Malmö högskola
Lärarutbildningen Individ och Samhälle
Examensarbete
15 poäng
Konsten att lösa en konflikt
How to solve a conflict
Pia Engström
Cecilia Kronkvist
Samhällsvetenskap och lärande 2010-01-07
Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Jan Andersson
Sammanfattning
Vår undersökning grundar sig på hur två utvalda skolor med olika metoder (Charlie och Livsviktigt SET) förebygger och bearbetar konflikter, vilka vi kommer att presentera i kunskapsbakgrunden. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat två pedagoger, fyra pojkar och fyra flickor på respektive skolor. Vårt resultat fick vi fram genom att jämföra hur skolorna arbetar med och tillämpar sin metod. Enligt vår mening spelar pedagogen en oerhört viktig roll för att metoden ska fungera. Om pedagogen inte tror på metoden och kan öppna sig inför gruppen eller inte kan ge eleverna utrymme, tid eller respekt, då fungerar den inte. I vår slutdiskussion presenterar vi förslag på konfliktförebyggande åtgärder.
Nyckelord: Bearbetning, Charlie, elever, förebyggande, konflikter, Livsviktigt SET, lärare, åtgärdsförslag
Innehållsförteckning
Inledning... 5
Syfte och frågeställning... 6
Kunskapsbakgrund ... 7
Vad är en konflikt? ... 7
Charliemetoden... 8
Teorier Charlie... 10
Livsviktigt (SET) metoden ... 10
Teorier ... 12
Metod... 14
Relevant material... 14
Val av metod... 14
Urval ... 15
Beskrivning av skola Charlie... 15
Beskrivning av skola Livsviktigt... 16
Urval av intervjupersoner ... 17
Genomförande ... 18
Atmosfär lärarintervjuer ... 18
Atmosfär elevintervjuer... 18
Beskrivning av resterande intervjuer... 19
Resultat ... 21
Intervjuer med pedagoger respektive elever... 21
Pedagoger skola Charlie ... 21
Elever årskurs 3 och 5 skola Charlie ... 24
Pedagoger skola Livsviktigt ... 25
Elever årskurs 3 och 5 skola Livsviktigt ... 28
Analys av intervjuer med pedagoger ... 31
Pedagoger på skola Charlie ... 31
Pedagoger på skola Livsviktigt... 32
Analys av elevintervjuer... 33
Elevernas tankar ... 33
Lösningar... 34
Slutdiskussion... 35
Inledning
Vi kom fram till vårt ämnesval genom att sitta och diskutera vad som låg oss varmt om hjärtat, gällande vårt intresse för våra framtida elever i skolan. Vi har båda upplevt att konflikterna på våra partnerskolor har ökat och att pedagogerna har svårt att hantera situationerna som uppstår. Därför har vi valt ämnet konflikthantering, eftersom det är ett växande problem i våra skolor. Som blivande lärare måste man vara uppmärksam på de minsta signaler som tyder på diskriminering eller kränkande behandling, och att inte nonchalera dessa. Konflikter uppstår dagligen i våra skolor och problemet är hur skolorna ska lösa dessa på bästa sätt, samt hur konflikterna förebyggs. Det finns olika konfliktförebyggande metoder att arbeta med men vi har valt att undersöka två skolor där den ena arbetar med Charliemetoden och den andra med Livsviktigtmetoden. Vi jämför sedan metoderna och arbetet med dem på de båda skolorna.
”Barn- och elevskyddslag, lagen om förbud mot all kränkande behandling som syftar till att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan.”1 Vi anser det oerhört viktigt att som pedagog arbeta förebyggande mot konflikter, eftersom ingen elev ska behöva känna sig otrygg i skolan.
Syfte och frågeställning
Syftet med undersökningen är att ta reda på hur skolor med olika konfliktförebyggande metoder arbetar för att förebygga och bearbeta konflikter. Vi har därför valt två skolor där den ena arbetar med Charliemetoden och den andra med Livsviktigtmetoden. Vi jämför metoderna och arbetet med dem på de båda skolorna.
Våra frågeställningar är som följer:
1. Hur förebygger och bearbetar de utvalda skolorna konflikter? 2. Hur ser pedagoger och elever på metoden?
Kunskapsbakgrund
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde i kraft 1 april 2006. Genom denna lag, som benämns barn- och elevskyddslagen, har barn och i all verksamhet som omfattas av skollagen (1985:1100) fått ett starkt skydd mot olika former av kränkningar. Barn- och elevskyddslagen syftar på att främja barns och elevers lika rättigheter samt att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Från och med den 1 januari 2009 ersätts barn- och elevskyddslagen av diskrimineringslagen (2008:567), som samlar innehållet från flera tidigare lagar om diskriminering i en enda lag. De regler som avser annan kränkande behandling förs in i ett nytt kapitel i skollagen (14 a kap).2 I skolan skall ingen utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller annan kränkande behandling. Tendenser till all kränkande behandling skall aktivt motverkas.3
Vad är en konflikt?
”En konflikt uppstår vid en sammanstötning, kollision eller annan oförenlighet mellan mål, intressen, synsätt, värderingar, grundläggande behov eller personlig stil.”4
När det gäller konflikter finns det både direkta och indirekta situationer. Indirekta konfliktsituationer yttrar sig i form av social isolering och utfrysning. En elev som är utsatt för en indirekt konfliktsituation, får inte vara med i kamratgruppen och har svårt att få vänner i klassen. Det är viktigt att uppmärksamma denna mindre tydliga form av konflikter. Direkta konfliktsituationer är öppna, verbala, fysiska angrepp mot den utsatta.5 2 Skolverket. 2009. Sid.15. 3 Skolverket. 2006. Sid.3. 4 Maltén. 1998.Sid. 145. 5 Olweus. 1992. Sid.5.
Nedan kommer vi att presentera de två konfliktförebyggande metoderna som vi har valt att undersöka.
Charliemetoden
Charlieprojektet lanserades i USA redan på slutet av 1970-talet. Anledningen var att många barn och vuxna drabbades av drogmissbruk och då bildades en aktionsgrupp med uppgiften att studera möjliga metoder att förebygga och bekämpa missbruk. Aktionsgruppen utarbetade även ett undervisningsprogram med förebyggande aktiviteter som var ämnade för grundskolan. Projektet fick namnet Charlie (Chemical Abuse Resolution Lies In Education). Charlieprojektet har under åren som gått ständigt utvecklats och anpassats till tidens krav. Målet med projektet är att eleverna ska få sociala färdigheter som ökar förmågan att motstå grupptryck. Eleverna ska lära sig:
• Att hävda sin mening • Att kunna säga nej, att avstå • Att fatta beslut
• Att lösa problem
• Att konstruktivt hantera negativa känslor och besvikelser • Att välja rätt vänner
• Att utveckla och förstärka självkänslan och egenvärdet • Att ge kunskaper om skador vid missbruk
Materialet är indelat i olika områden:
• Självmedvetande- att förstå sig själv och andra • Beslutsfattande- val och konsekvenser
• Relationer- att kommunicera med andra, att lära sig att lösa tvister • Information om droger- alkohol och droger
• Justa kompisar- att förhindra mobbning 6
Eftersom Charlieprojektet mest behandlar drogproblematik, utformades även under ledning av Marion London, delprogrammet Peaceful Partners (Justa Kompisar). Programmet är inriktat mot att lösa konflikter mellan barn och att förhindra mobbning. Man utgår från att konflikter är ett normalt inslag i människors vardag och att de flesta
konflikter inte behöver ha en vinnare och en förlorare. Programmet utgår också från att barn och vuxna kan lära sig att hävda sin mening på ett bestämt och sakligt sätt samt att de kan undvika våld. Tanken är också att barnets självkänsla ska höjas då de lär sig att skapa relationer till sina kamrater som inte är våldsamma eller fientliga. I arbetet mot mobbning och våld ingår olika områden med diskussioner och aktiviteter.
Arbetsområdena är:
• Att förstå sig själv och andra • Att förstå konflikter
• Att tala i Jag-form • Att handskas med ilska
• Att komma överens med sina vänner • Att ha god sportmannaanda 7
I programmet Justa kompisar ingår även arbete med fördomar: vad har vi för fördomar och vad kan vi göra åt dem? Det talas även mycket om hur man ska vara en god kamrat eller ”fredsmäklare” som materialet säger.
