Elevernas uppfattning om utomhuspedagogik

Trots att jag bara gjorde ett fåtal intervjuer med elever som läraren valt ut så fick jag känslan av att hela klassen verkade ha en positiv bild av att lära utomhus. Det mest intressanta var att de elever jag intervjuade tog upp olika saker de lärt sig när de var utomhus och att både läraren och eleverna påpekade att det var lättare att koncentrera sig och få saker gjorda i jämförelse med när de hade lektioner inomhus.

Det är intressant att eleverna väljer att berätta om så skilda uppgifter de gjort när de varit ute. Möjligen visar det på hur individuell inlärningen är. En elev tog exempelvis upp att de lärde sig vokalerna genom att hoppa på ett uppmålat tangentbord ute på skolgården medan en annan berättade att de lärt sig tiotal i matematik genom att hämta och sortera pinnar. Någon tar upp en stadsvandring medan en annan berättar om hur de lärt sig om miljöförstöring.

Ingen av eleverna kunde se något negativt med att lära sig utomhus. Tvärtom tyckte alla att de lär sig mycket bättre när de hade lektioner utomhus än inomhus. Det är svårt för mig att avgöra om de lärt sig mer genom att vara utomhus men enligt eleverna själv och läraren finner eleverna det lättare att förstå vissa saker eftersom de jobbar mer konkret. Det är inga komplicerade övningar som tar mycket tid att förbereda men genom att förena fysisk aktivitet och kunskapsinlärning är vinsterna dubbla.

En reflektion är att ingen av eleverna nämnde idrott som ett ämne de har utomhus trots att de nämner att den fysiska aktiviteten är stor. Däremot tog en elev upp hemkunskap eftersom de lagat mat på stormkök. Här blir det tydligt hur viktigt det är som pedagog att använda sig av olika lärstilar. Självklart är det lättare sagt än gjort att anpassa undervisningen så att varje elev når kunskapen genom sin speciella intelligens, men sättet man lär sig på och hur man lär ut bör vara flexibelt och anpassat till de olika individerna (Gardner, 1993).

Både eleverna och läraren anser att det blir lättare att kommunicera när de är utomhus än när de sitter i ett klassrum eftersom det är större utrymme och lägre ljudnivå.

Dewey(1980) förespråkade detta för ungefär 100 år sedan då han talade om ”learning by doing” och menade med det att människan behöver vara aktiv och söka svar på sina

frågor genom att koppla handen till tänkandet och han ansåg konkreta upplevda situationer vara sinnesstimulerande och ingen sinnesträning som genomförs sittande i skolbänken kan jämföras med upplevda sammanhang i miljön utomhus.

Det är lättare att sätta ord på något man ser framför sig och som man kan känna på samtidigt som det skapar en lust och nyfikenhet. Läraren tar upp att eleverna förklarar vad de gör och ställer frågor om det, vilket leder till att de utvecklar det svenska språket på ett naturligt sätt. Jag tror att om cirkelmodellen som förklaras på i

kunskapsbakgrunden skulle följas, skulle det vara effektivt att både lära sig tala och skriva i olika genrer. Om pedagoger och elever i klassen går utanför klassrummet och skapar upplevelser som sedan dokumenteras på papper eller redovisas på annat sätt tror jag att skrivandet och ordkunskapen får en ny mening. Eftersom alla delar upplevelsen kan man tillsammans diskutera, argumentera eller bara lyssna för att lära nya ord och begrepp (Gibbons, 2002).

6.4 Lärarens och elevernas uppfattning om

utomhuspedagogik

Målet i skolan är elevernas lärande och genom att skapa en bättre samverkan mellan lärare i olika klasser och annan personal på skolan skulle man underlätta elevernas lärande. Genom att främja ett nytänkande om att lärandet inte måste ske i ett klassrum på en speciell tid, kan man motverka den forskning som visar att elever har svårt att förstå centrala begrepp. Att praktiskt utföra en viss del av all teori som lärs ut skulle underlätta förståelsen för de flesta elever.

L betonar under hela intervjun att alla elever behöver variation i undervisningen och det finns inte samma utrymme inomhus som det finns utomhus. Luften är inte lika bra samtidigt som vistelse och arbete i naturen ger en känsla av frihet, varierande utmaningar och en omedelbar feedback.

Eleverna tränas att analysera och tolka fenomen i sin rätta miljö (Dahlgren & Szczepanski, 2004). Min undersökning ger stöd för denna uppfattning och samtliga intervjuade elever uppger att det är lättare att koncentrera sig utomhus och att de

uppfattar uterummet som lugnare. Om vi inte har tillgång till våra sinnen blir det svårare att känna ansvar för miljön. Genom att följa naturens förändringar i olika omgivningar genom sinnesintryck får vi viktiga kunskaper om naturen.

Den märkbara lusten och positiva inställning som läraren har smittar säkerligen av sig på eleverna och det visar på pedagogers inverkan att motivera elever. Eleverna nämnde inte att de arbetade språkutvecklande men det var enligt L inlindat i alla ämnena som de hade utomhus. Eftersom alla elever jag intervjuade hade svenska som andra språk underlättar det att arbeta mer konkret när det innefattar språkinlärning. När

undervisningen förflyttas utomhus skapas inte bara en ny lärande miljö utan det finns också mängder av material att använda sig av. Detta skapar en bra lärande miljö för andraspråk elever (Gibbons, 2002).

