Elevernas uppfattning om hur de blir bedömda i momentet bollspel

Något som vi fann intressant med detta resultat var att det är en varierande syn hos eleverna i hur bedömningen sker i momentet bollspel på idrott och hälsa lektionerna. Många elever uppfattade att de blir bedömda genom hur de samarbetar på lektionerna men även hur de beter sig och hur aktiva de är. Några av de elever som vi intervjuade ansåg att det är viktigt att vara positiv, inte bli sur under spelet eller vara en dålig förlorare, det är något som läraren kollar på och bedömer dem i, men även att man gör sitt bästa på lektionerna. Ett annat resultat som framkom i en liknande studie visade att eleverna trodde att läraren bedömer dem genom att delta aktivt på lektionerna, att göra sitt bästa och att inte bli arg under spelet, det är vad läraren bedömer dem på (Redelius, 2008).

I kunskapskraven framgår det ingenting om samarbete, uppförande eller att vara positiv. Det som framgår är att eleven ska med goda rörelsekvaliteter genomföra olika aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan (Skolverket, 2011), som i detta fall kan vara genom bollspel. Elever ska även visa i utövandet av idrott, hänsyn till sin och andras säkerhet (Skolverket, 2011). Dessa två kunskapskrav är det som går att koppla till momentet bollspel och är även det som eleverna bör blir bedömda genom. Att eleverna inte har denna inblick i hur bedömningen sker kan bero på den brist av information om bedömning som det tycks vara inför momentet bollspel. En elev nämnde att de har fått information inför momentets start. De fick då information om hur lektionerna kommer att se ut och hur bedömningen kommer att ske, även en bedömningsmall skickades ut till alla elever. Enligt Annerstedt (2002) blir många lärare färdigutbildade med låg kunskap om bedömning vilket anser vi kan vara en bidragande faktor till att de flesta eleverna inte har fått informationen om hur bedömningen kommer att gå till innan eller under momentet bollspel. Lärarna kan själva vara osäkra på hur de ska betygsätta eleverna och därför väljer de att inte ge någon information om hur

bedömningen sker. Styrdokumenten är en hjälp för lärarna så de kan utforma lektioner där elever får möjlighet att uppnå de mål som de förväntas kunna. Styrdokumenten går att tolka på olika sätt vilket gör att målen upplevs enligt många lärare som “luddigt skrivna” (Eriksson et al., 2003). De lärare som är kritiska till styrdokumenten saknar tydliga mål av vad de ska gå igenom och vad eleverna kommer bli bedömda på (Eriksson et al., 2003). Detta kan kopplas till våra resultat där eleverna upplevde att de inte har vetskap om hur och vad läraren bedömer

33

och att de inte heller har någon bra kännedom av det centrala innehållet. Om målen inte är tydliga och klargörs för eleverna menar Redelius et al (2015) att de har svårt att ange och förstå vad de ska lära sig och kunna. Inom bollspel verkar målen och lärandemålen vara svårare att kommunicera om, jämfört med andra moment på Idrott- och hälsalektionerna. Ett exempel som Redelius et al (2015) tar upp är hur lärare uttrycker sig inför lektionen, det är vanligt att det som uttrycks av lärare är “idag ska vi köra en hinderbana”, det som Redelius istället uttrycker är ett bättre sätt att tydliggöra lärandemålen är att istället säga till eleverna “målet med dagens lektion är att skapa en förståelse för uthållighetsträning”. Genom att lärare uttrycker sig på detta sätt underlättar det för elever att få en förståelse om vad lektionens mål och innehåll går ut på.

De resultat som kommit fram i studien har fått oss författare att börjat tänka på hur vi vill att våra lektioner i Idrott- och hälsa ska se ut i framtiden. Vi vill att eleverna ska veta vad det är de blir bedömda på och hur de blir bedömda samt vad de ska kunna i varje moment.

Information om detta kommer vara en viktig del inför varje moment under skolåret, eleverna ska veta klart och tydligt vad jag som lärare kommer att kolla på och även då vad de kommer att bedömas på. Ett exempel på hur detta kan gå tillväga är att använda sig av

bedömningsmatriser, enligt Lundahl (2011) är bedömningsmatriser en hjälp för både mig som lärare men även för eleverna. Genom bedömningsmatriser tydliggörs det för elev och lärare vad som ska läras ut samt också vad eleverna ska lära sig för något. Detta underlättar för elever då de får en inblick och förståelse för vad de ska lära sig och kunna i slutet av varje moment, de vet även vad läraren kommer att bedöma dem på. De får en tydlig uppfattning om upplägg av lektion samt lektionens innehåll. Vidare blir bedömningsmatriser till stor hjälp och viktig för oss lärare, det underlättar planering av lektioner samt bedömningen av eleverna.