En fredsmäklare är en person som:
• Behandlar alla som man själv vill bli behandlad • Accepterar andra
• Samarbetar
• Löser problem med fredliga medel
• Respekterar och gläds åt att vi alla hör till den mänskliga familjen
Charlieprojektet och Justa Kompisar presenteras i samma undervisningsmaterial och är indelat i kompendium för låg- respektive mellanstadiet.8 Det har även nu tillkommit ett
kompendium utformat för högstadiet.
När eleven känner att han/hon vill uppmuntra en annan klasskamrat kan eleven ge en Charliekram. Kramen är en inplastad figur som liknar ett moln med ögon, näsa, mun, armar och ben. På baksidan står det komplimanger som exempelvis ”Du är en fin kompis”. Inom Charliemetoden kallas dessa komplimanger för ”uppåtpuffar”. En Charlielektion har regler som måste följas för att eleverna ska kunna känna trygghet och kunna öppna sig inför gruppen.
7 Krosness. 1995. Sid. 9-10. 8 Krosness. 1995. Sid. 9-10.
Reglerna är som följer:
• Lyssna (räck upp handen, prata inte rakt ut) • Endast uppmuntran (inga nedåtpuffar)
• Ditt privata rum (var och en har rätt till sin egen plats) • Rätt att stå över (behöver inte säga något)
• Vad vi hör här stannar här (vi berättar inte för någon annan vad som sägs under lektionen)
• Att våga ta en risk (att våga berätta något om sig själv)9
Teorier Charlie
Vi har haft stora svårigheter att få fram material om vilka teorier som Charliemetoden stödjer sig på. Vi har både ringt och mailat till ansvariga, men ej fått några svar.
Livsviktigt (SET) metoden
Programmet (SET, social och emotionell träning) syftar till att träna upp elevernas sociala och emotionella förmåga. Dessa förmågor tränas genom problemlösningar där eleverna exempelvis tilldelas ett problem som ska lösas på bästa sätt samt kunna se vilka konsekvenser de olika lösningarna får. Det finns både lärarhandledning och övningsböcker för elever i årskurs F-6.
SET- programmet är uppbyggt så att följande moment tränas regelbundet och med stigande svårighetsgrad:
• Att hantera sina känslor • Självkännedom
• Motivation • Empati
• Social kompetens
Att arbeta med social och emotionell träning i förskoleklassen och i skolan, enligt metodiken i SET-programmet och läromedlet Livsviktigt, innebär att genom övningar utveckla barnens/elevernas sociala och emotionella förmågor. När skolorna arbetar med
känslomässig intelligens innebär detta att veta vad man som individ känner. Eleven ska också kunna läsa av vad andra känner samt att använda den informationen på bästa sätt, exempelvis uppmuntra någon då man tror att det behövs eller motivera varandra att sträva mot ett gemensamt mål. Människor som har utvecklat sin känslomässiga intelligens förstår och uttrycker egna känslor, känner igen känslor hos andra, kan hantera affekt och låta sinnesstämningar och känslor motivera ett anpassat beteende. Människor med känslomässig intelligens är ofta trevliga att ha i sin närhet, de får andra att må bra. Enligt Birgitta Kimber kan de ta umbäranden kortsiktigt eftersom de vet att belöningen kan komma senare. De kan t ex uppoffra en del för att hjälpa en vän eftersom de vet att det kan innebära att man stärks på sikt.10
Emotionellt intelligenta människor söker sällan ytlig njutning utan uppmärksammar sina känslor så att de kan vara till hjälp på vägen mot mognad och växt. Brist på emotionell intelligens kan göra att man inte förmår urskilja vilka känslor man har och därför inte kan planera sitt liv så att det blir så meningsfullt som möjligt. Denna brist kan innebära att man mer än andra har en tendens att bli nedstämd. Att inte kunna hantera sina känslor gör att man lätt blir styrd av dem. Man kanske tom blir slav under dem vilket ofta är fallet vid utagerande beteende. Om man har svårt att förstå andras reaktioner uppfattas man lätt som klumpig eller otrevlig, ibland till den grad att andra undviker en. De som är känslomässigt intelligenta kan styra sina liv, och de kan påverka andra människor. De som inte är känslomässigt intelligenta upplever sig ofta som offer; de hamnar i situationer som de inte rår på.11
Forskning har visat att det i viss utsträckning är skillnad mellan barn/ungdomar med socio-emotionella störningar och barn/ungdomar utan störningar att de senare bättre förmår styra sina affekter än de socio-emotionellt störda. Att förstå känslor och att kunna hantera dem blir av vikt både för barn/ungdomar i riskzon och andra barn/ungdomar, och att utveckla den förmågan bör därmed vara en viktig ingrediens i förebyggande arbete. Om barn/ungdomar har svårt att identifiera eller missbedömer sina egna och andras känslor är sannolikheten större att de hittar dåliga eller asociala sätt att lösa problem oberoende av hur intelligenta barnen/ungdomarna är.12
10 Kimber. 2007. Sid. 4-9. 11 Kimber. 2007. Sid. 4-9. 12 Kimber. 2007. Sid. 4-9.
Teorier
Teorierna som Livsviktigt (SET) stödjer sig på är, enligt Birgitta Kimber som utformat Livsviktigt (SET), social inlärningsteori, risk- och skyddsfaktorer.13 Barns och ungdomars utveckling påverkas av många faktorer. Om vissa riskfaktorer föreligger kan psykisk ohälsa eller något problembeteende, exempelvis asocialitet, kriminalitet och missbruk utvecklas.
Riskfaktorer återfinns på flera nivåer:
• Individnivå (till exempel aggressivitet, koncentrationssvårigheter och skolk).
• Familjenivå (till exempel kriminalitet, psykisk sjukdom, våld i familjen, tillåtande attityd till droger).
• Kamratnivå (till exempel kamratproblem, umgänge i asociala kretsar). • Skolnivå (till exempel otrivsel, låg kunskapsnivå, låga förväntningar på
eleverna).
• Samhällsnivå (till exempel fattigdom och segregation).
Om vi vill att ett barn ska klara sig bra och inte hamna i kriminalitet eller liknande, trots att det föreligger många riskfaktorer, bör vi försöka stärka de skyddande faktorer. De skyddande faktorerna kan neutralisera eller reducera eventuella riskfaktorers inflytande. Skyddsfaktorerna finns också på flera nivåer:
• Individnivå (till exempel social kompetens och god emotionell stabilitet). • Familjenivå (till exempel god familjesammanhållning, kärleksfulla relationer
och monitoring, det vill säga att föräldrarna gör utanför hemmet eftersom barnet självt väljer att berätta).
• Kamratnivå (till exempel en strukturerad fritidsaktivitet eller hobby, att kunna skapa och behålla relationer).
• Skolnivå (till exempel god social ordning, förväntningar på att eleverna ska klara målen, skickliga skolledare och pedagoger).
• Samhällsnivå (till exempel en väl utvecklad välfärdsstat).
Det finns också något man brukar kalla ”en annan viktig vuxen”. Det är en person (annan än föräldern) som finns som en god förebild och som stöttar och hjälper den unga människan.14
Peter Salovey, vid Yaleuniversitet, publicerade tillsammans med John D Mayer i början av 90-talet en artikel om EQ – Emotionell Qvot. Salovey betraktar den känslomässiga intelligensen ur ett kunskapsperspektiv och definierar den som:
• Att ha kontakt med sina känslor. Grundvalen för den emotionella intelligensen är att kunna upptäcka en känsla medan man hyser den. När vi saknar den förmågan är vi helt i känslans våld.
• Att kunna hantera sina känslor. Denna förmåga bygger på att vi är kapabla att känna igen våra känslor.
• Att kunna motivera sig själv. För att nå ett mål måste vi kunna koncentrera oss, motivera oss och vänta på att få våra behov tillfredsställda.
• Att uppfatta känslor hos andra. Det vill säga ha förmåga till empati, vilket Salovey anser vara den viktigaste sociala talangen.
• Att skapa och bevara relationer. Konsten att lyckas i relationer handlar enligt Salovey om att kunna förstå och hantera andra människors känslor. Sedan den första artikeln om EQ – Emotionell Qvot publicerades, har Salovey fortsatt att utveckla begreppet emotionell intelligens.15
14 Kimber. 2007. Sid. 6-7. 15 Wennberg. 2001. Sid. 20-21.
Metod
Relevant material
Vi har valt att använda oss av sex olika böcker, Oddbjörn Evenshaug och Dag Hallén (2001), Jacobsen Bo,Christiansen Irene, Christina Sand Jespersen (2004), Skolverket rapport 326 (2009), Leif Strandberg (2006), Bodil Wennberg (2001) och Gunilla Zackari, Fredrik Modigh (2002), i vår analys och slutdiskussion. De handlar alla om hantering av konflikter på skolnivå, klassnivå, individnivå och även om det
förebyggande arbetet kring konflikter.