Det är tydligt att inställningen till och upplevelsen av utomhuspedagogik är positiv både hos elever och hos lärare som intervjuats i studien. Eleverna uppskattar den fysiska aktivitet som de utför i samband med inlärningen, vilket flera av de forskare som ingår i min kunskapsbakgrund tar upp.

Mina frågeställningar handlar om elevernas och lärarens uppfattning om

utomhuspedagogik och deras uppfattningar visade sig vara väldigt lika. Lärandet, miljön, samarbetsförmågan, den fysiska aktiviteten, variationen och utrymmet är vad både elever och lärare tar upp när de berättar om utomhuspedagogik. Alla jag intervjuat föredrar att lära utomhus istället för i klassrummet eftersom de anser sig inhämta kunskapen bättre i den friska luften.

Min slutsats är att eleverna i denna mångkulturella klass blir mer engagerade och orkar arbeta längre stunder än de gjorde när de enbart arbetade inomhus samtidigt som de upplever mindre stress. Lektionerna blir mer konkretiserade och ämnesövergripande genom att de lär med hela kroppen och använder fler sinnen, vilket innebär att

inlärningen passar för olika intelligenser. Det blir gemensam upplevelse och då är det lättare för eleverna att komma ihåg saker och kunna prata om det och dokumentera efteråt, vilket är språkutvecklande. Eleverna lär sig också att naturen är en del av livet och hur vi på bästa sätt ska leva med och ta tillvara på naturen.

Rörelse kommer in som en naturlig del i undervisningen och det är lättare för eleverna att koncentrera sig när de är utomhus då ljudnivån uppfattas som högre när de sitter i ett klassrum.

Många av övningarna de gör under utomhuspedagogiken tränar samarbete, att lösa uppgifter och förmågan att upptäcka olika strategier och sätt att tänka på. Det kräver att pedagogen och eleverna använder sin fantasi att använda sig av naturmaterial som ett läromedel vilket är en bra träning i sig.

Elevernas och lärarens positiva inställning om utomhuspedagogik smittar av sig och det viktigaste av allt är att ha en lust för att lära. De elever och läraren jag intervjuat har fått en lust att lära av utomhuspedagogik.

Referenslista

Dewey, John (1980). Individ, skola och samhälle. (Hartman, Sven. G & Lundgren Ulf. P översättning). Stockholm: Natur och Kultur.

Dahlgren, Lars- Owe, Sjölander, Sverre, Strid, Jan Paul & Sczepanski, Andreas (red). Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Författarna och studentlitteratur.

Dahlgren, Lars-Owe & Szczepanski, Andreas (1997). Utomhuspedagogik Boklig bildning och sinnlig erfarenhet. Linköpings universitet: Skapande vetande.

Gardner, H., & Hatch, T. (1989). Multiple intelligences go to school: Educational implications of the theory of multiple intelligences. Educational Researcher, 18(8), 4- 9.

Gibbons, Pauline (2002) Stärk språket, stärk lärandet. Hallgren&Fallgren

Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Ladberg, Gunilla (2000) Skolans språk och barnets. Studentlitteratur

Lindberg, Inger (2005). Språka samman: om samtal och samarbete i språkundervisning. Stockholm:. Natur och Kultur.

Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red.) (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur

Rantatalo, P. (2002): Den resande eleven - Folkskolans skolreserörelse 1890 - 1940 Umeå:Institutionen för historiska studier.

Sjöberg, L. Svensson, E. Persson, L-O. The measurement of mood. (1979): Scand. J. Psychol.20:1-18

Trost, Jan (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan - Lpfö 98. Stockholm: Skolverket.

Elektroniska källor

Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik (2004). Naturellt centrum för utomhuspedagogik. Linköpings universitet. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.liu.se/ikk/ncu > (2008-09- 01)

Myndigheten för Skolutveckling, läroplanstillägg, 2003

Bilaga

Frågor till läraren om utomhuspedagogik

1. Varför började du med utomhuspedagogik? 2. Vad är utomhuspedagogik för dig?

3. Vilka ämnen har du utomhus?

4. Hur planerade du lektionerna och Varför? 5. Förändrades gruppen och i så fall på vilket sätt?

6. Vad finns det för fördelar och nackdelar med att ha utomhuspedagogik? 7. Vad skulle du ha gjort annorlunda?

8. Vad var föräldrarnas inställning, förväntningar och reaktioner? 9. Vad var elevernas inställning, förväntningar och reaktioner? 10. På vilket sätt har du utgått från styrdokumenten?

11. På vilket sätt är utomhuspedagogik ett viktigt inslag i undervisningen i en mångkulturell klass?

Frågor till de elever som jag intervjuat

1. Vad är utomhuspedagogik för dig?

2. Vad har ni gjort på utomhuspedagogiken? 3. Hur har det varit?

4. Vad har du lärt dig?

5. Vilka ämnen har ni när ni har lektioner utomhus? 6. Vad är det bästa/sämsta med utomhuspedagogik? 7. Hur upplever du att klassen som grupp har varit?

8. Är du ute mer nu än du var innan ni började med utomhuspedagog? 9. Vad tänker du på när jag säger ordet miljö?

10. Vad tycker din familj om utomhuspedagogik? 11. Lär du dig mer ute än inne?