande etiska och moraliska frågorna. Skolans uppgift är att ge barnen etisk handlingsberedskap. Om inte skolan gör det, vem gör det då? Relationerna i skolan har förändrats. Skolans ledning, lärare och elever har generellt mer jämlika relationer idag jämfört med tidigare i skolans historia.58 Vi anser att den största utmaningen för skolan idag, är att få de demokratiska värderingarna att genomsyra den praktiska verksamheten. Det är viktigt för barn att förstå att, precis som att ett barn älskar blomkål och ett annat inte alls tycker om blomkål, så kan människor ha olika känslor för samma
händelse. Det är också viktigt för barnen att förstå att en person kan uppleva fler känslor samtidigt. Den avgörande insikten är att alla känslor är befogade – alla känslor är normala och naturliga. Vissa känns behagliga och trevliga inombords, medan andra gör ont, men de är alla verkliga och viktiga. Som lärare försöker vi lära barn att kontrollera sitt beteende, inte sina känslor. Läraren kan hjälpa eleverna genom att förmedla att även om det inte alltid är tillåtet att agera ut sina känslor, så är det alltid tillåtet att prata om dem.
För Vygotskij är social kompetens ett fundament i människors utveckling. Social kompetens är alla former av mänskligt samspel, och samspel grundlägger utveckling. Han menade att absolut alla barnets förmågor - intellektuella, emotionella, sociala, existientiella - har sina rötter i sociala relationer. Barnets förhållande till sig själv och världen är från allra första stund relationer med andra människor. Barn, de allra flesta, är från första början i allra högsta grad socialt kompetenta. 59
Oenighet och olikheter är en del av klassrumslivet. Istället för att försöka tona ner olikheter bör pedagogen välja att skapa utrymme för den. Konsten är att söka efter det bästa hos eleverna, det vill säga ta fasta på potentialen och inte begränsningarna. Värdesättande samtal är en metod där pedagogen lägger märke till det positiva som redan finns i klassen och pekar på utvecklingsmöjligheter och att klassens sociala liv är något positivt som hela tiden kan utforskas.60
Som pedagog är det viktigt att tänka på att eleverna ska ha möjlighet att lära känna varandra ordentligt, utveckla ett tryggt och öppet klimat samt lära sig hantera oenigheter och fatta beslut. Våld och aggressivitet hos yngre barn ökar i vårt samhälle medan föräldrar och lärare kämpar för att skapa hopp, trots bistra prognoser. Istället för att känna sig maktlösa kan lärare och föräldrar ta kommandot genom att stödja varandra och skapa ett förhållningssätt för emotionellt och socialt lärande, som förebygger aggressivitet hos yngre barn och bygger upp deras sociala kompetens. Att börja tidigt är nyckeln till att förebygga konflikter, utstötning och våld. Det finns inte bara ett sätt att påbörja denna process, eftersom varje skola och varje metod har sina egna resurser. Varje lärare har sin egen unika situation och måste ta ansvar för den.
Beteende och handlingar som bryter mot värdegrunden i det långsiktiga perspektivet måste ses som en varningssignal som handlar om skolans sociala klimat i sin helhet. En skola med en ojämn maktbalans bidrar till kränkande uttryck och har även svårt för att motarbeta konflikter. De skolor däremot som ger ansvar och där de vuxna tillsammans
59 Strandberg. 2006. Sid. 47.
med eleverna kontinuerligt arbetar med att utveckla ett demokratiskt och jämställt förhållningssätt, har goda förutsättningar att lyckas i arbetet mot kränkande behandling.61
Vår slutsats är att Charliemetoden jobbar mycket med individen och gruppen vilket leder till att inlärnings och koncentrationsförmågan höjs hos eleverna. Livsviktigt arbetar mer med problemlösning i förebyggande syfte, vilket gör att eleverna vet hur de ska agera när de hamnar i en konflikt. Men då de ej arbetar så mycket med självkänslan, tror vi, att följden kan bli att de inte vågar agera så som de har blivit lärda.
Enligt vår mening spelar pedagogen en oerhört viktig roll för att metoden ska fungera. Om pedagogen inte tror på metoden och kan öppna sig inför gruppen eller inte kan ge eleverna utrymme, tid eller respekt, då fungerar den inte. Detta gäller förstås alla ämnen.
Är ett barn utsatt i skolan blir koncentrationsförmågan låg och inlärningen hos eleven minskar kraftigt. Det är därför viktigt att arbeta i förebyggande syfte och svetsa samman gruppen redan från början. Har man en klass där alla känner sig trygga, blir arbetsklimatet betydligt bättre. Konflikter uppstår ej på samma sätt och eleverna lär sig att lösa mycket själva, eftersom de genom konfliktförebyggande metoder lär känna både sig själv och sina kamraters beteende i en konfliktsituation.
Myndigheten för skolutveckling fick i uppdrag av regeringen (U2007/1205/) att utforma en utbildningssatsning i forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning i skolan. Uppdraget omfattade att kartlägga kommuner och skolor samt att utvärdera befintliga program som används i skolor. Målsättningen var att de program som används i skolorna ska vara evidensbaserade och kvalitetssäkrade. Utbildningssatsningen ska ta sin utgångspunkt i kartläggning av utvärderade program mot mobbning. Den visade att det har gjorts få vetenskapliga utvärderingar av program mot mobbning i Sverige och bland dem som gjorts är många undermåliga. Kunskaperna om effekterna av de program mot mobbning som används i skolorna är få.62 Vi anser att
det är bra att regeringen vill belysa betydelsen av att utvärdera förebyggandet av kränkande behandling, eftersom de flesta skolor har en likabehandlingsplan, men arbetar inte efter den. Vidare anser vi att alla skolor ska tillhandahålla omfattande träning för att förebygga och motverka kränkande behandling som kan leda till
61 Modigh, Zackari.2002. Sid 88.
mobbning. Detta kan exempelvis göras genom träning i sociala färdigheter, problemlösning, empatiträning och utveckling av självkänslan. Vi menar att om detta görs på ett bra sätt leder det till långsiktiga fördelar för skolorna.
Uppsatsen har gett oss en stor insikt i hur vi kan arbeta konfliktförebyggande och vi kommer definitivt att införa det i vår kommande undervisning. När det gäller vidare forskning anser vi det vara intressant, att undersöka om kunskapsinhämtningen påverkas när skolorna arbetar med konfliktförebyggande metoder. Pedagogerna som vi har intervjuat menar att så är fallet, därför skulle det vara intressant att observera en skola som arbetar med en konfliktförebyggande metod och jämföra den med en skola som inte använder sig av någon metod.