Val av metod
Metoden vi valde blev en kvalitativ undersökning med en semistrukturerad intervjuform, då vi kände att vi ville ha en djupare kunskap inom ämnet och att vi skulle kunna jämföra de olika svaren med varandra.
Den kvalitativa forskningens förståelseform är snarare förenad med en alternativ syn på social kunskap, mening, verklighet och sanning inom samhällsvetenskaplig forskning. Det rör sig inte längre om att kvantifiera objektiva data utan om att tolka meningsfulla relationer.16
Hade vi valt att göra en kvantitativ undersökning, som exempelvis enkätundersökning, skulle det inte bli lika trovärdigt eller nå samma djup.
I kvantitativa undersökningar intresserar sig inte forskare för det enskilda fallet. De söker lagar, systematiska relationer och förklaringar av fenomen. Deras resultat är alltid statistiska.17 Om man vill studera människors beteende och deras samspel med sin omgivning får man vanligen en mer välgrundad kunskap genom fältobservationer än genom att intervjua dem om deras beteende. Om det är implicita innebörder och underförstådda uppfattningar som är föremål för undersökningen, exempelvis en grupps självklara antagande, kan deltagande observation och fältstudier av det faktiska beteendet, kompletterat med informella intervjuer, ge en mer giltig information.18 Om vi
16 Kvale. 1997. Sid. 17. 17 Kvale. 1997. Sid. 67. 18 Kvale. 1997. Sid. 100.
hade haft längre tid på oss hade vi även valt att observera, för att få en mer giltig information eftersom vi då hade fått se om metoden används och fungerar i praktiken. Vi har valt att intervjua eleverna med hjälp av vinjettfrågor. Det är en typ av slutna frågor som främst används för att undersöka människors normer och värderingar. Vi har presenterat en direkt och en indirekt konfliktsituation för de intervjuade, som sedan fick ta ställning till hur de själva skulle reagera om de befann sig i situationen.
Urval
Vi har valt ut två skolor som jobbar med två olika konfliktförebyggande metoder. Vi jämför metoderna och arbetet med dem på de båda skolorna. Vi har valt att inte nämna intervjupersonernas riktiga namn eftersom en av intervjupersonerna ville vara anonym. Medverkande i intervjuerna är följande fingerande namn:
”Ulla” och ”Linda” är lärare på skola Charlie som arbetar med Charliemetoden. ”Maria” och ”Ines”, ”Daniel” och ”Truls” är elever i årskurs 5 och ”Lina”, ”Sara”, ”Emil” och ”Nils” är elever i årskurs 3 från denna skola.
”Ingrid” och ”Eva” är lärare på skola Livsviktigt som arbetar med Livsviktigt metoden. ”Emma”, ”Hanna”, ”Erik” och ”Simon” är elever i årskurs 5 och ”Åsa”, ”Nelly”, ”Max” och ”David” är elever i årskurs 3 från denna skola.
Beskrivning av skola Charlie
Skola Charlie ligger vid havet i norra Skåne och har cirka femhundra elever från F-9. Majoriteten av barnen har svenska som modersmål och de socioekonomiska förutsättningarna är tämligen lika för alla eleverna. Denna skola har valt att arbeta utifrån Charlie – metoden. Materialet är en del av skolans arbete och alla klasser ska arbeta med Charlie, men en del lärare väljer ämneskunskaper före Charlie. Under Charlielektionerna sitter eleverna i en ring, lamporna är släckta, levande ljus är tända och lugn musik ljuder från cd-spelaren. Pedagogerna avslutar alltid varje Charliepass med massage. Eleverna får själva välja om de vill ha massage, men alla måste ge massage.19
”Ulla” arbetar sedan elva år tillbaka på skola Charlie. Hon har jobbat som lärare, årskurs 2-7, sedan 1989. Idag arbetar hon som mellanstadielärare och har en 4-5: a. ”Ulla” har alltid arbetat mycket med etiska samtal och skolämnena har ibland fått stå tillbaka, eftersom hon har arbetat mycket med gruppen.20
”Linda” arbetar också på skola Charlie sedan åtta år tillbaka med barn från F-2. Hon fick sin Charlieutbildning 1999 i Stockholm och fastnade direkt för metoden, eftersom hon alltid har brunnit för elevens mentala hälsa.21
Beskrivning av skola Livsviktigt
Skola Livsviktigt ligger i en större by mitt i Skåne och har ca 300 elever från F-6. Livsviktigt är en del i skolans arbete och alla klasser arbetar med metoden i minst fyrtio minuter per vecka. I timplanen räknar skolan denna tid som tjugo minuter svenska och tjugo minuter SO. Lektionerna sker i vanlig klassrumsmiljö.22
”Ingrid” arbetar sedan nio år tillbaka på skola Livsviktigt. Hon har arbetat med klasser från årskurs 1-6 och är idag klasslärare i en årskurs 4. För cirka fem år sedan kom ”Ingrid” tillbaka efter en föräldraledighet och fick då en väldigt krävande klass med mycket konflikter. ”Ingrid” fick tips om Livsviktigt av sin man som själv hade jobbat med metoden i flera år, och som ansåg att den var bra. Böcker köptes in och arbetet kunde börja. Efter en tid såg både ”Ingrid” och hennes kollegor att metoden hade varit till stor hjälp för att minska konflikterna i klassen. Ledningen bestämde då att hela skolan skulle arbeta efter denna metod och att den skulle schemaläggas.23
”Eva” arbetar också på skola Livsviktigt. Hon är förskollärare i botten och jobbar numera med F-2 och även som fritidspedagog. Hon har även jobbat som assistent till barn och blev färdig lärare 1984. ”Eva” började arbeta på nuvarande skola 1999.24
20 Intervju, ”Ulla”. 2009-11-25. 21 Intervju, ”Linda”. 2009-11-25.
22 Skola Livsviktigt – för livslångt lärande. Timplan läsåret 2008-2009. 23 Intervju, ”Ingrid” 2009-11-27.
Urval av intervjupersoner
Inför våra intervjuer på skolorna bad vi pedagogerna att välja ut elever till gruppintervjuer med jämn könsfördelning och personer som kunde tänkas vara intresserade av att låta sig intervjuas. Detta tillvägagångssätt kan ha inneburit att de utvalda personerna har ansetts vara goda representanter för skolan och därmed ger en ljusare bild av skolan än vad som är fallet. En del av intervjupersonerna har på de besökta skolorna varit kamratstödjare vilket också kan ha påverkat deras intervjusvar. Validiteten och reliabiliteten i intervjuerna känns trovärdig, eftersom det är frågor som handlar om intervjupersonernas egna erfarenheter inom ämnet.
Intervjuer är sociala möten och inte bara ett passivt medel för att få information. Som vid alla sociala möten finns det underliggande regler, och parterna har förväntningar om vad mötet ska innehålla och vilken roll de ska inta.25
För att få reda på hur skolan och pedagogerna jobbar med att förebygga och bearbeta konflikter, valde vi att göra våra intervjuer med två pedagoger (en F-3 och en 4-6) på respektive utvalda skolor, där alla hade olika yrkeserfarenheter inom läraryrket och Charlie-/Livsviktigt- (SET) metoderna. Vi har även intervjuat två flickor/två pojkar i årskurs 3 och 5 på varje skola. Vi ville se om det var någon skillnad i agerandet mellan könen i konfliktsituationer, samt om det var någon skillnad åldersmässigt. Vi har valt att intervjua elever eftersom vi vill se om metoderna fungerar i praktiken, då det är eleverna som hamnar i konflikter och förväntas använda sig av metoderna för att lösa dem.
I ett forskningssammanhang är det upp till intervjuaren att på kort tid skapa en sådan kontakt att samspelet mellan intervjuare och intervjuad blir mer än en artig konversation eller utbyte av åsikter. Intervjuaren måste bygga upp en atmosfär där den intervjuade känner sig trygg nog för att tala fritt om sina upplevelser och känslor.26 Vi har valt att tillsammans lyssna och skriva ner intervjuerna i resultat- och analysdelen, eftersom vi känner att vi får klarare bild av intervjun. Även att det är lättare att skriva citat, då det går att spola fram och tillbaka för att inte missa något. Vi valde att göra elevintervjuer med fyra pojkar och fyra flickor på varje skola, eftersom vi ville ha ett bredare urval. Vid sammanställningen av resultatet har vi valt att jämföra flickor i årskurs 5 och pojkar i årskurs 3 på respektive skola. Anledningen till detta är att vi känner att det blir för
25 May. 2001. Sid. 157. 26 Kvale. 1997. Sid. 118.
många elever att hålla reda på och att svaren har varit snarlika. Vi ville även att båda könen skulle representeras för att kunna se om det fanns några skillnader könen emellan. Vi ville också se om eleverna blev tryggare i sig själv och om agerandet i olika konfliktsituationer förändrades med åren.