6.2 Metoddiskussion

Studien syftade till att undersöka elevers upplevelser om momentet bollspel på gymnasiet samt deras uppfattning om hur de bedöms i momentet bollspel. Undersökningen gjordes med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi anser att studiens frågeställningar och syfte har besvarats genom resultatet. Deltagarna i studien var elever som studerar läser Idrott- och hälsa 1 på gymnasiet. Intervjuer valdes för att få utvecklande och djupgående svar,

34

intervjumetoden som valdes var semistrukturerad för att låta deltagarna tala fritt kring frågorna i intervjuguiden. För att få ännu mer djupgående svar och mer information inser vi att vid vissa tillfällen skulle fler följdfrågor ha ställts. Trots bristen av följdfrågor fungerade de bra då vi fick tillräckligt med svar för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar.

De flesta deltagarna går på samma gymnasieskola vilket gör att generaliserbarheten blir lägre och inte lika övergripande. Nu i efterhand hade det varit mer generaliserbart och övergripande ifall de gick på olika skolor runt om i Sverige. Går då deltagarna på olika skolor har de även olika lärare vilket kan vara intressant, för att få flera infallsvinklar på deras upplevelser om momentet och uppfattningar om betygsättning. Studien hade även kunnat bli mer

generaliserbar ifall det hade varit ett högre antal deltagare, nu fick vi 7 deltagare men ett önskat antal hade varit mellan 8-10 deltagare.

Skulle vi valt att använda en kvantitativ metod istället så hade frågeställningarna behövts omformuleras. Med en kvantitativ metod skulle vi kunna nå en större population på fler platser i Sverige, informationen hade även blivit mer ytlig. Fördel med att använda kvantitativ metod hade varit att just nå en större population och kunnat analysera datan med hjälp av statistik för att kunna utläsa sig om populationen, statistiken kan sedan utformas i olika diagram som gör att det blir lätt att förstå och kunna läsa av (Hassmén & Hassmén, 2008). Det vi hade tappat skulle vara den djupa informationen som vi får med hjälp av intervjuer och kvalitativ metod.

Det vi upplever hade kunnat förbättras i studien är uppdelningen av intervjuerna, nu valde vi att genomföra en intervju tillsammans, en av oss genomförde en själv och den andra

genomförde resten. Det som hade kunnat göras bättre är nog ifall vi antingen hade gjort alla intervjuer tillsammans eller ifall bara en av oss hade gjort alla. Det kan lätt leda till

missförstånd eller att frågorna ställs på olika sätt, konsekvenserna kan bli att svaren blir olika då deltagarna uppfattar frågorna på olika sätt. Något som hade underlättat hade varit om vi befann oss på plats vilket hade lett till en mer personlig kontakt, men med tanke på rådande pandemi, av Covid-19, hade vi ingen möjlighet att ta oss dit.

35

7 Slutsats och vidare forskning

7.1 Slutsats

Syftet med denna studie var att undersöka och ta reda på elever på gymnasiets upplevelse av momentet bollspel på Idrott- och hälsa lektionerna samt vad de uppfattar att läraren bedömer under det momentet. För att genomföra detta användes kvalitativ metod med

semistrukturerade intervjuer, det genomfördes på sju elever.

Sammanfattningsvis visar resultaten att de flesta elever upplever att bollspel är ett roligt moment, några elever upplever dock att vissa aktiviteter inom bollspel som till exempel innebandy inte är lika roligt, de tycker aktiviteten blir obehaglig för bollarna är så hårda och andra i klassen skjuter väldigt hårt. Det framkom även att inom vissa bollspel uppstår det en segregering mellan könen, pojkar tar mer plats och syns mest medan tjejerna då väljer att dra sig undan och inte tar samma plats. Det upplevdes även att de som är bäst på sporten blir “favoriserad” och de som inte är lika bra känner sig åsidosatta eller utanför och inte riktigt med i spelet.

Elevernas uppfattning om hur de blir bedömda i momentet bollspel tyder på att samarbete, attityd och närvaro är det som eleverna uppfattar att de blir bedömda på. Inget av detta står dock i kursplanen att eleverna ska kunna utan vad eleverna ska kunna är att med goda rörelsekvaliteter genomföra olika aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan och att eleven visar i utövandet av en idrott, hänsyn till sin och andras säkerhet (Skolverket, 2011), det är de kunskapskraven som i Idrott- och hälsa 1 går att koppla till bollspel.

Vi har kommit fram till att använda sig av pedagogiska val inom vissa bollspel kan vara fördelaktigt för elever som känner ett obehag inför vissa just bollspelsmomentet på Idrott- och hälsa lektionerna. Dessa pedagogiska val i till exempel innebandy kan vara att använda sig av en skumgummiboll istället för en vanlig innebandyboll. Dessa val tror vi kan leda till en mer lustfylld lektion för eleverna. Något som också kan vara nytänkande är att inte försöka använda bollspel i den utsträckning som det redan görs, istället våga använda sig av andra aktiviteter för att utveckla elevernas allsidiga kroppsliga förmåga. Det är också viktigt att försöka förstå och lära känna sin klass för att ta beslut utifrån deras förutsättningar, kanske har

36

vi en idrottsklass i framtiden som brinner för bollspel, då kan vi använda det i större

utsträckning eller en dansklass som inte vill annat än att få spela bollspel på lektionen. Har vi en klass där många inte känner sig bekväma med bollspel är det viktigt att dra nytta av de pedagogiska valen som finns.