Genomförande
Nedan följer våra upplevelser av intervjuerna.
Atmosfär lärarintervjuer
Under intervjun med ”Ulla” på skola Charlie satt vi i bibliotekets soffor. Hon kändes säker i sin roll som pedagog och intervjun flöt på ett naturligt sätt. Hon hade mycket att berätta. ”Linda” valde att vi skulle göra intervjun i Charlierummet för att få rätt känsla. Vi satt på stora kuddar på golvet och levande ljus lös upp rummet. Intervjun kändes väldigt naturlig och avslappnad, då ”Linda” hade mycket kunskap och erfarenhet att förmedla.
Intervjun med ”Ingrid” på skola Livsviktigt tog plats i hennes klassrum. Vi satt vid ett runt bord och småpratade till en början. ”Ingrid” kändes lite stel och gav väldigt korta svar, vilket medförde att vi som intervjuare fick komma med följdfrågor. ”Eva” som också arbetar på skola Livsviktigt intervjuades i hennes klassrum vid ett ovalt bord. Stämningen var väldigt avslappnad och ”Eva” kändes trygg i sin roll. Hon gav många konkreta och tydliga svar.
Atmosfär elevintervjuer
Eleverna intervjuades parvis i samma årskurs, pojkar för sig och flickor för sig.
”Maria” och ”Ines” går i årskurs 5 på skola Charlie. Vi satt i ett mindre grupprum med ett bord och fyra stolar. Stämningen var till en början lite stel men efterhand mjukades den upp. Vi kände att framförallt ”Ines” var bekväm i situationen eftersom hon hade mycket kunskap om Charliemetoden. ”Maria” uppfattades som lite osäker på sig själv. ”Daniel” och ”Truls” går också i årskurs 5 på skola Charlie. Intervjun hölls i samma rum som flickornas. ”Daniel” kändes väldigt avslappnad och kunnig inom
ämnet, medan ”Truls” var lite mer osäker. ”Lina” och ”Sara” går i årskurs 3 på skola Charlie. Intervjun hölls i Charlierummet och det var en väldigt avslappnad atmosfär. Vi upplevde ”Sara” som en pratglad, öppen flicka medan ”Lina” kändes lite mer reserverad. ”Emil” och ”Nils” går likaså i årskurs 3 på skola Charlie. Intervjun hölls även den i Charlierummet. Vi kände att båda var väldigt kunniga och tillmötesgående, men att ”Emil” var snabbare på att svara, vilket gjorde att ”Nils” ofta stod tillbaka. ”Hanna” och ”Emma” går i årskurs 5 på skola Livsviktigt. Intervjun hölls i ett klassrum kring ett runt bord. Samtalet flöt på bra och framförallt ”Emma” visste vad hon skulle ha gjort i de konfliktsituationer som vi tog upp. ”Hanna” var reserverad till en början men öppnade upp sig ju längre tiden gick. ”Erik” och ”Simon” går även de i årskurs 5 på skola Livsviktigt och intervjun hölls i samma klassrum som flickornas. Båda pojkarna var avslappnade men det var ”Simon” som pratade mest. ”David” och ”Max” går i årskurs 3 på skola Livsviktigt. Intervjun hölls i ett klassrum runt ett ovalt bord. Pojkarna upplevdes lite osäkra men efterhand var det framförallt ”Max” som pratade. ”Åsa” och ”Nelly” går också i årskurs 3 på skola Livsviktigt. Intervjun var otroligt stel och flickorna kändes väldigt blyga och osäkra.
Beskrivning av resterande intervjuer
”Daniel” och ”Truls” i årskurs 5 på skola Charlie försöker först och främst att lösa konflikter själv, men om det inte går hämtar de en pedagog. Pojkarna menar att när man är dum mot någon så beror det ofta på att personen ifråga mår dåligt. Charlielektionerna har lärt dem att lösa samt agera i konfliktsituationer. Idag har de inga Charliepass och det är synd, menar både ”Daniel” och ”Truls”.27
”Lina” och ”Sara” i årskurs 3 på skola Charlie försöker även de i första hand att lösa konflikterna själva. Fungerar inte detta kontaktar de en pedagog. De ansåg att de lärde sig mycket på Charlielektionerna och ville absolut att de skulle vara kvar.28
”Erik” och ”Simon” i årskurs 5 på skola Livsviktigt försöker även de att lösa konflikter själv annars tillkallar de en pedagog. Pojkarna menar att Livsviktigt är bra eftersom de har fått lära sig hur de ska vara som medmänniska, hur de ska agera i en konflikt samt att lära sig stå emot grupptryck.29
27 Intervju, ”Daniel” och ”Truls”. 2009-11-25. 28 Intervju, ”Lina” och ”Sara”. 2009-11-25. 29 Intervju, ”Erik” och ”Simon”. 2009-11-24.
”Åsa” och ”Nelly” i årskurs 3 på skola Livsviktigt löser konflikter genom att säga att de inte vill bråka eller genom att hämta en pedagog. De anser att den som varit dum alltid ska be om ursäkt, men att det ibland inte räcker utan personen måste visa det på fler sätt. Livsviktigt är bra eftersom de får lära sig hur de ska vara som vän.30
Resultat
Vi kommer nu att redovisa resultaten av våra intervjuer om hur skolorna förebygger och bearbetar konflikter. Vi har valt att intervjua eleverna utifrån två olika sorters vinjettfrågor gällande en indirekt (konfliktsituation 1) och en direkt (konfliktsituation 2) konflikt som kan uppstå. Eleverna ska tänka sig in i rollen som klasskamrat till eleverna i konfliktsituationerna.
Vinjettfrågor:
1. Klassen har fått en ny elev som heter Anna, hon började i klassen på vårterminen. Det har nu gått två månader och Lina som går i samma klass, skriver en lapp till Anna där det står: Har du köpt din tröja på loppis eller?
2. När Pelle går förbi Olle råkar han stöta till Olles axel så att Olle tappar balansen. Olle blir arg, trycker Pelle hårt mot väggen, boxar i magen och skriker:
– va fan vill du?
Vi har även frågat, vilken betydelse Livsviktigt och Charliemetoden har för eleverna när de hamnar i en konflikt
Intervjuer med pedagoger respektive elever
Pedagoger skola Charlie
”Ulla” som arbetar på skola Charlie, anser att alla på skolan jobbar olika mycket, olika ofta och olika seriöst. I skolans likabehandlingsplan står det att de måste jobba mot kränkningar men det står inte att Charliemetoden måste användas. Det var ”Linda” som introducerade Charliemetoden på skolan och ledningen bestämde förra läsåret att hela skolan skulle utbildas. Alla pedagoger fick gå en tvådagars utbildning, vilken blev väldigt olika bemött bland personalen. Framförallt var det pedagogerna i årskurs 7-9 som inte var särskilt positiva, eftersom de ansåg sig inte hinna med och att övningarna var mer anpassade för de lägre åren. Ämneskunskaperna kom i första rummet. ”Ulla” anser dock att övningarna går att ändra och anpassas till rätt ålder. Pedagogerna i de lägre åldrarna jobbar för att se hela eleven och gruppens trygghet. Efter utbildningen
jobbade ”Ulla” och hennes arbetslag schemalagt med Charlie minst en gång i veckan och följde instruktionerna. Arbetslaget fick inför detta läsår nya elever och förutsättningarna ändrades, på grund av ny personal i arbetslaget och att en integrerad 4-5: a bildades. Det har inte varit samma glädje inom arbetslaget att jobba med Charlie, vilket i sin tur har gjort att eleverna inte har tagit till sig metoden. Charliemetoden bygger på att arbeta regelbundet och att pedagogen verkligen tror på det. ”Ulla” säger också att de måste börja arbeta metodiskt igen. ”Jag tycker att det är ett jättebra koncept, men det bygger ju på att man gör det liksom väldigt regelbundet, och så är det egentligen med allting. Ju mer rutiner man får desto mer kan man ju implantera det liksom”.31
Det är viktigt att börja med Charlie i tidig ålder och arbeta vidare upp i åren. ”Ulla” arbetar hela tiden med att förebygga konflikter, men den senaste månaden har arbetslaget diskuterat om de möjligen går in och ”petar” för mycket och hjälper barnen för mycket i konflikter. ”Ibland kan man se speciellt bland tjejer i denna ålder och lite äldre att de nästan lite grann gottar sig, när det blir en konflikt.” ”Ulla” förklarar att tjejerna tycker det är ganska mysigt att sitta och prata och slippa ämnen som exempelvis matematik. De vardagliga konflikterna har de dragit sig lite ifrån och sagt att det får vänta för nu jobbar vi med exempelvis engelska. Vi ber eleverna att stanna efter skolan för att lösa konflikten, men då är det inte lika intressant för eleverna. Det finns en pojke i hennes klass som har inskrivet i sitt åtgärdsprogram att konflikter måste lösas när han är redo och att han inte får lämna skolan utan att konflikten är löst. Skolan är på många sätt konfliktfri om man jämför med andra skolor, anser ”Ulla”. ”Det är inte så mycket trasiga barn här, sen har ju de sina problem, det är ju få föräldrar som hinner engagera sig”. 32
En konfliktsituation som ”Ulla” nämner var när flickorna i hennes förra klass skrev dumma saker till varandra på msn, vilket ledde till att föräldrarna nästan förbjöd barnen att använda msn. ”De kom hit varenda dag och så var den och den osams, för då hade de skrivit något till varandra på msn, och sen så blev det bra och då blev det de och de och vet du vad hon säger, alltså det gick ju inte att jobba”. På ett föräldramöte bestämdes att om det inte lugnade ner sig så skulle barnen stängas av från msn. Dagen efter berättade ”Ulla” för eleverna vad föräldrarna hade kommit överens om på mötet. Detta ledde till
31 Intervju, ”Ulla”. 2009-11-25. 32 Intervju, ”Ulla”. 2009-11-25.
att flickorna slutade. ”Ulla” anser att fördelen med Charliemetoden är att den är till stor hjälp när det gäller att förebygga konflikter, eftersom den går ut på att bygga upp sin självkänsla och att man förstår att man har ett värde som den jag är. Det positiva med Charliemetoden är också de tydliga regler som finns och som måste följas. Barnen vet vad som gäller och blir trygga med det, vilket i sin tur gör att de kan öppna sig inför gruppen och berätta saker om sig själv. ”Ulla” kunde ofta förundras över hur modiga eleverna var. ”Ulla” anser att nackdelen med Charliemetoden är att man blir låst och kan inte använda andra övningar eller arbetssätt som exempelvis Livsviktigt, vilken ”Ulla” också har arbetat med. När man får en ny klass är det viktigast att jobba med gruppen och dess trygghet både på individ- respektive gruppnivå, vilket gör att alla lär känna varandra på en djupare nivå. Konflikterna blir färre och går att lösa på ett smidigare sätt. Viktigt är också att få flickor och pojkar att se varandra som människor, inte som flicka - pojke då blir det lättare att samarbeta med varandra.33
”Linda” arbetar även hon på skola Charlie och är den som introducerade metoden för övriga personalen på skolan. Hon har alltid velat arbeta med människors hälsa och välmående. ”Det finns många elever som kan ha det jobbigt hemma och så där, så då är det bra att man visar att man kan förstå dem och bygga upp deras självkänsla.” Vidareutbildning inom Charliemetoden finns tyvärr inte, men ”Linda” har gått många andra utbildningar gällande värdegrundsfrågor. Hon menar att Charliereglerna är viktiga att följa, men att hon inte bara har övningar som kommer från Charlie, utan ”bygger på” mycket själv med andra värdegrundsövningar. De andra pedagogerna på skolan arbetar efter Charliepärmen och följer den, medan ”Linda” har arbetat i elva år med metoden och kan därför lägga upp lektionen genom att se på eleverna och känna av stämningen för dagen. Alla pedagoger ska arbeta med Charliemetoden men vet inte riktigt hur de ska starta, vilket inte tas upp under utbildningen. Som pedagog måste du öppna dig för eleverna och verkligen tro på metoden för att eleverna ska känna sig trygga och kunna öppna sig inför gruppen. ”Linda” menar att konflikter är till för att lösas och att det är viktigt att bygga upp elevens självförtroende och självkänsla, eftersom de då vågar säga vad de tycker, tänker, kan säga ifrån och ta rätt beslut. Båda parter måste få berätta hur de känner sig och prata om vad det var som gick fel samt hur konflikten kan lösas. I första hand ska eleverna försöka att lösa konflikterna själva, men går inte detta ska en pedagog hjälpa till. Konflikterna skall alltid redas ut innan eleverna går hem för dagen.
Hon upplever att det går i vågor hur mycket som uppstår. Det är oftast konflikter inom könen och när det gäller flickor handlar konflikterna för det mesta om uteslutning, exempelvis att inte få vara med och leka på rasten. En flicka i klassen är just nu lite utanför och får inte vara med. Flickan berättade detta under en Charlielektion, då hon var både ledsen och upprörd. ”Linda” startade en diskussion och konflikten löstes. ”Linda” märkte att flickan som blivit utsatt inte hade lämnat konflikten bakom sig, även om den var löst. Då kontaktade hon föräldrarna, utan flickans kännedom, för att de skulle kunna bemöta sitt barn på rätt sätt om hon behövde prata. ”Man kan inte komma och tro bara att det är ens fel, för det är det ju aldrig, det är alltid två.” Konflikter är alltid missförstånd, anser ”Linda”. Eleverna måste vara medvetna om hur konflikten har lösts och vad det blev av det, för att kunna gå vidare. Fördelen med Charliemetoden är att pedagogen kan bygga upp eleven för att bli starkare och en bra medmänniska både mot sig själv och mot andra. Den är även bra för att eleven kan slappna av och vara sig själv, du behöver inte ha en maktkamp, inte prestera någonting. Metoden är också en avlastning för eleven, eftersom du kan prata om det som känns jobbigt eller har funderingar kring. Detta leder till att koncentrationen på övriga lektioner ökar. Nackdelen med Charliemetoden är om pedagogen inte tror på metoden och kan öppna sig inför gruppen eller inte kan ge eleverna utrymme, tid eller respekt, då fungerar inte metoden. Det är oerhört viktigt att vara öppen mot eleverna och visa alla sina känslor. Att vara lite tokig, höja rösten och bli arg gör att eleverna också öppnar sig och visar sina känslor. Du når eleverna på ett helt annat sätt och för respekt med dig, anser ”Linda”.34
Elever årskurs 3 och 5 skola Charlie
”Maria” och ”Ines” går i årskurs 5. Om de hamnar i en större konflikt hämtar flickorna en pedagog, men de försöker alltid först att lösa den själv. Gällande konfliktsituation 1 skulle de ha gått till en pedagog. De menar att Anna som fick lappen kände sig ledsen, och inte så välkommen i klassen. Hon undrade säkert också varför Lina skrev lappen till henne. ”Ines” trodde att Lina skrev lappen för att verka tuff. ”Hon ville vara skolans tuffaste tjej”, säger ”Maria”. De menar att det är viktigt att säga förlåt, men att det inte alltid räcker. Flickorna anser att de inte har så många konflikter i klassen, då alla får vara med och att de har lärt sig visa respekt för varandra. Gällande konfliktsituation 2
vill inte flickorna lägga sig i eftersom det kan bli värre. De hämtar istället en pedagog snabbt. ”Så, alltså, för att om man boxas i magen kan, för då ofta tappar man luften”, säger ”Ines”. De anser att Olle blev arg för att han trodde Pelle gjorde det med vilje. Flickorna menar att Olle ska be om ursäkt och försöka bli vän med Pelle. ”Rädd och inte vill gå till skolan nästa dag, kanske”, säger ”Maria” om hur Pelle kanske känner sig. ”Maria” menar att ingen ska vara rädd i skolan. På Charlielektionerna lär flickorna sig att lösa konflikter och visa respekt för varandra, och även olika vänskapslekar. Detta läsår har de inte arbetat med Charlie och känner att de saknar lektionerna.35
När ”Emil” och ”Nils” i årskurs 3 hamnar i en konflikt försöker de lösa den på egen hand, om inte det går ber de en pedagog om hjälp. Gällande konfliktsituation 1 skulle ”Emil” ha frågat Lina varför hon skrev lappen och att det inte är snällt att göra så. ”Nils” menar att det inte spelar någon roll hur man ser ut, utan att det är hur man är som person som är viktigt. ”Emil” tror att Lina skrev lappen för att Anna är ny i klassen eller att hon är avundsjuk. Om Lina inte vet vad hon ska göra för att ställa allt till rätta kan hon säga till en fröken eller ”som alltid ska man ju alltid säga förlåt”, säger ”Emil”. Han menar också att man måste förstå vad man har gjort för fel när det uppstår en konflikt. Gällande konfliktsituation 2 menar ”Emil” att han skulle ha gått fram till Olle och frågat varför han gjorde som han gjorde. Han skulle också ha frågat Pelle om han gjorde det med vilje. Samtidigt är det bra att säga till en pedagog. ”Emil” tror att Olle slog på Pelle för att han tappade balansen eller hade en dålig dag. ”Han kanske har vaknat på fel sida”, säger ”Nils”. Angående Charliemetoden vill pojkarna gärna ha den kvar eftersom de lär sig jättemycket om hur man ska reda ut konflikter och hur man ska vara som vän.” Då ska man ju inte vara så där kaxig och dum, ha, ha, du gjorde det där och jag är mycket bättre än dig eller så”, säger ”Emil”. ”Man kan stödja en om man har gjort fel eller man kan hjälpa en”, säger ”Nils”. Pojkarna anser att konflikterna har minskat i klassen ju äldre de har blivit. De känner sig trygga och kan säga vad de tycker och tänker under Charlielektionerna.36
Pedagoger skola Livsviktigt
”Ingrid” arbetar på skola Livsviktigt. Hon har ingen längre utbildning inom Livsviktigt, men har gått en inspirationskurs som handlade om vad metoden innebär och fick prova
35 Intervju, ”Maria” och ”Ines”. 2009-11-25. 36 Intervju, ”Emil” och ”Nils”. 2009-11-25.
på lite olika användbara övningar som förebygger konflikter. ”Ingrid” arbetar idag utifrån metodens lärar- och elevhandledning. Det är väldigt svårt att hitta på egna övningar när du har en klass som i stort sett varje dag måste lära sig hur man är mot varandra och hur man stärker banden i gruppen. Därför är Livsviktigt en bra metod eftersom det finns metoder som tränar eleverna hur de ska lära sig hantera olika konfliktsituationer i förväg. Stoppljuset är en metod som eleverna jobbar mycket med när de råkar hamna i en konflikt. Det finns tre olika steg: Rött ljus betyder att eleven ska stanna upp, tänka efter vad problemet är, försöka lugna ner sig och på gult ljus tänka, hur jag ska agera i denna situation. På grönt ljus har eleven bestämt sig och provar sin lösning. Ju tidigare stoppljuset introduceras, desto bättre förankrad blir metoden hos eleven.37
”Ingrid” ser inga nackdelar med metoden eftersom du inte är låst vid materialet, utan kan själv ta in andra övningar parallellt med boken. Fördelarna är att alla pedagoger arbetar efter samma material, pratar samma språk och det gör det lättare för eleverna att känna igen sig. Det är även en bra metod att följa, för de pedagoger som inte har samma intresse för ämnet, eftersom det finns en väl beskriven handledning om hur du som pedagog ska gå tillväga. ”Om vi jobbar med detta en gång varje vecka fyrtio minuter alltid, så har man väldigt bra grund, alltså även om man tycker att allting är jättebra och allting fungerar, så jobbar man med det i alla fall”, anser ”Ingrid”. Hon menar också att det är viktigt att utgå ifrån handledningen när en konflikt uppstår, så att eleverna känner igen sig. Vad är problemet? Vilka lösningar finns det? Föräldrarna kontaktas om ett barn blivit fysiskt utsatt. I klassen uppstår ofta konflikter mellan flickorna, vilket visar sig genom att de vill mäta sina krafter i popularitet. Den ena veckan är det en flicka som är ”poppis” och då vill alla vara med henne, och nästa vecka är det någon annan som är i centrum. Flickorna mår dåligt av detta, då det alltid är någon som stöts ut från gruppen. ”Ingrid” har lagt ner mycket tid på att samtala med flickorna, men har av erfarenhet upptäckt att de löser det bättre på egen hand. ”Och så finns det alltid någon som är lite spindeln i nätet.” Hon ingriper då det är någon elev som ensam är utanför och då får flickorna lösa problemet. Pojkarnas konflikter är mycket mer fysiska exempelvis ”han slog mig med en pinne”. När det gäller att be om ursäkt är den enkla vägen ut att säga förlåt. En del menar verkligen vad de säger, medan andra pliktskyldigast säger ett enkelt förlåt, då de vet att det är det som krävs för att ”Ingrid”
ska släppa problemet. Hon anser att de vardagliga rutinerna är viktiga och måste fungera, för att undvika att konflikter uppstår. Du måste vara väldigt tydlig som vuxen.38
”Eva” arbetar också på skola Livsviktigt. Hon har ingen utbildning inom Livsviktigt, utan arbetar utifrån både handledning och eget intresse. Innan skolan började använda metoden hade ”Eva” ett ämne som hette ”etik och moral”. Hon plockade själv ihop material till lektionerna, från bland annat psykologer, kollegor och böcker. Idag utgår hon från lärarhandledningen, tar huvudrubriker från arbetsboken och gör sitt eget material. När eleverna arbetar med Livsviktigt mellan årskurs F-2 samlas uppgifterna och blir så småningom en bok som eleven får ta hem när de slutar årskurs 2. ”Eva” anser att det är mer kreativt för barnen att göra sitt material själva och dessutom kan pengarna för arbetsboken användas till viktigare saker. Fördelarna med metoden är att den har hjälpt barnen att lösa konflikter, att alla ska arbeta med den och att det finns en direkt handledning att följa för de pedagoger som inte har samma intresse för ämnet. Nackdelen med Livsviktigt är att fokus ligger mycket på att skriva, rita och för lite på sociala övningar, vilket ”Eva” vill ha mer av för att förebygga konflikter. Mycket ligger på ”jaget” och problemlösningar. Förutom att jobba med livsviktigt använder ”Eva” även massage för att förebygga konflikter. ”Periodvis efter rasterna så brukar jag, vi samlar dem alltid efter rasten och ser så alla är inne, men där är också ett tillfälle att fråga dem: - Hur har din rast varit? Vem lekte du med?”, säger ”Eva”. Detta gör ”Eva” för att se om något barn upprepade gånger är ensam på rasterna. Skulle så vara fallet måste åtgärder göras. Uppstår en konflikt så tar de tag i den direkt, men eleverna uppmanas först att försöka lösa den själv. En konfliktsituation som uppstod för 14 dagar sedan, var när eleverna skulle städa och hittade en bok som var skriven av två flickor om en annan flicka. Flickan som boken handlade om var med och hittade boken, i vilken det stod ganska kränkande saker. ”Eva” tog boken och låste in den. Hon pratade med de två flickorna som hade skrivit boken och frågade om det stämde att de var de som hade skrivit boken? ”Och då tycker jag det är viktigt att barnen inte bara nickar eller gör kroppsspråk, utan man verkligen säger ja eller nej och får förklara situationen”, menar ”Eva”. Flickorna kom fram till att de skulle be om ursäkt och att de skulle berätta hemma innan ”Eva” ringde till föräldrarna. Situationen följdes upp genom att ”Eva” träffade de två flickorna och de fick berätta hur den senaste veckan hade varit och om
hur de skulle göra för att undvika att fler sådana konflikter uppstod. Efter detta hämtades den utsatta flickan och de fick be om ursäkt. De kommer att fortsätta träffas några veckor framåt för att följa upp situationen flickorna emellan. ”Eva” valde att inte kontakta den utsatta flickans föräldrar i detta läge, eftersom ”så kränkande var det inte”, men som pedagog är det viktigt att markera när något inte är okej. Annars godkänns handlingen och situationen kan eskalera. Anledningen till att situationen uppstod var att det fanns en konflikt bakom. Lösningarna från flickorna var att de skulle leka tillsammans alla tre och prata med varandra. ”Eva” anser, att det är viktigt att eleverna ska känna sig trygga i gruppen och lägga mycket tid på temaarbete och jobba mycket praktiskt med barnen. Det är också viktigt att vara lyhörd och att ta sig tid till eleverna, eftersom det är där du vinner förtroendet hos barnen.39
Elever årskurs 3 och 5 skola Livsviktigt
När det uppstår en konflikt brukar ”Emma” och ”Hanna” i årskurs 5 först prata med kompisen och fråga varför det blev som det blev, och om inte konflikten kan lösas brukar ”Hanna” säga till en lärare. Gällande konfliktsituation 1 skulle ”Emma” och ”Hanna” först och främst försvarat Anna och sagt till Lina att hon var taskig. ”När någon säger så är det precis som de menar att du är jättefattig, du har inte råd med någonting”, säger ”Emma”. ”Hanna” menar att en orsak till att Lina skrev lappen var att hon tyckte att tröjan var ful, eller att hon inte gillade Anna. ”Jag hade ändå inte skrivit det till min bästa kompis, även om den hade varit ful”, säger ”Hanna”. En annan orsak kan vara avundsjuka, menar ”Emma”. För att gottgöra sig mot Anna anser ”Emma” att det räcker för Lina att säga förlåt. Gällande konfliktsituation 2 ansåg ”Emma” att hon endast skulle gå emellan pojkarna om hon visste att Olle inte var elak och sagt till Olle att Pelle inte gjorde det med flit. ”Men med Olle så missförstod ju han allting”, säger ”Emma”. Flickorna menar att det är svårare att förstå att man har gjort fel när det blir missförstånd mellan parterna. I konfliktsituation 1 är det lättare att se vem som har gjort fel eftersom Lina skickade en lapp utan att Anna hade gjort något mot henne. Medan i konfliktsituation 2 trodde Olle att Pelle puttade till honom med flit och slog därför Pelle. Flickorna menar att det inte är så mycket fysiska bråk i klassen, men att det förekommer en hel del verbala konflikter. Under livsviktigtlektionerna, som hålls en gång i veckan, brukar de ha en sten som vandrar runt till varje elev. Eleven som har stenen får då säga
om det är någon i klassen som har gjort eleven ledsen. Stenen skickas då till eleven ifråga för att den ska be om ursäkt och berätta vad som blev fel. ”Emma” hamnade i en sådan situation då hon fick stenen och berättade att hon hade blivit ledsen, ”Emma” gav sedan stenen till flickan ifråga, som dock inte kunde se att hon hade gjort fel. ” Hon menade att nä, jag har inte alls gjort dig ledsen, hon sa att jag hade gjort henne ledsen, trots att det var mina två bästa kompisar som hade gjort henne ledsen, så blandade hon in mig i allt det där”, säger ”Emma”. Flickorna anser att livsviktigt har varit till stor hjälp när de ska lösa konflikter. De menar att lektionerna i årskurs 5 är roliga eftersom de gör mycket praktiska övningar exempelvis fyra hörn, där eleverna ska ta ställning till ett påstående, där det inte finns något rätt eller fel. De menar att många i klassen inte vågar säga vad de tycker utan följer majoriteten. ”Man kanske inte vågar tycka till, att de andra ska tycka att man gör fel eller så”, säger ”Hanna”. Övningarna går ut på vad
du tycker och inte på vad som är det rätta svaret. De arbetar också mycket med
samarbetsövningar.40
”David” och ”Max” som går i årskurs 3 berättar att de försöker att lösa konflikter på egen hand, annars hämtar de en pedagog. Angående konfliktsituation 1 menar ”Max” att han hade gått fram till Lina och bett henne sluta. ”David” tror att Lina skickade lappen till Anna för att hon är ny i klassen. ”Att hon är intresserad av tröjan eller någonting”, säger Max. De tror att Anna mår väldigt dåligt av att få en sådan lapp. Pojkarna menar att det är viktigt att säga förlåt men att det inte alltid räcker. ”För att om det blir ett stort bråk, så kanske det inte räcker att säga förlåt alltid”, säger ”Max”. Gällande konfliktsituation 2 hade de sagt till pedagogen att Olle svär och slår på Pelle. ”Max” menar att Olle skulle ha frågat Pelle, varför han puttade till honom och om det var med vilje. Pojkarna anser att Olle ska be om ursäkt och hjälpa Pelle att resa sig upp. Större bråk förekommer ibland i klassen, men pojkarna menar att alla konflikter reds ut innan dagen är slut. Under Livsviktigtlektionerna pratar de mycket om hur man ska vara som vän. ”Man ska vara snäll och bra kompis, att man om inte någon har någon att leka med så ska man fråga om den vill vara med”, säger Max. De lär sig också att om man blir ovänner ska man säga att man inte vill bråka och bara gå därifrån. 41
40 Intervju, ”Emma” och ”Hanna”. 2009-11-24. 41 Intervju, ”Max” och ”David”. 2009-11-24.
Analys av intervjuer med pedagoger
En grundläggande idé för de flesta metoder är att öka pedagogernas och elevernas kunskap om och förståelse för problem med kränkande behandling. Metoderna använder sig av samtalet som instrument. Genom samtal förväntas individers demokratiska, empatiska och sociala kompetens öka. Det är genom samtalet som förståelsen för andra människor ökar och som problem och möjligheter kan synliggöras. Metoderna inriktar sig på att förebygga och åtgärda arbetet, vilket innebär att skolorna använder sig av flera olika arbetssätt i olika situationer.42
Pedagoger på skola Charlie
Charliemetoden använder sig av uppåtpuffar, eftersom elevernas behov av bekräftelse är stor. Enkla övningar, som exempelvis att låta varje elev i en klass få tillfälle att säga något positivt till varandra, har en gynnsam inverkan på eleverna.43
Det som framförallt kan hämma inlärningen hos eleven är upplevelser av andra människors negativa omdömen. En elev som bara får nedåtpuffar presterar sämre resultat och det finns överhuvudtaget inget positivt i nedåtpuffar. Det är elevens svaga självkänsla som kräver dessa elakheter från honom/henne. Ofta känner eleven ett behov av att ge nedåtpuffar för att dämpa känslorna att han/hon själva är dåliga.44 ”Ulla” som är pedagog på skola Charlie, anser att det positiva med Charliemetoden är också de tydliga regler som finns och som måste följas. Barnen vet vad som gäller och blir trygga med det, vilket i sin tur gör att de kan öppna sig inför gruppen och berätta saker om sig själv.
Ett tryggt klassklimat kan utvecklas via en form av dialog vars huvudingredienser är erkännande och acceptans även när det är tal om kritik. Läraren bör fungera som garant för att sådana dialoger förs i god samtalston.45
42http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/25/51/e000131.dpt.pdf (2009-10-13). 43 Wennberg. 2001. Sid. 202-203 .
44 Wennberg. 2001. Sid. 205-206.
Eleverna får under Charlielektionerna lära sig att lösa konflikter med hjälp av kommunikation. ”Linda” som är pedagog på skola Charlie anser, att båda parter måste få berätta hur de känner sig och prata om vad det var som gick fel, samt hur konflikten kan lösas.
Pedagoger på skola Livsviktigt
Livsviktigt arbetar problembaserat vilket innebär att eleverna lär sig att lösa ett problem genom att se: Vad är problemet? Vilka lösningar finns? Vad blir konsekvenserna? ”Ingrid” på skola Livsviktigt beskriver hur de arbetar med stoppljusmetoden när konflikter uppstår. Meningen med stoppljusmetoden är att de inblandade parterna tillsammans ska ta fram förslag på hur konflikten kan lösas. Ju tidigare stoppljuset introduceras, desto bättre förankrad blir metoden hos eleven, menar ”Ingrid”. Ofta finner eleverna att konflikten inte alltid är så problematisk och svårlöst som den kan verka. Det finns exempelvis tillfällen i våra liv då vi söker konflikter, om inte annat så för att bli av med egna spänningar. Ofta upptäcker vi att problemet inte var så stort och lösningen inte så långt borta som vi föreställt oss.46
Det är också viktigt att vara lyhörd och att ta sig tid till eleverna, eftersom det är där du vinner förtroendet hos barnen, anser ”Eva” som är pedagog på skola Livsviktigt. Vygotskij menar att människors samspel inte bara är en metod som kan stödja lärande och utveckling, utan att samspel är lärande och utveckling. Om vi vill lära barnen att uppföra sig väl måste vi med andra ord utveckla ett ”samspel som uppför sig väl” eftersom det är genom påtagliga yttre sociala interaktioner vi förvärvar kompetens. Att undervisa om hur barnen skall uppföra sig, ger en mycket liten effekt om vuxna inte lever som de lär.47 Alla fyra pedagogerna menar att i första hand ska eleverna försöka att lösa konflikterna själva, men går inte detta ska en pedagog hjälpa till.
46 Wennberg. 2001. Sid. 71. 47 Strandberg. 2006. Sid. 47-48.
Analys av elevintervjuer
Nedan presenteras vår analys av elevintervjuerna.Elevernas tankar
”Emil” i årskurs 3 på skola Charlie, menar att man måste förstå vad man har gjort för fel när det uppstår en konflikt. Enligt Wennberg, är förmågan att lugna ner sig själv A och O för att bli en god problemlösare. Utöver förmågan att lugna ner sig spelar elevernas sätt att kommunicera en viktig roll för hur konflikten utvecklar sig.48 ”Emil” i årskurs 3 på skola Charlie, tror att Olle slog på Pelle för att han tappade balansen eller hade en dålig dag. ”Han kanske har vaknat på fel sida”, säger ”Nils” på skola Charlie. ”Max” i årskurs 3 på skola Livsviktigt, menar att Olle skulle ha frågat Pelle, varför han råkade putta till honom och om det var med vilje. Prosocialt beteende innebär ofta ett positivt beteende som exempelvis handlar om att hjälpa, dela med sig eller samarbeta med andra. Att byta socialt perspektiv eller ta andras roller, det vill säga sätta sig in i andras situation och förstå vad de tänker och känner, är en grundläggande förutsättning för den prosociala utvecklingen.49 ”Hanna” i årskurs 5 på skola Livsviktigt, menar att en orsak till att Lina skrev lappen var att hon tyckte att tröjan var ful, eller att hon inte gillade Anna. Lättnadskänslan vi får av att döma andra frestar oss till att granska andra människor kritiskt. ”Det är när det blir för svårt för oss att bära vår inre domares dom över oss själva som vi dömer andra. Det är inte något vi gör för att vi är onda utan för att vi försöker lindra den egna smärtan”.50 ”Maria” och ”Ines” i årskurs 5 på skola Charlie anser, att Olle blev arg för att han trodde Pelle gjorde det med vilje. Att avgöra om man själv är en svag eller stark person kan vara svårt. Olle kan känna sig svag medan andra upplever honom som stark. Vi tror att vi är kraftfulla och starka fast vi i själva verket agerar utifrån svaghet.51
48 Wennberg. 2001. Sid. 69.
49 Evenshaug, Hallen. 2001. Sid. 263-265. 50 Wennberg. 2001. Sid. 38.
”Maria och ”Ines” i årskurs 5 på skola Charlie, menar att Anna som fick lappen kände sig ledsen, och inte så välkommen i klassen. Hon undrade säkert också varför Lina skrev lappen till henne. Svag självkänsla kan ta sig burdusa och kaxiga former, bristande sympati och oförmåga att leva sig in i hur andra människor kan uppfatta ens agerande. Den svaga självkänslan är roten till många av våra mer osympatiska sidor.52
”När någon säger så är det precis som de menar att du är jättefattig, du har inte råd med någonting”, säger ”Emma” i årskurs 5 på skola Livsviktigt. I vissa skolor kan eleverna riskera att bli retade om de inte har märkeskläder. Om elever handlar kläder på loppmarknader kan de bli retade för att vara fattiga.53
Lösningar
I skoldemokratiundersökningen finns det ett intressant resultat. Eleverna säger att där klassammanhållningen är god föreligger det samtidigt ofta oenigheter. Att diskutera sådant man är oense om och ha en bra gemenskap hör ihop. Eleverna menar också att de i högre grad kan vara sig själva om gemenskapen är bra.54
EQ betraktas inte enbart som en stabil och genetiskt styrd egenskap som är given en gång för alla, utan den verkar också vara något som kan skapas genom fostran och vägledning under barndoms- och ungdomstiden. I både USA och Sverige är det allt fler skolor som lägger in EQ på schemat, och såväl lärare som oberoende observatörer har värderat dessa insatser (Goleman, 1997).55
52 Wennberg. 2001. Sid. 35-36. 53 Skolverket. 2009. Sid. 72.
54 Christiansen, Jacobsen, Sand Jespersen. 2004. Sid 22. 55 Evenshaug, Hallen. 2001. Sid. 208.
Slutdiskussion
I efterhand kan vi konstatera att det har varit svårt att få tag i information om vilka teorier som Charliemetoden stödjer sig på. Vi har ringt och mailat men ej fått några svar. Vi har fått tag i teorier bakom Livsviktigt (SET) men kan inte riktigt se kopplingen mellan metoden och social inlärningsteori, vilken går ut på att de två könen tillägnar sig specifika könsroller via inlärning i den sociala miljön.
Intervjuerna var svåra med tanke på att alla intervjupersonerna var olika. På skola Livsviktigt visste inte eleverna i tredje klass att vi skulle intervjua dem, trots att vi bestämt tid en vecka innan besöket var de helt oförberedda. Svaren blev därför inte så uttömmande som vi hade hoppats på. Under intervjuerna var det svårt att inte inflika med egna tankar kring metoderna och om hur man som pedagog arbetar med konflikter. Detta kan ha lett till att intervjupersonerna blev påverkade av oss i sina svar.
”Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära.”56 Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna glädje och få uppleva den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.57
Resultatet av studien är enligt vår mening, att båda metoderna arbetar mot samma mål, men det är olika hur de nås. Atmosfären på skola Charlie upplevdes som harmonisk och trygg där eleverna hade lätt för att kommunicera och alla kände sig trygga i gruppen. Atmosfären på skola Livsviktigt var inte lika öppen och familjär som på skola Charlie. Vi kom fram till att pojkarna på skola Charlie var mycket mer insatta i metoden, vilket märktes genom att de kunde prata för den, samt visste hur de skulle agera i en konflikt. Pojkarna på skola Livsviktigt kändes osäkra inför metoden, trots schemalagda lektioner. De hade svårt att redogöra för vad de gjorde på Livsviktigtlektionerna och vilket syfte metoden har.
56 Skolverket. 2006. Sid.7. 57 Skolverket. 2006. Sid.7.
Flickorna på respektive skolor uppfattades som säkra och trygga i sina roller. De visste hur de skulle agera i en konfliktsituation och var också medvetna om metodens syfte och mål. Vi menar att åldern spelar roll samt hur länge eleverna har arbetat med metoden. Vi anser att könstillhörigheten inte spelar någon roll i denna studie eftersom alla, oavsett kön, har samma kunskaper om hur de ska agera och lösa en konflikt. Vi anser också att konflikter är ett ständigt inslag i skolans vardag. Alla elever behöver lära sig att hantera konflikter och få hjälp med att uttrycka sina känslor, även om det kan innebära att någon kamrat blir sårad. Känslorna skall dock uttryckas i syfte att på sikt nå en lösning på konflikten. Barn behöver träna på att vara arga och ändå klara av att uppföra sig på ett sätt som inte skadar andra individer. Om eleven väljer ett dåligt sätt att hantera sin ilska på, kommer andra människor till skada. Ilska är bara en känsla och känslan i sig rättfärdigar varken slagsmål, kränkningar eller elakheter. Vi menar att när skola Charlie arbetar med metoden, så är det både fokus på gruppens och den enskilda individens känslor. Detta innebär att eleverna blir bekanta med sina egna och klasskamraternas känslor och kan på så vis sätta ord på sina känslostämningar. Hela gruppen blir trygg och konflikterna minskar.
Nackdelen med Livsviktigt är att den jobbar mycket med att skriva, rita, där fokus ligger på ”jaget” och problemlösningar. ”Eva” på skola Livsviktigt, vill ha mer av sociala övningar för att förebygga konflikter.
Skolans trovärdighet är beroende av att och hur skolan diskuterar och hanterar frågor om demokrati och lika värde mellan människor. Det viktiga är skolans vardagliga handlande. Vi menar att värdegrundsfrågorna måste föras in för diskussion i klassrummen. Skolan får inte blunda för eller avstå från att ta upp de frågor som är känsliga och som provocerar. Om skolan drar sig undan för sådana diskussioner, avsäger sig skolan därmed sin makt och påverkansmöjlighet i de riktigt känsliga och kanske mest avgörande etiska och moraliska frågorna. Skolans uppgift är att ge barnen etisk handlingsberedskap. Om inte skolan gör det, vem gör det då? Relationerna i skolan har förändrats. Skolans ledning, lärare och elever har generellt mer jämlika relationer idag jämfört med tidigare i skolans historia.58 Vi anser att den största utmaningen för skolan idag, är att få de demokratiska värderingarna att genomsyra den praktiska verksamheten. Det är viktigt för barn att förstå att, precis som att ett barn älskar blomkål och ett annat inte alls tycker om blomkål, så kan människor ha olika känslor för samma
